Tjänsteprisindex för godshantering

Transkript

1 Tjänseprisindex för godshanering Branschbeskrivning för SNI-grupp TPI-rappor nr 13 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

2 1(10) 1 INLEDNING 2 2 BAKGRUND FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STATISTIKARBETE INOM TPI-OMRÅDET NR:S KRAV PÅ PRISINDEX 3 3 BRANSCHBESKRIVNING NÄRINGSGRENENS STRUKTUR OCH STATISTISKA TILLHÖRIGHET NYCKELTAL OCH BRANSCHFAKTA PRISBILDNING 6 4 TESTUNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING STATISTISKA BENÄMNINGAR URVALSFÖRFARANDE INSAMLINGSFÖRFARANDE UTVÄRDERING AV TESTUNDERSÖKNINGEN TESTRESULTAT OCH SLUTSATSER 7 5 UTFORMNING AV FRAMTIDA UNDERSÖKNING URVALSFÖRFARANDE INSAMLINGSFÖRFARANDE PRISMÄTNINGSMETODER ANTAGANDEN, VIKTER OCH INDEXBERÄKNING 9

3 2(10) TPI-projekes rappor nr 13: branschbeskrivning SNI Inledning Rapporen behandlar godshanering och uvecklande av prisindex för denna bransch. Nya Zeeland, USA, Japan och Ausralien producerar redan e sådan prisindex. För a kunna beräkna prisindex krävs bland anna kunskap om branschens srukur (dess sorlek och koncenraion), akörernas (föreagens) sorlek, anal föreag, omsäning sam den geografiska spridningen inom branschen. Denna kunskap har erhållis dels genom en sammansällning av befinlig saisisk dels, genom diskussioner med förerädare för branschen i form av branschorganisaioner och föreag som producerar jänserna. Prissäningsmekanismer och ypiska jänser har karlags. Rapporen disponeras enlig följande: efer bakgrundskapile, där TPI och generella villkor för jänseprisindex beskrivs, följer förs en översik över den akuella branschens srukur och sorlek i avseende på anal föreag, omsäning ec. Därefer följer en beskrivning av föreagen inom branschen och dess prisbildning. Rapporen avsluas med en redogörelse för esundersökningens upplägg och resula sam en beskrivning av den framida undersökningen. 2 Bakgrund I Sverige, precis som i de flesa OECD-länder, sår jänseprodukionen för en mycke sor andel av Bruonaionalproduken (BNP). Behove av prisindex som mäer prisuvecklingen för jänseproducerande branscher är sor. Tjänseprisindex (TPI) mäer prisuvecklingen i branscher som producerar föreagsjänser. Tjänseprisindex är e producenprisindex för jänser som i försa hand används av Sveriges naionalräkenskaper för fasprisberäkning av jänseprodukionen i BNP på produkgruppnivå. Med fasprisberäkning menas a man uifrån produkionsvärden i löpande priser beräknar volymförändringar uifrån uppgifer om ex prisförändringar. Tjänseprisindex är en ung produk som vid sidan av produkionen av befinliga index uvecklas löpande för a omfaa de flesa jänsegrupper inom Sveriges naionalräkenskaper och för a uppfylla nya inernaionella krav. TPI omfaar användning av hushåll, myndigheer och föreag även då fokus ligger på föreagens användning av jänserna. Hushållskonsumionen inom de flesa av de branscher som idag undersöks eller uvecklas är relaiv lien. För de branscher där hushållskonsumionen är sor finns konsumenprisindex (KPI).

4 3(10) TPI omfaar idag inhemska produceners produkion för användning inom Sverige eller för expor. En jäns är definierad som expor då bealaren av jänsen har uländsk adress, oavse var jänsen äger rum. De kan få ill följd a e svensk doerbolag eller en svensk filial i ulande, med uländsk adress, exporerar jänser från Sverige. För naionalräkenskaperna behövs även prisindex för imporerade jänser. En gemensam arbesgrupp för Eurosa och OECD uppräades 2002 med syfe a uveckla en gemensam meod för europeiska jänseprisindex och a förse länder som ska a fram TPI med prakisk hjälp. En manual med bland anna prakiska beskrivningar av TPI för olika branscher är under arbee. Manualen hänvisar ill den redan befinliga PPI-manualen för indexeori och meod. 1 Idag regleras uvecklings- och produkionsarbee i TPI genom en EUförordning Förusäningar för saisikarbee inom TPI-område Två riklinjer följs: TPI är e producenprisindex och avser a redovisa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. Indexale avser e kvaral och prisuppgiferna skall vara e genomsni per kvaral. Den kommande PPI-manualen, som är under uarbening på uppdrag av FN, kommer a inkludera även jänser. Den är i sor se klar och där anges de a mäningen bör avse ransakionspriser. Transakionspris är varans/jänsens verkliga pris som köparen fakisk bealar. 2.2 NR:s krav på prisindex Inom de svenska naionalräkenskapssyseme berakas jänser lika som varor och båda benämns produk. Idealindex för fasprisberäkningen och jämförelser mellan olika länder är - enlig ENS 1995, kapiel 10 - Fishers indexformel. Fishers formel har emellerid den negaiva egenskapen a den ine är addiiv, ine ens för åre närmas basåre. Därför är Paasche prisindex och Laspeyres volymindex a föredra framför Fisher. Samma kapiel medger dock a andra former av prisindex kan användas vid kora jämförelser i iden, ill exempel månad eller kvaral. Generell gäller a förändringar i e ransakionsvärde måse kunna hänföras aningen ill en prisförändring, ill en volymförändring eller en kombinaion av de båda. TPI måse även a hänsyn ill förändringar i kvalie vid prismäning. Dea innebär a prisförändringar måse rensas från 1 Producer Price Index Manual: Theory and pracice. Websie:hp:// 2 No 1165/98 concerning shor erm saisics.

5 4(10) kvaliesförändringar. För en mer uförlig beskrivning hänvisas ill Europeiska Naionalräkenskapssyseme ENS Vidare behöver både exporpriser och imporpriser undersökas för NR:s behov. (Se ovan.) 3 Branschbeskrivning 3.1 Näringsgrenens srukur och saisiska illhörighe Godshanering, SNI är en del av SNI 63 södjänser ill ranspor; resebyråverksamhe. De branscher som sorerar under denna kod är: Tabell 3: Näringsgrenens saisiska illhörighe SNI Beskrivning Godshanering Varulagring och magasinering Övriga södjänser ill landranspor Övriga södjänser ill sjöfar Övriga södjänser ill luffar Arrangerande och försäljning av resor; urisservice Annan ransporförmedling Källa: SNI 2002: Sandard för svensk näringsgrensindelning Godshanering är vidare uppdelad i följande SPIN-grupper: Tabell 2: Delgrupper inom godshanering och varulagring och magasinering. Bransch SPIN 2002 CPA 2002 Godshanering Conainerhanering Annan godshanering Källa: SPIN 2002: srukur, SCB/ES. CPA sår för Classificaion of Producs by Aciviies och är EU:s produksandard. SPIN 2002 är dess svenska, SNI-anpassade version. 3.2 Nyckelal och branschfaka Dea avsni grundar sig på uppgifer från SCBs Föreagsdaabasen (FDB). Uppgiferna har genomgå bearbening och bland anna gallras från föreag med allför lien del av sin verksamhe inom akuell näringsgren.

6 5(10) Inom branschen godshanering verkar 235 föreag 3 och branschen sorerar under ranspornäringen. De finns ingen specifik branschorganisaion för godshanering, uan de branschorgan som de akuella föreagen ofas är knuna ill åerfinns inom Transporgruppen, som exempelvis Sveriges Hamnar och Sveriges Åkeriföreag. De sörsa akörerna är ofa svenska hamnar och de mindre föreagen ofa åkerier. De finns också akörer i godshanering inom flygranspor. Spediörer och sörre illverkande föreag sköer ibland sin godshanering själva. De oala anale sysselsaa inom näringsgrenen godshanering, 63.11, är dryg personer. 4 Den oala neoomsäningen i näringsgrenen är ca fyra miljarder kronor. 5 Tabell 3: Godshanering: srukur per sorleksklass fördelad efer anal ansällda. Anal Anal Anal Neoomsän, % ansällda föreag ansällda 6 % Mkr % , ,1 2,5 209,8 159,9 3,5 4, , ,9 4,4 225,5 160,1 3,8 4, , ,0 12,0 638,5 447,9 10,7 11, , ,0 12,2 657,8 427,0 11,0 10, , ,3 33,4 2153,5 1345,3 35,9 33, , ,8 35,4 2108,0 1466,3 35,2 36,6 Toal ,1 4006, Källa: Föreagsdaabasen Tabellen ovan visar hur variablerna anal föreag, anal ansällda sam neoomsäning fördelar sig på sorleksklasser. Föreagens oala anal ansällda sam oala omsäning anges för varje klass. I fesil ges anal ansällda och omsäning inom verksamheen godshanering. De flesa föreag åerfinns i sorleksklassen 0-4 ansällda. I denna grupp är många av föreagen mindre åkerier, logisik- och ransporföreag. Den sörsa andelen ansällda och den sörsa neoomsäningen finns i de vå sörsa klasserna, föreag med ansällda och mer än 250 ansällda. Föreagen i de vå sörsa sorleksklasserna är de sörsa svenska hamnarna sam sörre, inernaionella logisik- och spediionsföreag och föreag som sköer godshanering för flygransporer. I de mellersa sorleksklasserna är majorieen av föreagen mellansora hamnar sam suveribolag. Andel av verksamheen som ägnas å godshanering är sörs i de re minsa sorleksklasserna, medan godshaneringen i de re sörsa sorleksklasserna uppar en någo mindre del av verksamheen. 3 De ursprungliga anale föreag enlig uppgiferna från FDB var 280 föreag. 4 Procenuell fördelning av verksamheen över näringsgrenar saknas för 48 av de 235 föreagen. Dessa 48 har dock rangordna sina näringsgrenar och 29 av dem har ange godshanering som sin vikigase näringsgren. 5 Av de 235 föreagen saknas uppgif om omsäning för 29 föreag. 10 föreag har en omsäning på 0 kr. 6 Definiionen på anale ansällda är medelanale helidsansällda under åre.

