Tjänsteprisindex (TPI) 2015 PR0801

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tjänsteprisindex (TPI) 2015 PR0801"

Transkript

1 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (10) Tjänseprisindex (TP) 2015 PR0801 denna beskrivning redovisas förs adminisraiva och legala upifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens innehåll och illförlilighe sam hur den genomförs och hur man kan a del av resulaen. Genom a klicka på en rubrik i innehållsföreckningen kommer man direk ill akuell avsni. nnehållsföreckning A Allmänna upifer... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Saisikområde... 2 A.3 SOS-klassificering... 2 A.4 Saisikansvarig... 2 A.5 Saisikproducen... 2 A.6 Upifsskyldighe... 2 A.7 Sekreess och regler för behandling av personupifer... 3 A.8 Gallringsföreskrifer... 3 A.9 EU-reglering... 3 A.10 Syfe och hisorik... 3 A.11 Saisikanvändning... 3 A.12 Uppläggning och genomförande... 3 A.13 nernaionell rapporering... 4 A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar... 4 B Kvaliesdeklaraion... 4 B.0 nledning... 4 B.1 nnehåll Saisiska målsorheer Objek och populaion Variabler Saisiska må Redovisningsgrupper Referensider Fullsändighe... 8 B.2 Tillförlilighe Tillförlilighe oal Osäkerheskällor Urval Ramäckning Mäning Svarsborfall Bearbening Modellanaganden Redovisning av osäkerhesmå... 9

2 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (10) B.3 Akualie Frekvens Framsällningsid Punklighe... 9 B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe Jämförbarhe över iden Jämförbarhe mellan grupper Samanvändbarhe med annan saisik B.5 Tillgänglighe och försåelighe Spridningsformer Presenaion Dokumenaion Tillgång ill primärmaerial Upplysningsjänser A Allmänna upifer A.1 Ämnesområde Ämnesområde: A.2 Saisikområde Saisikområde: A.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) Priser och konsumion Prisindex i producen- och imporled För undersökningar som ingår i Sveriges officiella saisik gäller särskilda regler när de gäller kvalie och illgänglighe, se Förordningen om den officiella saisiken (2001:100). A.4 Saisikansvarig Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Box Sockholm Besöksadress: Karlavägen 100 Konakperson: Telefon: E-pos: Chrisian.schoulz@scb.se A.5 Saisikproducen Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Box Sockholm Besöksadress: Karlavägen 100 Konakperson: Telefon: E-pos: Chrisian.schoulz@scb.se A.6 Upifsskyldighe Upifsskyldighe föreligger enlig lagen om den officiella saisiken (SFS 2001: 99).

