KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?"

Transkript

1 KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid Saens Kriminalekniska Laboraorium 5-6 av Polismyndigheen i Väserboens län Handledare Kriminalekniker Chriser Sellsröm Tekniska Roeln i Umeå

2 SAMMANFATTNING Syfe med dea arbee var a undersöka kolpulvres förmåga a framkalla gamla avryck. Går de möjligen a hia någon högsa ålder för fingeravryck där kolpulver ine är lämplig a använda? Jag begränsade mi arbee ill endas e maerial, en indusriell vimålad furulis. All maerial kapades ill oal 8 klossar som sedan parades ihop. Toal avsaes fingeravryck på maeriale. Halva avrycke, 1 kloss per par, penslades med kolpulver inom 6,5 imme. Jag penslade sedan avrycken i inervaller upp ill de jugoredje dygne efer avsäande. Klossarna med de avsaa fingeravrycken låg hela iden i e konorsrum där emperaur och luffukighe mäes koninuerlig. En skala för bedömningen skapades och jag ugick från papillarlinjernas synlighe och konurskärpa. Jag har redovisa resulaen i diagram för var och e av framkallningsillfällena sam en jämförande sammansällning av de olika kaegorierna fingeravryck. De visade sig a avrycken försämras i en relaiv jämn ak men undanag finns. Överlag var dock de flesa avrycken krafig försvagade redan efer 5 dygn. Efer 11 dygn var försämringen påaglig. Jag har olka resulae som a de är angeläge a uföra fingeravrycksundersökning med kolpulver så snar som möjlig efer avsäande. Möjligheen ill go resula minskar snabb och efer 5-8 dygn är sörre andel avryck krafig försämrade.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND...1. SYFTE METOD Maerial och hjälpmedel Avrycksya Pensel, pulver och ejp Mäurusning Lokal Tillvägagångssä Avsäning av avryck Framkallning av avryckens referensdel Framkallning av de åldrade avrycken Tänkbara felkällor...6. RESULTAT Gradering Fingeravrycke Om bedömningen Skala för gradering av avrycken...7. Bedömning Tolkning av graderingsskalan Resula av min granskning ANALYS OCH DISKUSSION SLUTSATS KÄLLFÖRTECKNING Munliga källor Skrifliga källor...16

4 FÖRORD Efer mycke ankemöda och ruvande om vilke ämne jag skulle välja a göra specialarbee om, dök idén ill dea arbee upp hel sponan, från en burk med kolpulver kan man näsan säga. Ämne är någo som angår de mes grundläggande i samband med fingeravrycksundersökningar. Mina undersökningarna inom specialarbee är absolu ine hi-ech uan närmas de mosaa finns de någo som heer low-ech kanske? Hursomhels är de e ämne som berör vardagen för mig och för de flesa kriminalekniker och poliser på fäle. Tack Bella för klingande hjälp och ack Erik med flera, för hjälpen i de vardagliga arbee under min id med dea specialarbee och boravaro för ubildningen. Tack också ill alla som släppe ill aminosyror, fe, saler mm (en del frikosig och en del mycke sparsam). E särskil ack ill Word-ekvilibrisen Chrisina. Oj, höll på a glömma den vikigase, min handledare Chriser, ack för idéer, din sorering bland mina ankevurpor och den idsödande granskningen av fingeravryck i massor, sam övrig engagemang, mm.