7 6(10) En sor del av gruppen med 0-4 ansällda är enmansföreag. I denna grupp åerfinns många åkeriföreag där de är svår a särskilja prise för godshaneringsjänsen från ransporpris och varupris. Gruppen sår endas för 4 procen av omsäningen. För a ine i onödan belasa dessa föreag med uppgifsinlämning kan en cu-off gräns för urvale användas uan nämnbar påverkan på undersökningen. 3.3 Prisbildning Dea avsni grundar sig på elefonkonak, besök och uppföljningsfrågor ill e anal föreag och branschorganisaioner E problem med a prismäa godshaneringsjänsen är a godshanering förekommer i e bre spekra av föreag. Prissäningen är exempelvis väsenlig skiljd i e enmansföreag inom åkerinäringen jämför med en sor hamn med nära 1000 ansällda. E anna problem är a godshanering ofa förekommer i ansluning ill andra jänser som varuranspor och magasinering. Ofa är de svår a särskilja prise för godshanering från prise för övriga jänser. Dea gäller ine mins mindre åkeriföreag. Yerligare en svårighe med a konsruera dea index är a jänserna ine sällan är unika och skräddarsydda för en speciell kunds behov vid e speciell illfälle. I vissa föreag är de därför svår a finna sabila och repeiiva jänser a följa från period ill period. Prissäningen påverkas av e anal fakorer som vilken yp av gods som ska haneras, volymen, id på dygne som lossningen/lasningen ska ske och kundens förhandlingsposiion. Hamnar ar vidare u vå avgifer från sina kunder, en varuhamnavgif och en farygshamnavgif. Varuhamnavgifen är prise för godshaneringen medan farygshamnavgifen mer kan ses som en form av parkeringsavgif. I vissa hamnar är dessuom dessa vå avgifer inim sammankopplade och om en kund bealar en hög farygshamnavgif är de läare a förhandla ner varuhamnavgifen. Alla dessa fakorer bör man a hänsyn ill för a avgöra vad som är prisrörelser och vad som är ändringar i jänsens innehåll, vid konsrukion av e prisindex för denna bransch. För a följa prisrörelsen samlar vi in direka ransakionspriser, där så är möjlig. Föreagen i urvale får försa kvarale välja u e anal ransakioner som de anser vara represenaiva för sin verksamhe. De får specificera e anal fakorer som kan änkas påverka prissäningen och i eferföljande kvaral ange vad mosvarande jäns kosar de kvarale. Med ugångspunk i a jänserna ine sällan är unika anser vi a model pricing bör finnas som e alernaiv för a följa prisuvecklingen även de perioder då jänsen ine illhandahållis. Denna meod innebär a föreage får lämna en uppskaning på vad prise hade vari om jänsen uförs enlig de förusäningar som

8 7(10) angavs i jänsespecifikaionen. Denna meod används både naionell och inernaionell 7. 4 Tesundersökningens uppläggning 4.1 Saisiska benämningar De objek som undersökningen avser a mäa, målobjek, är godshaneringsjänser som illhandahålls av svenska föreag. Målvariabel är de pris på dessa jänser som kunden fakisk bealar för jänsen. Mervärdesska (moms) och andra skaer ingår ej. Målpopulaionen besår av samliga föreag i Sverige verksamma inom branschen med fler än fyra ansällda. Som urvalsram användes SCB:s Föreagsdaabaser (FDB). 4.2 Urvalsförfarande Urvale besod av 15 föreag, vilka valdes från FDB. Dessa valdes u så a urvale fick en spridning geografisk, sorleksmässig såväl som verksamhesmässig. Föreagen ombads själva välja u 1-5 jänser som de ansåg vara represenaiva för sin verksamhe. För dessa jänser angav de, föruom prise, vilken yp av gods som hanerades, vem som var kund, volym, vilken id på dygne som jänsen ufördes, evenuella andra jänser som ingick i prise och övrig som de behövde för a hålla jänsen konsan. 4.3 Insamlingsförfarande Informaion och blankeer gick u ill föreagen via pos. De ombads reurnera blankeerna i e bifoga svarskuver. 4.4 Uvärdering av esundersökningen Av de femon föreag som ombads dela i provundersökningen svarade fem på e sä så a prisuppgiferna kan användas för indexberäkning. E anal föreag ansåg sig illhöra en annan bransch, andra hade för lie id a dela i undersökningen och övriga hörde ine av sig alls. 4.5 Tesresula och slusaser De föreag som svarade på provundersökningen var ine många, men de verkar ha förså frågesällningen och vari kapabla a lämna eferfrågade prisuppgifer. Vär a änka på är a många föreag är felklassificerade i FDB 7 Se Mehodological guide for developing producer price indices for services från Join OECD/Eurosa ask force för en genomgång av olika prismäningsmeoder.

9 8(10) och en viss uppföljning av urvale bör göras. En av de sörre hamnarna lämnade önskemål om a de skulle vara möjlig a ange uppgifer för fler än de fem jänser som de gavs plas å på blankeen. Den valda meoden a mäa direka ransakionspriser och lämna en öppning för model pricing verkar fungera som mämeod för den här branschen. 5 Uformning av framida undersökning 5.1 Urvalsförfarande Index för jänsepriser as fram en gång i kvarale. Urvale av föreag kommer a göras med hjälp av e PPS-urval från föreag klassificerade inom SNI i FDB. Dea görs en gång om åre. Föreagen konakas för a konrollera a deras verksamhe innefaar godshanering och för a diskuera vilka jänser som ska prismäas. Urvale kommer a dras i beakande av omsäningssorlek och för a säkersälla en spridning geografisk och inom olika verksamhesområden. Urvalssorleken kommer a beså av 20 av branschens 235 föreag. Möjligen kommer de krävas mycke konak med varje föreag då prismäningsmeoden är ganska komplex. Föreag med mindre än fyra ansällda as ine med i urvale. 5.2 Insamlingsförfarande Föreagen ska lämna sina prisuppgifer via Inerne och dessa uppgifer lagras i en daabas. Produkionssyseme beräknar e geomerisk Laspeyresindex från daabasen. Uskick av lösenord och användarid kommer a ske brevledes 5.3 Prismäningsmeoder Föreagen får själva välja u e anal jänser inom godshanering som är represenaiva för deras verksamhe. De får även ange e anal egenskaper för varje jäns i syfe a konsanhålla jänsen. Tjänserna ska vara av sådan slag a om de ine uförs e kvaral ska de vara möjlig för föreagen a göra en skaning av vad jänsen hade kosa om den uförs under samma förusäningar som idigare kvaral. Denna meod kan benämnas som fakiska ransakionspriser med en öppning för model pricing. Då model pricing är e alernaiv som prismäningsmeod är de ine akuell a göra en kvaliesvärdering föruom då föreage anser a den valda jänsen ine längre är represenaiv för dess verksamhe. I så fall är de rimlig a överlägga med föreagen om kvaliesskillnader mellan den gamla jänsen och den nya. Borfallsimpuering genomförs lämpligen genom a låa prisuvecklingen för produken i fråga följa övriga produker i branschen 8. 8 För mer om kvaliesvärdering och borfallsimpuering se Mehodological guide for developing producer price indices for services från Join OECD/Eurosa ask force.

10 9(10) Indexale avser e kvaral. Om jänsen uförs mer än en gång under e kvaral eferfrågas e genomsnilig pris för kvarale. 5.4 Anaganden, viker och indexberäkning De försa sege är a beräkna e geomerisk medelvärde för prisförändringen inom varje föreag. Föreages olika jänser vikas ine sinsemellan. Seg vå är a geomerisk vika ihop e oalindex för branschen från de olika föreagsindexen. De sörsa föreagen får en vik uifrån sin omsäning och de mindre föreagen får dela lika på reserande vik. Indexberäkning Seg 1 är a beräkna e index för varje föreag: I n n 1/ pa, i 0, a 0 i 1 p = = a, i Där I 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk p, = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk a i 0 p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken Seg 2 är a väga samman föreagsindexen ill e oalindex: I 0, T Där = m ( I0, j ) j= 1 w j I 0,T = oalindex med basidpunk 0 för branschen vid idpunk I, j 0 = index med basidpunk 0 för föreag j vid idpunk w j = vik för föreag j