Labour Cost Index (LCI) 2011 AM0114

Transkript

1 ES/LA (13) Labour Cos Index (LCI) 2011 AM0114 I denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens innehåll och illförlilighe sam hur den genomförs och hur man kan a del av resulaen. Genom a klicka på en rubrik i innehållsföreckningen kommer man direk ill akuell avsni. Innehållsföreckning A Adminisraiva uppgifer... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Saisikområde... 2 A.3 SOS-klassificering... 2 A.4 Saisikansvarig... 2 A.5 Saisikproducen... 2 A.6 Uppgifsskyldighe... 3 A.7 Sekreess och regler för behandling av personuppgifer... 3 A.8 Gallringsföreskrifer... 3 A.9 EU-reglering... 3 A.10 Syfe och hisorik... 3 A.10.1 Krav enlig förordningarna... 4 A.10.2 E kedja Laspeyres index... 5 A.10.3 Populaion... 5 A.10.4 Arbeskosnader... 6 A.11 Saisikanvändning... 7 A.12 Uppläggning och genomförande... 7 A.13 Inernaionell rapporering... 7 B Kvaliesdeklaraion... 7 B.0 Inledning... 7 B.1 Innehåll Saisiska målsorheer Objek och populaion Variabler Saisiska må Redovisningsgrupper Referensider Fullsändighe... 9 B.2 Tillförlilighe Tillförlilighe oal Osäkerheskällor Urval Ramäckning Mäning... 10

2 ES/LA (13) A Svarsborfall Bearbening Modellanaganden Redovisning av osäkerhesmå B.3 Akualie Frekvens Framsällningsid Punklighe B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe Jämförbarhe över iden Jämförbarhe mellan grupper Samanvändbarhe med annan saisik B.5 Tillgänglighe och försåelighe Spridningsformer Presenaion Dokumenaion Tillgång ill primärmaerial Upplysningsjänser Adminisraiva uppgifer A.1 Ämnesområde Ämnesområde: A.2 Saisikområde Arbesmarknad Saisikområde: Löner och arbeskosnader A.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) Ja För undersökningar som ingår i Sveriges officiella saisik gäller särskilda regler när de gäller kvalie och illgänglighe, se Förordningen om den officiella saisiken (2001:100) A.4 Saisikansvarig Myndighe/organisaion: Medlingsinsiue Posadress: Box 1236 Besöksadress: Tullgränd 4 Konakperson: John Ekberg Telefon: Telefax: E-pos: fornamn.efernamn@mi.se A.5 Saisikproducen Myndighe/organisaion: SCB

3 ES/LA (13) Posadress: ÖREBRO Besöksadress: Klosergaan 23 Konakperson: Telefon: E-pos: A.6 Uppgifsskyldighe LCI bygger på uppgifer som samlas in i undersökningarna Konjunkurlönesaisik för priva sekor (KLP), salig sekor (KLS), primärkommunal sekor (KLK) sam landsing (KLL). Skyldighe a lämna uppgifer ill undersökningarna föreligger enlig lagen om den officiella saisiken (SFS 2001:99) och Medlingsinsiues föreskrifer (SCB-FS 2001:8). A.7 Sekreess och regler för behandling av personuppgifer I myndigheernas särskilda verksamhe för framsällning av saisik gäller sekreess enlig 24 kap. 8 offenlighes- och sekreesslagen (2009:400). Vid auomaiserad behandling av personuppgifer gäller reglerna i personuppgifslagen (1998:204). På saisikområde finns dessuom särskilda regler för personuppgifsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella saisiken. A.8 Gallringsföreskrifer Inga krav finns på långidsarkivering av månadssaisik. Blankeer gallras forlöpande efer vå år. Primär- och bearbead daa finns i daabasen sedan 1996 då clien/server-omläggningen gjordes och sparas så länge som behov av maeriale finns. A.9 EU-reglering Europaparlamenes och Rådes förordning (EG) 450/2003. Kommissionens förordning (EG) 1216/2003. A.10 Syfe och hisorik Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga a för varje kvaral leverera e arbeskosnadsindex, Labour Cos Index (LCI), ill Eurosa. Till och med leveransen avseende fjärde kvarale 2004 har länderna lämna uppgifer enlig en så kallad Genlemens agreemen, vilken innebar a länderna lämna uppgifer efer bäsa förmåga uan någo formell krav. Rådsoch Kommissionsförordningen avseende LCI, som anogs 2003, innebär a länderna nu också enlig lag är skyldiga a leverera e index som uppfyller de sällda kraven. Från och med LCI avseende försa kvarale 2005 har den svenska undersökningen anpassas, så a kraven från förordningarna ovan ska kunna uppfyllas. Från 1996 ill och med 2004 har LCI beräknas uifrån Arbeskosnadsindex (AKI). Genom a väga ihop indexalen för arbearnas imkosnader och jänsemännens månadskosnader har indexal för oalen (arbeare + jänsemän) beräknas. Som viker har arbearnas lönesummor baserade på arbeade

4 ES/LA (13) immar och jänsemännens lönesummor baserade på anale helidsjänser använs. Förfarande har ine vari opimal efersom man vid vikningen väg samman vå olika lönebegrepp och dessuom använ viker som baseras på olika yper av lönesummor. Genom a använda AKI har dessuom hela den offenliga sekorn exkluderas. Eurosa gör ingen uppdelning på priva och offenlig sekor uan vill mäa kosnadsuvecklingen i ekonomin oavse sekor, dock fördela på näringsgrenar. Från och med kvaral levereras LCI innefaande både priva och offenlig sekor ill Eurosa. A.10.1 Krav enlig förordningarna LCI är e på årsbasis kedja Laspeyresindex sammansäll av kvaralsvisa uppgifer om arbeskosnader per fakisk arbead imme. Arbeskosnaderna 1 omfaar löner, bonusar, sociala kosnader och skaer. Evenuella bidrag och subvenioner som föreagen erhåller för arbeskrafen ska dras ifrån arbeskosnaderna. Variabelinnehåll och variabeldefiniioner bygger på Labour Cos Survey (LCS). Uppgiferna ska avse samliga ansällda2 som har e konrak med arbesgivaren och som har moagi någon form av ersäning under ansällningsperioden oavse konrakes längd, yp av uför arbee eller anale arbeade immar. Timmarna 3 ska avse den fakisk arbeade iden och definieras enlig Rådsförordningen för Naionalräkenskaperna i EU. Medlemsländerna ska redovisa LCI enlig de nya kraven från och med de försa kvarale De flesa länder, inklusive Sverige, har dock få vå års uppskov med leveranserna, vilke innebär a indexe började levereras enlig de nya kraven från och med försa kvarale Dessuom har hisoriska kvaralsserier från och med 1996 beräknas och levereras ill Eurosa. Indexe har numera år 2008 som basår, dvs. årsindexe för 2008 är lika med 100. Tidigare har 1996 och sedan 2000 vari basår. Indexe ska levereras ill Eurosa inom 70 dagar efer referenskvarales slu och publiceras i vå varianer, e där bonus inkluderas och e där bonus exkluderas. LCI ska redovisas uppdela enlig EU:s branschsandard NACE Rev.2 på avdelningsnivå (boksavsnivå). I Rådsförordningen finns urymme för a öka kraven ill en redovisning av näringsgren på våsiffernivå. Index omfaar föreag och organisaioner i näringsgrenarna Nace Rev.2, B-S. De är vär a noera a ingen uppdelning sker mellan priva och offenlig sekor. De innebär a enheer i kommuner, landsing och sa ska omfaas av undersökningen i den mån verksamhe förekommer i de redovisade näringsgrenarna. Tabell 1.1 Näringsgrensindelning i LCI NACE Rev.2 (SNI2007) SNI2007 B C Benämning Uvinning av mineral Tillverkning 1 Arbeskosnaderna definieras enlig Commission Regulaion (EC) No 1726/1999 of 27 July 1999 (Labour Cos Survey) 2 Ansällda definieras enlig Commission Regulaion (EC) No 1726/1999 of 27 July 1999 (Labour Cos Survey) 3 Fakisk arbeade immar definieras i Council Regulaion (EC) No 2223/96 of 25 June 1996

5 ES/LA (13) D E F G H I J K L M N O P Q R S Försörjning av el, gas, värme och kyla Vaenförsörjning; avloppsrening, avfallshanering och sanering Byggverksamhe Handel Transpor och magasinering Hoell- och resaurangverksamhe Informaions- och kommunikaionsverksamhe Finans- och försäkringsverksamhe Fasighesverksamhe Verksamhe inom juridik, ekonomi, veenskap och eknik Uhyrning, fasighesservice, resejänser och andra södjänser Offenlig förvalning och försvar Ubildning Vård och omsorg; sociala jänser Kulur, nöje och friid Annan serviceverksamhe För varje näringsgren ska indexe redovisas separa för de fyra kosnadskomponenerna oala arbeskosnader, oala arbeskosnader exkl. bonus, löner sam sociala kosnader (arbesgivaravgifer enlig lagar och aval sam löneska). Då cu-off för små föreag förekommer i KLP-undersökningen acceperas modellberäkningar för a skaa dessa föreag, så a de inkluderas i LCI. Om samliga medlemsländer har möjlighe a uppfylla de krav som sälls i förordningarna kommer de a resulera i e europeisk index med god kvalie. LCI kommer a vara relevan i den aspeken a de äcker in de flesa arbeskosnadskomponenerna, avser hela ekonomin och samliga ansällda. Med harmoniserade undersökningar kommer inernaionella och naionella jämförelser a underläas. A.10.2 E kedja Laspeyres index Indexe ska beräknas på kvaralsbasis och är e kedja Laspeyres index. E arbeskosnadsindex enlig Laspeyres index skrivs (w = arbeskosnad per imme (kvaral), ω = arbeskosnad per imme (helår), h = arbeade immar): LCI w j h j, k = k k ω h k Arbeade immar för samma år (här år k) används både i äljaren och i nämnaren. Näsa år används immarna för år som viker, osv. för eferföljande år. På så sä konsanhåller man de olika branschernas andel av de oala immarna mellan vå eferföljande år, så a indexe för Toalen (alla branscher) ine påverkas av förändringar av de ingående branschernas sorleksandelar. Nackdelen är a om kosnaderna på någo sä påverkar de arbeade immarna as ingen hänsyn ill dea i indexe. A.10.3 Populaion Populaionen ska beså av alla personer som har e ansällningsaval med en arbesgivare och får ersäning för uför arbee, uan hänsyn agen ill vilken yp av arbee som är uför, om personen arbear hel- eller delid, är vissids- eller illsvidareansälld. Observera a alla personer som uppfyller dessa villkor ska

6 ES/LA (13) ingå oavse ålder, arbesgivarens sekorsillhörighe eller sorleksklass. Legoarbeare ska ingå om de finns en urycklig överenskommelse om a denne ersäs på basis av uför arbee, dvs. arbesiden är känd. Även lärlingar och personer som ännu ine delar full u i produkionsprocessen och som är ansällda enlig lärlingsaval eller annan liknande ansällningsform ska ingå. Personer som är ansällda av personaluhyrningsföreag ska ingå i den näringsgren som föreage/organisaionen som ansäll dem illhör och ine i den näringsgren i vilken de föreag som de fakisk arbear hos ingår. Personer i ledande befaning, vars ersäning ofa as u i form av andelar av vinser eller engångsersäningar, arbeande familjemedlemmar och försäljare med okänd arbesid ska exkluderas ur populaionen. A.10.4 Arbeskosnader Kosnadskomponenerna i LCI definieras enlig Kommissionsförordningen för Labour Cos Survey (LCS). I samband med diskussionerna inför LCS föreslogs de a variabellisan ska följa indelningen enlig European Sysem of Accouns, ESA 95. De innebär a både LCS och LCI ska vara jämförbara med naionalräkenskaperna i Europa och medlemsländerna. De innebär också a kosnaderna i sora drag överenssämmer med överenskommelsen i Inernaional Conference of Labour Saisicians (Geneva, 1966). De svenska arbeskosnaderna är definierade i enlighe med svensk sandard för indelning av arbeskrafskosnader 5 (SIAK). Även om SIAK, när den byggdes upp, var anpassad för a kunna a hänsyn ill ILO och den sandard som fassälldes 1966 följer den ine full u sandarden enlig ESA 95. Vissa lönekomponener saknas och några har klassificeras ill andra huvudområden. Indexe ska redovisas för re nivåer av arbeskosnader: Tabell 1.2 Redovisningsnivåer för LCI Nivå Kod enlig ESA Benämning a b c* D D11 D12, D4 *exklusive evenuella bidrag enlig D5 Toal arbeskosnad Toala lönekosnader (egenlig lön) Arbesgivarens kollekiva avgifer och skaer 4 För Sverige avser dea LCS SCB, MIS 1989:4, svensk sandard för indelning av arbeskrafskosnader m.m (SIAK 89).

7 ES/LA (13) A.10.5 E naionell LCI uanför Eurosas konroll För a illmöesgå eferfrågan på e officiell arbeskosnadsindex uppdela efer arbeare respekive jänsemän, produceras naionella LCI-serier för arbes- och lönekosnader som på flera sä skiljer sig från LCI leverera ill Eurosa. LCI som ine är sankionera av EU publiceras på SCB:s hemsida (hp:// aspx) och besår av arbesrespekive lönekosnader exklusive bonus för priva sekor, uppdela efer arbeare och jänsemän. A.11 Saisikanvändning LCI publiceras av Eurosa, som redovisar LCI per medlemsland men även väger ihop de olika länderna ill olika grupper inom EU,.ex. EU25, EU15 och Euro-zone. Huvudsakliga användare är Eurosa, Europeiska cenralbanken (ECB) och andra EU-insiuioner. A.12 Uppläggning och genomförande LCI bygger i grunden på undersökningarna Konjunkurlönesaisik för kommuner (KLK), landsing (KLL), sa (KLS) och priva sekor (KLP). Från dessa undersökningar beräknas lönesummor och arbeade immar. Efersom KLP ine omfaar föreag med färre än fem ansällda modellberäknas denna del av populaionen för a uppfylla kraven i LCI. De sociala avgiferna beräknas med hjälp av konsaner och procensaser. Vid beräkning av LCI, som är en kvaralsvis undersökning, adderas förs uppgiferna från konjunkurlöneundersökningarna för de re månaderna. Dessuom adderas uppgiferna för arbeare och jänsemän för a få lönesummor och summa immar för oalen (arbeare+jänsemän). Genom a dividera kosnadssummorna med arbeade immar erhålls en genomsnilig imkosnad för redovisningsgruppen. Med hjälp av uvecklingen av imkosnaderna mellan akuell kvaral och föregående år och indexale för föregående helår beräknas de nya indexale för akuell kvaral. A.13 Inernaionell rapporering Saisiken levereras ill Eurosa senas 70 dagar efer referenskvarales ugång. Därefer sammansäller och publicerar Eurosa saisiken för alla medlemsländer på Inerne och i form av e pressmeddelande. B Kvaliesdeklaraion B.0 Inledning Syfe med undersökningen är a belysa uvecklingen av arbeskrafskosnaderna inom priva- och offenlig sekor sammanage.

8 ES/LA (13) B.1 Innehåll 1.1 Saisiska målsorheer Resulaen i undersökningen redovisas i form av indexal per kvaral och år för de fyra arbeskosnadsbegreppen (se nedan) fördela på 26 redovisningsgrupper (se nedan) Objek och populaion Målpopulaionen ugörs av ansällda i föreag/arbessällen inom priva sekor enlig SCB:s föreagsregiser (FDB) sam oalundersöks inom offenlig sekor. Med föreag inom priva sekor avses handelsbolag, kommandibolag, akiebolag, ekonomiska föreningar, sifelser och ideella föreningar. Populaionen av föreag/arbessällen inom priva sekor definieras med a den insiuionella sekorkoden mosvarar föreag inom icke-finansiell föreagssekor, finansiell föreagssekor, kyrkokommunal sekor, hushåll, icke vinsdrivande hushållsorganisaioner, sam akiebolag uom bank och försäkring hänförliga ill landsingskommunal-, primärkommunal och salig sekor. Offenlig ägda akiebolag sam saliga affärsverk och Sveriges riksbank ingår i undersökningen. Som ansällda definieras personal med marknadsmässig lönesäning i åldern år. Personer i arbesmarknadspoliiska ågärder, ombordansällda i urikes sjöfar sam beingansällda ingår ej i undersökningen Variabler Arbes- och lönekosnaderna beräknas som summor fördelade på följande komponener: D D11 D11111 D11112a D11112b D1113 D1114 D12 D1211 D1212 D122 D4 = Toala arbeskrafskosnaden = Lön = Lön för arbead id = Bonus = Rero = Lön för ej arbead id = Förmåner = Arbesgivaravgifer = Lagsadgade arbesgivaravgifer = Avalade arbesgivaravgifer = Sjuklön = Löneskaer Saisiska må Indexal avseende arbeskosnaden per imme, fördela på de fyra kosnadsbegreppen; Lön, Övriga arbeskosnader, Toal arbeskosnad sam Toal arbeskosnad exklusive bonus Redovisningsgrupper Näringsgren enlig SNI Följande näringsgrenar redovisas: B

9 ES/LA (13) C D E F G H I J K L M N O P Q R S B-E B-F B-N B-S G-J G-N O-S P-S Observera a publiceringen av LCI uppdela efer arbeare och jänsemän för priva sekor, som sker på SCB:s hemsida, endas innehåller e av ovansående aggrega, nämligen B-S, sam a O exkluderas Referensider Kvaral löpande Fullsändighe En beydande del av underlage ill LCI besår av Konjunkurlönesaisiken för priva sekor (KLP). Efersom KLP ine undersöker föreag med färre än fem ansällda modellberäknas denna del av populaionen för a LCI ska äcka alla sorleksklasser. Näringsgrenarna enlig SNI2007; A, T och U ingår i dagsläge ine i LCI. B.2 Tillförlilighe 2.1 Tillförlilighe oal De resula som preseneras är vanligvis behäfade med en viss osäkerhe. De finns e anal felkällor som, i olika usräckning, påverkar illförliligheen i skaningarna. Dessa felkällor är äckningsfel, urvalsfel, mäfel och borfallsfel. De bör även observeras a genomsnislönernas förändringsal mellan vå år även påverkas av andra fakorer. Exempel på sådana fakorer är lönehöjningar

10 ES/LA (13) p.g.a. aval och löneglidning, avalens längd och srukurella förändringar i arbeskrafen. 2.2 Osäkerheskällor Osäkerheen beror bland anna på nedansående felkällor. De är i de flesa fall svår a mäa respekive felkällas inverkan på resulaen och därmed den oala osäkerheen. Efersom LCI ill sor del bygger på daa från Undersökningarna KLP, KLL, KLS och KLK hänvisas ill dokumenaionen av dessa för dealjer om felkällorna i avsni Urval Se beskrivning av saisiken sam övrig dokumenaion för KLP, KLL, KLS och KLK Ramäckning Se beskrivning av saisiken sam övrig dokumenaion för KLP, KLL, KLS och KLK Mäning Se beskrivning av saisiken sam övrig dokumenaion för KLP, KLL, KLS och KLK Svarsborfall Se beskrivning av saisiken sam övrig dokumenaion för KLP, KLL, KLS och KLK Bearbening Se beskrivning av saisiken sam övrig dokumenaion för KLP, KLL, KLS och KLK Modellanaganden Då KLP ine undersöker föreag med färre än fem ansällda, modellberäknas denna populaion för a inkluderas i LCI. De görs med hjälp av löne- och analsuppgifer för sorleksklass med 5-9** ansällda i KLP och sysselsäningsuppgifer för sorleksklasserna med 1-4 ansällda* och med 5-9 ansällda** från föreagsdaabasen (FDB). * (Sorleksklass 2) ** (Sorleksklass 3) Modelluppräkning för populaionen föreag med 1-4 ansällda görs enlig följande: Dˆ skl = 2, ng ˆ ν = ˆ ν klp, skl = 3, ng, fdb, skl = 3, ng, ˆ ν fdb, skl = 2, ng, Dˆ ˆ ν klp skl = 3, ng,, skl = 3, ng,

11 ES/LA (13) hˆ skl = 2, ng ˆ ν = ˆ ν klp, skl = 3, ng, fdb, skl = 3, ng, ˆ ν fdb, skl = 2, ng, hˆ ˆ ν skl = 3, ng, klp, skl = 3, ng, där; Dˆ = arbeskosnad νˆ = anal ansällda ĥ = arbeade immar ng = näringsgren = kvaral eller år skl = sorleksklass 2.3 Redovisning av osäkerhesmå Inga osäkerhesmå har beräknas för indexalen som redovisas i LCI. I KLP redovisas dock 95-proceniga konfidensinervall kring löneskaningarna. Den offenliga sekorn oalundersöks. B.3 Akualie 3.1 Frekvens Konjunkurlönesaisiken är månalig men ill LCI aggregeras underlage ill kvaral. 3.2 Framsällningsid Framsällningsid för den månaliga konjunkursaisiken beräknas ill nio veckor. Efer a konjunkursaisiken för den sisa månaden i kvarale är klar kan LCI beräknas på en dag. 3.3 Punklighe LCI rapporeras ill Eurosa senas 70 dagar efer referenskvarales slu. B.4 Jämförbarhe och sammanvändbarhe 4.1 Jämförbarhe över iden Från och med 2005 används en ny meod för a beräkna LCI. Denna har appliceras på beräkningarna från och med försa kvarale De innebär a indexalen före respekive efer årsskife 2003/2004 är beräknade med olika meoder. Den gamla meoden innebar a man vägde ihop indexalen för arbearnas imkosnader med indexalen för jänsemännens månadskosnader. Som viker för arbeare har lönesummor basera på arbead id använs, medan vikerna för jänsemän baseras på anal ansällda. Den nya meoden innebär a man ine gör någon uppdelning på arbeare och jänsemän uan direk beräknar en genomsnilig imkosnad för hela gruppen (arbeare+jänsemän). Från och med 2008 innehåller LCI både priva- och offenlig sekor, varvid e ny basår infördes i serien. På Eurosas hemsida redovisas back daa för

12 ES/LA (13) perioden , som endas innehåller priva sekor. 4.2 Jämförbarhe mellan grupper Av radiion redovisas lönesaisiken för priva sekor fördelad på arbeare och jänsemän. Arbearnas löner redovisas i form av imlöner och jänsemännens löner i form av månadslöner. Även de svenska arbeskosnadsindexe (AKI) redovisas fördela på arbeare och jänsemän och då i form av im- respekive månadskosnader. Efersom Eurosa i försa hand vill mäa skillnader mellan branscher görs ingen uppdelning på arbeare och jänsemän i LCI. Från och med 2008 finns en LCI-serie som ej är sankionerad av Eurosa som endas rör priva sekor och som är uppdelad på arbeare och jänsemän. LCI för priva sekor uppdelad efer arbeare och jänsemän finns a häma på SCB:s hemsida. 4.3 Sammanvändbarhe med annan saisik Lönekosnadsuvecklingen i LCI bör ligga i parie med uvecklingen i konjunkurlönesaisiken. Men efersom KLP, KLL, KLS och KLK dels redovisas var för sig och dels månadsvis, fördelad på arbeare och jänsemän för den privaa sekorn sam exkluderar föreag med färre än fem ansällda, är de svår a på e enkel sä göra exaka jämförelser. B.5 Tillgänglighe och försåelighe 5.1 Spridningsformer LCI publiceras av Eurosa, dels i form av kvaralsvisa pressmeddelanden avseende uvecklingsal, dels kan man själv göra uag på Eurosas hemsida. Daaserier kan laddas ned från Eurosas hemsida på följande adress: hp://epp.eurosa.ec.europa.eu/poral/page/poral/labour_marke/labour_coss/d aabase. LCI med uppdelning efer arbeare och jänsemän för priva sekor publiceras kvaralsvis på SCB:s hemsida ca en vecka efer a Eurosa haf sin publicering av LCI. 5.2 Presenaion Se avsni Dokumenaion Undersökningen finns dokumenerad i SCB:s dokumenaionsmall SCBDOK, som går a nå via SCB:s hemsida Tillgång ill primärmaerial SCB uför på besällning, mo bealning, specialbearbeningar av primärmaeriale. Forskare, uredare m.fl. kan efer noggrann prövning få illgång ill avidenifiera uppgifsmaerial för egen bearbening. Organisaionsnummer eller personnummer lämnas på grund av sekreesskäl aldrig u. 5.5 Upplysningsjänser, fn e-pos: fornamn.efernamn@scb.se

13 ES/LA (13) vid Enheen för löne- och arbeskosnadssaisik, SCB, Örebro.