3 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (10) Närmare föreskrifer om upifslämnande ges i Saisiska cenralbyråns föreskrifer (SCB FS 2012:9) A.7 Sekreess och regler för behandling av personupifer myndigheernas särskilda verksamhe för framsällning av saisik gäller sekreess enlig 24 kap. 8 offenlighes- och sekreesslagen (2009:400). Vid auomaiserad behandling av personupifer gäller reglerna i personupifslagen (1998:204). På saisikområde finns dessuom särskilda regler för personupifsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella saisiken. A.8 Gallringsföreskrifer avvakan på gallringsbeslu sparas all primärmaerial. A.9 EU-reglering Reglering enlig Rådes förordning nr 1165/98 om konjunkursaisik. Rådes förordning nr 1158/2005 sam nr 1893/2006. A.10 Syfe och hisorik Saisikens syfe är i försa hand a användas av naionalräkenskaperna för fasprisberäkning av produkionen fördelad på produkgrupper. Saisiken är nödvändig för a e få rävisande må på den ekonomiska illväxen och produkiviesuvecklingen i näringslive. Tjänseprodukionen ugör en all sörre andel av den svenska ekonomin. Den jänseprodukion som regisreras i naionalräkenskaperna besår av jänser producerade av näringsliv, offenliga myndigheer och hushållens ideella organisaioner. Allefersom jänseprodukionens andel av BNP väx har behove av korreka volymberäkningar av jänseprodukionen öka. För a beräkna enskilda branschers uveckling måse förädlingsvärden rensas från inflaion. Prisuvecklingen för olika varor och jänser måse mäas och index beräknas innan de löpande priserna kan omvandlas ill fasa priser. Värden för olika variabler och aggrega urycks därmed i e viss års prisnivå (basåre). Nya jänseprisindex uvecklas löpande för a omfaa de flesa jänsegrupper inom Sveriges naionalräkenskaper och för a uppfylla inernaionella krav. Flerale av de jänseprisindex som finns idag har uvecklas sedan år Under 1990-ale sarade uvecklingen av TP med index för lokalhyror, hoelljänser och inrikes flygresor. A.11 Saisikanvändning Saisiken används i försa hand av naionalräkenskaperna för a fasprisberäkna dels värde av jänseprodukionen och dels jänser som ugör inpu i olika branscher, sam även i avalssammanhang och för konjunkuranalyser. A.12 Uppläggning och genomförande SCB samlar in prisupifer på cirka 3300 jänser från ungefär 1200 föreag per kvaral. Prise som eferfrågas är prise för a uföra den valda jänsen under akuell kvaral, alernaiv de genomsniliga fakurerade prise under kvarale för den valda jänsen. Upifsinsamlingen pågår från den 1 ill den 20 i månaden efer de akuella kvarales slu. En majorie av upifslämnarna

4 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (10) rapporerar via SCBs gemensamma elekroniska insamling medan övriga aningen rapporerar via pappersblanke eller e-pos. Alla producerade jänseprisindex, plus e anal konsumenprisindex, vägs samman ill e index, kalla Tjänseprisindex (se B 1.1.4). Avsiken med dea index är a ge en samlad bild av den genomsniliga prisuvecklingen för en så sor del som möjlig av jänser producerade av de svenska näringslive. A.13 nernaionell rapporering SCB rapporerar index för delbranscher ill Eurosa i samband med publicering. A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar De ureds om TP kan as fram för fler delar av de svenska näringslive. Dea uvecklingsarbee påbörjades under 2013 och a avsluades under Under 2015 uvärderas dessa nya index innan planerad publicering E arbee pågår för närvarande för a kunna ange osäkerhesmarginaler för de beräknade indexvärdena. B Kvaliesdeklaraion B.0 nledning Tjänseprisindex (TP) är e producenprisindex som avser mäa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. ndexale avser e kvaral och prisupiferna skall vara e genomsni per kvaral. näringslive produceras jänserna framförall av de branscher som klassificeras inom SPN (SPN 2007). TP omfaar idag inhemska jänseproduceners produkion för användning inom Sverige. B.1 nnehåll 1.1 Saisiska målsorheer Objek och populaion Undersökningsobjeke är ransakion i samband med uförd jäns. Populaionen ugörs av alla ransakioner som avser försäljning av jäns i producenlede. De primära objeken, som används för urval och insamling av upifer, är föreag som producerar jänser Variabler Tjänseprisindex avser mäa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. Priserna som avses är ransakionspriser uan moms. Transakionspris är jänsens verkliga pris som köparen fakisk bealar. Transakionerna som mäs ska vara jämförbara över iden. De är vikig a de är rena prisförändringar som mäs och ine volym- eller kvaliesförändringar. Vid prismäning måse därför hänsyn as ill förändringar i den specade jänsen.

5 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (10) Saisiska må ndex, förändringsskaning, är de saisiska må som används för de olika undergrupperna inom TP. ndex beräknas i e anal seg enlig nedan. Priskvoer beräknas för alla mäningar som finns i urvale. Priskvoen grundar sig på prisförändringen mellan referensperioden,, och basidpunken, 0. Basidpunken är sisa kvarale föregående år. priskvo = p p a, i 0 a, i Där p, = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk a i 0 p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken Priskvoerna vägs samman ill olika aggrega, ofas produkgrupper enlig SPN 2007, och oal TP. Viken för varje priskvo besäms efer föreages urvalssannolikhe, föreages sorlek för föreag dragna med säkerhe, anal jänser från respekive föreag sam produkgruppens produkionsvärde. Upifer gällande vikfördelning mellan olika produkgrupper baseras på informaion om omsäningssorlek från undersökningen Föreagens Ekonomi (FEK). m 0, b = i= 1 Där p p a, i 0 a, i w a, i 0,b = index med basidpunk 0 för aggrega b vid idpunk p, = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk a i 0 p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken w i = vik för jäns i, föreag a m = anal jänser inom agrega b Dessa produkgruppsindex vägs samman arimeisk med e anal Konsumenprisindex för jänser ill e oal jänseprisindex (se avsni 1.1.4). (För en dealjerad beskrivning av KP se: Beskrivning av saisiken.) ndexlänkarna för Tjänseprisindex beräknas med de akuella kvarale kv år y som jämförelseperiod, och med kvaral 4 år y-1 som prisbasperiod. Vikperioden är år y-3. Dea ger följande: V * y, kv y 1, kv4 * V y, kv; =, y 1, kv4; Värdeviken, V, är värde av den ransakionsmängd under år y-3 som produkgruppen,, represenerar, omräknad ill prisläge i kvaral 4 år y-1 dvs V * y 1, kv4 = Vy 3; y 3;. Referensåre är för närvarande sa ill 2005=100 och e kedja indexal beräknas för kvaral kv år y enlig:

6 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (10) 2005, kv4 y, kv 2004, kv4 2006, kv4 y 1, kv4 y, kv 2005 = 2005, kv4... y 2, kv4 4 y 1, kv , kv , kv4 kv= 1 Försa fakorn visar prisläge i kvaral i procen av de genomsniliga prisläge under Därefer den kedjade prisuvecklingen från kvaral 4, 2004 ill kvaral 4, år y-1 (årsvisa indexlänkar från kvaral 4 ill kvaral 4). Sluligen visas prisuveckling från kvaral 4 år y-1 ill kvaral kv år y. Föruom de kedjade indexalen redovisas också procenuell förändring av de kedjade indexalen enlig ovan, sedan föregående kvaral, och sedan mosvarande kvaral åre innan (årsaken) Redovisningsgrupper De flesa TP som ingår i Tjänseprisindex publiceras separa i Saisikdaabasen som finns a illgå kosnadsfri på SCB:s hemsida. Några index ingår enbar som en del av oala Tjänseprisindex och publiceras ine separa a. sekreesskäl. Dessa index är nedan umärka med e (S). Till sammanvägningen Tjänseprisindex används även e anal konsumenprisindex för a äcka en så sor del av värde av näringslives jänseprodukion som möjlig. Dessa KP måse fungera ur e producenprisperspekiv för a inkluderas. Uppfylls ine krave måse de juseras eller i sisa hand exkluderas. Tjänseprisindex inkluderar följande index (enlig SPN 2007): Transpor och Magasinering 491 KP Järnvägsranspor av passagerare 492 TP Järnvägsranspor av gods (S) TP Kollekivrafikverksamhe (S) KP Regionalbussrafik 4932 KP Taxi 4941 TP Vägransporer av gods 501&503 KP Sjöranspor av passagerare 502&504 TP Sjöranspor av gods TP Lufranspor av passagerare (S) 511 KP Lufranspor KP Pakeresor/charer TP Lufranspor av gods (S) 521 TP Varulagring & magasinering 5224 TP Godshanering 5229 TP Annan ransporförmedling KP Parkering 531 TP Naionella posen (S) 532 TP Annan posbefordran Hoell- och Resaurangjänser 551 TP Hoell 553 KP Camping

7 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (10) 56 KP Resaurang och bar 58, nformaions- och Kommunikaionsverksamhe 581 PP Ugivning av böcker och idskrifer och annan ugivning (S) 5829 TP Ugivning av programvara 61 TP Telekommunikaion (S) 62 TP Daaprogrammering, daakonsulverksamhe 6311 TP Daabehandling 6391 TP Nyhesservice 68 Fasighesverksamhe KP Uhyrning och förvalning av egna bosäder TP Lokalhyror (LHU) TP Fasighesförmedling TP Fasighesförvalning 64, 69, 70, 71, 73 Verksamhe inom Juridik, Ekonomi, Veenskap och Teknik 6419 TP Bankjänser (S) 64 KP Bankjänser 691 TP Juridisk verksamhe 692 TP Redovisning, bokföring, revision mm 702 TP Konsuljänser ill föreag 711 TP Arkieker och ekniska konsuler 712 TP Teknisk provning och analys 731 TP Reklamverksamhe 732 TP Marknads- och opinionsundersökning 77, 78, 80, 81 Uhyrning, Fasighesservice, Resejänser och andra Södjänser 771 TP Biluhyrning 7722 KP Uhyrning av video- och dvd-filmer 773 TP Uhyrning av maskiner och annan urusning 782 TP Arbesförmedling och rekryering 80 TP Säkerhes- & bevakningsverksamhe 93, Annan Serviceverksamhe 931 KP Moionsuövning 9511 TP Reparaion av daorer TP ndusrivä (S) KP Konsumenvä KP Hårvård 9603 KP Begravningsverksamhe Referensider TP:s basår är ndexal beräknas primär för kvaral, och anger kvarales prisläge i förhållande ill de genomsniliga prisläge under ndexalen avser uvecklingen av e för kvarale genomsnilig pris. En del index, som börja produceras efer 2005, har e basår senare än 2005.

8 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (10) 1.2. Fullsändighe De avdelningar som ine äcks är avd O-R: Offenlig förvalning och försvar; obligaorisk socialförsäkring, Tjänser avseende ubildning, Vård och omsorg; sociala jänser sam Tjänser avseende kulur, nöje och friid. De finns ine heller jänseprisindex för för Handelsmarginaler. B.2 Tillförlilighe 2.1 Tillförlilighe oal De är för illfälle ine möjlig a ange osäkerhesmarginaler för de beräknade indexvärdena. Mäfel och urvalsosäkerhe orde ge de sörsa bidragen ill osäkerheen i skaningarna. 2.2 Osäkerheskällor Urval TP är en urvalsundersökning vilke medför en viss osäkerhe i skaningarna. Saisiken baseras på e urval av represenaiva ransakioner avseende respekive jäns. Efersom de ine finns någon urvalsram för jänser används föreag som urvalsobjek och ramen som används är i de flesa fall Föreagens Ekonomi (FEK). Tidigare användes Föreagsdaabasen som urvalsram men inför urvalsdragning 2015 valdes isälle FEK på grund av a dea bäre lämpar sig för en undersökning som grundar sig på SPN. Föreagsdaabasen är föreagen klassade i näringsgrenar enlig SN, men efersom Tjänseprisindex redovisar index efer produker enlig SPN så är de mer lämplig a urval på dea. För varje bransch dras e urval. E sraum bildas för alla sora föreag som väljs med säkerhe (dvs. sannolikheen = 1) sam e urvalsundersök sraum avseende mindre föreag där e PPS-urval görs. Som sorleksmå används omsäning eller anal ansällda. Vid e PPS-urval är urvalssannolikheerna proporionella mo sorleken. Föreag dragna med säkerhe är allid med i undersökningen. de urvalsundersöka sraume roeras vanligen 20 % av anale föreag varje år. De beyder a urvalsundersöka föreag i genomsni är med i undersökningen under 5 år. De föreag som kommi med i urvale ombeds a kvaralsvis redovisa fakurera pris för en eller e anal jänser som föreagen själva väljer u. Tjänserna ska väljas inom de av SCB valda produkgruppsområde (SPN). Krave på de valda jänserna är a de ska vara väl specificerade, represenaiva för föreage och åerkommande. Vilken eller vilka jänser som är lämpliga för prismäning kan ske i samråd med SCB Ramäckning Som underlag ill ram används Föreagens Ekonomi (FEK). Som föreagsbegrepp används FE (Föreagsenhe). En avgränsning görs på juridisk form. Vid urval görs cu-off inom vissa branscher vilke bidrar ill en underäckning. Cuoff urval används för a ine belasa de allra minsa föreagen i en bransch. Med en cu-off gräns på 5 ansällda kan inga föreag med färre än 5 ansällda dras i urvale. Objeken i populaionen under cu-off gränsen skulle bidra väldig lie ill skaningarna och anas ine prissäa annorlunda än föreagen som är med i urvale. Felklassificeringar i FEK sam efersläpning i uppdaeringar av före-

9 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (10) agsupiferna leder ill såväl under- som överäckning. Vår bedömning är a osäkerhe i ramäckning ger e lie bidrag ill oalfele Mäning Osäkerheskällan som kommer från mäning ger e bidrag ill den oala osäkerheen. De represenaiva jänser som saisiken baseras på väljs u av föreagen själva och de är därmed svår a avgöra hur represenaiva de är. E krav är a jänsen/jänserna skall vara jämförbara över iden och i de fall en jäns upphör eller sammansäningen förändras måse kvaliesjuseringsmeoder illämpas. många branscher är de svår a hia represenaiva jänser a följa över iden och isälle används idsbaserade meoder. Till exempel prismäs imprise för en juridisk konsul ofa isälle för haneringen av e fakisk ärende. E problem med mäning av impriser är a de medför en bias i prisindex vid produkiviesuveckling. Om den juridiska konsulen i exemple ovan blir mer effekiv och hinner fler ärenden under en dag syns ine dea då enbar imaxan noeras Svarsborfall De föreligger skyldighe enlig lag för föreagen a lämna prisupifer. Svarsborfalle för e normal kvaral är ca 6-7 procen av prisupiferna. Vid borfall impueras saknade observaioner. Denna felkälla orde ge e målig bidrag ill osäkerheen Bearbening Upifer som ine kommer in från upifslämnare impueras, ofa med hjälp av prisindex för närliggande jänser. fall då produkspecifikaionen ändras görs kvaliesjusering för a så lång som möjlig renodla prisrörelsen. För mer informaion om impuering och kvaliesjuseringsmeoder se dokumenaion om saisikens framagning. Dea är en SCB-publikaion. Dessa bearbeningar bedöms ge e lie bidrag ill osäkerheen Modellanaganden Model pricing används i vissa fall för a kunna konsanhålla den specifikaion som avses a prismäas över iden. För mer informaion om Model pricing se dokumenaion om saisikens framagning som är en SCB-publikaion. 2.3 Redovisning av osäkerhesmå ngen redovisning. B.3 Akualie 3.1 Frekvens Undersökningsomgång, upifsinsamling och publicering är kvaralsvisa. Dessuom publiceras årligen indexal avseende kalenderår. 3.2 Framsällningsid Saisiken publiceras ca 45 dagar efer den undersöka periodens slu. 3.3 Punklighe

10 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (10) Kvaralssaisiken publiceras den dag (kl.09.30) som anges i den kalenderårsvisa publiceringsplanen. B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe 4.1 Jämförbarhe över iden Tjänseprisindex redovisas efer svensk produkindelning efer näringsgren (SPN) vilken även är anpassad efer den europeiska produkindelningen, CPA. En ny version av denna klassificering, SPN 2007, har införs i TP från och med En följd av revideringen är a alla koder i näringsgrensindelningen ändras. Dea innebär a branschvisa index redovisas enlig den nya näringsgrensindelningen. Övergången från FDB ill FEK som urvalsram bedöms ine leda ill några idsseriebro. 4.2 Jämförbarhe mellan grupper ne relevan. 4.3 Samanvändbarhe med annan saisik Den vikigase användning av Tjänseprisindex är omräkning av belopp i löpande priser ill värde i fasa priser. Den använda produkindelningen, SPN 2007, grundar sig på EU:s produkindelning Classificaion of Producs by Aciviy (CPA 2008) och är idenisk med denna ned.o.m. den fjärde siffran. B.5 Tillgänglighe och försåelighe 5.1 Spridningsformer Saisiken görs illgänglig via pressmeddelande, SCB:s hemsida sam Sveriges Saisiska Daabaser (SSD). Den mes dealjerade publiceringen görs i SSD, där i några fall indexserier ned ill SPN 2007, 5-siffernivån, publiceras. 5.2 Presenaion ndex preseneras i abeller och diagram 5.3 Dokumenaion [1] Tjänseprisindex Dokumenaion av saisik [2] hp://epp.eurosa.ec.europa.eu/cache/ty_offpub/ks-bg /en/ks-bg en.pdf 5.4 Tillgång ill primärmaerial Specialbearbeningar kan uföras på besällning. Primärmaerial finns spara och kan efer särskild prövning och avidenifiering nyjas för forskningsändamål. 5.5 Upplysningsjänser Upplysningar om och svar på frågor rörande TP kan fås genom den cenrala informaionsservicen vid SCB, eller via e-pos med adress informaion@scb.se.

Tjänsteprisindex 2014 PR0801

Tjänsteprisindex 2014 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2014-05-09 1(11) Tjänseprisindex 2014 PR0801 denna beskrivning redovisas förs adminisraiva och legala upifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2009 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2009 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2009-06-15 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2009 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2007 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2007 PR0801 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik 2007--08 1() Tjänseprisindex (TPI) 2007 PR0801 I denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik.

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2008 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2008 PR0801 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik 2008-04-30 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2008 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik.

Läs mer

Prisindex i producent och importled (PPI)

Prisindex i producent och importled (PPI) SCBDOK 4.2 PR0301 1 (21) Saisikproducen SCB är kvaliescerifierad enlig ISO 20252:2012 Avdelningen för ekonomisk saisik Enheen för prissaisik Ellen Khan STATISTIKENS FRAMTAGNING Prisindex i producen och

Läs mer

Labour Cost Index (LCI) 2016 AM0114

Labour Cost Index (LCI) 2016 AM0114 ES/LA 1(12) Labour Cos Index (LCI) 2016 AM0114 I denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens innehåll och illförlilighe

Läs mer

Labour Cost Index (LCI) 2011 AM0114

Labour Cost Index (LCI) 2011 AM0114 ES/LA 2011-05-16 1(13) Labour Cos Index (LCI) 2011 AM0114 I denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens

Läs mer

Tjänsteprisindex för Teknisk provning och analys

Tjänsteprisindex för Teknisk provning och analys Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.3 TPI-rappor nr 26 Siv Grimsvik Laskaridis Pera Jansson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB November 2007 Förord Den

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Labour Cost Index (LCI) 2007 AM0114

Labour Cost Index (LCI) 2007 AM0114 NA/LA 2008-06-10 1(13) Labour Cos Index (LCI) 2007 AM0114 I denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens

Läs mer

Tjänsteprisindex 2012 PR0801

Tjänsteprisindex 2012 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2012-03-22 1(12) Tjänseprisindex 2012 PR0801 denna beskrivning redovisas förs adminisraiva och legala upifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer

Läs mer

Tjänsteprisindex för godshantering

Tjänsteprisindex för godshantering Tjänseprisindex för godshanering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.11 TPI-rappor nr 13 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005 1(10) 1 INLEDNING

Läs mer

Tjänsteprisindex för N yhetsservice

Tjänsteprisindex för N yhetsservice Tjänseprisindex för N yhesservice Branschbeskrivning för SNI-grupp 92.4 (SN I 2002) TPI -rappor nr 27 K arin Zeerberg Thomas Olsson Tjänseprisi ndex, Priser (ES/PR), SCB Februari 2009 Förord Tj änsepr

Läs mer

Labour Cost Index (LCI) 2005

Labour Cost Index (LCI) 2005 Labour Cos Index (LCI) 2005 AM0114 A. Allmänna uppgifer A.1 Ämnesområde Arbesmarknad A.2 Saisikområde Löner och arbeskosnader A.3 Saisikproduken ingår i Sveriges officiella saisik Ja A.4 Ansvarig Myndighe/organisaion:

Läs mer

Tjänsteprisindex för Marknads- och opinionsundersökning

Tjänsteprisindex för Marknads- och opinionsundersökning Tjänseprisindex för Marknads- och opinionsundersökning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.13 TPI-rappor nr 24 Ulf Johansson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2007 Förord Tjänseprisindex för

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Skyddad natur. Innehåll MI0603 STATISTIKENS FRAMTAGNING MI (14) Regioner och miljö Miljöekonomi och naturresurser Karin Hedeklint

Skyddad natur. Innehåll MI0603 STATISTIKENS FRAMTAGNING MI (14) Regioner och miljö Miljöekonomi och naturresurser Karin Hedeklint MI0603 1 (14) Skyddad naur 2016 MI0603 Innehåll 0 Allmänna uppgifer... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Saisikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Saisikansvarig... 2 0.5 Saisikproducen... 2 0.6 Uppgifsskyldighe...

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Befolkningsstatistiken

Befolkningsstatistiken Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Befolkningssaisiken 2011 BE0101 Innehåll 0 Allmänna uppgifer... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Saisikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Saisikansvarig... 2 0.5

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Allmänt om förvaring av handlingar Det är viktigt att tidigt skilja handlingar som ska bevaras från handlingar som ska gallras.

Allmänt om förvaring av handlingar Det är viktigt att tidigt skilja handlingar som ska bevaras från handlingar som ska gallras. Dokumenhaneringsplan version 1.3 illhör Klassificeringssrukur version 1.1 Lunds universie dnr V 2015/321 Gäller fr.o.m. 2015-04-01 Lunds universies dokumenhaneringsplan Föreskriferna i denna dokumenhaneringsplan

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

UPPFÖLJNINGSUPPGIFTER FÖR AVFALL SOM UTGÖRS AV ELLER INNEHÅLLER ELEKT- RISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER

UPPFÖLJNINGSUPPGIFTER FÖR AVFALL SOM UTGÖRS AV ELLER INNEHÅLLER ELEKT- RISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER UPPFÖLJNINGSUPPGIFTER FÖR AVFALL SOM UTGÖRS AV ELLER INNEHÅLLER ELEKT- RISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER Föreag som omfaas av producenansvar (producen) Producensammansluning Operaör RAPPORTERINGSÅR Verksamhesåre

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Fastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från

Fastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från Fasbasindex--Kedjeindex Index av de slag vi hiinills agi upp kallas fasbasindex. Vikbesämningar ugår från priser och/eller kvanieer under basåre. Vid långa indexserier blir dea e problem. Vikerna måse

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Omsättning inom tjänstesektorn

Omsättning inom tjänstesektorn Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 1 (33) Osäning ino änsesekorn 2017 HA0101 Inneåll 0 Allänna uppgifer... 2 0.1 Änesoråde... 2 0.2 Saisikoråde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Saisikansvarig... 2 0.5

Läs mer

Installation av fjärrplatser med TCP/IP

Installation av fjärrplatser med TCP/IP 0 00 0/00 Eherne 0 Server Link 00 0 00 0/00 Eherne 0 Server Link 00 0 Server Link 00 0 00 0/00 Eherne 0 Server Link 00 0 00 0/00 Eherne elay xi - 4V - 4V - 4V - 4V 0 00 0/00 Eherne 0 Server Link 00 0 00

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Demografisk analys 2011 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... Kvalitetsdeklaration... 4

Demografisk analys 2011 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... Kvalitetsdeklaration... 4 Befolkning och välfärd/prognosinstitutet 2011-03-25 1(5) Demografisk analys 2011 BE0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens

Läs mer

SCB-Indikatorer 2014 AA0101

SCB-Indikatorer 2014 AA0101 NR/SES 2014-02-03 1(6) SCB-Indikatorer 2014 AA0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011 NR/OEM 2013-09-20 1(6) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

SLUTLIGA VILLKOR. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)

SLUTLIGA VILLKOR. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) SLUTLIGA VILLKOR Nedansående mall används för Sluliga Villkor för Värdepapper emierade under Bevisprogramme. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Sluliga Villkor för Värdepapper under Skandinaviska

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

Integration - Analys 2008 LE0105

Integration - Analys 2008 LE0105 Befolkning och välfärd/prognosinstitutet 2008-12-18 1(7) Integration - Analys 2008 LE0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 OE0112

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 OE0112 NR/OEM 2014-10-02 1(7) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006 BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG SPECIALIST NURSING PROGRAMME ANESTHESIA CARE 60 CREDITS Dnr LiU-2014-00388 Fassälld av fakulessyrelsen

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Sysselsatta och arbetade timmar i AKU och NR Bakgrundsfakta arbetsmarknad och utbildning 2016:1

Sysselsatta och arbetade timmar i AKU och NR Bakgrundsfakta arbetsmarknad och utbildning 2016:1 Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Bakgrundsfaka arbesmarknad och ubildning 2016:1 Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Bakgrundsfaka arbesmarknad och ubildning 2016:1 Employed and hours worked

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112 NR/OEM 2016-09-22 1(6) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport Kviors arbesmiljö Tillsysakivie 12 iom regerigsuppdrage om kviors arbesmiljö Delrappor Rappor 12:11 12-5-9 1 (9) Ehee för mäiska och omgivig Chrisia Josso, 8-73 94 18 arbesmiljoverke@av.se Delrappor Tillsysakivie

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Sveriges ekonomi 2014 NR0001

Sveriges ekonomi 2014 NR0001 NR/SES 2014-01-02 1(6) Sveriges ekonomi 2014 NR0001 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm

Läs mer

Betalningsbalansen. Första kvartalet 2013

Betalningsbalansen. Första kvartalet 2013 Bealningsbalansen Försa kvarale 213 Bealningsbalansen Försa kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Firs quarer 213 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Satelliträkenskaper för hälso- och sjukvård 2006 NR0109

Satelliträkenskaper för hälso- och sjukvård 2006 NR0109 Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2008-10-24 1(6) Satelliträkenskaper för hälso- och sjukvård 2006 NR0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG SPECIALIST NURSING PROGRAMME IN INTENSIVE CARE 60 CREDITS Dnr LiU-2014 00389 Fassälld av fakulessyrelsen

Läs mer

Betalningsbalansen. mling avs. Första kvartalet Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Betalningsbalansen. mling avs. Första kvartalet Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Bealningsbalansen Saisiska cenralbyrån Saisics Sweden Försa kvarale 2011 mling avs Bealningsbalansen Försa kvarale 2011 Saisiska cenralbyrån 2011 Balance of Paymens. Firs quarer 2011 Saisics Sweden 2011

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Perspektiv på produktionsekonomi - en introduktion till ämnet

Perspektiv på produktionsekonomi - en introduktion till ämnet Perspekiv på produkionsekonomi - en inrodukion ill ämne Fredrik Olsson (fredrik.olsson@iml.lh.se) Ins. för Teknisk ekonomi och logisik LTH, Lunds universie Vad är produkionsekonomi? (eng. ~ Producion &

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer