Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:
|
|
- Fredrik Larsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson v 3.1 ELEKTRONIK Digialeknik Laboraion D158 Sekvenskresar Namn: Daum: Eposadr: Kurs: Sudieprogram: Innehåll Sidan 1. SR-låskres 1 2. D-låskres 2 3. D-vippa 74HC Säll och hållider 4 5. JK-vippan 74HC JK-vippa som D-vippa 6 7. JK-vippa som T-vippa 7 8. Asynkron räknare 8 9. Dekad-räknare Ringräknare Konsrukion av sekvensnä 11
2 1 Uppgif 1 SR-låskres (lach) Figuren nedan visar principschema för en SR-låskres. 1 Kompleera schema så a du får e fullsändig kopplingsschema och koppla sedan upp kresen. S 1 R 1 _ 2 Mä av och fyll i abellen i exak den ordning som är angiven. Sudera hur själva ordningsföljden hos insignalerna påverkar usignalerna. S R _ 3 Alla rader i abellen med S = R = 0 skall ine vara lika om S och R har ändras enlig abellen. Vad är de som besämmer illsånde hos och när S = R = 0? 4 S = R = 1 brukar ibland kallas "förbjude illsånd". Varför? (Bäre vore kanske a kalla de "irreguljär illsånd".) 5 Sammansäll SR-låskresens egenskaper genom a göra en sanningsabell för de fyra kombinaioner på S och R som kan förekomma.
3 2 Uppgif 2 Grindad D-låskres Genom a konsruera om låskresen i föregående uppgif någo, kan man få en D-låskres. Figuren nedan visar principschema för en klockad (grindad) D-låskres. 1 Ria in kres- och bennummer, koppla upp kresen och mä upp idsdiagramme. Lägg särskil märke ill om omslagen sker på klockpulsens fram- eller bakkan. D 1 _ D 2 Beskriv uifrån idsdiagramme vad de är som umärker D- låskresen. 3 Ria en lämplig symbol för låskresen. 4 Undersök vad som händer om man ändrar D-signalen när klockan är hög.
4 3 Uppgif 3 Posiiv flankrigga D-vippa 74HC74 I denna uppgif skall du sudera D-vippan (D-ype flip-flop) 74HC74. 1 Ria e kopplingsschema för en D-vippa 74HC74 och koppla sedan upp den. 2 Nollsäll vippan med hjälp av RESET-ingången. Beskriv hur du gör. 3 Tag upp idsdiagramme. Ugå från a = 0 då = D 4 Vad händer om man ändrar D-signalen när klockan är hög. Jämför med D-vippan i uppgif 2. 5 Gör följande: * Nollsäll vippan * Säll D = 1 * Lägg klockan hög och lå den ligga kvar där * Akivera RESET-ingången. Vad händer? Jämför med fråga 4. Vilka slusaser drar du?
5 4 Uppgif 4 Säll- och hållider för 74HC74 För flankriggade vippor av 74HC74:s yp måse insignalerna uppfylla vissa idskrav för a de skall fungera och bl a gäller a: * Signalen på D-ingången måse ha nå en sabiliserad nivå en viss id innan klocksignalen går hög. (74HC74 är en posiiv flankriggad vippa). Denna minsa id kallas sällid (Se Up Time). * En kor sund efer de a vippan har riggas på klockpulsens posiiva flank isoleras D-ingången från vippan. Under denna kora id får D-signalen ine ändras. Denna id kallas hållid (Hold Time). * Klockpulsen måse ha en minsa pulsbredd (Clock Pulse Widh) 1 Koppla upp vippan enlig principschema i figur 1. Nollsäll vippan med hjälp av RESET och maa därefer in e anal pulser. Händer någoning? Försök förklara. 2 Lägg in en idsfördröjning för klockpulsen enlig figur 2. Nollsäll vippan med RESET och maa åer in e anal pulser. Om resulae blir desamma som enlig figur 1, koppla in flera AND-grindar. a) Vilken Se Up Time måse 74HC74 mins ha enlig daaboken? b) Vilken Se Up Time har du i din uppkoppling? 3 Koppla sluligen upp enlig figur 3. Skicka in e anal klockpulser. a) Vilken Hold Time kräver 74HC74 enl daahandboken? b) Vilken Hold Time har du i din uppkoppling? c) Varför får man omslag för varje klockpuls? d) Vilken yp av vippa mosvarar uppkopplingen i figur 3? D D D _ FIG,1 FIG.2 FIG.3
6 5 Uppgif 5 JK-vippan 74HC76 Den vanligase ypen av vippa är JK-vippan. En av anledningarna ill dea är a man genom a koppla en JK-vippa på lämplig sä kan få den a också fungera som SR-vippa, D-vippa eller T-vippa. 1 Använd en 74HC76 och koppla den så a den fungerar som en JK-vippa. Ria e fullsändig kopplingsschema och koppla upp kresen. 2 Nollsäll vippan med RESET och ag sedan upp idsdiagramme J K 3 Översä idsdiagramme ill en sanningsabell. 4 Slår om på klockpulsens fram- eller bakkan? Hur markeras dea i symbolen?
7 6 Uppgif 6 JK -vippan 74HC76 kopplad som D-vippa. I denna uppgif ska du undersöka JK-vippan kopplad som D- vippa. 1 Ria e fullsändig kopplingsschema för en JK-vippan 74HC76, kopplad som D-vippa. 2 Koppla upp och mä upp idsdiagramme. Vid = 0 skall vara = D 74HC76 74HC74 3 Ria även av diagramme för D-vippan 74HC74 som du og upp i uppgif 3. D-signalen ser likadan u i de vå uppgiferna. 4 Jämför och sammanfaa vad som umärker de vå varianerna. Sudera speciell vad som händer om D-signalen ändras när klockan är hög respkive låg. Vilka slusaser drar du?
8 7 Uppgif 7 JK-vippan 74HC76 kopplad som T-vippa I denna uppgif skall du sudera vad som umärker en T-vippa. ("T" sår för Toggle.) 1 Ria e kopplingsschema för en 74HC76 kopplad som T-vippa. 2 Koppla upp kresen, konrollera funkionen och redovisa resulae i form av en sanningsabell.
9 8 Uppgif 8 Asynkron 4-räknare I 74-serien finns de e fleral olika varianer av JK-vippor. Anledningen ill dea är a JK-vippan är e så flexibel byggelemen. Föruom a en JK-vippa enkel kan kopplas så a den fungerar som D-vippa, T-vippa, RS-vippa ec. kan man även med JK-vippor bygga upp ex regiser och räknare av olika slag. I denna uppgif skall du konsruera en asynkron 4-räknare med hjälp av JK-vippor 74HC76. 1 Ria e fullsändig kopplingsschema för en asynkron 4-räknare (Divide-by-4-couner eller 2-bi ripple couner). Räknaren skall vara en upp-räknare. Nollsällning av räknaren skall kunna göras när som hels. 2 Koppla upp räknaren, nollsäll den och ag upp idsdiagramme A B 3 Varför kallas räknaren för en asynkron rippel-räknare? 4 Hur skall man på e enkel sä koppla om kresen så a man får en ned-räknare. Konrollera a de fungerar.
10 9 Uppgif 9 Dekad-räknare 74HC393 är i grundversionen en 4-biars rippelräknare. Genom a unyja Rese-ingångarna (Clear-ingångarna) på olika sä - evenuell illsammans med yre grindnä - kan man konsruera andra yper av räknare. 1 Konsruera en dekad-räknare med hjälp av kresen 74HC393. Behöver du flera kresar får du välja dessa på lämplig sä. Ria fullsändig kopplingsschema. Koppla upp kresen och mä upp sanningsabellen. Ck d c b a Hur skall kopplingen ändras om man vill ha en 7-räknare? Konrollera a de fungerar.
11 10 Uppgif 10 Analys av sekvensnä Ofa gör man en synes av en logisk funkion (som i näsa uppgif). Uifrån en eoreisk-logisk modell skapar man en prakisk konkre konsrukion. Ibland behöver man göra en analys, dvs gå andra vägen. Man har en prakisk koppling eller e kresschema och behöver a reda på hur den fungerar. I denna uppgif ska du analysera följande koppling eoreisk och prakisk. A B I DA =1 D1 =1 A C1 DB D1 C1 B CLK 1 Redovisa alla beräkningar och resonemang (funkionsuryck, abeller, diagram o.dyl.) som behövs för a ge en komple eoreisk-logisk beskrivning av hur näe fungerar. Redovisa med e illsåndsdiagram som är fullsändig med avseende på insignalen. 2. Välj mellan a koppla upp näe eller simulera de för a för egen del undersöka om funkionen sämmer med den eoreiska modellen du kom fram ill. Om du simulerar, inkludera simuleringsresulae i din skrifliga laboraionsredovisning.
12 11 Uppgif 11 Konsrukion av synkron sekvensnä Konsruera e synkron sekvensnä enlig nedansående verbala specifikaion med illhörande illsåndsdiagram. Specifikaion Kresen skall vara en reversibel fyraräknare. (0,1,2,3,0,1,2,...) Insignaler skall finnas för syrning av kresen a räkna upp, ned eller a sanna. Usignalerna skall ange räknemod sam i läge "sanna kvar" visa saus (värde) på räknaren. Tänk på a de kan vara bra a ge den fjärde "ej unyjade" insignalen en funkion! (Tänk efer: är de renav nödvändig a göra de?) Tillsåndsdiagram Redovisning Skriflig a) Fullsändig lösning och konsrukionsmeod. b) Fullsändig kopplingsschema.
Laboration D182. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvenskretsar. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Ola Ågren v 4.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Ola Ågren 2015-12-04 v 4.4 ELEKTRONIK Digialeknik Laboraion D182 Sekvenskresar Namn: Daum: Eposadr: Kurs: Sudieprogram: Innehåll Sidan 1. SR-låskres
Läs merDIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens
Läs merDIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson, John Berge 203 DIGITALTEKNIK I Laboration DE2 Sekvensnät och sekvenskretsar Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för
Läs merLaboration 3: Växelström och komponenter
TSTE20 Elekronik Laboraion 3: Växelsröm och komponener v0.2 Ken Palmkvis, ISY, LiU Laboraner Namn Personnummer Godkänd 1 Översik I denna labb kommer ni undersöka beeende när växelspänningar av olika frekvens
Läs merMät upp- och urladdning av kondensatorer
elab011a Namn Daum Handledarens sign. Laboraion Mä upp- och urladdning av kondensaorer Varför denna laboraion? Oscilloskope är e vikig insrumen för a sudera kurvformer. Avsiken med den här laboraionen
Läs merDigitalteknik F9. Automater Minneselement. Digitalteknik F9 bild 1
Digitalteknik F9 Automater Minneselement Digitalteknik F9 bild Automater Från F minns vi följande om en automat (sekvenskrets): Utsignalerna beror av insignal och gammalt tillstånd: Insignaler Utsignaler
Läs merInbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning
Version: R 2.1 Ar. r.: 0865 00 Funkion Radio-syrenheen möjliggör en radiosyrd ändning/ släckning och ljusdämpning av en belysning. Inkopplingsljussyrkan kan sparas i apparaen som memory-värde. Bejäning
Läs merSekvensnät. William Sandqvist
Sekvensnät Om en och samma insignal kan ge upphov till olika utsignal, är logiknätet ett sekvensnät. Det måste då ha ett inre minne som gör att utsignalen påverkas av både nuvarande och föregående insignaler!
Läs merSekvensnät vippor, register och bussar
ekvensnät vippor, register och bussar agens föreläsning: Lärobok kap.5 Arbetsbok kap 8,9,10 Ur innehållet: Hur fungerar en -latch? Hur konstrueras JK-, - och T-vippor? er och excitationstabeller egister
Läs merLösningar till Matematisk analys IV,
Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en
Läs merTENTAMEN HF1006 och HF1008
TENTMEN HF6 och HF8 Daum TEN 8 april Tid 8- nalys och linjär algebra, HF8 Medicinsk eknik), lärare: Jonas Senholm nalys och linjär algebra, HF8 Elekroeknik), lärare: Marina rakelyan Linjär algebra och
Läs merLåskretsar och Vippor
Låskretsar och Vippor Låskretsar (latch) och vippor (flip-flop) är kretsar med minnesfunktion. De ingår i datorns minnen och i processorns register. SR-låskretsen är i princip datorns minnescell Q=1 Q=0
Läs merDemodulering av digitalt modulerade signaler
Kompleeringsmaeriel ill TSEI67 Telekommunikaion Demodulering av digial modulerade signaler Mikael Olofsson Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie, 581 83 Linköping Februari 27 No: Denna uppsas
Läs mer2 Laboration 2. Positionsmätning
2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni
Läs merReglerteknik AK, FRT010
Insiuionen för REGLERTEKNIK, FRT Tenamen 5 mars 27 kl 8 3 Poängberäkning och beygssäning Lösningar och svar ill alla uppgifer skall vara klar moiverade. Tenamen omfaar oal 25 poäng. Poängberäkningen finns
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs mer43.036/1 NRT 107 F031 8...38 P, PI, P-PI 110...230 V~ 0.28 NRT 107 F041 8...38 P, PI, P-PI 24 V~ 0.28
43.036/1 NR 10: Regulaor för lufkondiionering (värme/kyla) Kompak regulaor för lufkondiionering med pulsade ugångar för 2- och 4-rörs sysem för värme och kyla i separaa rum. Lämplig för alla yper av byggnader.
Läs merDiverse 2(26) Laborationer 4(26)
Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens
Läs merLaborationshandledning
Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNE094 Digitalteknik och konstruktion Laborationens nummer och titel: Nr 5 Del A: Schmittrigger Del B: Analys av sekvensnät Laborant: E-mail: Medlaboranters
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
2017-03-17 Insallaionseknik Provmomen: Tenamen 5,0 hp Ladokkod: 41B18I Tenamen ges för: Byggingenjör åk 2 - BI 2 7,5 högskolepoäng Tenamenskod: Tenamensdaum: 2017-03-17 Tid: 14:00-18:00 Lokal: C 208 Hjälpmedel:
Läs merKONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic
KONTROLLSKRIVNING Version B Kurs: HF Maemaisk saisik Lärare: Armin Halilovic Daum: 7 maj 6 Skrivid: 8:-: Tillåna hjälmedel: Miniräknare av vilken y som hels och formelblad (som delas u i salen) Förbjudna
Läs mer{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1
ösningsförslag ill enamensskrivning i SF1633 Differenialekvaioner I Tisdagen den 7 maj 14, kl 8-13 Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är
Läs merLektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM
ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller
Läs merLaborationshandledning
Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNGE11 Digitalteknik Laborationens nummer och titel: Nr 5 Del A: Schmittrigger Del B: Analys av sekvensnät Laborant: E-mail: Medlaboranters namn: Handledarens
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs merIE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare
IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare IE1205 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Läs merKurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic
KONTROLLSKRIVNING Version A Kurs: HF Maemaisk saisik Lärare: Armin Halilovic Daum: 7 maj 6 Skrivid: 8:-: Tillåna hjälmedel: Miniräknare av vilken y som hels och formelblad som delas u i salen) Förbjudna
Läs merDigitalteknik F12. Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler. Digitalteknik F12 bild 1
igitalteknik F2 Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler igitalteknik F2 bild Register Ett register är en degenererad automat som i allt väsentligt används för att lagra
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. De flesa av övningarna har, om ine lösningar, så i
Läs merDiskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?
Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-
Läs merFrån kap. 25: Man får alltid ett spänningsfall i strömmens riktning i ett motstånd.
Från kap. 5: Ohm s lag Hög poenial på den sida där srömmen går in Låg poenial på den sida där srömmen går u Man får allid e spänningsfall i srömmens rikning i e mosånd. Från kap. 5: Poenialskillnaden över
Läs merInformationsteknologi
Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik
Läs merAMatematiska institutionen avd matematisk statistik
Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.
Läs merSkattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag
Beng Carlsson I ins, Avd f sysemeknik Uppsala universie Empirisk modellering, 009 Skaning av respiraionshasighe R och syreöverföring LA i en akivslamprocess rojekförslag Foo: Björn Halvarsson . Inledning
Läs merSLUTLIGA VILLKOR. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
SLUTLIGA VILLKOR Nedansående mall används för Sluliga Villkor för Värdepapper emierade under Bevisprogramme. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Sluliga Villkor för Värdepapper under Skandinaviska
Läs merBandpassfilter inte så tydligt, skriv istället:
Allmänna synpunker Ni ar med för mycke maerial. Man måse ofa sovra för a få en kompak fokuserad och läsbar rappor Var ydligare med a beskriva den meod ni använ Härledngar onödig dealjerade För lie beskrivande
Läs merLaboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Håkan Joëlson 2000-01-28 v 2.3 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D151 Kombinatoriska kretsar, HCMOS Namn:
Läs merTSEA22 Digitalteknik 2019!
1(39) 2019 Mattias Krysander Ingemar Ragnemalm 1(39) Föreläsning 5. Sekv1. enna föreläsning: Vippor Sekvensnät Moore och Mealy 2(39)2(39) Förra föreläsningen: Labb 1. Adderare. Carryaccelerator Och ännu
Läs merLaboration D159. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson 2001-03-01 v 1.5 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D159 Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD
Läs merLaborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE
Laboraionsillfälle 4 Numerisk lösning av ODE Målsäning vid labillfälle 4: Klara av laboraionsuppgif 3. Läs förs een om differensmeoder och gör övningarna. Läs avsnie Högre ordningens differenialekvaioner
Läs merLiten formelsamling Speciella funktioner. Faltning. Institutionen för matematik KTH För Kursen 5B1209/5B1215:2. Språngfunktionen (Heavisides funktion)
Insiuionen för maemaik KTH För Kursen 5B09/5B5: Lien formelsamling Speciella funkioner Språngfunkionen (Heavisides funkion) u() =, om > 0, 0, om < 0. Signumfunkionen sign =, om > 0,, om < 0. Rekangelfunkionen
Läs merUppgift 12: Konstruera en elektronisk tärning. Resultatet av ett tärningskast ska visas på en 7- segmentindikator.
Uppgift 12: Konstruera en elektronisk tärning. Resultatet av ett tärningskast ska visas på en 7- segmentindikator. Tärningen ska ha två utfallsrum: U 1 = {1, 2, 3, 4, 5, 6, 6, 6} U 2 = {1, 2, 3, 4, 5,
Läs merIE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater
IE25 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater Moore och Mealy automater F8 introducerade vippor och vi konstruerade räknare, skift-register etc. F9-F skall vi titta på hur generella tillståndsmaskiner
Läs merTjänsteprisindex för varulagring och magasinering
Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F8 Vippor och låskretsar, räknare william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Läs merRepetition delay-element
Repetition delay-element Synkront sekvensnät Klockad vippa Asynkront sekvensnät ett konstgrepp: Delay-element Andra beteckningar: Y och y Gyllene regeln Endast EN signal åt gången ändras Exitationstabell
Läs merDEL-LINJÄRA DIAGRAM I
Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren 95124 DEL-LINJÄRA DIAGRAM I Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd:
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 03 för D 2000-05-03 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är
Läs merKonstruktionsmetodik för sekvenskretsar
Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar Digitalteknik Föreläsning 7 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Dagens föreläsning Inför laboration 2 Synkronisering av insignaler Asynkrona ingångar
Läs merDigital elektronik CL0090
Digital elektronik CL9 Föreläsning 5 27-2-2 8.5 2. Naxos Demonstration av uartus programvara. Genomgång av uartus flödesschema. Detta dokument finns på kurshemsidan. http://www.idt.mdh.se/kurser/cl9/ VHDL-kod
Läs merDags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI
SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras
Läs merUpphandlingar inom Sundsvalls kommun
Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du
Läs merSignal- och bildbehandling TSBB14
Tenamen i Signal- och bildbehandling TSBB4 Tid: 207-04-9 Lokaler: G33, G35, TER Ansvarig lärare: Maria Magnusson besöker lokalerna kl. 5.00 och 7.30 el 073-804 38 67 Hjälpmedel: Räknedosa, medskickad formelsamling,
Läs merFÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 5153
2001-02-09 3 1 (29) Grupp M04-T SMÄLTSVETSNING SAMT HÅRD- OCH SVETSLÖDNING PÅ LUFTVÄRDIGHETSPÅVERKANDE FÖRSVARSMATERIEL Innehållsföreckning Huvudrubrik DEFINITIONER OCH BETECKNINGAR 1-2 1 ALLMÄNT 2 2 KVALITETSSYSTEM
Läs merTentamen i Digitalteknik 5p
Dan Weinehall Håkan Joëlson 007-0-09 ELEA5 Tentamen i Digitalteknik 5p Datum: 007-0-09 Tid: 09:00-5:00 Sal: Hjälpmedel: VHDL-kompendierna: Grunderna i VHDL, Strukturell VHDL och testbädd Labinstruktioner
Läs merLABORATION 1 ELEKTRISK MÄTTEKNIK OCH MÄTINSTRUMENT
nsiuionen för fysik och maerialveenskap Beng Lindgren, jan 9 LABORAON ELEKRSK MÄEKNK OCH MÄNSRMEN Mål: A kunna hanera de vanligase mekaniska och elekriska mäinsrumenen. A kunna koppla upp enklare elekronikkresar
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F8 Vippor och låskretsar, räknare william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #9 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola ekvensnät Vad kännetecknar ett sekvensnät? I ett sekvensnät
Läs mer3 Rörelse och krafter 1
3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns
Läs merTruckar och trafik farligt för förare
De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,
Läs merXtra-2 (Ver )
Xra-2 (Ver 2008-01-30) Yre signaler som påverkar exekveringen hos processorn CPU12 (Förenklad beskrivning) Nedan beskrivs re olika syrsignaler som på olika sä syr exekveringen hos processorn CPU12. Signalerna
Läs merAnsökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015
Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448
Läs merKonstruktionsmetodik för sekvenskretsar. Föreläsning 7 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik
Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar Föreläsning 7 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik 2 Dagens föreläsning Hantering av insignaler Initiering av starttillstånd Inför lab
Läs merMinneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?
Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska
Läs merEtt minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:
F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer
Läs merF5: Digital hårdvara. Digitala signaler. Fördelar med digitala system. Digital kontra Analog
F5: Digial hårdvara Digiala signaler Innehåll: - Digiala signaler - Grindar (gaes) - Symboler - Logiska kresar - Timing diagram - Fördröjningar - Tillsånd för digiala signaler - Logikfamiljer (CMOS, TTL)
Läs merDIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna
Läs merMinnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Läs merTISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9
ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:
Läs merSignal- och bildbehandling TSBB14
Tenamen i Signal- och bildbehandling TSBB14 Tid: 29-6-3 kl. 8-12 Lokal: R41 och U15 Ansvarig lärare: Maria Magnusson besöker lokalen kl. 9. och 1.45 el 73-84 38 67 Hjälpmedel: Räknedosa, medskickad formelsamling,
Läs merKvalitativ analys av differentialekvationer
Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Kvaliaiv analys av differenialekvaioner Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Kvaliaiv analys av differenialekvaioner 1 (10) Inrodukion De
Läs merSEKVENSKRETSAR. Innehåll
SEKVENSKRETSAR Innehåll Synkrona sekvenskretsar Tillståndsdiagram / tillståndstabell Definition av Moore- och Mealy-maskiner Tillståndskodning Syntes av sekventiell logik Räknare SEKVENSKRETSAR EXEMPEL
Läs merRadio-persiennaktor, mini Art. Nr.:
Ar. r.: 0425 00 A Funkion Radio-persiennakorn möjliggör radio-fjärrkonroll av persienn- och såljalusimoor. Beroende på hur radiosändaren akiveras juseras lamellerna (kor knappryckning 1 s) eller körs persiennerna
Läs merbättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 3 för D 999-3-5 Tentamen omfattar 4 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 2 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merRektangulärt frånluftsdon med horisontella lameller
Rekangulär frånlufsdon med horisonella lameller Funkion Frånlufsdon med horisonella lameller för de flesa yper av lokaler. Done moneras som sandard i fäsram R eller i rensbar ryckfördelningslåda yp FLKR.
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG
UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG SPECIALIST NURSING PROGRAMME IN INTENSIVE CARE 60 CREDITS Dnr LiU-2014 00389 Fassälld av fakulessyrelsen
Läs merIE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare
IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare Sekvensiella System a(t) f(a(t)) Ett sekvensiellt system har ett inbyggt minne - utsignalen beror därför BÅDE av insignalens NUVARANDE
Läs merLaboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 6 Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik TSEA Digitalteknik D TSEA5 Digitalteknik Y TDDC75
Läs merFAQ. frequently asked questions
FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har
Läs merTSEA22 Digitalteknik 2019!
