Svenska företags skatteundandragande - En studie i hur viljan att betala vinstskatt påverkades av skattereformen 1990

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Jesper Eriksson & Rickard Hellman Handledare: Per Johansson VT 2008 Svenska föreags skaeundandragande - En sudie i hur viljan a beala vinsska påverkades av skaereformen 1990

2 Sammanfaning Denna uppsas analyserar föreagens förändrade vilja a beala ska efer skaereformen Reformen 1990 innebar i sor se en halvering av föreagens vinsskaesas. Analysen görs uifrån vå hypoeser där den primära av de vå hävdar a akiebolagens skaegrundande inkoms har öka efer reformen. Den sekundära hypoesen hävdar a reformen har påverka sörre föreags axerade inkoms i sörre usräckning än för mindre föreag. Samliga beräkningar är inflaionsrensade och korrigerade för konjunkurer med hjälp av en deflaor. Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa a föreagens skaegrundande inkoms saisisk signifikan har öka efer skaereformen. Den ekonomiska beydelsen av reformen uppskaar vi ill i genomsni 21,7 miljarder per år i ökade skaegrundande inkomser från akiebolag. Vi visar dessuom a reformen fick e sörre genomslag i sörre föreag än för mindre, vilke beror på föreagens olika ägarsrukurer. Nyckelord: skaeundandragande, skaereform, skaesas, sraffsas, bolagsska, revision, principal-agen, skaeverke, bealningsvilja, akiebolag, A-längd, enskild firma, handelsbolag, 2

3 Innehållsföreckning Sammanfaning... 2 Innehållsföreckning Inledning Teori Allingham och Sandmo A & S- modellen Principal Agen Crocker & Slemrod Chen & Chu Teoridiskussion Skaereformen 1990, skaesaser, sraffsaser och konrollverksamhe Meod Genomförande Akiebolagen Akiebolagen jämför med föreag inom A-längden Daaunderlag Problem och begränsningar Problem med val av deflaor Begränsningar i insamlad daa Tolkningsproblem Resula Analys Slusas Lieraurhänvisning Trycka källor Inernebaserade källor Bilagor Bilaga 1 Variabel och formelbeskrivning Bilaga 2 Teser Bilaga 3 Resula Bilaga 4 Skaerevisioner

4 1 Inledning Under 2004/2005 uppskaades de oredovisade inkomserna från föreag och privapersoner mosvara 16,3% av BNP. 1 Illegala akivieer såsom skaeundandragande eller skaesmining (vikig a särskilja från den legala men från myndigheers håll dock oönskade skaeplaneringen) är e sor välfärdsproblem som ingen rikig ve omfaningen av. Forskare och insiuioner har i ca 35 år 2 försök a genom modeller och/eller undersökningar a fram e användbar må på de oredovisade sasinkomserna uan a ha lyckas full u. Alla idigare försök har illsynes mynna u i yers godyckliga skaningar. Resulae är full försåelig då skaeundandragande är svår a uppskaa på grund av sin illegala karakär. Denna svara ekonomis naur förklarar ill en sor del varför de inom område skaeundandragande ine finns någon omfaande forskning. Om de väl finns a illgå, är den i de flesa fall inrikad mo enskilda individer och de fakorer som påverkar deras beslu rörande skaeundandragande. Själva kärnan i probleme har vi val a definiera som a; Samhälle undanhålls, på olaglig väg, skaeinäker som skulle kunna användas i allmännyan. Dessuom sker en indirek och ej avsedd omfördelning av skaebördan, från de personer som ine har möjlighe a påverka sin inkomsrapporering ill de personer som har de. A ge oss in i e försök a prognosisera framida skaeundandragande är svår för a ine säga omöjlig. Vi vill isälle kunna ge e må eller en god skaning på hisorisk undandragande vilke av oss ses som e mer uppnåelig mål men mins lika inressan. För a evenuell kunna uläsa e hisorisk skaeundandragande finns de skäl a undersöka den sora skaereformen som genomfördes En sor och avgörande parameer gällande skaeundandragandes exisens, vare sig de gäller individer eller föreag, är skaesasen. De 1 Schneider, Friedrich, Shadow economies and corrupion all over he world: new esmaes for 145 counries, Economics e-journal, number , s. 20, hp:// kl 11:43 2 Sandmo, Agnar, 2005, s 643, The Theory of Tax Evasion: A Rerospecive View, Naional Tax Journal Vol. LVIII, No. 4, December

5 vill säga den andel av inkomsen (vins) som bealas ill saen. Reformen innebar i kora drag a skaesasen sänkes ordenlig och a avdragsmöjligheerna minskade. Samidig har de efer reformen ske en ökning av inbealda föreagsskaer sam axerade inkomser av näringsverksamhe för akiebolag. 3 Frågan är om reformen påverkade föreagens skaeinbealningsvilja så ill vida a de redovisade inkomserna ökade ill följd av reformen, och skaeundandragande därmed minskade. Syfe med vår uppsas är a belysa e ämne som relaeras ill väldig sora kosnader. Vi vill undersöka om föreagens vilja a beala ska har förändras med reformen Mer ingående avser vi genomföra dea genom a esa en primär och en sekundär hypoes. Den primära hypoesen är a skaereformen 1990 medförde en ökning av redovisade inkomser från akiebolag. Den sekundära hypoesen är a effeken av reformen slog igenom i sörre usräckning för akiebolags axerade inkomser i jämförelse med bolagsformer som deklareras illsammans med fysiska personers inkomsdeklaraion 4. För a analysera dessa hypoeser använder vi oss av daa från inkomsåre 1980 ill och med inkomsåre Vår ugångspunk är en eoreisk modell framagen av Allingham och Sandmo Uifrån denna modell får vi den empiriska predikionen a den omfaande skaereformen som genomfördes 1990 påverkade föreagens skaeundandragande negaiv och därmed viljan hos föreag a beala ska posiiv. Allingham och Sandmos modell som vi använder oss av har kommi a revideras av Sandmo själv men även uav andra forskare på senare år. Vi är medvena om a deras modell är enkel men vi är nyfikna på om den ändå kan förklara en evenuell skillnad på hur skaeundandragande såg u före och efer reformen. Vi behandlar yerligare en eori i denna uppsas som södjer våra hypoeser. Denna eori ger a skaeundandragande skall vara sörre för mindre föreag och familjeföreag än för sörre föreag. Den sisnämnda eorin represenerar den nya synen på skaeundandragande och grundar sig på e principal-agen förhållande där förroende och implicia konrak mellan parerna är de viala besåndsdelarna. Båda eorierna ger samma predikion vad gäller 3 Se Figur 1 under 4.1 Genomförande. 4 Dea kan exempelvis vara enskilda firmor, handelsbolag ec. 5

6 föreagens respons på sänk ska. Den andra eorin bidrar ill a förklara hur föreags ägarsrukur och sorlek inverkar på poeniell skaeundandragande. För a kunna genomföra denna uppsas inom rimliga gränser har vi val a avgränsa oss. Vi kommer ine a behandla eorin kring skaeplanering och skaeflyk uan endas presenera den rådande forskningen kring skaeundandragande. 5 Varför vi begränsar oss ill dea är dels uppsasens omfaning dels för a skaeundandragande ses som de absolua urycke för ovilja a beala ska. Den ska som är av inresse och därmed ämnad för vår granskning är den proporionella vinsskaen från näringsverksamhe. Vår uppsas har ine någo syfe a ge en normaiv förhållning ill skaeundandragande. 2 Teori 2.1 Allingham och Sandmo A & S- modellen Vid en genomgång av illgänglig lieraur inom område skaeundandragande finner vi snar a de flesa av de senare sudierna hänvisar illbaka ill en och samma källa, Allingham och Sandmo, Michael Allingham och Agnar Sandmo (A & S) publicerade en sudie om skaeundandragande av inkoms för individer. 6 De og fram en väldig enkel modell med mycke förenklade anaganden. Anaganden såsom a den beslusiuaion som modellen skall försöka åerge är de enda beslue en individ behöver a uan hänsyn ill någo anna. Individen anas också vilja undvika risker men a denna riskaversion är avagande relaiv dennes inkoms. Individen blir med andra ord mer benägen a undandra ska då hans/hennes inkoms växer. 5 Med skaeundandragande menar vi de som är broslig och sraffbar ill skillnad från den full legala skaeplaneringen. 6 Allingham, Michael G.; Sandmo, Agnar, 1972, s , Income Tax Evasion: A Theoreical Analysis, Journal of Public Economics 1. 6

7 Vidare hävdar A & S a deklaraion är e beslu age under osäkerhe. Individen väljer a rapporera en sörre eller mindre del av sin inkoms (exogen given i A & S-modellen). Inkomsen är känd för individen men ine för skaemyndigheen (vilke också idag skulle ses som e väldig orealisisk anagande då skaemyndigheen får de flesa inkomsuppgiferna direk från arbesgivarna). Om individen väljer a undanhålla inkoms sker dea med hänsyn ill en skaesas (exogen given) men också med en viss sannolikhe av a fasna i en deklaraionskonroll (av individen upplevd som exogen) sam då med en medföljande sraffsas (exogen given uan hänsyn ill om den är av moneär eller frihesberövande karakär) som kommer a läggas på vid påkomme fusk. Individen kommer enlig A & S-modellen välja a rapporera in en inkoms som maximerar den förvänade nyan. 7 A & S uvärderar hur paramerarna ovan de vill säga skaesasen, sraffsasen, den fakiska inkomsen och den uppfaade sannolikheen för konroll påverkar den rapporerade inkomsen. