Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker
|
|
- Solveig Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe har öka rendmässig under de senase decennie. I denna fördjupning undersöks hur uvecklingen har påverka hushållens konsumion och sparande. Genom a använda e ny må på de förvänade inkomsborfalle i en för övrig konvenionell konsumionsfunkion visar analysen a uvecklingen öka försikighessparande och minska konsumionen. Hushållens sparkvo kan därmed ha öka med så mycke som ca 3 procenenheer under de senase decennie. Med de nya måe kan konsumionsfunkionen som helhe esimeras med sörre precision och variaioner i konsumion och sparande förklaras bäre. LIVSCYKELHYPOTESEN Hushållens 35 oala konsumionsugifer ugör knapp hälfen av BNP men varierar mindre än BNP och dess andra komponener. Den förhållandevis låga variaionen förklaras i ekonomisk eori av livscykelhypoesen, som är den sedan länge dominerande eorin för a förklara hushållens konsumion och sparande, de vill säga hur mycke som ska konsumeras idag och i framiden. I eorin anas a hushålle faar beslu om konsumion och sparande idag för a maximera nyan av konsumionen över livscykeln. Efersom marginalnyan anas vara avagande, de vill säga värde av yerligare konsumion avar med konsumionsnivån, har hushållen drivkrafen a jämna u konsumionen över iden. De innebär i sin ur a inkomserna normal varierar beydlig mer än konsumionen och a man får sora variaioner i sparande. 36 Forskningen har också visa a konsumionen för enskilda individer över livscykeln är någo ojämnare än vad eorin säger och mer liknar e inverera U, de vill säga är lägre i unga och sena år än vad livscykelhypoesen förusäger. 37 A konsumionen är förhållandevis låg i unga år beror på a yngre personer mer än andra är likvidiesbegränsade och ine kan belåna si humankapial (framida inkomser). Dessa hushåll kan allså ine 35 Här behandlas hushåll och konsumen synonym. I prakiken påverkas dock individernas konsumion av hushålles sammansäning, vilke borses från här. Med konsumion avses också vanligen konsumionsugifer. 36 Se ill exempel Deaon, A., Undersanding Consumpion, Clarendon Lecures in Economics, Oxford Universiy Press, Oxford, Se exempelvis Browning, M. och T.F. Crossley, The Life-Cycle Model of Consumpion and Saving, Journal of Economic Perspecives, 15, 01, sid
2 Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) 76 BNP och eferfrågan ujämna konsumionen som önskvär och deras konsumion blir då exra inkomskänslig. FÖRSIKTIGHETSSPARANDE De finns också e allmän moiv ill a spara för a försäkra sig mo olika framida inkomsrisker, som kan realiseras i de fall man själv eller någon i familjen drabbas av exempelvis ohälsa, ovänade ugifer eller arbeslöshe. Riskerna för a hamna i sådana illsånd varierar över iden och därför varierar även sparande. Denna yp av sparande brukar kallas försikighessparande. Den ekonomiska poliiken i Sverige har bland anna syfa ill a öka sysselsäningen och minska arbeslösheen, under senare år bland anna genom införande av jobbskaeavdrag och genom en sänkning av ersäningsnivåerna vid arbeslöshe. Tanken med dea har vari a öka inciamenen för a söka och accepera nya jobb och a minska arbeslöshesiderna. Samidig drabbades ekonomin av finanskrisen hösen 08 och därefer har arbeslösheen sigi med ca 1,5 procenenheer ill 7,5 procen. Kombinaionen med ökad risk för arbeslöshe och sänka ersäningar ill arbeslösa kan ha medför e öka försikighessparande. Syfe med denna fördjupning är framför all a undersöka om förändringar i inkomsborfall vid arbeslöshe har öka försikighessparande. KONSUMTIONSFUNKTIONEN Konsumionsfunkionen är en ekvaion som kan härledas ur livscykelhypoesen och som förklarar hushållens konsumionsbeeende. I sudier med aggregerade daa är de vanlig a man skaar konsumionsfunkioner som om de gällde för en enskild, represenaiv, konsumen. En sor mängd sådana sudier visar a hushållens konsumion är en funkion av inkoms och förmögenhe och a funkionen verkar vara relaiv sabil över iden. 38 Den grundläggande konsumionsfunkionen för en represenaiv konsumen kan skrivas 39 C β TW = (1) 38 Se ill exempel Eirheim, O., E.S. Jansen och R. Nymoen, Progress from Forecas Failure The Norwegian Consumpion Funcion, Economerics Journal, 5, 02, sid. 64. De finns också sudier som försöker särskilja e särskil beeende för de hushåll som är likvidiesbegränsade eller av andra skäl är mer korsikiga än vad livscykelhypoesen förusäger, se exempelvis Campbell, J.Y. och N.G. Mankiw, The Response of Consumpion o Income: A Cross-Counry Invesigaion, European Economic Review, 35, 1991, sid Se exempelvis Hall, R.E. och F.S. Mishkin, The Sensiiviy of Consumpion o Transiory Income: Esimaes from Panel Daa on Households, Economerica,, 1982, sid , för en härledning.
3 Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni där C är konsumionen under en viss idsperiod och TW är konsumenens oala förmögenhe inklusive de diskonerade värde på de framida förvänade arbesinkomserna. β TW kan därför ses som den inkoms som man skulle kunna konsumera varje år under den förvänade åersoden av livsiden. Efer varje år som går får man ny informaion, gör en ny planering och konsumerar β TW. I prakiken är de svår a få e hel illförlilig må på förmögenheen, speciell på värde av humankapiale. Därför är de vanlig 41 a man använder den akuella inkomsnivån som må på både akuell och framida inkoms och skaar en funkion med akuell inkoms Y och e neoförmögenhesbegrepp W som omfaar real förmögenhe i form av småhuskapial, finansiell förmögenhe i form av akier, fonder, pensionskapial, bosadsräer, eceera, minus skulder. I lierauren är de vanlig a man esimerar konsumionsfunkionen i logarimisk form. De kan moiveras av både saisiska och eoreiska skäl. 42 E långsikig samband för svenska kvaralsdaa för perioden för konsumionsugiferna räkna per vuxen person (från 15 år) blir lnc = konsan + 0,26 lny + 0,24 lnw (2) ( 0,09) (0,04 ) där siffrorna inom parenes är sandardfel. De skaade paramerarna är jämförbara med resula för andra länder även om inkomskoefficienen verkar vara relaiv låg. 43 De kan bland an- β kan olkas på följande sä. Genomsnisåldern i Sverige är 41 år och den åersående förvänade livsiden är 42 år. Då kan man grov räkna ro a 1 β = = 0,024. Under vissa förusäningar, bland anna a konsumenen har 42 evig liv, är β = realränan. I ekonomeriska skaningar med aggregerade daa brukar β vara någo lägre, bland anna på grund av arv ill kommande generaioner. 41 Se ill exempel Berg, L. och R. Bergsröm, Housing and Financial Wealh, Financial Deregulaion and Consumpion, Scandinavian Journal of Economics, 97, 1995, sid , för svenska förhållanden. 42 Variansen i konsumionsnivån enderar a öka med sigande konsumion. Dea undviks om man använder relaiv förändring genom logarimiska differenser. En logarimisk form brukar också moiveras eoreisk av a nyofunkionen känneecknas av konsan relaiv riskaversion, se ill exempel Aanasio, O.P. och G. Weber, Ineremporal Subsiuion, Risk Aversion and he Euler Equaion for Consumpion, Economic Journal, 99, 1989, sid Jämför exempelvis för Norge i Erlandsen, S. och R. Nymoen, Consumpion and Populaion Age Srucure, Journal of Populaion Economics, 21, 08, sid. 5 5, där inkomskoefficienen är 0,68 respekive 0,75 och förmögenheskoefficienen 0,22 respekive 0,15 för idsperioderna respekive
4 Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) 78 BNP och eferfrågan na bero på a inkomsen dålig avspeglar de framida förvänade arbesinkomserna. 44 KONSUMTION, ARBETSLÖSHETSRISK OCH INKOMSTBORTFALL Osäkerheen om framida inkomser påverkar hur sor del av inkomsen som sparas. Högre osäkerhe bör öka försikighessparande. Enlig konsumionseorin kan de förvänade inkomsborfalle vid arbeslöshe påverka konsumion och försikighessparande. Dea inkomsborfall realiseras för vissa individer men risken finns givevis för många fler individer och påverkar även deras försikighessparande. Om förvänade inkomsborfall förändras över iden, genom a risken för arbeslöshe och/eller ersäningsnivåerna i arbeslöshesförsäkringen förändras, kan försikighessparande också förändras. I konsumionsfunkionen ger risken för inkomsborfallen negaiv effek på konsumionen. I denna fördjupning används en meod för a beräkna risken för a bli arbeslös som i sin ur används för a beräkna de riskerade inkomsborfalle om man skulle bli arbeslös. 45 Ugångspunken är a inkomsen minskar om man blir arbeslös och a hushållen, i genomsni, kommer a gardera sig för denna risk med en minskad konsumion, e försikighessparande. Sannolikheen för a bli av med jobbe beräknas från ekvaionen I+ 1 = SE, där I + 1 är inflöde i arbeslöshe i period +1, S är sannolikheen för a bli av med jobbe i period och E är anale sysselsaa i period. 46 Om perioden är lång ökar risken för a samma person kan ha vari i olika illsånd under perioden. Därför har månadsdaa vals för beräkningen av sannolikheerna medan övriga daa är på kvaral. Daa för inkomserna saknas på kvaralsfrekvens och har därför inerpoleras från årsdaa. Hänsyn har agis ill a sannolikheen för a bli av 44 Sifforna inom parenes anger de beräknade sandardfelen. Inkoms och förmögenhe har en saisisk signifikan effek på konsumionen på alla rimliga signifikansnivåer. De finns många ekniska problem med en sådan skaning. Skaningen baseras här på en meod uvecklad av Pesaran, M.H., Y. Shin och R.J. Smih, Bounds Tesing Approaches o he Analysis of Level Relaionships, Journal of Applied Economerics, 16, 01, sid Den fullsändiga specifikaionen varur (2) har härles är Δ lnc = 0,34+ 0,) Δ lnw 0,27lnC 0,07lnW och skaades för (0,09) (0,03) (0,08) 1 + 0,07lnY 1 + (0,04) (0,07) 2 perioden 1996kv2 11kv4. R för denna ekvaion är 0, Meoden för a beräkna risken för a en sysselsa blir arbeslös föreslogs av Shimer, R., Reassessing he Ins and Ous of Unemploymen, Review of Economic Dynamics, 15, 12, sid Man kan också härleda sannolikheen för a en arbeslös ska hia e jobb, F, ur ekvaionen U+ 1 = (1 F ) U + I + 1, där U är arbeslösheen sam sannolikheen för 1 (1 a bli av med jobbe ur ekvaionen U+ = SE + F) U. Se referens i fono 45. 1
5 Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni med jobbe ökar under e kvaral. 47 Risken för a bli av med jobbe samvarierar med konjunkuren, vilke framgår av diagram 127 som också visar Konjunkurinsiues arbesmarknadsgap. Den andra delen av beräkningen gäller inkomsborfalle om man skulle bli arbeslös. För de sysselsaa beräknas inkomsen hel enkel som den genomsniliga löneinkomsen per ansälld, w. Uppgifer saknas om ransfereringar och skaer för enbar de sysselsaa respekive arbeslösa och därför används bruolönen. På liknande sä beräknas bruoinkomsen för arbeslösa som den genomsniliga arbeslöshesersäningen sam ersäningen (akiviessöd) för personer i arbesmarknadsubildning, även här räkna bruo. Denna ersäning beecknas b, och de förvänade inkomsborfalle blir därmed S( w b) (3) Här är de allså beräkna som den förvänade fakiska skillnaden i genomsnilig bruoinkoms mellan sysselsaa och arbeslösa muliplicera med sannolikheen för a förlora jobbe. De förvänade inkomsborfalle har öka krafig under perioden (se diagram 128). Uvecklingen av de arbeslösas genomsniliga ersäningar i förhållande ill löneinkomserna visas i diagram 129. Där ser man a den genomsniliga ersäningsgraden beräknad på dea sä har minska från ca ill procen mellan 1993 och 11. Frågan är hur denna uveckling ska förklaras och om de beräknade måe kan förklara försikighessparande i en konsumionsfunkion. Under senare år har en mängd förändringar gjors i arbeslöshesförsäkringen som påverka ersäningsgraden. De är dock mycke svår a fånga in konsekvenserna av dea i e enda må på ersäningsgrad. De vikigase förändringarna som påverka Diagram 127 Risken för a bli av med jobbe och Konjunkurinsiues arbesmarknadsgap Procen Risken för a bli av med jobbe Konjunkurinsiues arbesmarknadsgap (höger) Diagram 128 Förväna inkomsborfall vid arbeslöshesrisk 00-al kronor per månad ersäningsgradens uveckling över iden är: Anm. Beräkna enlig ekvaion (3). Källor: SCB och Konjunkurinsiue. sänka ersäningsnivåer i arbeslöshesförsäkringen slopa förhöj inkomsak de försa 0 dagarna fler individer hamnar över inkomsake som vari oförändra sedan 02 arbeslöshesperiodens längd färre medlemmar i a-kassorna jobbskaeavdrage. Källor: SCB och Konjunkurinsiue Diagram 129 Ersäningsgrad, genomsnilig ersäning för arbeslös som andel av genomsnilig löneinkoms Procen De flesa av dessa förändringar kommer a regisreras i (3) men de är några fakorer som ine inkluderas i måe. Efersom 47 I de kvaralsdaa som används beräknas sannolikheen för a man ska bli av med jobbe under e kvaral med ugångspunk i de sannolikheer som beräknas för månadsdaa. Kvaralsobservaionen är beräknad från den sisa månaden i kvarale och framå som S 2 + ( 1 S 2) S 1 + (1 S 2)(1 S 1) S, de vill säga a för varje månad inom kvarale beror sannolikheen på om man idigare blivi arbeslös eller ine Källor: SCB och Konjunkurinsiue. 11
6 Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) 80 BNP och eferfrågan Diagram 1 Olika må på ersäningsgrad Procen bruoinkomser används kommer effeken av jobbskaeavdrage ine med. De orde underskaa inkomsborfalle enlig ekvaion (3), efersom jobbskaeavdrage specifik gynnar de sysselsaa. Men samidig är skaerna högre för sysselsaa än för arbeslösa vilke överskaar inkomsborfalle här. Effeken av a all fler personer sår uanför a-kassan och därför ine får någon ersäning fångas dock av (3) efersom de ubealda ersäningarna fördelas på alla arbeslösa. Under perioden 05 ill ökade andelen arbeslösa som sod uanför a-kassan från ill dryg procen. En moverkande fakor skulle kunna vara a många arbeslösa har andra inkomser än arbeslöshesersäning och akiviessöd. Enlig Finanspoliiska rådes rappor besod dock inkomserna år för öppe arbeslösa över 26 år ill 77 procen av arbeslöshesersäning eller akiviessöd. 48 För delagare i arbesmarknadsubildning var denna siffra 90 procen. Övriga inkomser verkar allså spela en underordnad roll men bidrar roligen ändå ill en överskaning av inkomsborfalle i (3). Sammanage är de oklar om måe i ekvaion (3) över- eller underskaar inkomsborfalle. I andra undersökningar har man också kommi fram ill a ersäningsgraden minska under senare år, om än ine rikig lika mycke som här. I en fördjupning i Konjunkurläge, mars 09 beräknades den effekiva ersäningsgraden för en medelinkomsagare under förusäning a denne är beräigad ill den inkomsrelaerade delen i arbeslöshesförsäkringen. Med sådana beräkningar missar man dock de som får lägre ersäningar, ill exempel de numera ca vå redjedelar som ligger över ersäningsake och givevis även de som sår uanför a-kassan och enbar får e grundbelopp. Genom a beräkna inkomsborfalle från de fakiska ubealningarna är de rolig a de här beräknade måe (3) äcker in sörre olikheer mellan individerna. 49 Dessa vå må visas i diagram 1 och verkar följa en gemensam rend. Till syvende och sis gäller dock frågan här hur de förvänade inkomsborfalle påverkar konsumion och sparande Ers. grad enlig meod i Konjunkurläge mars 09 Relaiv inkomsborfall enlig Konjunkurinsiue Källor: Arbesförmedlingen, Medlingsinsiue, SCB och Konjunkurinsiue. INKOMSTOSÄKERHET I KONSUMTIONSFUNKTIONEN När man uökar den konvenionella konsumionsfunkionen (2) med en arbeslöshesvariabel är den ine signifikan, varken på kor eller på lång sik. De beror förmodligen på a arbeslösheen i sig ine fångar upp de mer relevana inkomsborfalle. 48 Se kapiel 11 i Svensk finanspoliik, Finanspoliiska rådes. Finanspoliiska råde räknar med olika ypfall och beräknar ersäningsgraden för åren 06 och för olika inkomsnivåer och arbeslösheslängder. 49 Se fördjupningen Ersäning vid arbeslöshe i Konjunkurläge, mars 09. Där beräknades ersäningsgraden vid en genomsnilig lön och under förusäning a denne är beräigad ill den inkomsrelaerade delen i arbeslöshesförsäkringen. Ekonomeriska beräkningar visar a även dea må fungerar bra för a förklara försikighessparande.
7 Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni Konsumionsfunkionen uvidgas nu i sälle med variabeln S w b) och e ny långsikig samband skaas ill: ( ln C = konsan + 0, lny + 0,22 lnw 0,03 ln( S ( w b) ) (4) (0,06) (0,02) (0,01) Beräkningen visar a effeken av e förväna inkomsborfall på grund av arbeslöshesrisk är saisisk signifikan och ökar försikighessparande. Precisionen i beräkningen av både inkomseffeken och förmögenheseffeken är nu också sörre än för sandardfunkionen, inkomskoefficienen är mer realisisk och förklaringsgraden ökar markan. 51 Resulaen visar också, som förväna, a de är risk för inkomsborfall och ine arbeslöshe i sig som är den relevana variabeln här. Efersom de förvänade inkomsborfalle på grund av arbeslöshesrisk har öka under de senase decennie har också försikighessparande öka. Diagram 131 visar hur den del av sparkvoen som beror på de förvänade inkomsborfalle vid arbeslöshe öka från omkring 2,5 procen i slue av 1990-ale ill omkring 5 procen av den disponibla inkomsen de senase åren. Försikighessparande har därmed, enlig denna analys, svara för en sor del av ökningen i sparkvoen de senase decennie. Man ser också a förändringar i arbeslöshesrisken kan försärka konjunkurcykeln via konsumionen. I lågkonjunkurer ökar arbeslöshesrisken, och därmed de förvänade inkomsborfalle, vilke ökar försikighessparande. Sannolikheen för a en arbeslös ska finna e jobb minskar också i lågkonjunkuren. Resulaen visar allså a konjunkurberoende arbeslöshesförsäkringar skulle kunna moverka konjunkursvängningarna via försikighessparande. Sammanfaningsvis pekar beräkningarna i denna fördjupning på a både riskerna för och konsekvenserna av a bli av med jobbe öka krafig i Sverige de senase decennie. Dea påverkar hushållens oala konsumion och försikighessparande. Diagram 131 Försikighessparande på grund av arbeslöshesrisk Procen av disponibel inkoms Källor: SCB och Konjunkurinsiue Ekvaion (4) härleds från den esimerade ekvaionen ΔlnC = 0,31+ 0,11ΔlnW 0,lnC (0,09) (0,03) + 0,17lnY (0,06) 1 + 0,09lnW (0,02) (0,) 1 0,01 ln( S (0,004) 1 ( w b) ) 1 2 R =0,41 för denna ekvaion. 51 Den esimerade ekvaionen klarar alla konvenionella felspecifikaions- och sabilieses och förbärar på marginalen förklaringen av variaionen i konsumionen med ca 6 procenenheer. Konfidensinervallen för de skaade paramerarna minskar också.
FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merSkillnaden mellan KPI och KPIX
Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas
Läs merVad är den naturliga räntan?
penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank
Läs merAtt studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.
Läs merTimmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14
Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2012
Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs merInflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin
Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera
Läs merHur varaktig är en förändring i arbetslösheten?
Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens
Läs merModeller och projektioner för dödlighetsintensitet
Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller
Läs merbättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs merfluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna
Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53
Läs merDet svenska konsumtionsbeteendet
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund
Läs merKan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar
Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merPensionsåldern och individens konsumtion och sparande
Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer
Läs merJämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15
Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus
Läs merKonjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram
Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning
Läs merDagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:
Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och
Läs merJobbflöden i svensk industri 1972-1996
Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens
Läs merTjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster
Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,
Läs merVäxelkursprognoser för 2000-talet
Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:
Läs merEgnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002
Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska
Läs merLektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM
ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller
Läs merD-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000
D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell
Läs merTjänsteprisindex för varulagring och magasinering
Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005
Läs merEn modell för optimal tobaksbeskattning
En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and
Läs merFinansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data
Finansiell Saisik (GN, 7,5 hp,, HT 008) Föreläsning 9 Analys av Tidsserier (LLL kap 8) Deparmen of Saisics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associae Professor) Financial Saisics (Basic-level course, 7,5 ECTS,
Läs merInfrastruktur och tillväxt
Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh
Läs merDags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI
SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs merSkuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys
Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen
Läs merIngen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning
Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra
Läs merFöreläsning 8. Kap 7,1 7,2
Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y
Läs merLektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2
Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer
Läs merTISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9
ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:
Läs merPersonlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet
Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars
Läs merTjänsteprisindex för Rengöring och sotning
Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken
Läs merByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn
ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har
Läs merÄr valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Per Haldén och Jonas Rydén Handledare: Annika Alexius och Chrisian Nilsson H 06 Är valuamarknader effekiva? En koinegraionsanalys
Läs merÄr terminspriserna på Nord Pool snedvridna?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor
Läs mer2 Laboration 2. Positionsmätning
2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni
Läs merInflation och penningmängd
EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land
Läs mershetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.
Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn
Läs merDet svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System
De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas
Läs merSkattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag
Beng Carlsson I ins, Avd f sysemeknik Uppsala universie Empirisk modellering, 009 Skaning av respiraionshasighe R och syreöverföring LA i en akivslamprocess rojekförslag Foo: Björn Halvarsson . Inledning
Läs merFörslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna
Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer
Läs merHar Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?
Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen
Läs merPenningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver
NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr
Läs merStrategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet
1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe
Läs merHedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden
Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian
Läs merEn flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln
Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka
Läs merKOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?
KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid
Läs merEn komparativ studie av VaR-modeller
Naionalekonomiska insiuionen Magiseruppsas EKONOMIHÖGSKOLAN Okober 005 LUNDS UNIVERSITET En komparaiv sudie av VaR-modeller Handledare Hossein Asgharian Förfaare Ola Grönquis Erik Källerö 1 Sammanfaning
Läs merUtveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson
Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in
Läs merTexten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.
I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören
Läs merDIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens
Läs merMonetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning
Läs merFöreläsning 8 Kap G71 Statistik B
Föreläsning 8 Kap 6.8 732G71 Saisik B Y Saionarie 25 2 För en saionär idsserie gäller 15 1 E(y ) = Var(y ) = 2 Corr(y, y -k ) beror bara av k (idsavsånde) och allså ine av. Uryck i ord: korrelaionen på
Läs merFöreläsning 7 Kap G71 Statistik B
Föreläsning 7 Kap 6.1-6.7 732G71 aisik B Muliplikaiv modell i Miniab Time eries Decomposiion for Försäljning Muliplicaive Model Accurac Measures Från föreläsning 6 Daa Försäljning Lengh 36 NMissing 0 MAPE
Läs merHåkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14
1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14
Läs merFramtidsförväntningsundersökningars förmåga att förklara och prognostisera hushållens inköp av varaktiga varor.
Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie C-uppsas Förfaare: Johan Löfqvis, Michael Wiberg Handledare: Beng Assarsson Vårerminen 2007 Venileringsdaum 07-06-04 Framidsförvänningsundersökningars förmåga
Läs merReglerteknik AK, FRT010
Insiuionen för REGLERTEKNIK, FRT Tenamen 5 mars 27 kl 8 3 Poängberäkning och beygssäning Lösningar och svar ill alla uppgifer skall vara klar moiverade. Tenamen omfaar oal 25 poäng. Poängberäkningen finns
Läs merOljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Rober Fredriksson Handledare: Beng Assarsson HT 2007 Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprises inverkan på akiemarknaden
Läs merOptimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?
Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein
Läs merLösningar till Matematisk analys IV,
Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en
Läs merSCB:s modell för befolkningsprognoser
BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB
Läs mer3 Rörelse och krafter 1
3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns
Läs merFörord: Sammanfattning:
Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare
Läs merIcke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen
Icke förvänad korrelaion på den svenska akiebörsen Carl-Henrik Lindkvis Handledare: Johan Lyhagen Sammanfaning Denna uppsas avser a undersöka och, i den mån de går, förklara icke förvänad korrelaion mellan
Läs merAnsökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015
Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448
Läs merRegelstyrd penningpolitik i realtid
Naionalekonomiska Insiuionen Regelsyrd penningpoliik i realid En konrafakisk simulering med realidsdaa Magiseruppsas 4 juni 2008 Handledare: Klas Freger Förfaare: Marin Henriksson Handledare: Jesper Hansson
Läs merVäxjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering
Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees
Läs mer5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt
5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa
Läs merTruckar och trafik farligt för förare
De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,
Läs merFAQ. frequently asked questions
FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har
Läs merExempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!
Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen
Läs merSvenska företags skatteundandragande - En studie i hur viljan att betala vinstskatt påverkades av skattereformen 1990
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Jesper Eriksson & Rickard Hellman Handledare: Per Johansson VT 2008 Svenska föreags skaeundandragande - En sudie i hur viljan
Läs merBackground Facts on Economic Statistics
Background Facs on Economic Saisics 2003:12 En illämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska urikeshandeln 1914 2003 An applicaion of TRAMO/SEATS: The Swedish Foreign Trade Series 1914 2003 Exporen år 1914-2003
Läs merPass Througheffekten i svenska importpriser
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN 27-6-5 Uppsala Universie Magiseruppsas Förfaare: Anders Svensson Handledare: Annika Alexius VT7 Pass Througheffeken i svenska imporpriser en empirisk sudie Sammanfaning
Läs merÄr staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002
Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa
Läs merKONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic
KONTROLLSKRIVNING Version B Kurs: HF Maemaisk saisik Lärare: Armin Halilovic Daum: 7 maj 6 Skrivid: 8:-: Tillåna hjälmedel: Miniräknare av vilken y som hels och formelblad (som delas u i salen) Förbjudna
Läs merMassivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort
Massivrä som väggmaerial - en jämförande sudie av energiförbrukning och ermisk komfor Examensarbee inom civilingenjörsprogramme Väg- och vaenbyggnad L E N A G O L L V I K Insiuionen för bygg- och miljöeknik
Läs merKvalitativ analys av differentialekvationer
Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Kvaliaiv analys av differenialekvaioner Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Kvaliaiv analys av differenialekvaioner 1 (10) Inrodukion De
Läs merTidsserieanalys. Vad karaktäriserar data? Exempel:
Tidsserieanalys Exempel: Vad karakäriserar daa? Observaionerna är ine oberoende Observaionerna ger e mönser över iden ex sigande värden med iden ex periodisk variaion över en idsperiod av besämd längd
Läs merHar finanspolitik omvända effekter under omfattande budgetsaneringar? Den svenska budgetsaneringen
Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/2 Har finanspoliik omvända effeker under omfaande budgesaneringar? Den svenska budgesaneringen 1994-1997 U. Michael Bergman 2 Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska
Läs merInnehållsförteckning
Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.
Läs merAnalys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning
Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen
Läs merAktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån
2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.
Läs merUpphandlingar inom Sundsvalls kommun
Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du
Läs merKorttidsprediktering av restider med Holt-Winters metod
Examensarbee LITH-ITN-KTS-EX--05/050--SE Koridspredikering av resider med Hol-Winers meod Andreas Allsröm 2005-10-14 Deparmen of Science and Technology Linköpings Universie SE-601 74 Norrköping, Sweden
Läs merbruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18
18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas
Läs mer