1(43) 2019 Mattias Krysander Ingemar Ragnemalm 1(43) Föreläsning 7. Sekv3. enna föreläsning: Lösningar närmare verkligheten Synkronisering Enpulsare Problem till design 2(43)2(43) Förra föreläsningen:
Läs merLaboration D184. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Lars Wållberg/Dan Weinehall/ Håkan Joëlson 2010-05-06 v 1.7 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D184 Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade
Läs merUmeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.
Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka
Läs merBASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator
Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.
Läs merFöljande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)
TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex A är proporionell mo B A är omvän proporionell mo B Formell beskrivning de finns
Läs merHa kul på jobbet är också arbetsmiljö
Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö
Läs merExperiment med schmittrigger
dlab00a Experiment med schmittrigger Namn Datum Handledarens sign. Varför denna laboration? Schmittriggern är en mycket användbar koppling inom såväl analog- som digitaltekniken. Ofta används den för att
Läs merProgramvara. Dimmer KNX: 1, 3 och 4 utgångar Elektriska/mekaniska egenskaper: se produktens användarhandbok. TP-anordning Radioanordning
Programvara Dimmer KNX: 1, 3 och 4 ugångar Elekriska/mekaniska egenskaper: se produkens användarhandbok Produkreferens Produkbeskrivning Programvarans ref TP-anordning Radioanordning TXA661A TXA661B Dimakor
Läs merElektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual
Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik
Läs merDIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Björne Lindberg/Håkan Joëlson John Berge 2013 DIGITALTEKNIK I Laboration DE1 Kombinatoriska nät och kretsar Namn... Personnummer... Epost-adress...
Läs merPUBLIKATION 2009:5 MB 801. Bestämning av brottsegheten hos konstruktionsstål
PUBLIKATION 2009:5 MB 801 Besämning av brosegheen hos konsrukionssål 2009-06 Tiel: MB 801 Besämning av brosegheen hos konsrukionssål Publikaion: 2009:5 Ansvarig: Mas Karlsson Konakperson: Yngve Thorén
Läs merLaboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. 2008-01-24 v 2.1
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Dan Weinehall/Håkan Joëlson 2008-01-24 v 2.1 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D181 Kombinatoriska kretsar,
Läs merElektroniska skydd Micrologic A 2.0, 5.0, 6.0, 7.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual
Elekroniska skydd Micrologic.0, 5.0, 6.0, 7.0 Lågspänningsurusning nvändarmanual Building a Newavancer Elecricl'élecricié World Qui fai auan? Elekroniska skydd Micrologic.0, 5.0, 6.0 och 7.0 Inrodukion
Läs merIE1205 Digital Design: F13: Asynkrona Sekvensnät (Del 2)
IE25 Digital Design: F3: Asynkrona Sekvensnät (Del 2) Rep. Tillståndsmaskiner LT_I_EURO (a) (b) (c) COIN_PRESENT COIN_PRESENT COIN_PRESENT COIN_PRESENT Tillståndsmaskiner styr sekvenser av händelser. Övergångar
Läs merSignal- och bildbehandling TSBB14
Tenamen i Signal- och bildbehandling TSBB4 Tid: 00-08-8 Lokaler: TER Ansvarig lärare: Klas Nordberg besöker lokalen kl. 5.00 och 7.00 el 8634 Hjälpmedel: Räknedosa, medskickad formelsamling, OH-film, sax
Läs merFÖRELÄSNING 13: Tidsdiskreta system. Kausalitet. Stabilitet. Egenskaper hos ett linjärt, tidsinvariant system (LTI)
p. FÖRELÄSNING 3: Tidsdiskrea sysem. Kausalie. Sabilie. Linjära idsinvariana sysem (LTI-sysem) Differenial- och differens-ekvaioner Räkna på idskoninuerlig LTI-sysem med Fourierr. (kursiv) Räkna på idsdiskre
Läs merLaboration ( ELEKTRO
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker ohansson ohan Pålsson 21-2-16 Rev 1.1 $.7,9$),/7(5 Laboration ( ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs mer