5 1. BAKGRUND På min arbesplas, polisen i Skellefeå, saknas illgång ill fingeravryckslaboraorium. Den fingeravrycksframkallning som görs på oren är därför endas den vanliga penslingen med magnepulver och kolpulver. Närmase fingeravryckslaboraorium finns vid länes ekniska roel i Umeå, ca 13 mil bor. Vid undersökning av de enklare vardagsbroen, uför jag fingeravrycksundersökningen av illvaraage maerial med någon av pulvermeoderna. De krävs försås a förusäningarna i övrig är gynnsamma för pensling med pulver. Fakorer som påverkar vale av framkallningsmeod är ill exempel maerialyans karakär, om maeriale har vari usa för väa och hur länge sedan avrycken avsaes. Framkallning av fingeravryck som är någo äldre sker med kemiska meoder på ekniska roeln. Godse sänds med pos eller ransporeras av polispersonal som i jänsen har ärende i Umeå, med all vad dea innebär beräffande pakeering och hanering för a undvika a försöra evenuella avryck. Bland anna uifrån de förusäningar som finns på min arbesplas, skulle de vara värdefull a få bäre kunskap om hur gamla avryck man kan behandla med kolpulvre. Kan jag kanske sräcka mig ill a pensla även äldre avryck, eller är kanske förusäningarna a lyckas beydlig försämrade redan e par dagar efer avsäande? Även vid undersökning i samband med grova bro används pulver, vanligvis kolpulver, på fasa föremål. Alernaive är ibland a såga loss, eller på anna sä demonera, sora eller fasa föremål för a kunna undersöka i laboraorium. Även i sådana siuaioner anser jag de vikig a känna ill kolpulvres egenskaper beräffande gamla avryck. Jag har fråga såväl kriminalekniker som personal i fingeravrycksgruppen vid SKL 1, om de finns några undersökningar och faka kring kolpulvres egenskaper på gamla avryck. Ingen av dessa kände ill om dea undersöks. Jag har ine heller hia någon undersökning som ger svar på frågan. I boken: Idenifieringslärans grunder, Eriksson - Rispling, sid. 16f. behandlas ämne någo. Där sår bl. a: e fleral fakorer som avgör hur lång id efer avsäande, som de (fingeravrycke) är framkallningsbar. De vikigase av dessa fakorer är grundyans beskaffenhe, yan och den omgivande lufens emperaur och fukighesgrad sam kvanieen av de olika usöndringsprodukerna på de fingrar, som lämna avrycken. Någo speciell om kolpulvres egenskaper på gamla avryck sår ine. Jag har fråga mig om de går a hia en fingeravrycksålder som borre gräns för kolpulverframkallning. Är kanske en åldersgräns på 5-7 dagar rimlig? 1 Saens Kriminalekniska Laboraorium 1

6 . SYFTE Arbee syfar ill a undersöka om: de är meningsfull a försöka framkalla veckogamla, laena, fingeravryck med kolpulver. de går a hia en lämplig idsgräns borom vilken man ine bör försöka framkalla fingeravryck med kolpulver. 3. METOD 3.1 Maerial och hjälpmedel Avrycksya Jag valde a begränsa mig ill e maerial a avsäa fingeravryck på. Vimålad furulis inköpes på Coop Bygg-Trädgård i Skellefeå. Liserna var målade av föreage Burseryd Lis AB. Vissa delar av lisen visade sig eferhand ha en någo avvikande ya som förklarades av Burseryd Lis AB med änkbara skillnader i räes orrhe och därmed sugförmåga. De har även haf vissa problem i målningen som kan ha ge denna effek på yan. Dessa biar har soreras bor vid bedömningen 1. Färgen är vaenbaserad och illverkad av Tikkurila Coaing AB och har beeckning 5-Y, glansvärde 5. Uppgifer om liserna lämnades av VD Jan Claesson, Burseryd Lis AB. Liserna klövs en gång på längden och därefer kapades delarna ill små klossar. 1 Boragna biar markerade med X i abellen bilaga A

7 Klossarna sorerade och märka 3.1. Pensel, pulver och ejp Till framkallning av fingeravrycken har jag använ en zephyrpensel, dvs. en pensel med glasfibersrån som roeras/vrids på föremåle som söks av. Fingeravryckspulvre heer Soblandning men kallas ofas kolpulver. Jag har i denna skrif val a uesluande använda mig av benämningen kolpulver när Soblandning menas. Pulvre besår av poaismjöl och kimrök 1 enlig uppgif från KTM. Framkallade avryck äckes med ejp 3 från KTM. Till all pensling i denna undersökning användes samma pensel och pulver från en och samma burk Mäurusning Temperaurmäning och mäning av luffukigheen i rumme som de undersöka liserna förvaras i, ufördes med en ermohygrograf av fabrika Thies. Insrumene riar veckovisa kurvblad över såväl lufemperaur som luffukighe. Mäning har pågå hela provperioden. Referensmäning av lufemperaur och luffukighe gjordes med e kalibrera mäinsrumen, en slungsynkromeer. Denna mäning ufördes av personal från kommunhälsan. Parallell mäes emperauren med en vanlig digial konsumenermomeer. Korrigeringar uifrån referensmäningar är agna i alla angivna mävärden i denna redovisning (se bilaga B). 1 Kimrök är kol i finfördelad form erhållen genom ofullsändig förbränning av organiska ämnen (Naionalencyklopedin) Kriminaleknisk Maeriel AB, Bålsa. 3 Klar ejp på skyddspapper, KTM ar.nr 111 3

8 3. Lokal Träklossar som fingeravrycken avsas på har förvaras i e särskil konorsrum från -6,5 immar efer avsäande, fram ill dess a sisa penslingen gjordes, 3 dagar senare. Rumme har vari illsäng och ine använs ill anna än denna undersökning. I rumme finns vå fönser som veer mo öser. E av dessa har hållis fördrage men dagsljus har kommi in genom de andra. Någo direk solsken har ine vid någon idpunk nå provmaeriale. Under dagid på vardagarna har lysrörsbelysning i ake vari änd. Dea innebär a provmaeriale som penslas sis vari belys av denna belysning i ca 15 immar. 3.3 Tillvägagångssä Avsäning av avryck Fingeravryck avsaes av 3 personer, 1 kvinnor och 16 män, i ålder mellan 3 och 6 år. Provmaeriale, de små räklossarna, lades ihop parvis och märkes. Därefer orkades de av med en fukad rasa. Inge rengöringsmedel användes. För varje avsäande person lades åa par klossar upp. Någon infening eller annan preparering av provagarnas fingrar gjordes ine. Jag anser a e sådan förfarande skulle skapa en illräalagd och onaurlig förusäning. Personerna hade ine väa händerna inom en halvimme före avrycksavsäningen. De insruerades a rycka sina fingrar i ur och ordning, över skarven mellan klossarna. Jag visade på deras hand hur hår jag ville a de skulle rycka. Varje finger ryckes på provmaeriale i cirka 5 sekunder. För a i möjlig mån undvika allför små avryck, saes inga avryck med lillfingrar. Genom a avsäarna bara sae varje finger en gång, undvek jag a upprepad avsäning med samma finger skapade svagare och svagare avryck. Alla avryck avsaes inom immar. Toal lämnade de 3 avsäarna avryck (3x8) på 8 räklossar.

9 E fingeravryck avsäs på maeriale 3.3. Framkallning av avryckens referensdel Inom 6,5 immar efer avsäande penslade jag ena delen, vänser halva, av alla avsaa fingeravryck med zephyrpensel och kolpulver. På så sä fick jag e referensmaerial ill jämförelse med den högra avryckshalvan som framkallades senare under provperioden. Efer framkallningen ejpades avrycken över och lades i samma rum som de oframkallade avrycken. Några försök a lyfa avrycken med ejpen gjordes ine Framkallning av de åldrade avrycken Jag hade någo mindre än veckor a uföra mina försök på och fördelade därför framkallningsdagarna enlig följande: försa framkallningen efer dagar, ca 8 immar. andra framkallningen efer 5 dagar, ca 1 immar. redje framkallningen efer 8 dagar, ca 19 immar. fjärde framkallningen efer 11 dagar, ca 6 immar. Och så vidare gjordes framkallning var redje dag fram ill dag 3. Vid framkallning doppades penseln i kolpulvre och överflödig pulver avlägsnades genom a snurra penseln vid sidan av provbien. Inför varje ny provbi som skulle penslas, illförde jag lie kolpulver på penseln och avlägsnade överflöd. 5

10 Likadan som med referensdelen av avrycken, ejpades dessa avryck över och fick ligga kvar i provrumme. Förs när alla avryck framkallas efer de jugoredje dygne, påbörjades bedömningen. För a konrollera olkningssäkerheen av graderingsskalan, granskades och bedömdes avrycken av både mig och av min handledare, var för sig (se abell sid 9). 3. Tänkbara felkällor De går ine a avväga exak mängd pulver som används på penseln och som därigenom illförs på avrycke. För mycke pulver kan svära igen avrycke efersom en viss vidhäfning finns på provyan ros a den var avorkad. Dea kan orsaka vissa svårigheer vid bedömningen och graderingen av avrycken. Någo rengöringsmedel användes ine vid avorkningen och de kan ine uesluas a viss svårlöslig smus fanns kvar på provyan. Jag jämförde med ensaka klossar som orkades av med diskmedelsblanda vaen och fann ingen avgörande skillnad i bakgrundsinfärgningen. Graderingen bygger på en subjekiv bedömning. En relaiv sor mängd avryck, som i denna undersökning, borde dock öka säkerheen i bedömningen och därmed säkerheen i ufalle.. RESULTAT.1 Gradering.1.1 Fingeravrycke Fingeravryck är e avryck av linjer, papillarlinjerna, från fingrar. Ämnen som finns på huden, av hudens usöndringar och ibland även från ämnen som personen få från föroreningar i omgivningen, bildar avrycke. Usöndringsprodukerna från huden är bland anna aminosyror, fesyror, socker och vaen 1. Fingeravryck som är laena, osynliga, är vanligas. Dessa måse framkallas för a kunna säkras. Framkallning sker med kemiska meoder på laboraorium eller med olika pulver. Olika kemiska framkallningsmeoder reagerar, eller fasnar, på olika ämnen i avrycke. E anagande från min sida är a kolpulvre hel enkel fasnar i fuken och fee i avrycke. Några faka om exak hur pulvre fungerar har jag ine kunna hia. 1 Definiion och förklaring kring fingeravrycke från kompendie Fingeravrycksframkallning, fingergruppen, SKL

