Pass Througheffekten i svenska importpriser
|
|
- Elias Göransson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Magiseruppsas Förfaare: Anders Svensson Handledare: Annika Alexius VT7 Pass Througheffeken i svenska imporpriser en empirisk sudie
2 Sammanfaning I den här uppsasen har jag undersök hur pass-hrough effeken har förändras i svenska imporpriser på aggregerad nivå och i sju olika indusrier. Pass-hrough effeken definieras som den procenuella förändringen i e pris som kan härledas ill en enprocenig växelkursförändring. Jag har använ rullande regressioner på vå olika modeller för a esimera förändringar över idsperioden Resulaen visar en nedgång i pass-hrough effeken i flerale indusrier både på kor och lång sik. Men på aggregerad nivå visar resulaen a effeken ine har förändras nämnvär över iden. På kor sik visar de båda meoderna liknande resula, men på lång sik finns de en skillnad dem emellan. En av modellerna visar en fördröjning i den långsikiga pass-hrough effeken, vilke kan förklaras med a prissäningen ine är effekiv och a de finns sörningar på marknaden. Nyckelord: ERPT(exchange rae pass-hrough), koinegraion, imporpriser, rullande regressioner och växelkurser. 2
3 Innehållsföreckning 1 Inledning Teori Meod Koinegraion Modellspecifikaion Alernaiv modell Beskrivning av daamaerial Resula Koinegraion Resula från esimeringar av pass-hrough effeken Aggregerade imporpriser Livsmedel Läkemedel Mealler Papper Peroleum Transpor Verksad Alernaiv modell Aggregerade imporpriser Livsmedel Läkemedel Mealler Papper Peroleum Transpor Verksad Slusaser Källor Tabeller Tabell 1 Resula från es av koinegraion.1 Tabell 2 Resula från pass-hrough med ekvaion (6). 15 Tabell 3 Resula från pass-hrough med ekvaion (7). 16 3
4 1 Inledning Sverige är e lie öppe land där imporen sår för 4 procen av BNP. Priserna på imporerade varor är en vikig besämningsfakor för den svenska inflaionen och spelar sor roll för svenska konsumeners välfärd. Varje gång växelkursen rör sig måse imporerande föreag besämma om de ska ändra sina priser i svenska kronor och i så fall hur mycke. Frågan är hur de gör dea. Under perfek konkurrens och uan selheer i prissäningen skulle priserna ändras lika mycke som växelkursen. I prakiken har de visa sig a imporpriserna reagerar mindre än proporionell på växelkursförändringar, i synnerhe på kor sik. De finns även ecken på a växelkurser har få all mindre effek på imporpriserna sedan 199. I så fall behöver ill exempel Riksbanken ine fokusera lika sark som idigare på växelkursens rörelser efersom effekerna på inflaionen blir mindre. Denna fråga har dock ine suderas på svenska daa. När man vill mäa hur en växelkursförändring påverkar e expor eller imporpris, brukar man skaa någo som benämns pass-hrough effeken eller den procenuella förändring av imporprise som sker när växelkursen mellan vå länder ändras med en procen. Om passhrough effeken är e (1.) beyder de a växelkursförändringen ill fullo slagi igenom i en prisförändring. Är effeken mindre har den imporerade firman gjor en vins/förlus på växelkursförändringen om prise på varan gå ned/upp. De har gjors en mängd sudier kring pass-hrough effeken, både eoreiska se Hens (1999) och Jäger (1997). Empiriska sudier är gjodra av bl a. Lee (1999) som suderar effeken i Sydkorea, Campa och Goldberg (22) har sudera OECD-länder och Oani m.fl. (23) har sudera effeken i japanska imporpriser. Syfe med den här uppsasen är a undersöka hur pass-hrough effeken har förändras över iden i svenska imporpriser. Tidigare sudier av den svenska pass-hrough effeken har gjors av bland anna Adolfsson (24) och Alexius (1997). För a undersöka effeken kommer jag a esimera en modell på svenska imporpriser på aggregerad nivå och i sju indusrier av imporvaror, för a se om pass-hrough effeken skiljer sig å mellan olika indusrier. Tidigare sudier av bland anna Taylor (2) visar a pass-hrough effeken hos imporpriser i olika OECD länder har sjunki på niioale jämför med idigare årionden. Upplägge för uppsasen är följande. Förs preseneras den bakomliggande eorin, sedan esimeras vå olika modeller som används i undersökningen. För a konrollera om resulaen 4
5 är korreka imodell e specificeras en konrollmodell och resula för dem båda preseneras och kommeneras. Därefer kommer en sammanfaning och slusaser kring de båda modellerna. 2 Teori I eoriavsnie kommer jag a presenera en prissäningsmodel uvecklad av Taylor (2), en modell som används som grund för andra sudier av pass-hrough effeken av bland anna Oani (23). Denna eori har dock ifrågasäs av Campa och Goldberg (22) som isälle förslår en mikroekonomisk eori för a beskriva föreages reakion genemo en växelkurförändring. (Vale av a följa Taylors eori är a de är läare a följa hans resonemang och de blir mer överskådlig.) Vi gör anagande a e föreag har en viss marknadskraf, genom a ha en diversifierad produk som skiljer sig från konkurrenernas. Dea medför a föreage ine möer en hel perfek konkurrerande marknad och a prissäningen av föreages produker blir en beslusvariabel. På en marknad med perfek konkurrens ar producenen prise som give. Sorleken på e föreags marknadskraf besäms av ill vilken grad föreages produk är differenierad genemo andra produker, hur sor subsiuionseffeken är mellan föreages produk och övriga produker och av hur andra föreag reagerar vid prissäningen från vår föreag. Dea kan sammanfaas i a e föreags marknadskraf är en funkion av både konsumeners nyofunkion och en reakionsfunkion från andra föreag. 1 Vi anar a vår föreag säljer en ill viss del differenierad vara, som värderas ill e unik pris genemo liknande produker av konsumenerna. Vi kan genom a maximera konsumenernas nyofunkion härleda fram en linjär eferfrågefunkion av vår produk, se Solow (1998). y ( x p = ε β ), (1) där y är produkionen, x är prise på varan, p är de genomsniliga prise på konkurrerande varor och ε är en slumpmässig förändring i eferfrågan. β är inversen av föreages marknadskraf, där e hög β -värde innebär minskad marknadskraf. När β 1 Taylor s
6 är konkurrensen perfek. Anag sedan a föreage vid idpunk säer si pris för de fyra följande perioderna, övriga föreag gör likadan men säer sina priser vid andra idpunker. Från dea anagande kan man visa a prisnivån saa av de fyra grupperna; p blir medelvärde av de senase priserna x p ( x + x + x x )/ 4 = (2) Om c är marginalkosnaden för a producera vår vara, så blir den förvänade vinsen under de fyra perioderna när prise säs i period värde av ekvaion (3) 3 i= ( + i + i + i ) E x y c y (3) Om vi sedan subsiuerar in ekvaion 1 i ekvaion 3 och löser u den för x, kommer ekvaion (4) vara en lösning för de opimala prise. x = ( i= E c + i + E p+ i + + i ) E ε / β (4) Dea innebär a en ökning av en enhe i prise hos andra föreag ( ill ) och i p p + 3 marginalkosnaden ( ill c ) innebär en ökning av prise x hos vår föreag med en enhe. c + 3 Men om bara ill Ec ökar med en enhe, ökar vår pris x.5 enheer. c Om vi använder ekvaion (4) på e föreag som imporerar produker från andra länder och säljer produkerna på hemmamarknaden kan vi komma fram ill följande slusaser kring passhrough effeken. Den försa är a sorleken på en prisförändring beror på hur permanen en växelkursförändring är. Växelkursförändringen påverkar marginalprise som i sin ur påverkar föreage a ändra prise på sina varor. I vår fall däremo besäms prise av den genomsniliga marginalkosnaden under fyra perioder. Om växelkursförändringen anses vara illfällig så ändras ine prise lika mycke som växelkursen och pass-hrough effeken är lien. Den andra slusasen är när de konkurrerande föreagen förvänar a deras priser kommer a sjunka i framiden, så måse vår föreag också sänka si pris. Oavse om växelkursen 2 Taylor s
7 deprecierar och imporprise ökar så måse vår föreag följa de övriga akörerna. Den redje slusasen är a deso mindre marknadskraf vår föreag har deso mindre möjlighe har föreage a ändra si pris som en reakion på en eferfrågechock. Föreage kommer a vara vunge a svälja de ökade kosnaderna isälle för a föra dem vidare ill deras kunder. 3 I vår modell innebär de a föreage marginalkosnader påverkas. Men för a se hur mycke marginalkosanden påverkas kan vi ana a marginalkosanden följer en försa ordningens auoregressiv modell enlig ekvaion (5). c ρ c + u, (5) = 1 Vilke innebär a en machning av pass-hrough koffecienen kommer a vara ρ + ρ + ρ, där e lägre värde på ρ innebär en lägre pass-hrougheffek 4. ( ) 3 Meod I de här avsnie kommer jag a presenera den modell som jag använder för a skaa passhrough effeken. Jag kommer även a beskriva de eser som jag gör för a uvärdera de daamaerial som används. 3.1 Koinegraion Koinegraion innebär a en linjär kombinaion av vå idserier som ine är saionära, i en viss kombinaion blir ill en saionär serie. En generell definiion av koinegraion är enlig X } d ( ) Chafield (24) följande. En serie{ är inegrerad av ordning, vilke skrivs som I d om den är vungen a differenieras d gånger för a göras saionär. Om vå serier { X 1 } och X 2 båda är I ( d ), så är ofas en linjär kombinaion av dem också I ( d ). Men om en linjär { } kombinaion av dem exiserar en lägre inegraionsordning,.ex. ( d b) så är de båda serierna koninegrerade av ordning ( d, b). 5 För a esa dea använder vi oss av e es för enhesröer. Definiionen av enhesröer är a om en idserie är icke saionär, men när den 3 Oani s.57 4 Taylor s Chafield s.252 7
8 differenieras en gång blir saionär så har idserie en enhesro. 6 De vanligase ese för a se om idserier har enhesröer är augmeneed Dickey-Fuller ese. Vilke vi kommer a använda här illsamman med e Rankes. Orsaken ill a uföra esen är a se om serierna är saionära eller ine. Är de ine de måse serierna differensieras för a kunna användas. Enlig Chafield är dessa es ine kraffulla och skillnaden mellan nollhypoesen och alernaivhypoesen är väldig lien. Chafield anser a frågan ine är om esen hjälper oss a välja den korreka modellen uan om esen hjälper oss a välja en modell som bäre förklarar våra daa än alernaiva modeller Modellspecifikaion Den modell som kommer a användas är hämad ifrån Oani m.fl. (22) och specificerad här nedan i ekvaion(6). Oani undersöker pass-hrough effeken i Japan under perioden 1972 ill 22 genom a använda månadsdaa på olika paramerar. För a se om de sker någon gradvis förändring i pass-hrough effeken använder de rullande regressioner, vilke jag även kommer a göra här. Rullande regressioner innebär a man förs esimerar en vanlig ols regression med nedansående modell i e besäm idsinervall, sedan ar man bor den försa obesrvaionen och lägger ill en ny. Så forsäer man ills hela idserien är genomarbead. De man då få fram är en ny idserie med observaioner som är skaade med den specificerade modellen. j j j Δimp = φ + ϕ Δimp j j j λ = γ /( 1 ϕ ), j 1 j + γ Δner j + ηδz + v (6) där Δ represenera försa differensen, imp sår för imporprise (logarimerad) i kaegori j, ner sår för den nominella växelkursen(logarimerad) och är definierad som säga en depreciering i inhemsk valua innebär en ökning i den nominella växelkursen. Variabeln z, de vill är en konrolvekor (logarimerad), som besår av inhemsk indusriprodukion som används som proxy för BNP och marginalkosnaden för uländska produker. Marginalkosanden är definierad som ( ner p) rer 1/ ner mc = /, där p är de inhemska landes 6 Ibid s Ibid s.263 8
9 prisnivå och rer är den reala effekiva växelkursen. v är en felerm med förväna värde ().γ och λ represenera den korsikiga och den långsikiga pass-hrough effeken. 3.3 Alernaiv modell För a se om våra resula ifrån regressionerna med ekvaion (6) är korreka använder vi oss av en liknande modell specificerad av Campa och Goldberg (22). Δimp j = 4 j j j j α + β i Δner i + δ Δz + i= ε, (7) j där den korsikiga pass-hrough effeken för kaegori j ges av den esimerade koefficienen j β och en långsikiga pass-hrough effeken ges av summan av koefficienerna för den nominella växelkursen. ε är en felerm med förväna värde (). Ekvaion (6) anar a resulae från en förändring i den nominella växelkursen sker gradvis på e exponeniell sä. Ekvaion (7) däremo illåer e mer flexibel mönser för laggade förändringar i växelkursen. 3.4 Beskrivning av daamaerial Daamaeriale som används vid esimeringarna är imporprisindex på aggregerad nivå och på indusrinivå 8 som beroende variabel, alla hämad från SCB. Som oberoende variabler används nominell växelkurs, marginalkosnad som den är definierad ovan båda hämade ifrån IMF och indusriprodukionsindex från SCB som används som en proxy för eferfrågechocker (BNP). All daa är på månadsbasis och undersökningsperioden är 198 ill Resula Här nedan kommer jag a presenera resulaen från es av koinegraion och de konsekvenser de får för forsaa esimeringar. Jag kommer även a presenera resulaen från esimering av pass-hrough effeken enlig ekvaion (6) och (7). 8 Indusrierna är Livsmedel, Läkemedel, Mealler, Papper, Peroleum, Transpor och Verksad. 9
10 4.1 Koinegraion De eser som gjors är Johansen s koinegraionses sam Engel och Grangers våsegsmeod där saionärieen hos residualerna från en koinegrerad regression undersöks med e ADFes, enlig modellen i ekvaion (8) ln imp = α + ln ner + ln bnp + ln mc + ε (8) Resulaen preseneras i abell 1 och är oydliga, för vissa paramerar visar e es ecken på koinegraion medan e anna es ine visar ecken på a koinegraion är närvarande. Vissa paramerar visar inga ecken alls på koinegraion, medan några visar ydliga ecken på a koinegraion exiserar. Enlig Chafield så är gränsen mellan koninegraion och a koinegraion ine föreligger väldig lien. 9 Uifrån den diskussionen gör jag anagande a de vivel som råder om koinegraion ine kommer a påverka val av modell och dess resula. Därför väljer jag a gå vidare och använda modellerna som är specificerad i ekvaion (6) och (7). Tabell 1. Resula från es av koinegraion Serie ADF 5 % Rank es 5 % Aggregerade priser livsmedel Läkemedel Mealler Papper Peroleum Transpor Verksad Nollhypoesen för ADF-ese är a de exiserar en enhesro. Johansen s Rank-ess nollhypoes är a de ine exiserar koinegraion. För båda eserna redovisas 5 % signifikansgräns. 9 Chafield s.263 1
11 4.2 Resula från esimeringar av pass-hrough effeken Förs preseneras pass-hrough effeken per kaegori för ekvaion (6) a sedan sammanfaas i abell 2 där förändringar över iden redovisas. Tidigare sudier av bl.a. Taylor (2), Oani (23) och Goldberg (22) kommer alla fram ill a pass-hrough effeken har minska under 199-ale jämför med idigare år. Resula från den här undersökningen samsämmer i den slusasen Aggregerade imporpriser På aggregerad nivå har imporprisindex efer de a Sverige by ill rörlig växelkurs vari sabilare. Vilke syns ydlig i graf 1, där variaionen är beydlig sörre under 8-ale än senare år även om den variera en del även under slue av undersökningsperioden. Den korsikiga och den långsikiga pass-hrough effeken samvarierar och skillnaderna dem emellan är väldig små föruom i mien av 8-ale, se graf 2. Graf 1 8 1= 1% Graf = 1 %, Aggregerade imporpriser aggregerade imporpriser +/- 2 sdev Korsikig Långsikig 11
12 4.2.2 Livsmedel I indusrin livsmedel ser vi samma långsikiga skillnad som på aggregerad nivå. I graf 3 syns de ydlig a variaionen i den korsikiga pass-hrough effeken har minska beydlig på 9- ale jämför med idigare årionde. de finns ydliga bevis i graf 4 för a pass-hrough effeken har avagi under 9-ale. Den korsikiga och den långsikiga effeken skiljer sig å när variaionen i dem är sor, men skillnaden dem emellan minskar när variaionen minskar. Graf 3 Graf =1% =1%, livsmedel pass-hrough livsmedel passhrough +/- 2 sdev korsikig långsikig Läkemedel Indusrin läkemedel uppvisar samma ecken som idigare kaegori, a variaionen över id minskar. De finns också en ydlig nerågående rend som uppenbarar sig efer a variaionen minska, se graf 5 och 6. Skillnaderna mellan kor och långsikig pass-hrough är väldig små under hela undersökningsperioden som syns i graf 6. Graf 5 Graf 6 6 1=1% =1%, läkemedel passhrough läkemedel pass-hrough +/- 2 sdev korsikig långsikig 12
13 4.2.4 Mealler Indusrin mealler visar upp en sor volailie i pass-hrough effeken under 8-ale, för a sedan minska under 9-ale. I slue av undersökningsperioden ar variaionen far igen vilke syns ydlig i graf 7. Skillnaden mellan kor och lång pass-hrough minskar beydlig efer 9- ales början vilke visar sig ydlig i graf 8. De går ine uifrån graferna a avgöra om de ske någon förändring i effeken över iden, se abell 2 för vidare resula Graf 7 Graf 8 8 1=1% 4 3 1=1%, mealler pass-hrough mealler pass-hrough +/- 2 sdev korsikig långsikig Papper I indusrin papper syns de ydlig i graf 9 a variaionen har minska med iden och a en långsikig sabil nivå har ydliggjors efer 9-ales början. Men med en svacka i mien av 9-ale, då pass-hrough effeken sjönk markan. Graf 1 visar ydliga ecken på a skillnaderna mellan den långsikiga och den korsikiga pass-hrough effeken är väldig lien. Graf 9 Graf 1 8 1=1% =1%, papper pass-hrough papper pass-hrough +/- 2 sdev korsikig långsikig 13
14 4.2.6 Peroleum I indusrin peroleum ingår bensin, olja och smörjoljor. Här uppenbara sig sora variaioner i pass-hrough i följd med a oljeprise variera så inensiv jämför med andra kaegorier. De syns ydlig i graf 11 a pass-hrough effeken varierar kring nollsräcke under sora delar av undersökningsperioden. Vilke borde vara en effek av a erminsprise på olja syr prisförändringarna och ine växelkursen. Skillnaden mellan lång och kor sik visas ydlig i graf 12, där vi ser a effekerna har vari relaiv jämna under hela undersökningsperioden. Föruom då de sker vära svängningar som i mien på 8-ale och början på 9-ale. I abell 2 redovisas punkesima för valda perioder både för den korsikiga och långsikiga effeken, inge av dessa esima är signifikan skil från noll enlig gjorda hypoeses. 8 1=1% =1%, peroleum pass-hough peroleum pass-hrough +/- 2 sdev korsikig långsikig Graf 11 Graf 12 14
15 4.2.7 Transpor Indusrin ranspor uppvisar sora flukuaioner i pass-hrough effeken, men med samma mönser som majorieen av de övriga kaegorierna, a effeken minskade efer 9-ales början. En ydlig nerågående rend syns också i graf 13. Skillnaderna mellan långsikig och korsikig pass-hrough är under hela perioden väldig lien. En ydlig minskning dem i mellan uppsår med iden, se graf 14. Graf 13 Graf =1% =1%, ranspor pass-hrough ranspor pass-hrough +/- 2 sdev korsikig långsikig Verksad Indusrin verksad uppvisar ydliga bevis för a pass-hrough effeken varierar väsenlig under hela undersökningsperioden. En nerågående rend är synlig men ine speciell sabil, se graf 15. Skillnaderna mellan kor och lång pass-hrough visar e ydlig mönser i graf 16. Skillnaderna minskar när effeken minskar och ökar när effeken ökar. Graf 15 Graf =1% =1%, verksad pass-hrough verksad pass-hrough +/- 2 sdev korsikig långsikig 15
16 I abell 2 nedan redovisas värde på de koffeciener som visar pass-hrough effeken över hela idsperioden, men även skillnader när perioden uppdelas före och efer med 1992 som brypunk. Tabell 2. Pass-hrough effeken på kor och lång sik med ekvaion (6) Jan. 198 Dec. 23 Jan. 198 Dec (a) Jan Dec 23 (b) (b) (a) Korsikig pass hrough Aggregerad nivå.16 (.1).15 (.3).18 (.1).3 [.43] Livsmedel.26 (.2).47 (.2).4 (.1) -.43 [.] Läkemedel.19 (.1).38 (.1).1 (.1) -.37 [.] Mealler.4 (.1).13 (.1) -.4 (.2) -.17 [.] Papper -.11 (.1) -.12 (.2) -.1 (.1).2 [.55] Peroleum -.46 (.14) -.38 (.26) -.55 (.9) -.17 [.54] Transpor.26 (.1).44 (.2).9 (.1) -.35 [.] Verksad.25 (.1).4 (.1).1 (.1) -.3 [.] Långsikig pass hrough Aggregerad nivå.15 (.2).9 (.4).2 (.1).11 [.2] Livsmedel.36 (.2).69 (.3).4 (.1) -.65 [.] Läkemedel.19 (.1).34 (.1).5 (.1) -.29 [.] Mealler.2 (.3).17 (.1) -.13 (.7) -.3 [.] Papper -.1 (.1) -.11 (.2) -.9 (.1).2 [.54] Peroleum -3.2 (2.5) -5.8 (5.8) -.68 (.9) 5.12 [.31] Transpor.39 (.8).67 (.16).1 (.1) -.57 [.] Verksad.3 (.1).47 (.1).14 (.1) -.33 [.] Siffrorna inom pareneser är sandardfel och siffror inom brackes är p-värden för F-es. Resulaen som preseneras i abell 2 visar a alla kaegoriers paramerar föruom peroleum är signifikan skilda från noll både på kor och lång sik. Den korsikiga pass-hrough effeken liksom den långsikiga har minska över iden i alla indusrier föruom papper och peroleum och på aggregerad nivå. Dessa re kaegorier visar dock icke signifikan resula på både kor och lång sik föruom aggregerad nivå som är signifikan på lång sik. E negaiv värde vid skaningen av pass-hrough effeken är högs osannolik och borde olkas som a de finns andra variabler som påverkar prisförändringen.ex. erminspriser och världsmarknadspriser (se värdena för bl.a. papper och peroleum på kor sik men även mealler på lång sik). Den högra kolumnen visar skillnader mellan de båda perioderna, e negaiv al beyder a passhrougheffeken har minska med iden. 16
17 4.3 Alernaiv modell För a se om våra resula ifrån regressionerna med ekvaion (6) är korreka använder vi oss av ekvaion (7) som är specificerad och beskriven i meodavsnie. Tabell 3. Pass-hrough effeken med alernaiv meod, ekvaion (7). Jan. 198 Dec. 23 Jan. 198 Dec (a) Jan Dec 23 (b) (b) (a) Korsikig pass hrough Aggregerad nivå.15 (.1).12 (.3).17 (.1) -.5 [.26] Livsmedel.219 (.1).35 (.2).3 (.1) -.32 [.] Läkemedel.17 (.1).35 (.1) -.1 (.1) -.36 [.] Mealler -.3 (.2) -.12 (.3).6 (.1).18 [.] Papper -.11 (.1) -.12 (.2) -.1 (.6).2 [.56] Peroleum -.54 (.14) -.36 (.27) -.71 (.9).35 [.23] Transpor.23 (.1).4 (.2).7 (.1) -.33 [.] Verksad.22 (.1).36 (.1).8 (.1) -.24 [.] Långsikig pass hrough Aggregerad nivå.7 (.4) -.1 (.8).23 (.2).33 [.] Livsmedel.61 (.4) 1.3 (.6).2 (.2) -.83 [.] Läkemedel.31 (.1).46 (.2).17 (.1) -.29 [.] Mealler -.45 (.6) -.8 (.1) -.9 (.4).71 [.] Papper -.8 (.2) -.15 (.4) -.2 (.3).13 [.1] Peroleum (.35) (.68) (.18).76 [.28] Transpor.54 (.2).9 (.3).19 (.1) -.71 [.] Verksad.47 (.2).73 (.2).21 (.2) -.52 [.] Siffrorna inom pareneser är sandardfel och siffror inom brackes är p-värden för F-es. Tabell 3 visar den genomsniliga pass-hrough effeken under hela undersökningsperioden och under vå delperioder. Resulaen från skaningarna vid användande av ekvaion (7) visar liknande resula som vid esimeringar från ekvaion (6) för den korsikiga pass-hrough effeken. Därför bör skaningar för den korsikiga pass-hrough effeken vara korreka. På lång sik däremo skiljer sig resulaen vid användande av ekvaion (7) å jämför med idigare resula från abell 2. De esimerade värdena från ekvaion (7) är genomgående högre än de resula som ges av ekvaion (6). Vilke resulerar i a de ine går a avgöra de exaka värdena på den långsika pass-hrough effeken för de olika kaegorierna. Den slusas som går a dra är a pass-hrough effeken både på kor och lång sik har minska för alla kaegorier, vilke framgår av resulaen i den högra kolumnen där de esas om de finns någon skillnad 17
18 mellan de båda subperioderna. Här nedan följer en redogörelse för varje kaegori vid användande av ekvaion (7) Aggregerade imporpriser Resulaen är liknande de från meod e, då pass-hrough effeken sabiliseras och sjunker någo under 9-ale för a sedan öka mo slue av undersökningsperioden som visas i graf 17. De finns inga sora skillnader mellan långsikig och korsikig pass-hrough föruom i mien av 8-ale och i de sisa observaionerna, vilke är e resula av imorprisförändringar relaerade ill oljeprise. 2 1=1%, aggregerad pass-hrough 1 Graf korsikig långsikig Livsmedel Resulaen på indusrinivå är liknande de som har beskrivis idigare. Trenden är nerågående och effeken sabiliseras efer 199. Skillnad är a den långsikiga effeken idigare förhöll sig i närheen av den korsikiga effeken. Enlig ekvaion (7) så blir de ydlig a de finns en fördröjning i den långsikiga pass-hrough effeken, som också ligger på en högre nivå en den korsikiga. Dea syns ydlig i indusrin livsmedel där den långsikiga pass-hrough effeken är mycke högre än den korsikiga, se graf =1%, livsmedel pass-hrough korsikig långsikig Graf 18 18
19 4.3.3 Läkemedel I indusrin läkemedel syns de ydlig i graf 19 a den långsikiga effeken variera beydlig mer än den korsikiga. Den långsikiga effeken är under sora delar beydlig sörre än den korsikiga. Graf =1%, läkemedel pass-hrough korsikig långsikig Mealler I indusrin mealler ser vi i graf 2 sora svängningar i den långsikiga pass-hrough jämför med den korsikiga, de som är förvånansvär här är a den långsikiga effeken ofas är lägre eller på samma nivå som den korsikiga. Dem markana ökningen i slue av undersökningsperioden kan relaeras ill a råvarupriserna skö i höjden under 23. Graf 2 2 1=1%, mealler pass-hrough korsikig långsikig 19
20 4.3.5 Papper I indusrin papper är de ydliga skillnader mellan den korsikiga och den långsikiga passhrough under 8-ale för a sedan minska under 9-ale och framå, se graf 21. Graf =1%, papper pass-hrough korsikig långsikig Peroleum Peroleum är en indusri som har exrema svängningar i den långsikiga pass-hrough effeken, vilke kan relaeras ill olika kriser och de syns ydlig i graf 22. Kaegorin peroleum har en sark inverkan på den aggregerade nivån, när de sker prisförändringar. Graf =1%, peroleum pass-hrough korsikig långsikig 2
21 4.3.7 Transpor I indusrin ranspor syns de ydlig a effeken både på kor och lång sik har minska med iden och blivi mindre volaiv. Den långsikiga effeken är hela iden sörre än den korsika, vilke indikerar a de finns en viss fördröjning i anpassningen. Vilke innebär a marknaden ine är perfek, se graf 23. Graf =1%, ranspor pass-hrough korsikig långsikig Verksad Indusrin verksad visar på e liknande mönser som ranspor, vilke syns ydlig i graf 24 de finns även här sora fördröjningar i den långsikiga pass-hrough effeken. Men fördröjningarna minskar med iden. Graf =1%, verksad pass-hrough korsikig långsikig 21
22 5 Slusaser Resulaen från esimeringar med ekvaion (6) och (7) ger liknande resula för den korsikiga pass-hrough effeken. Båda visar signifikana resula för a pass-hrough effeken har minska på 9-ale i förhållande ill idigare år. Vid en jämförelse mellan olika indusrier visar resulaen a skillnaderna dem i mellan har minska beydlig. De vå indusrier som de ine går a dra några slusaser kring är papper och peroleum, som ine visar signifikana resula. På lång sik skiljer sig de båda meoderna å. Resulaen från esimeringar av ekvaion (6) visar inga sora skillnader mellan kor och lång sik föruom i livsmedelsindusrin och ransporindusrin. Resulaen från ekvaion (7) däremo visar ydlig a de finns en fördröjning i pass-hrough effeken på lång sik föruom på aggregerad nivå. Dea borde vara e resula av a skaningarna från peroleumindusrin påverkar den aggregerade nivån mycke mer än övriga indusrier. Båda ekvaionerna visar signifikana resula a den långsikiga pass-hrough effeken har minska mellan de vå subperioderna föruom peroleumindusrin. Den hypoes som är sälld är: Har pass-hrough effeken i svenska imporpriser förändras över iden och skiljer sig förändringarna å mellan olika indusrier? Resulaen visar på en signifikan skillnad mellan de vå suberioderna i alla kaegorier, både för den korsika och den långsikiga pass-hrough effeken. Skillnaderna mellan de olika indusrierna har minska både för den korsikiga och den långsikiga pass-hrough effeken. Dea beyder a Riksbanken ine behöver lägga lika mycke yngd på imporpriser när de gör sina ränebeslu. Svenska föreag behöver ine heller lägga lika sor fokus kring växelkursförändringar idag jämför med idigare år efersom pass-hrough effeken har minska i beydelse för prisnivån. 22
23 Källor Adolfsson, Malin.(24), Exchange Rae Pass-Through Theory, Conceps, Beliefs and Some Evidence, opublicerad, Sveriges Riksbank. Alexius, Annika., (1997) Impor Prices and Nominal Exchange Raes in Sweden Finnish Economic Papers, Vol. 1, No.2, pp Campa, Jose Manuel och Linda S. Goldberg.(22), Exchange Rae Pass-Through ino Impor Prices: A Macro or Micro Phenomenon? NBER Working Paper No. 8934, Naional Bureau of Economic Research. Chafield, Chris.,(24) The Analysis of Time Series An Inroducion Sixh Ediion, Chapman & Hall CRC, NY. Hens, Thorsen.,(1997) Exchange Raes and Perfec Compeiion Journal of Economics Vol. 65, No. 2, pp Jäger, Eckar.,(1999) Exchange Raes and Berrand Oligopoly Journal of Economics Vol. 7, No. 3, pp Lee, Jaewoo.,(1999) The Response of Exchange Rae Pass-Through o Marke Concenraion in a Small Economy: The Evidence from Korea The Review of Economics and Saisics, Vol. 79, No. 1, pp Oani, Akira, Shigenori Shirasuka och Toyoichiro Shiroa.,(23) The Decline in he Exchange Rae Pass-Through: Evidence from Japanese Impor Prices Moneary and Economic Sudies Ocober, pp Solow, Rober M.,(1998) Monopolisic Compeiion and Macroeconomic Theory. Cambridge Universiy Press, Cambridge. Taylor, John B.,(2) Low Inflaion, Pass-Through and he pricing Power of Firms European Economic Review, 44, pp
n Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera
Läs merFinansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data
Finansiell Saisik (GN, 7,5 hp,, HT 008) Föreläsning 9 Analys av Tidsserier (LLL kap 8) Deparmen of Saisics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associae Professor) Financial Saisics (Basic-level course, 7,5 ECTS,
Läs merSkillnaden mellan KPI och KPIX
Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas
Läs merbättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs merKan förekomsten av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen ränteparitet?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Joakim Lannergård Handledare: Annika Alexius VT 2006 Kan förekomsen av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen räneparie?
Läs merKonsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker
Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe
Läs merÄr terminspriserna på Nord Pool snedvridna?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av
Läs merÄr valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Per Haldén och Jonas Rydén Handledare: Annika Alexius och Chrisian Nilsson H 06 Är valuamarknader effekiva? En koinegraionsanalys
Läs merDagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:
Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor
Läs merVad är den naturliga räntan?
penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank
Läs merVäxelkursprognoser för 2000-talet
Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:
Läs merAtt studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och
Läs merMonetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning
Läs merInflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin
Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid
Läs merInflation: Ger kointegration bättre prognoser?
Kandidauppsas Januari, 006 Naionalekonomiska insiuionen Inflaion: Ger koinegraion bäre prognoser? Krisofer Månsson 836-3938 Handledare: Thomas Elger Sammanfaning Tiel: Inflaion: Ger koinegraion bäre prognoser
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merReala växelkursers bestämningsfaktorer
ATIOALEKOOMISKA ISTITUTIOE Uppsala Universie Magiseruppsas, 0 poäng Förfaare: Jonas Rydén Handledare: Annika Alexius VT 2007 Reala växelkursers besämningsfakorer En analys av oljepris och BP-uvecklings
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2012
Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merSkattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag
Beng Carlsson I ins, Avd f sysemeknik Uppsala universie Empirisk modellering, 009 Skaning av respiraionshasighe R och syreöverföring LA i en akivslamprocess rojekförslag Foo: Björn Halvarsson . Inledning
Läs mershetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.
Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn
Läs merFöreläsning 8. Kap 7,1 7,2
Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y
Läs merTjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster
Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,
Läs merDirektinvesteringar och risk
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Haldén Handledare: Marin Holmén H 07 Direkinveseringar och risk Finns e samband? Sammanfaning Beslu om och var man ska genomföra
Läs merJämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15
Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus
Läs merFörord: Sammanfattning:
Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merHar Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?
Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen
Läs merHur varaktig är en förändring i arbetslösheten?
Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens
Läs merEn modell för optimal tobaksbeskattning
En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and
Läs merOljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Rober Fredriksson Handledare: Beng Assarsson HT 2007 Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprises inverkan på akiemarknaden
Läs merTidsserieanalys. Vad karaktäriserar data? Exempel:
Tidsserieanalys Exempel: Vad karakäriserar daa? Observaionerna är ine oberoende Observaionerna ger e mönser över iden ex sigande värden med iden ex periodisk variaion över en idsperiod av besämd längd
Läs merLektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM
ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller
Läs merDet svenska konsumtionsbeteendet
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund
Läs merEn komparativ studie av VaR-modeller
Naionalekonomiska insiuionen Magiseruppsas EKONOMIHÖGSKOLAN Okober 005 LUNDS UNIVERSITET En komparaiv sudie av VaR-modeller Handledare Hossein Asgharian Förfaare Ola Grönquis Erik Källerö 1 Sammanfaning
Läs mer1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.
RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.
Läs merModeller och projektioner för dödlighetsintensitet
Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller
Läs merRegelstyrd penningpolitik i realtid
Naionalekonomiska Insiuionen Regelsyrd penningpoliik i realid En konrafakisk simulering med realidsdaa Magiseruppsas 4 juni 2008 Handledare: Klas Freger Förfaare: Marin Henriksson Handledare: Jesper Hansson
Läs merJobbflöden i svensk industri 1972-1996
Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens
Läs merFöreläsning 7 Kap G71 Statistik B
Föreläsning 7 Kap 6.1-6.7 732G71 aisik B Muliplikaiv modell i Miniab Time eries Decomposiion for Försäljning Muliplicaive Model Accurac Measures Från föreläsning 6 Daa Försäljning Lengh 36 NMissing 0 MAPE
Läs merKan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar
Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på
Läs merfluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna
Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53
Läs merTjänsteprisindex för varulagring och magasinering
Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs mer{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1
ösningsförslag ill enamensskrivning i SF1633 Differenialekvaioner I Tisdagen den 7 maj 14, kl 8-13 Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är
Läs merUtveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson
Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in
Läs merStrategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet
1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe
Läs mer5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt
5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa
Läs merD-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000
D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell
Läs merTaylor- respektive McCallumregeln för Sverige
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie D-uppsas Förfaare: Pia Fromle Handledare: Annika Alexius HT 2005 Taylor- respekive McCallumregeln för Sverige en normaiv analys av perioden 1993 2005
Läs merTimmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14
Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen
Läs merÄr staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002
Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa
Läs merInflation och penningmängd
EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land
Läs merKvalitativ analys av differentialekvationer
Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Kvaliaiv analys av differenialekvaioner Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Kvaliaiv analys av differenialekvaioner 1 (10) Inrodukion De
Läs merFundamentala faktorer och den amerikanska dollarn
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Uppsas forsäningskurs D Förfaare: Michael Bohlin Handledare: Nils Gofries Höserminen 006 Fundamenala fakorer och den amerikanska dollarn Sammanfaning
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merCentralbankers självständighet och hur det kan påverka ekonomin
Cenralbankers självsändighe och hur de kan påverka ekonomin Maria Nilsson C-uppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson Inlämnad den 7 augusi 004 Absrac Cenralbanker, inflaion, produkionsgape,
Läs merDet prediktiva värdet hos den implicerade volatiliteten
Föreagsekonomiska insiuionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Magiseruppsas HT 2005 De predikiva värde hos den implicerade volailieen en jämförelse mellan Black-Scholes och Cox-Ross-Rubinsein Förfaare: Saphiro Flügge
Läs merLaboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson 2001-02-28 v 3.1 ELEKTRONIK Digialeknik Laboraion D158 Sekvenskresar Namn: Daum: Eposadr: Kurs: Sudieprogram: Innehåll
Läs merPensionsåldern och individens konsumtion och sparande
Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson
Läs merBÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Shubila Balaile och Rober Rajnak Handledare: Nils Gofries V 2005 BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? -En illämpning av aylorregeln
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs mer2 Laboration 2. Positionsmätning
2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni
Läs merInfrastruktur och tillväxt
Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh
Läs merDIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens
Läs merPersonlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet
Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars
Läs merKonjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram
Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning
Läs merEn flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln
Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka
Läs merEFFEKTEN AV VALUTARISK PÅ BILATERAL HANDEL
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie C-uppsas Hösen 2008 EFFEKTEN AV VALUTARISK PÅ BILATERAL HANDEL Johan Grip & Mounir Karadja Handledare: Chrisian Nilsson 1 1 Vi vill acka Chrisian Nilsson,
Läs merRealtidsuppdaterad fristation
Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm
Läs merByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn
ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har
Läs merOptimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?
Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. De flesa av övningarna har, om ine lösningar, så i
Läs merVolatilitetstransmission - En studie av aktiemarknaderna i Sverige, Tyskland, England, Japan och USA
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Anders Borgsröm Handledare: Johan Lyhagen VT 005 Volailiesransmission - En sudie av akiemarknaderna i Sverige, Tyskland, England,
Läs merKOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?
KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid
Läs merFramtidsförväntningsundersökningars förmåga att förklara och prognostisera hushållens inköp av varaktiga varor.
Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie C-uppsas Förfaare: Johan Löfqvis, Michael Wiberg Handledare: Beng Assarsson Vårerminen 2007 Venileringsdaum 07-06-04 Framidsförvänningsundersökningars förmåga
Läs merFastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från
Fasbasindex--Kedjeindex Index av de slag vi hiinills agi upp kallas fasbasindex. Vikbesämningar ugår från priser och/eller kvanieer under basåre. Vid långa indexserier blir dea e problem. Vikerna måse
Läs merDifferentialekvationssystem
3227 Differenialekvaionssysem Behållaren A innehåller 2 lier, behållaren B innehäller 3 lier och behållaren C 4 lier salvaen Vid idpunken är salhalen i behållaren A 4 g, i behållaren B 2 g och i behållaren
Läs merUpphandlingar inom Sundsvalls kommun
Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer
Läs merTENTAMEN HF1006 och HF1008
TENTMEN HF6 och HF8 Daum TEN 8 april Tid 8- nalys och linjär algebra, HF8 Medicinsk eknik), lärare: Jonas Senholm nalys och linjär algebra, HF8 Elekroeknik), lärare: Marina rakelyan Linjär algebra och
Läs merFöreläsning 2. Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller
Föreläsning 2 Prognosisering: Prognosprocess, eferfrågemodeller, prognosmodeller Kurssrukur Innehåll Föreläsning Lek1on Labora1on Inroduk*on, produk*onsekonomiska grunder, produk*onssysem, ABC- klassificering
Läs merLektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2
Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer
Läs merTENTAMEN Datum: 12 mars 07. Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6A2111 TEN 2 (Matematisk statistik )
VERSION A TENTAMEN Daum: mars 7 Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H, 6L, 6A TEN (Maemaisk saisik ) Skrivid: 8:5-:5 Lärare: Armin Halilovic Kurskod 6H, 6L, 6A Hjälpmedel: Miniräknare av vilken yp
Läs merValutamarknadens effektivitet
Ekonomihögskolan Lunds Univerise Naionalekonomiska Insiuionen Valuamarknadens effekivie En sudie av växelkurser uifrån UIP med förvänningar Förfaare: Krisoffer Persson Handledare: Fredrik NG Andersson
Läs mer2004:17 Den svenska konsumentprisindexserien (KPI), En empirisk studie av säsongsmönstret En tillämpning av TRAMO/SEATS
2004:17 Den svenska konsumenprisindexserien (KPI), 1955 2004 En empirisk sudie av säsongsmönsre En illämpning av TRAMO/SEATS Avdelningen för Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka preseneras bakgrundsmaerial
Läs merBackground Facts on Economic Statistics
Background Facs on Economic Saisics 2003:12 En illämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska urikeshandeln 1914 2003 An applicaion of TRAMO/SEATS: The Swedish Foreign Trade Series 1914 2003 Exporen år 1914-2003
Läs merBandpassfilter inte så tydligt, skriv istället:
Allmänna synpunker Ni ar med för mycke maerial. Man måse ofa sovra för a få en kompak fokuserad och läsbar rappor Var ydligare med a beskriva den meod ni använ Härledngar onödig dealjerade För lie beskrivande
Läs merVolatilitetsmodeller - En utvärdering av prestation enligt Model Confidence Set
Naionalekonomiska insiuionen Magiseruppsas Volailiesmodeller - En uvärdering av presaion enlig Model Confidence Se Förfaare: Tomas Johansson Arvid Lezén SAMMANFATTNING Uppsasens iel: Volailiesmodeller-
Läs merHedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden
Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian
Läs merAnalys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning
Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen
Läs merMagisteruppsats. Department of Economics Lund University P.O. Box 7082 SE Lund SWEDEN. Nikolaos Alexandris och Måns Näsman
Magiseruppsas Deparmen of Economics Lund Universiy P.O. Box 7082 SE-220 07 Lund SWEDEN Förfaare: Nikolaos Alexandris och Måns Näsman Tiel: Prognosisering av småbolagsindex Handledare: Thomas Elger och
Läs merSvenskt producentprisindex (PPI) En analys av tidsseriens integrationsgrad och säsongsmönster
Svensk producenprisindex (PPI) 1975 004 En analys av idsseriens inegraionsgrad och säsongsmönser 005:10 I serien Bakgrundsfaka preseneras bakgrundsmaerial ill den saisik som avdelningen för ekonomisk saisik
Läs merLINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN
LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN Linjär differenialekvaion (DE) av försa ordningen är en DE som kan skrivas på följande form ( = Q( () Formen kallas sandard form eller normaliserad form
Läs merIngen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning
Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra
Läs mer