Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker"

Transkript

1 Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe har öka rendmässig under de senase decennie. I denna fördjupning undersöks hur uvecklingen har påverka hushållens konsumion och sparande. Genom a använda e ny må på de förvänade inkomsborfalle i en för övrig konvenionell konsumionsfunkion visar analysen a uvecklingen öka försikighessparande och minska konsumionen. Hushållens sparkvo kan därmed ha öka med så mycke som ca 3 procenenheer under de senase decennie. Med de nya måe kan konsumionsfunkionen som helhe esimeras med sörre precision och variaioner i konsumion och sparande förklaras bäre. LIVSCYKELHYPOTESEN Hushållens 35 oala konsumionsugifer ugör knapp hälfen av BNP men varierar mindre än BNP och dess andra komponener. Den förhållandevis låga variaionen förklaras i ekonomisk eori av livscykelhypoesen, som är den sedan länge dominerande eorin för a förklara hushållens konsumion och sparande, de vill säga hur mycke som ska konsumeras idag och i framiden. I eorin anas a hushålle faar beslu om konsumion och sparande idag för a maximera nyan av konsumionen över livscykeln. Efersom marginalnyan anas vara avagande, de vill säga värde av yerligare konsumion avar med konsumionsnivån, har hushållen drivkrafen a jämna u konsumionen över iden. De innebär i sin ur a inkomserna normal varierar beydlig mer än konsumionen och a man får sora variaioner i sparande. 36 Forskningen har också visa a konsumionen för enskilda individer över livscykeln är någo ojämnare än vad eorin säger och mer liknar e inverera U, de vill säga är lägre i unga och sena år än vad livscykelhypoesen förusäger. 37 A konsumionen är förhållandevis låg i unga år beror på a yngre personer mer än andra är likvidiesbegränsade och ine kan belåna si humankapial (framida inkomser). Dessa hushåll kan allså ine 35 Här behandlas hushåll och konsumen synonym. I prakiken påverkas dock individernas konsumion av hushålles sammansäning, vilke borses från här. Med konsumion avses också vanligen konsumionsugifer. 36 Se ill exempel Deaon, A., Undersanding Consumpion, Clarendon Lecures in Economics, Oxford Universiy Press, Oxford, Se exempelvis Browning, M. och T.F. Crossley, The Life-Cycle Model of Consumpion and Saving, Journal of Economic Perspecives, 15, 01, sid

2 Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) 76 BNP och eferfrågan ujämna konsumionen som önskvär och deras konsumion blir då exra inkomskänslig. FÖRSIKTIGHETSSPARANDE De finns också e allmän moiv ill a spara för a försäkra sig mo olika framida inkomsrisker, som kan realiseras i de fall man själv eller någon i familjen drabbas av exempelvis ohälsa, ovänade ugifer eller arbeslöshe. Riskerna för a hamna i sådana illsånd varierar över iden och därför varierar även sparande. Denna yp av sparande brukar kallas försikighessparande. Den ekonomiska poliiken i Sverige har bland anna syfa ill a öka sysselsäningen och minska arbeslösheen, under senare år bland anna genom införande av jobbskaeavdrag och genom en sänkning av ersäningsnivåerna vid arbeslöshe. Tanken med dea har vari a öka inciamenen för a söka och accepera nya jobb och a minska arbeslöshesiderna. Samidig drabbades ekonomin av finanskrisen hösen 08 och därefer har arbeslösheen sigi med ca 1,5 procenenheer ill 7,5 procen. Kombinaionen med ökad risk för arbeslöshe och sänka ersäningar ill arbeslösa kan ha medför e öka försikighessparande. Syfe med denna fördjupning är framför all a undersöka om förändringar i inkomsborfall vid arbeslöshe har öka försikighessparande. KONSUMTIONSFUNKTIONEN Konsumionsfunkionen är en ekvaion som kan härledas ur livscykelhypoesen och som förklarar hushållens konsumionsbeeende. I sudier med aggregerade daa är de vanlig a man skaar konsumionsfunkioner som om de gällde för en enskild, represenaiv, konsumen. En sor mängd sådana sudier visar a hushållens konsumion är en funkion av inkoms och förmögenhe och a funkionen verkar vara relaiv sabil över iden. 38 Den grundläggande konsumionsfunkionen för en represenaiv konsumen kan skrivas 39 C β TW = (1) 38 Se ill exempel Eirheim, O., E.S. Jansen och R. Nymoen, Progress from Forecas Failure The Norwegian Consumpion Funcion, Economerics Journal, 5, 02, sid. 64. De finns också sudier som försöker särskilja e särskil beeende för de hushåll som är likvidiesbegränsade eller av andra skäl är mer korsikiga än vad livscykelhypoesen förusäger, se exempelvis Campbell, J.Y. och N.G. Mankiw, The Response of Consumpion o Income: A Cross-Counry Invesigaion, European Economic Review, 35, 1991, sid Se exempelvis Hall, R.E. och F.S. Mishkin, The Sensiiviy of Consumpion o Transiory Income: Esimaes from Panel Daa on Households, Economerica,, 1982, sid , för en härledning.

3 Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni där C är konsumionen under en viss idsperiod och TW är konsumenens oala förmögenhe inklusive de diskonerade värde på de framida förvänade arbesinkomserna. β TW kan därför ses som den inkoms som man skulle kunna konsumera varje år under den förvänade åersoden av livsiden. Efer varje år som går får man ny informaion, gör en ny planering och konsumerar β TW. I prakiken är de svår a få e hel illförlilig må på förmögenheen, speciell på värde av humankapiale. Därför är de vanlig 41 a man använder den akuella inkomsnivån som må på både akuell och framida inkoms och skaar en funkion med akuell inkoms Y och e neoförmögenhesbegrepp W som omfaar real förmögenhe i form av småhuskapial, finansiell förmögenhe i form av akier, fonder, pensionskapial, bosadsräer, eceera, minus skulder. I lierauren är de vanlig a man esimerar konsumionsfunkionen i logarimisk form. De kan moiveras av både saisiska och eoreiska skäl. 42 E långsikig samband för svenska kvaralsdaa för perioden för konsumionsugiferna räkna per vuxen person (från 15 år) blir lnc = konsan + 0,26 lny + 0,24 lnw (2) ( 0,09) (0,04 ) där siffrorna inom parenes är sandardfel. De skaade paramerarna är jämförbara med resula för andra länder även om inkomskoefficienen verkar vara relaiv låg. 43 De kan bland an- β kan olkas på följande sä. Genomsnisåldern i Sverige är 41 år och den åersående förvänade livsiden är 42 år. Då kan man grov räkna ro a 1 β = = 0,024. Under vissa förusäningar, bland anna a konsumenen har 42 evig liv, är β = realränan. I ekonomeriska skaningar med aggregerade daa brukar β vara någo lägre, bland anna på grund av arv ill kommande generaioner. 41 Se ill exempel Berg, L. och R. Bergsröm, Housing and Financial Wealh, Financial Deregulaion and Consumpion, Scandinavian Journal of Economics, 97, 1995, sid , för svenska förhållanden. 42 Variansen i konsumionsnivån enderar a öka med sigande konsumion. Dea undviks om man använder relaiv förändring genom logarimiska differenser. En logarimisk form brukar också moiveras eoreisk av a nyofunkionen känneecknas av konsan relaiv riskaversion, se ill exempel Aanasio, O.P. och G. Weber, Ineremporal Subsiuion, Risk Aversion and he Euler Equaion for Consumpion, Economic Journal, 99, 1989, sid Jämför exempelvis för Norge i Erlandsen, S. och R. Nymoen, Consumpion and Populaion Age Srucure, Journal of Populaion Economics, 21, 08, sid. 5 5, där inkomskoefficienen är 0,68 respekive 0,75 och förmögenheskoefficienen 0,22 respekive 0,15 för idsperioderna respekive

4 Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) 78 BNP och eferfrågan na bero på a inkomsen dålig avspeglar de framida förvänade arbesinkomserna. 44 KONSUMTION, ARBETSLÖSHETSRISK OCH INKOMSTBORTFALL Osäkerheen om framida inkomser påverkar hur sor del av inkomsen som sparas. Högre osäkerhe bör öka försikighessparande. Enlig konsumionseorin kan de förvänade inkomsborfalle vid arbeslöshe påverka konsumion och försikighessparande. Dea inkomsborfall realiseras för vissa individer men risken finns givevis för många fler individer och påverkar även deras försikighessparande. Om förvänade inkomsborfall förändras över iden, genom a risken för arbeslöshe och/eller ersäningsnivåerna i arbeslöshesförsäkringen förändras, kan försikighessparande också förändras. I konsumionsfunkionen ger risken för inkomsborfallen negaiv effek på konsumionen. I denna fördjupning används en meod för a beräkna risken för a bli arbeslös som i sin ur används för a beräkna de riskerade inkomsborfalle om man skulle bli arbeslös. 45 Ugångspunken är a inkomsen minskar om man blir arbeslös och a hushållen, i genomsni, kommer a gardera sig för denna risk med en minskad konsumion, e försikighessparande. Sannolikheen för a bli av med jobbe beräknas från ekvaionen I+ 1 = SE, där I + 1 är inflöde i arbeslöshe i period +1, S är sannolikheen för a bli av med jobbe i period och E är anale sysselsaa i period. 46 Om perioden är lång ökar risken för a samma person kan ha vari i olika illsånd under perioden. Därför har månadsdaa vals för beräkningen av sannolikheerna medan övriga daa är på kvaral. Daa för inkomserna saknas på kvaralsfrekvens och har därför inerpoleras från årsdaa. Hänsyn har agis ill a sannolikheen för a bli av 44 Sifforna inom parenes anger de beräknade sandardfelen. Inkoms och förmögenhe har en saisisk signifikan effek på konsumionen på alla rimliga signifikansnivåer. De finns många ekniska problem med en sådan skaning. Skaningen baseras här på en meod uvecklad av Pesaran, M.H., Y. Shin och R.J. Smih, Bounds Tesing Approaches o he Analysis of Level Relaionships, Journal of Applied Economerics, 16, 01, sid Den fullsändiga specifikaionen varur (2) har härles är Δ lnc = 0,34+ 0,) Δ lnw 0,27lnC 0,07lnW och skaades för (0,09) (0,03) (0,08) 1 + 0,07lnY 1 + (0,04) (0,07) 2 perioden 1996kv2 11kv4. R för denna ekvaion är 0, Meoden för a beräkna risken för a en sysselsa blir arbeslös föreslogs av Shimer, R., Reassessing he Ins and Ous of Unemploymen, Review of Economic Dynamics, 15, 12, sid Man kan också härleda sannolikheen för a en arbeslös ska hia e jobb, F, ur ekvaionen U+ 1 = (1 F ) U + I + 1, där U är arbeslösheen sam sannolikheen för 1 (1 a bli av med jobbe ur ekvaionen U+ = SE + F) U. Se referens i fono 45. 1

5 Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni med jobbe ökar under e kvaral. 47 Risken för a bli av med jobbe samvarierar med konjunkuren, vilke framgår av diagram 127 som också visar Konjunkurinsiues arbesmarknadsgap. Den andra delen av beräkningen gäller inkomsborfalle om man skulle bli arbeslös. För de sysselsaa beräknas inkomsen hel enkel som den genomsniliga löneinkomsen per ansälld, w. Uppgifer saknas om ransfereringar och skaer för enbar de sysselsaa respekive arbeslösa och därför används bruolönen. På liknande sä beräknas bruoinkomsen för arbeslösa som den genomsniliga arbeslöshesersäningen sam ersäningen (akiviessöd) för personer i arbesmarknadsubildning, även här räkna bruo. Denna ersäning beecknas b, och de förvänade inkomsborfalle blir därmed S( w b) (3) Här är de allså beräkna som den förvänade fakiska skillnaden i genomsnilig bruoinkoms mellan sysselsaa och arbeslösa muliplicera med sannolikheen för a förlora jobbe. De förvänade inkomsborfalle har öka krafig under perioden (se diagram 128). Uvecklingen av de arbeslösas genomsniliga ersäningar i förhållande ill löneinkomserna visas i diagram 129. Där ser man a den genomsniliga ersäningsgraden beräknad på dea sä har minska från ca ill procen mellan 1993 och 11. Frågan är hur denna uveckling ska förklaras och om de beräknade måe kan förklara försikighessparande i en konsumionsfunkion. Under senare år har en mängd förändringar gjors i arbeslöshesförsäkringen som påverka ersäningsgraden. De är dock mycke svår a fånga in konsekvenserna av dea i e enda må på ersäningsgrad. De vikigase förändringarna som påverka Diagram 127 Risken för a bli av med jobbe och Konjunkurinsiues arbesmarknadsgap Procen Risken för a bli av med jobbe Konjunkurinsiues arbesmarknadsgap (höger) Diagram 128 Förväna inkomsborfall vid arbeslöshesrisk 00-al kronor per månad ersäningsgradens uveckling över iden är: Anm. Beräkna enlig ekvaion (3). Källor: SCB och Konjunkurinsiue. sänka ersäningsnivåer i arbeslöshesförsäkringen slopa förhöj inkomsak de försa 0 dagarna fler individer hamnar över inkomsake som vari oförändra sedan 02 arbeslöshesperiodens längd färre medlemmar i a-kassorna jobbskaeavdrage. Källor: SCB och Konjunkurinsiue Diagram 129 Ersäningsgrad, genomsnilig ersäning för arbeslös som andel av genomsnilig löneinkoms Procen De flesa av dessa förändringar kommer a regisreras i (3) men de är några fakorer som ine inkluderas i måe. Efersom 47 I de kvaralsdaa som används beräknas sannolikheen för a man ska bli av med jobbe under e kvaral med ugångspunk i de sannolikheer som beräknas för månadsdaa. Kvaralsobservaionen är beräknad från den sisa månaden i kvarale och framå som S 2 + ( 1 S 2) S 1 + (1 S 2)(1 S 1) S, de vill säga a för varje månad inom kvarale beror sannolikheen på om man idigare blivi arbeslös eller ine Källor: SCB och Konjunkurinsiue. 11

6 Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) 80 BNP och eferfrågan Diagram 1 Olika må på ersäningsgrad Procen bruoinkomser används kommer effeken av jobbskaeavdrage ine med. De orde underskaa inkomsborfalle enlig ekvaion (3), efersom jobbskaeavdrage specifik gynnar de sysselsaa. Men samidig är skaerna högre för sysselsaa än för arbeslösa vilke överskaar inkomsborfalle här. Effeken av a all fler personer sår uanför a-kassan och därför ine får någon ersäning fångas dock av (3) efersom de ubealda ersäningarna fördelas på alla arbeslösa. Under perioden 05 ill ökade andelen arbeslösa som sod uanför a-kassan från ill dryg procen. En moverkande fakor skulle kunna vara a många arbeslösa har andra inkomser än arbeslöshesersäning och akiviessöd. Enlig Finanspoliiska rådes rappor besod dock inkomserna år för öppe arbeslösa över 26 år ill 77 procen av arbeslöshesersäning eller akiviessöd. 48 För delagare i arbesmarknadsubildning var denna siffra 90 procen. Övriga inkomser verkar allså spela en underordnad roll men bidrar roligen ändå ill en överskaning av inkomsborfalle i (3). Sammanage är de oklar om måe i ekvaion (3) över- eller underskaar inkomsborfalle. I andra undersökningar har man också kommi fram ill a ersäningsgraden minska under senare år, om än ine rikig lika mycke som här. I en fördjupning i Konjunkurläge, mars 09 beräknades den effekiva ersäningsgraden för en medelinkomsagare under förusäning a denne är beräigad ill den inkomsrelaerade delen i arbeslöshesförsäkringen. Med sådana beräkningar missar man dock de som får lägre ersäningar, ill exempel de numera ca vå redjedelar som ligger över ersäningsake och givevis även de som sår uanför a-kassan och enbar får e grundbelopp. Genom a beräkna inkomsborfalle från de fakiska ubealningarna är de rolig a de här beräknade måe (3) äcker in sörre olikheer mellan individerna. 49 Dessa vå må visas i diagram 1 och verkar följa en gemensam rend. Till syvende och sis gäller dock frågan här hur de förvänade inkomsborfalle påverkar konsumion och sparande Ers. grad enlig meod i Konjunkurläge mars 09 Relaiv inkomsborfall enlig Konjunkurinsiue Källor: Arbesförmedlingen, Medlingsinsiue, SCB och Konjunkurinsiue. INKOMSTOSÄKERHET I KONSUMTIONSFUNKTIONEN När man uökar den konvenionella konsumionsfunkionen (2) med en arbeslöshesvariabel är den ine signifikan, varken på kor eller på lång sik. De beror förmodligen på a arbeslösheen i sig ine fångar upp de mer relevana inkomsborfalle. 48 Se kapiel 11 i Svensk finanspoliik, Finanspoliiska rådes. Finanspoliiska råde räknar med olika ypfall och beräknar ersäningsgraden för åren 06 och för olika inkomsnivåer och arbeslösheslängder. 49 Se fördjupningen Ersäning vid arbeslöshe i Konjunkurläge, mars 09. Där beräknades ersäningsgraden vid en genomsnilig lön och under förusäning a denne är beräigad ill den inkomsrelaerade delen i arbeslöshesförsäkringen. Ekonomeriska beräkningar visar a även dea må fungerar bra för a förklara försikighessparande.

7 Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni Konsumionsfunkionen uvidgas nu i sälle med variabeln S w b) och e ny långsikig samband skaas ill: ( ln C = konsan + 0, lny + 0,22 lnw 0,03 ln( S ( w b) ) (4) (0,06) (0,02) (0,01) Beräkningen visar a effeken av e förväna inkomsborfall på grund av arbeslöshesrisk är saisisk signifikan och ökar försikighessparande. Precisionen i beräkningen av både inkomseffeken och förmögenheseffeken är nu också sörre än för sandardfunkionen, inkomskoefficienen är mer realisisk och förklaringsgraden ökar markan. 51 Resulaen visar också, som förväna, a de är risk för inkomsborfall och ine arbeslöshe i sig som är den relevana variabeln här. Efersom de förvänade inkomsborfalle på grund av arbeslöshesrisk har öka under de senase decennie har också försikighessparande öka. Diagram 131 visar hur den del av sparkvoen som beror på de förvänade inkomsborfalle vid arbeslöshe öka från omkring 2,5 procen i slue av 1990-ale ill omkring 5 procen av den disponibla inkomsen de senase åren. Försikighessparande har därmed, enlig denna analys, svara för en sor del av ökningen i sparkvoen de senase decennie. Man ser också a förändringar i arbeslöshesrisken kan försärka konjunkurcykeln via konsumionen. I lågkonjunkurer ökar arbeslöshesrisken, och därmed de förvänade inkomsborfalle, vilke ökar försikighessparande. Sannolikheen för a en arbeslös ska finna e jobb minskar också i lågkonjunkuren. Resulaen visar allså a konjunkurberoende arbeslöshesförsäkringar skulle kunna moverka konjunkursvängningarna via försikighessparande. Sammanfaningsvis pekar beräkningarna i denna fördjupning på a både riskerna för och konsekvenserna av a bli av med jobbe öka krafig i Sverige de senase decennie. Dea påverkar hushållens oala konsumion och försikighessparande. Diagram 131 Försikighessparande på grund av arbeslöshesrisk Procen av disponibel inkoms Källor: SCB och Konjunkurinsiue Ekvaion (4) härleds från den esimerade ekvaionen ΔlnC = 0,31+ 0,11ΔlnW 0,lnC (0,09) (0,03) + 0,17lnY (0,06) 1 + 0,09lnW (0,02) (0,) 1 0,01 ln( S (0,004) 1 ( w b) ) 1 2 R =0,41 för denna ekvaion. 51 Den esimerade ekvaionen klarar alla konvenionella felspecifikaions- och sabilieses och förbärar på marginalen förklaringen av variaionen i konsumionen med ca 6 procenenheer. Konfidensinervallen för de skaade paramerarna minskar också.

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2 Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Per Haldén och Jonas Rydén Handledare: Annika Alexius och Chrisian Nilsson H 06 Är valuamarknader effekiva? En koinegraionsanalys

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Inflation och penningmängd

Inflation och penningmängd EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik? Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen

Läs mer

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

Föreläsning 8 Kap G71 Statistik B

Föreläsning 8 Kap G71 Statistik B Föreläsning 8 Kap 6.8 732G71 Saisik B Y Saionarie 25 2 För en saionär idsserie gäller 15 1 E(y ) = Var(y ) = 2 Corr(y, y -k ) beror bara av k (idsavsånde) och allså ine av. Uryck i ord: korrelaionen på

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Framtidsförväntningsundersökningars förmåga att förklara och prognostisera hushållens inköp av varaktiga varor.

Framtidsförväntningsundersökningars förmåga att förklara och prognostisera hushållens inköp av varaktiga varor. Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie C-uppsas Förfaare: Johan Löfqvis, Michael Wiberg Handledare: Beng Assarsson Vårerminen 2007 Venileringsdaum 07-06-04 Framidsförvänningsundersökningars förmåga

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B Föreläsning 7 Kap 6.1-6.7 732G71 aisik B Muliplikaiv modell i Miniab Time eries Decomposiion for Försäljning Muliplicaive Model Accurac Measures Från föreläsning 6 Daa Försäljning Lengh 36 NMissing 0 MAPE

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen Icke förvänad korrelaion på den svenska akiebörsen Carl-Henrik Lindkvis Handledare: Johan Lyhagen Sammanfaning Denna uppsas avser a undersöka och, i den mån de går, förklara icke förvänad korrelaion mellan

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Regelstyrd penningpolitik i realtid

Regelstyrd penningpolitik i realtid Naionalekonomiska Insiuionen Regelsyrd penningpoliik i realid En konrafakisk simulering med realidsdaa Magiseruppsas 4 juni 2008 Handledare: Klas Freger Förfaare: Marin Henriksson Handledare: Jesper Hansson

Läs mer

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Rober Fredriksson Handledare: Beng Assarsson HT 2007 Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprises inverkan på akiemarknaden

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt 5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort Massivrä som väggmaerial - en jämförande sudie av energiförbrukning och ermisk komfor Examensarbee inom civilingenjörsprogramme Väg- och vaenbyggnad L E N A G O L L V I K Insiuionen för bygg- och miljöeknik

Läs mer

Background Facts on Economic Statistics

Background Facts on Economic Statistics Background Facs on Economic Saisics 2003:12 En illämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska urikeshandeln 1914 2003 An applicaion of TRAMO/SEATS: The Swedish Foreign Trade Series 1914 2003 Exporen år 1914-2003

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.

Läs mer

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18 18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas

Läs mer

Tidsserieanalys. Vad karaktäriserar data? Exempel:

Tidsserieanalys. Vad karaktäriserar data? Exempel: Tidsserieanalys Exempel: Vad karakäriserar daa? Observaionerna är ine oberoende Observaionerna ger e mönser över iden ex sigande värden med iden ex periodisk variaion över en idsperiod av besämd längd

Läs mer

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002 Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt Heerogenie hos Barn med : Symomdomän, neuropsykologiska processer och komorbidie Tiel Cecilia Wåhlsed cecilia.wahlsed@psyk.uu.se Övergripande Barn med är de så lika? symom, Kogniiva briser och samidiga

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Det prediktiva värdet hos den implicerade volatiliteten

Det prediktiva värdet hos den implicerade volatiliteten Föreagsekonomiska insiuionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Magiseruppsas HT 2005 De predikiva värde hos den implicerade volailieen en jämförelse mellan Black-Scholes och Cox-Ross-Rubinsein Förfaare: Saphiro Flügge

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

Svenska företags skatteundandragande - En studie i hur viljan att betala vinstskatt påverkades av skattereformen 1990

Svenska företags skatteundandragande - En studie i hur viljan att betala vinstskatt påverkades av skattereformen 1990 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Jesper Eriksson & Rickard Hellman Handledare: Per Johansson VT 2008 Svenska föreags skaeundandragande - En sudie i hur viljan

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk 2 (19) Innehållsföreckning Grunddel... 3 Texdel... 4 1. Verksamhesbeskrivning... 4 2. Tillsånd... 4

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Riksbankens nya indikatorprocedurer

Riksbankens nya indikatorprocedurer Riksbankens nya inikaorproceurer MICHAEL K. ANDERSSON OCH MÅRTEN LÖF Förfaarna har okorera i ekonomeri och är verksamma vi Riksbankens prognosenhe. De senase åren har cenralbanker värlen över inressera

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Kan förekomsten av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen ränteparitet?

Kan förekomsten av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen ränteparitet? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Joakim Lannergård Handledare: Annika Alexius VT 2006 Kan förekomsen av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen räneparie?

Läs mer