Tjänsteprisindex (TPI) 2007 PR0801

Transkript

1 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik () Tjänseprisindex (TPI) 2007 PR0801 I denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens innehåll och illförlilighe sam hur den genomförs och hur man kan a del av resulaen. Genom a klicka på en rubrik i innehållsföreckningen kommer man direk ill akuell avsni. Innehållsföreckning Innehållsföreckning 1 A Adminisraiva och legala uppgifer 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Saisikområde... 2 A.3 SOS-klassificering... 2 A.4 Saisikansvarig... 2 A.5 Saisikproducen... 2 A.6 Uppgifsskyldighe... 3 A.7 Sekreess och regler för behandling av personuppgifer... 3 A.8 Gallringsföreskrifer... 3 A. EU-reglering... 3 A. Syfe och hisorik... 3 A.11 Saisikanvändning... 3 A.12 Uppläggning och genomförande... 4 A.13 Inernaionell rapporering... 4 A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar... 4 B Kvaliesdeklaraion 5 B.0 Inledning... 5 B.1 Innehåll Saisiska målsorheer Objek och populaion Variabler Saisiska må Redovisningsgrupper Referensider 8 B.2 Tillförlilighe Tillförlilighe oal Osäkerheskällor Redovisning av osäkerhesmå B.3 Akualie Frekvens 3.2 Framsällningsid

2 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik () 3.3 Punklighe B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe Jämförbarhe över iden 4.2 Jämförbarhe mellan grupper 4.3 Samanvändbarhe med annan saisik B.5 Tillgänglighe och försåelighe Spridningsformer 5.2 Presenaion 5.3 Dokumenaion 5.4 Tillgång ill primärmaerial 5.5 Upplysningsjänser A Adminisraiva och legala uppgifer A.1 Ämnesområde Ämnesområde: Priser och konsumion A.2 Saisikområde Saisikområde: Producenpriser för jänser, Tjänseprisindex (TPI) A.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella saisik gäller särskilda regler när de gäller kvalie och illgänglighe, se hp:// asp A.4 Saisikansvarig Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Box 24300, 4 51 Sockholm Besöksadress: Karlavägen Konakperson: Kamala Krishnan Telefon: Telefax: E-pos: fornamn.efernamn@scb.se A.5 Saisikproducen Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Box 24300, 4 51 Sockholm Besöksadress Karlavägen 0 Konakperson: Kamala Krishnan Telefon: Telefax:

3 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik () E-pos: A.6 Uppgifsskyldighe Uppgifslämnarplik föreligger enlig SCB-FS 2006:22. A.7 Sekreess och regler för behandling av personuppgifer I myndigheernas särskilda verksamhe för framsällning av saisik gäller sekreess enlig kap. 4 sekreesslagen (180:0). A.8 Gallringsföreskrifer I avvakan på gallringsbeslu sparas all primärmaerial. A. EU-reglering Tjänseprisindex omfaas av vå EU förordningar: Rådes Förordning 2223/6, Bilaga A sam Rådes Förordning 1165/8, Bilaga D. A. Syfe och hisorik Idag sår jänsebranschernas förädlingsvärde för cirka 62 procen av de oala förädlingsvärde inom näringslive. Beräkna som andel av BNP ugör näringslives jänseprodukion ca 50 procen. Under sörre delen av 100-ale var denna andel srax under 40 procen av Bruonaionalproduken (BNP) för a under slue av århundrade successiv öka. Den jänseprodukion som regisreras i naionalräkenskaperna besår av jänser producerade av näringsliv, sam offenliga myndigheer och hushållens ideella organisaioner. Allefersom jänseprodukionens andel av BNP växer har behove av korreka volymberäkningar av jänseprodukionen öka. För a beräkna enskilda branschers uveckling måse förädlingsvärden rensas från inflaion. Prisuvecklingen för olika varor och jänser måse mäas och index beräknas innan de löpande priserna kan omvandlas ill fasa priser. Värden för olika variabler och aggrega urycks därmed i e viss års prisnivå (basåre). Nya jänseprisindex uvecklas löpande för a omfaa de flesa jänsegrupper inom Sveriges naionalräkenskaper och för a uppfylla inernaionella krav. Idag finns TPI för dryg 40 procen av näringslives jänseprodukion. Flerale av de jänseprisindex som finns idag har uvecklas sedan januari Under 10-ale uvecklades TPI för lokalhyror, hoelljänser och inrikes flygresor. A.11 Saisikanvändning Saisiken används i försa hand av naionalräkenskaperna för a fasprisberäkna dels värde av jänseprodukionen och dels jänser som ugör inpu i olika branscher. Yerligare användningsområden är i avalssammanhang och för konjunkuranalyser.

4 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik () A.12 Uppläggning och genomförande Saisiken baseras på e urval av ypiska ransakioner avseende respekive jäns. Efersom de ine finns någon ram för jänser används föreag som urvalsobjek och ramen som används är Föreagsdaabasen (FDB). E sannolikhesurval används efersom många små föreag ofa sår för en sor andel av omsäningen i branschen. E sannolikhesurval medför a e lie anal små föreag represenerar e sor anal små föreag vilka kan ha en sor beydelse för omsäningen inom branschen. Vid e PPS-urval är urvalssannolikheerna proporionella mo sorleken. Omsäning eller anale ansällda är de sorleksmå som används. Föreag med sor omsäning och få ansällda har lien sannolikhe a komma med om sorleksmåe baseras på anal ansällda. De omvända gäller om sorleksmåe baseras på omsäning. Urvalssannolikheen för e föreag beror på föreages sorlek enlig de må som använs, oalsumman och urvalssorleken. E sraum bildas för alla sora föreag som väljs med säkerhe sam e urvalsundersök sraum avseende mindre föreag där e PPSurval görs. Vid sammanvägning av de vå sraumen används omsäningen. En översyn av viker och urval görs årligen. De föreag som kommi med i urvale ombeds a kvaralsvis redovisa fakisk pris för en eller e anal jänser som föreagen själva väljer u i samråd med SCB. Krave på den/de valda jänserna är a de ska vara väl specificerade, ypiska för föreage och repeiiva. I de fall då jänsens sammansäning förändras eller då jänsen upphör och ersäs genomför SCB, i nära konsulaion med föreage, en värdering av skillnader mellan den gamla och den nya specifikaionen. SCB samlar in cirka 3000 prisuppgifer från ungefär 850 föreag i 18 branscher per kvaral. Undersökningen äcker 45 procen av jänseprodukionen inom SNI Uppgifsinsamlingen pågår från den 1 ill den 20 i månaden efer de akuella kvarales slu. En majorie av uppgifslämnarna rapporerar på en webblanke medan öviga aningen rapporerar via pappersblanken eller e-pos. Prisindex för lokalhyror beräknas årligen och uppgifer för hyresinäker och uhyrda yor samlas in från ca 00 fasighesägare för olika lokalyper. Resulae levereras sedan ill Naionalräkenskaperna ca 45 dagar efer mäperiodens ugång. E fleral index publiceras samidig på SCB:s webbplas. A.13 Inernaionell rapporering SCB rapporerar index för olika branscher ill Eurosa. Dea sker i samband med publicering. A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar

5 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik () En översyn av index för ransporer, elejänser och daajänser sker under år Prisinsamling för jänser inom branscherna Marknads- och opinionsundersökning, Konsulverksamhe, Teknisk provning och analys och Uhyrning av maskiner sarar fr.o.m. kvaral Uvecklingsarbee för prisindex för handelsmarginalen inom pari- och dealjhandel, impor och expor av jänser sam jänser i priva regi för Ubildning och Socialomsorg pågår under I övrig sker en koninuerlig översyn av befinliga prisindex. För mer informaion om TPI:s uvecklingsarbee se: hp:// asp B Kvaliesdeklaraion B.0 Inledning Tjänseprisindex (TPI) är e producenprisindex som avser mäa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. Indexale avser e kvaral och prisuppgiferna skall vara e genomsni per kvaral. I näringslive produceras jänserna framförall av de branscher som klassificeras ill SNI 50-5, de förekommer även en del jänser inom de branscher som klassificeras som varuproducener. TPI omfaar idag inhemska produceners produkion för användning inom Sverige. Naionalräkenskaperna behöver även index för impor och expor av jänser. B.1 Innehåll 1.1 Saisiska målsorheer Objek och populaion Objeke är ransakion i samband med uförd jäns. Populaionen ugörs av alla ransakioner som avser försäljning av jäns i producenlede. De primära objek, som används för urval och insamling av uppgifer, är föreag Variabler Tjänseprisindex avser mäa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. Priserna som avses är ransakionspriser uan moms. Transakionspris är jänsens verkliga pris som köparen fakisk bealar. Generell gäller a förändringar i e ransakionsvärde måse kunna hänföras aningen ill en prisförändring, ill en volymförändring eller en kombinaion av de båda. Efersom en värdeförändring som beror på a kvalieen förändras är a beraka som en volym förändring måse, i indexberäkningarna, hänsyn as ill kvaliesförändringar. För en mer uförlig beskrivning av de principella

6 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik () ugångspunkerna gällande kvaliesförändringar hänvisas ill Europeiska Naionalräkenskapssyseme, ENS Saisiska må Index, förändringsskaning, är de saisiska må som används för TPI. För alla föreag beräknas e geomerisk medelvärde för prisförändringen inom varje föreag. Föreages olika jänser vikas ine sinsemellan om ine särskilda skäl föreligger. Index för varje föreag beräknas enlig: I m 0, a = i= 1 p p a, i 0 a, i 1/ m Där I 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk p, = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk a i 0 p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken m = anal jänser inom föreag a Näsa seg är a geomerisk vika ihop e index för branschen från de olika föreagsindexen. De sörsa föreagen, som vals u med säkerhe, får en vik uifrån sin omsäning och de mindre föreagen får en vik som både beakar omsäning och urvalsannolikhe. Toalindex för branschen ges av: I 0, T Där = n ( I 0, a ) a= 1 wa I 0,T = oalindex med basidpunk 0 för branschen vid idpunk I 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk w a = vik för föreag a n = anal föreag i undersökningen för branschen Redovisningsgrupper Tjänseprisindex redovisas för följande grupper, enlig SPIN 2002: 55.1 hoelljänser 55.1 A hoelljänser, vardag 55.1 B hoelljänser, veckoslu

7 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik () 55.1 C hoelljänser, konferensdygn/helpension vägranspor av gods 61 sjöranspor exkl. oljeransporer, omfaar ej personransporer godshanering varulagring och magasinering 63.4 annan ransporförmedling 70.2 A-D uhyrning av egna lokaler 70.2 A uhyrning av egna lokaler, konor 70.2 B uhyrning av egna lokaler, buiker m m 70.2 C uhyrning av egna indusrilokaler 70.2 D uhyrning av egna lokaler, annan lokalyp 71.1 biluhyrning 71.1 A biluhyrning, föreag 71.1 B biluhyrning, myndigheer 71.1 C biluhyrning, privapersoner 72 daabehandlingsjänser m.m ugivning av programvarupake daakonsuljänser 72.5 underhåll och reparaion av konors- och bokföringsmaskiner sam daabehandlingsurusning 72 exkl 2+5 daabehandlingsjänser, övriga juridiska jänser redovisning och bokföring, revision; skaerådgivning A revision B redovisning och bokföring 74.2 arkiek- och ekniska konsuljänser o.d arkiekjänser annan eknisk konsulverksamhe uhyrning av personal Yerligare e anal index för produceras varje kvaral och används endas av Naionalräkenskaperna för fasprisberäkning. Indexalen publiceras ine dels pga. av sekreesskäl dels pga. av a de undersökningarna görs på prov under de försa åre. Följande index produceras men publiceras ine: 60. Järnvägsranspor av gods Kollekivrafikverksamhe Flygresor Lufransporer av gods Posbefordran naionella posen Annan posbefordran 64.2 Telekommunikaion bankverksamhe 70.3 Fasighesförmedling, fasighesförvalning 74.4 Reklamverksamhe 74.6 Deekiv- och bevakningsverksamhe 0.02 Avfallshanering 0.03 Renhållning

8 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik () 3.01 Tväeriverksamhe Referensider TPI:s basår är Indexal beräknas primär för kvaral, och anger kvarales prisläge i förhållande ill de genomsniliga prisläge under Indexalen avser uvecklingen av e för kvarale genomsnilig pris Fullsändighe Prisuppgifer från föreag i 18 branscher samlas in. Idag äcker de branscher som ingår i TPI ca 45 procen av den oala jänseprodukionen. B.2 Tillförlilighe 2.1 Tillförlilighe oal De är ine möjlig a ange osäkerhesmarginaler för de beräknade indexvärdena. Mäfel och urvalsosäkerhe orde ge de sörsa bidragen ill osäkerheen i skaningarna. 2.2 Osäkerheskällor Urval TPI en urvalsundersökning och urvalen är små vilke medför en ine oväsenlig osäkerhe i skaningarna. Varianser har ine skaas Ramäckning Som underlag ill ram används Föreagsdaabasen (FDB). Som föreagsbegrepp används FE (Föreagsenhe). En avgränsning görs på juridisk form. Endas föreag som i huvudsak sysslar med den undersöka branschens verksamhe as med i ramen, således bidrar föreag som endas har en mindre del av sin verksamhe inom den undersöka branschen ill underäckningen. Vid urval görs cu-off inom vissa branscher dea bidrar ill en frivillig underäckning. Felklassificeringar i FDB sam efersläpning leder ill såväl under- som överäckning. Osäkerhe i ramäckningen anas ge e lie bidrag ill oalfele Mäning De represenaiva jänser som undersökningen baseras på väljs u av föreagen själva och de är därmed svår a avgöra hur ypiska dessa jänser är. Krave är a jänsen/jänserna skall vara jämförbara över iden i de fall en jäns upphör eller sammansäningen förändras måse kvaliesjusering meoder illämpas. Denna felkälla illsammans med urval bedöms ge de sörsa bidrage ill

9 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik () osäkerhe Svarsborfall De föreligger skyldighe enlig lag för föreagen a lämna prisuppgifer. Svarsborfalle för e normal kvaral är c:a 2-3 procen av prisuppgiferna. Vid borfall används (impueras) föregående kvaral prisuppgif eller också används den genomsniliga uvecklingen för branschen Bearbening Avsaknaden av e enhelig produkionssysem kan vara en orsak ill evenuella bearbeningsfel. E produkionssysem är dock under uppbyggnad och skall as i bruk under 200, vilke orde minska bearbeningsfelen Modellanaganden Inga modellanaganden görs. 2.3 Redovisning av osäkerhesmå Ingen redovisning. B.3 Akualie 3.1 Frekvens Både uppgifsinsamling och publicering är kvaralsvisa. Dessuom publiceras årligen indexal avseende kalenderår. Uhyrning av lokaler för näringsverksamhe, SNI 70.2 A-D, samlas in årsvis och publiceras i sepember varje år. 3.2 Framsällningsid Saisiken publiceras ca 45 dagar efer periodens slu. 3.3 Punklighe Har allid publiceras enlig den kalenderårsvisa publiceringsplanen. B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe 4.1 Jämförbarhe över iden Tidsserierna är jämförbara över iden. 4.2 Jämförbarhe mellan grupper

10 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik () Ej relevan. 4.3 Samanvändbarhe med annan saisik Den vikigase användning av Tjänseprisindex är omräkning av belopp i löpande priser ill värde i fasa priser. De avgränsningar och sandarder som används överenssämmer ganska väl. Den använda produkindelningen, SPIN 2002, grundar sig på EU:s produkindelning Classificaion of Producs by Aciviy (CPA 2002) och är idenisk med denna ned.o.m. den fjärde siffran. B.5 Tillgänglighe och försåelighe 5.1 Spridningsformer Saisiken görs illgänglig via pressmeddelande, SCB:s hemsida sam, Sveriges Saisiska Daabaser (SSD). Den mes dealjerade publiceringen görs i SSD, där i några fall indexserier ned ill SPIN 2002, 5-siffernivån, publiceras. Sveriges Saisiska årsbok. 5.2 Presenaion Tabeller och Diagram 5.3 Dokumenaion hp:// 255.asp hp://epp.eurosa.ec.europa.eu/cache/ity_offpub/ks-bg /en/ks- BG EN.PDF 5.4 Tillgång ill primärmaerial Specialbearbeningar kan uföras på besällning. Primärmaerial finns illgänglig och kan efer särskild prövning och avidenifiering nyjas för forskningsändamål. 5.5 Upplysningsjänser Upplysningar om och frågor rörande TPI kan fås genom a a konak med eller via e-pos med adress priser@scb.se. Även den cenrala informaionsservicen vid SCB kan konakas.