11 .1. Om bedömningen Jag har vid granskning av fingeravrycken bedöm dem efer en skala som jag skapa (se nedan). Jag har ine gjor någon bedömning om avrycken är sökbara eller idenifieringsbara. Isälle har jag bedöm hur papillarlinjernas synligheen och konurskärpa ändras med iden. Anal dealjer i avrycke har jag borse ifrån. Avsiken med dea bedömningsä är a undvika e undersökningsresula, som bygger på den slumpmässighe de innebär med. ex. avryck som är sne avsaa. Sådana avryck kan vara för små för a eckna illräcklig anal dealjer. Likadan med för hår avsaa avryck där papillarlinjemönsre pressas ihop och därmed blivi mindre dealjrika..1.3 Skala för gradering av avrycken Gradering, eller kaegorisering, av avrycken är indelade i olika grupper, -3. Kaegori X och Y bedömdes ine. Inga papillarlinjer kvar, eller endas fragmenariska/mycke svaga. 1 Krafig försvagade papillarlinjer. Oförändrade papillarlinjer, eller endas lie försvagade. 3 Förbärade, ydligare papillarlinjer. X Y Ine bedömd på grund av avvikelse i provbiens yskik. Bedömning ine möjlig på grund av a papillarlinjer saknas i referensavrycke och a åldra avryck saknas eller är mycke fragmenarisk. Exempel på kaegori 7

12 Exempel på kaegori 1 Exempel på kaegori Exempel på kaegori 3 Referensavryckens kvalie eller syrka redovisas ine. Jag har endas bedöm förändringen i avryckes syrka mellan referensavrycke och del av avrycke som penslas fram under provperioden. Dea innebär. ex. a en :a kan vara mycke svag i synligheen men a referensdelen av dea avryck även är mycke svag förändringen eller försvagningen är obefinlig eller mycke lien. 8

13 . Bedömning..1 Tolkning av graderingsskalan För a konrollera olkningssäkerheen av graderingsskalan, granskades och bedömdes avrycken av både mig och av min handledare, var för sig. Av de granskade 17 avrycken bedömde vi 55 sycken olika. Vanligas förekommande avvikelsen var där en av oss bedöm e avryck ill en :a (oförändrade eller lie försvagade) och den andre gjor bedömningen ill en 1:a (krafig försvagade). Sörs avvikelse mellan min och min handledares bedömning fanns bland de avryck som framkallas efer 5 dagar. Där skildes bedömningen å på 11 av avrycken. Bland övriga skilde mellan och 8 avryck per åldersgrupp. Sammansällning av hur avrycken bedömdes av mig konra min handledare. Granskade avryck dygn efer avsäande 73% 5 dygn efer avsäande 59% 8 dygn efer avsäande 79% 11 dygn efer avsäande 69% 1 dygn efer avsäande 86% 17 dygn efer avsäande 81% dygn efer avsäande 75% 3 dygn efer avsäande 7% Samliga 75% Andelen överenssämmande bedömning 9

14 .3 Resula av min granskning Dygn, anal per kaegori A n a l X Y Avryckskaegori enlig skalan Kommenar: Övervägande delen avryck,15 s, bedömda som oförändrade. Redan efer dygn är dock 7 avryck krafig försvagade. Sex avryck, X och Y, bedömdes ine. Dygn 5, anal per kaegori A n a l X Y Avryckskaegori enlig skalan Kommenar: Övervägande delen avryck, 13 s, bedömda som krafig försvagade. Forfarande är dock 7 avryck oförändrade. Fyra avryck, X, bedömdes ine. 1

15 Dygn 8, anal per kaegori A n a l X Y Avryckskaegori enlig skalan Kommenar: Övervägande delen, 13 s, är krafig försvagade. Förändring från feme dygne högs marginell. Tre avryck, X och Y, bedömdes ine. Dygn 11, anal per kaegori A n a l X Y Avryckskaegori enlig skalan Kommenar: Huvuddelen avryck är här krafig försvagade eller obefinliga, kaegori 1 och. Endas fyra avryck är bedömda som oförändrade, kaegori. Sju avryck, X och Y, bedömdes ine. Dygn 1, anal per kaegori A n a l X Y Avryckskaegori enlig skalan Kommenar: Öka anal försämrade avryck. Fyra avryck, X och Y, bedömdes ine. 11

16 15 1 Dygn 17, anal per kaegori A n a l X Y Avryckskaegori enlig skalan Kommenar: Fler än hälfen, 1 s, av bedömda avryck, 5 s, bedömda som obefinliga. Forfarande bedöms e avryck som oförändra A n a l Dygn, anal per kaegori X Y Avryckskaegori enlig skalan Kommenar: Samliga 5 bedömda avryck är obefinliga eller krafig försvagade, kaegori och 1. Dygn 3, anal per kaegori A n a l X Y Avryckskaegori enlig skalan Kommenar: Anale obefinliga, kaegori, har öka yerligare. 1

17 Jämförande diagram över hela providen Kaegori Kaegori 1 Kaegori A n a l Dygn Dygn 5 Dygn 8 Dygn 11 Dygn 1 Dygn 17 Dygn Dygn 3 Framkallningsillfälle 13

18 5. ANALYS OCH DISKUSSION Syfe med dea arbee var a undersöka hur snabb efer avsäande fingeravryck försvagas, och därigenom blir olämplig a framkalla med kolpulver. Jag hade ine förväna mig a få e hel enydig resula med e absolu anal dygn som gräns. E grov mönser framräder när man suderar diagrammen över hur avrycken försvagas. Redan efer dygn har 7 av de bedömda avryck försvagas krafig. Efer 5 dygn är 16 av de 6 bedömda avrycken obefinliga eller krafig försvagade. En ganska regelbunden försvagningsak märks på de all äldre fingeravrycken. Efer 11 dygn är dock forfarande av de 3 bedömda, oförändrade eller bara lie försvagade i en jämförelse med referensavrycken. Jag lade märke ill a vissa referensavryck som var mycke ydliga, ine nödvändigvis var de som bevaras längs. E anal mycke svaga avryck kunde framkallas flera dygn eferå uan a de försvagas särskil mycke. Kan dea förklaras med a avrycksämnenas sammansäning varierar mellan olika personer? Jag kan även änka mig a de finns skillnader mellan en persons fingrar, som kan vara förorenade i olika grad. Dessa olikheer i avryckens försämringsak har jag ine granska närmare uan bara generell noera vid granskningen. När jag påbörja granskningen framsod de ganska snar a skalan saknade en gradering. De fanns e anal avryck som blivi ydligare med iden. Därför lade jag ill kaegori 3 (förbärade, ydligare papillarlinjer). Huvudsakligen gällde de avryck där referensdelen var hel igensa och papillarlinjer knapp, eller ine alls, kunde skönjas. I ak med avdunsningen föreföll bakgrundssvärningen försvagas mellan papillarlinjerna, så a dessa framrädde bäre. Någon närmare olkning av avvikelsen i bedömning mellan min och min handledares bedömning har jag ine gjor. Dessa siffror får olkas av var och en men de bör beakas som en felkälla. Vi har bedöm var fjärde avryck olika. 1

19 6. SLUTSATS En exak id för när man borde använda sig av andra meoder än kolpulverpensling, går ine a fassälla. De är sannolik många fakorer som spelar in. Redan dygn efer avsäande är e anal avryck (9%) så försämrade a idenifiering roligvis är försvårad. Dea ska dock ine överolkas med anke på a en eller flera felkällor kan ha inverka. Efer 5-8 dygn är flerale avryck krafig försämrade eller obefinliga, och en klar endens i försämringsaken framräder. Uifrån mina undersökningar drar jag slusasen a andra meoder roligvis är a föredra när man sår inför a söka och framkalla fingeravryck som anas vara 5 dygn gamla eller äldre. Undersökningen har dock visa a de ine är hel ueslue a man kan lyckas med ensaka avryck även bland de äldre. 15

20 7. KÄLLFÖRTECKNING 7.1 Munliga källor Jan Claesson, verksällande direkör, Burseryd Lis AB. Via elefon. Mikael Marjamäki, Kriminaleknisk Maeriel AB, Bålsa. Via elefon. Folke Hedensröm, Kommunhälsan, Skellefeå Kommun. Via elefon. 7. Skrifliga källor Eriksson, Sven Arne och Rispling, Olle, Idenifieringslärans grunder, 196, redje upplagan. Naionalencyklopedin, band 11, Bokförlage Bra Böcker, Höganäs Saens Kriminalekniska Laboraorium, ubildningskompendium Fingeravrycksframkallning, februari

21 Avsäande person Kolpulver på gamla fingeravryck Bilaga A HT HP HL HR VT VP VL VR dygn 5 dygn 8 dygn 11 dygn A 1 1 B C x D X E F G X H I 1 Y X 1 1 J X 1 X Y X K X L 1 X 1 1 Y Y M N X X 1 1 X O Y X P X Q Y R 1 X X X S T Y 1 Y X Y U X 3 Y Y Y V 1 Y 1 W X 1 1 Y 1 1 Y 1 3 Z Å 1 1 Ä Ö X X Y Y X Y Ü Y 3 1 X 1 3 Förklaring ill abellen: Boksäver i kolumnen ill vänser anger de olika avrycksavsäarna. Boksavskombinaioner övers i den vågräa raden anger finger; HT = höger umme, HP = höger pekfinger o. s. v. Tecknen i de färgade fälen anger hur avrycke bedöms enlig gradering på sidan 7. 1 dygn 17 dygn dygn 3 dygn Gul kolumn: Höger umavryck, framkalla efer dygn (ca 8 immar). Ljusgrön kolumn: Höger pekfingeravryck, framkalla efer 5 dygn (ca 1 im). Mörkblå kolumn: Höger långfinger, framkalla efer 8 dygn (ca 19 im). Röd kolumn: Höger ringfinger, framkalla efer 11 dygn. Vi kolumn: Vänser umme, framkalla efer 1 dygn. Turkos kolumn: Vänser pekfinger, framkalla efer 17 dygn Olivgrön kolumn: Vänser långfinger, framkalla efer dygn Blå kolumn: Vänser ringfinger, framkalla efer 3 dygn.

22 Bilaga B Redovisning av luffukighe och emperaur i den lokal som fingeravrycken förvarades i under undersökningen. Temperauren i rumme höll sig konsan på C, + - 1, under hela undersökningsiden. L u f f u k i g h e 6, 5,, 3,, 1, Relaiv luffukighe i procen 8, 5,5 53,8,7,7 1,, 3,8,95,5 7, 3 3,1 36,8 35,1, dagar 5 dagar 8 dagar 11 dagar 1 dagar 17 dagar dagar 3 dagar Genomsni från dag 1 8, 5,5,7,7 1,, 3,8,9 Genomsni från föregående framkallningsillfälle 3, 3,1 36,8 35,1 7, 53,8 5,5 Genomsni från dag 1 Genomsni från föregående framkallningsillfälle Kommenar: Genomsnie erhålle genom avläsning av ermohygrografens diagramkurva var åonde imme. Luffukigheen inomhus bedömd som normal för årsiden (okober-november) i norra Sveriges kusområde, enlig Kommunhälsan, Skellefeå Kommun. Under provperioden, 13 okober 5-5 november 5, låg uomhusemperauren i huvudsak på några plusgrader.

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

El- och värmeproduktion

El- och värmeproduktion El- och värmeprodukion 2008 Blankeanvisningar Allmän Saisiken över el- och värmeprodukionen innehåller uppgifer om produkionen av el sam indusri- och fjärrvärme, förbrukningen av producerad energi, de

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk 2 (19) Innehållsföreckning Grunddel... 3 Texdel... 4 1. Verksamhesbeskrivning... 4 2. Tillsånd... 4

Läs mer

BETONGRÖR - EN PRISVÄRD OCH LÅNGSIKTIG LÖSNING

BETONGRÖR - EN PRISVÄRD OCH LÅNGSIKTIG LÖSNING LAGT RÖR LIGGER S: Eriks rörsysem är en både prisvärd och ångsikig ösning och rörsysem i beong är dessuom överägse bäs ur mijösynpunk. Beong besår nämigen huvudsakigen av väkända naurmaeria som kaksen,

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Ansällningsaval Arbesgivare Arbesagare Arbesagarbegreppe Arbesagarbegreppe Grund rekvisien 1. Aval (frivillighe) 2. Fysisk person 3. Ena paren

Läs mer

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande REVISIONSMYNDIGHETEN Konroll av den förvalande myndigheens eferlevnad av arikel 125.4 c rörande bedömning av risken för bedrägerier och effekiva och proporionella besämmelser om bedrägeribekämpning för

Läs mer

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti.

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti. Tenamen: Miljö och Maemaisk Modellering MVE345) för TM Åk 3, VÖ3 klockan 4.00 den 27:e augusi. För uppgifer som kräver en numerisk lösning så skriv ned di svar och hur ni gick ill väga för a lösa uppgifen

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Programvara. Dimmer KNX: 1, 3 och 4 utgångar Elektriska/mekaniska egenskaper: se produktens användarhandbok. TP-anordning Radioanordning

Programvara. Dimmer KNX: 1, 3 och 4 utgångar Elektriska/mekaniska egenskaper: se produktens användarhandbok. TP-anordning Radioanordning Programvara Dimmer KNX: 1, 3 och 4 ugångar Elekriska/mekaniska egenskaper: se produkens användarhandbok Produkreferens Produkbeskrivning Programvarans ref TP-anordning Radioanordning TXA661A TXA661B Dimakor

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

3. Matematisk modellering

3. Matematisk modellering 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3.. Modellyper För design oc analys av reglersysem beöver man en maemaisk modell, som beskriver sysemes

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Diarienummer KF2016-101. Miljörapport 2015

Diarienummer KF2016-101. Miljörapport 2015 Diarienummer KF2016-101 Miljörappor 2015 Käppalaförbunde 2 (20) Innehåll 1. Verksamhesbeskrivning 3 1.1. Miljöaspeker och miljöpåverkan... 3 1.2. Ny rökammare och anläggning för högflödesrening... 4 1.3.

Läs mer

För de två linjerna, 1 och 2, i figuren bredvid gäller att deras vinkelpositioner, θ 1 och θ 2, kopplas ihop av ekvationen

För de två linjerna, 1 och 2, i figuren bredvid gäller att deras vinkelpositioner, θ 1 och θ 2, kopplas ihop av ekvationen Knemak vd roaon av sela kroppar Inledande knemak för sela kroppar. För de vå lnjerna, och, fguren bredvd gäller a deras vnkelposoner, θ och θ, kopplas hop av ekvaonen Θ Θ + β Efersom vnkeln β är konsan

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Introduktion till Reglertekniken. Styr och Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde

Introduktion till Reglertekniken. Styr och Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde Syr och Reglereknik FR: Syr- och reglereknik H Adam Lagerberg Syr- och reglereknik H Adam Lagerberg Vad är Reglereknik? Behov av syrning Vad är Reglereknik? Läran om Åerkopplade Sysem Blockschema Syr-

Läs mer

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 5153

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 5153 2001-02-09 3 1 (29) Grupp M04-T SMÄLTSVETSNING SAMT HÅRD- OCH SVETSLÖDNING PÅ LUFTVÄRDIGHETSPÅVERKANDE FÖRSVARSMATERIEL Innehållsföreckning Huvudrubrik DEFINITIONER OCH BETECKNINGAR 1-2 1 ALLMÄNT 2 2 KVALITETSSYSTEM

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

2009-11-20. Prognoser

2009-11-20. Prognoser 29--2 Progoser Progoser i idsserier: Gissa e framida värde i idsserie killad geemo progoser i regressio: De framida värde illhör ie daaområde. fe med e progosmodell är a göra progos, ie a förklara de hisoriska

Läs mer

Rörelse. Hastighet. 166 Rörelse Författarna och Zenit AB

Rörelse. Hastighet. 166 Rörelse Författarna och Zenit AB Rörelse Hur kan en acceleraion ara negai? Vad innebär de a en rörelse är likformig? Kan å händelser ara samidiga, men ändå ine? Vilken acceleraion får en fri fallande kropp? Vad menas med likformig accelererad

Läs mer

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18 18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Bygget är det roligaste vi gjort

Bygget är det roligaste vi gjort d r ö m h u s1 Humlebacken. E Karlsonhus på 1,5 plan med sammanlag 218 kvadrameer. Här bor Mikael och Viveka Gulda med barnen Josefin, 17 år, och Max, 14 år, sam de vå heliga birmakaerna Beckham och Hamle.

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex Formell beskrivning A är proporionell mo B de finns e al k så a A=kB A

Läs mer

1. Geometriskt om grafer

1. Geometriskt om grafer Arbesmaerial, Signaler&Sysem I, VT04/E.P.. Geomerisk om grafer En av den här kursens syfen är a ge de vikigase maemaiska meoderna som man använder för a bearbea signaler av olika slag. Ofa är de så a den

Läs mer

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt 5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa

Läs mer

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 21 april 2001

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 21 april 2001 Lösningar ill enamen i Kärnkemi ak den 21 april 2001 Konsaner och definiioner som gäller hela enan: ev 160217733 10 19 joule kev 1000 ev ev 1000 kev Gy A 60221367 10 23 mole 1 Bq sec 1 Bq 10 6 Bq joule

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

001 Tekniska byråns information. Värmefrån ventiler. Inom alla områden av såväl nyprojektering som ombyggnad och drift av redan byggda hus riktas inom

001 Tekniska byråns information. Värmefrån ventiler. Inom alla områden av såväl nyprojektering som ombyggnad och drift av redan byggda hus riktas inom pe" `sfk K ".` _. :...... -.Y BS 00 Byggnadssyelsen Teknska byåns nfomaon 979-04 Vämefån venle VÄRMEAVGVNNG CENTRALER M M FRÅN OSOLERADE VENTLER UNDER- nom alla omåden av såväl nypojekeng som ombyggnad

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 5153. Fastställd Utgåva Sida 2008-09-16 4 1 (31) 4 ÄNDAMÅL 3

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 5153. Fastställd Utgåva Sida 2008-09-16 4 1 (31) 4 ÄNDAMÅL 3 2008-09-16 4 1 (31) SMÄLTSVETSNING SAMT HÅRD- OCH SVETSLÖDNING PÅ LUFTVÄRDIGHETSPÅVERKANDE FÖRSVARSMATERIEL Kravklass 1 enlig FSD 0228 Innehållsföreckning 1 DEFINITIONER OCH BETECKNINGAR 1 2 ORIENTERING

Läs mer

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport Kviors arbesmiljö Tillsysakivie 12 iom regerigsuppdrage om kviors arbesmiljö Delrappor Rappor 12:11 12-5-9 1 (9) Ehee för mäiska och omgivig Chrisia Josso, 8-73 94 18 arbesmiljoverke@av.se Delrappor Tillsysakivie

Läs mer

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN MJÄLTBRANDS VARNING! OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN Om du eller någon du känner har sympom som beskrivs i denna broschyr åk ill närmase sjukhus omedelbar! VILKA ÄR TECKNEN OCH SYMPTOMEN ATT SE

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k) TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex A är proporionell mo B A är omvän proporionell mo B Formell beskrivning de finns

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Numerisk analysmetod för oddskvot i en stratifierad modell

Numerisk analysmetod för oddskvot i en stratifierad modell U.U.D.M. Projec Repor 25:2 Numerisk analysmeod för oddskvo i en sraifierad modell Mikael Jedersröm Examensarbee i maemaik, 3 hp Handledare och examinaor: Ingemar Kaj Maj 25 Deparmen of Mahemaics Uppsala

Läs mer

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad. RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.

Läs mer

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich Projeknummer Kund Rappornummer D4.089.00 Läa karossmoduler TR08-006 Daum Referens Revision 008-0-7 Regisrerad Ufärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Open Generell dimensionering av e grundelemen

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

Privata Affärer väljer ut 30 segelbåtar inför sommaren

Privata Affärer väljer ut 30 segelbåtar inför sommaren Till havs. En seglingsvåg sköljer över Sverige. Privaa Affärer väljer u 30 segelbåar inför sommaren Arcona 400 Beneeau 34.7 Bavaria 31 Brena 38 Campus 650 n Arcona n Firs 34.7 från Bénéeau är en n Bavaria

Läs mer

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen Icke förvänad korrelaion på den svenska akiebörsen Carl-Henrik Lindkvis Handledare: Johan Lyhagen Sammanfaning Denna uppsas avser a undersöka och, i den mån de går, förklara icke förvänad korrelaion mellan

Läs mer

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en edagogisk sudie av begre som beskriver miljön TCO Uveckling AB, Disanslaboraorie, Raor 999: Sefan Junesrand, Inés Leal, Camilla Edvinsson & Tone Perelius "De kvaliaiva

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro på tänder med reducerat benstöd och med extension

Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro på tänder med reducerat benstöd och med extension Tillsånd: Friändsandlöshe i underkäken som ger funkionssörning Ågärd: Tandsödd bro på änder med reducera bensöd och med De här är resulae av lieraursökningen uifrån dea illsånds- och ågärdspar som ingår

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Per Haldén och Jonas Rydén Handledare: Annika Alexius och Chrisian Nilsson H 06 Är valuamarknader effekiva? En koinegraionsanalys

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic A 2.0, 5.0, 6.0, 7.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic A 2.0, 5.0, 6.0, 7.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekroniska skydd Micrologic.0, 5.0, 6.0, 7.0 Lågspänningsurusning nvändarmanual Building a Newavancer Elecricl'élecricié World Qui fai auan? Elekroniska skydd Micrologic.0, 5.0, 6.0 och 7.0 Inrodukion

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Funktionen som inte är en funktion

Funktionen som inte är en funktion Funkionen som ine är en funkion Impuls En kraf f som under e viss idsinervall T verkar på en s.k. punkmassa, säer punkmassan i rörelse om den var i vila innan. Och om punkmassan är i rörelse när krafen

Läs mer

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B Föreläsning 7 Kap 6.1-6.7 732G71 aisik B Muliplikaiv modell i Miniab Time eries Decomposiion for Försäljning Muliplicaive Model Accurac Measures Från föreläsning 6 Daa Försäljning Lengh 36 NMissing 0 MAPE

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer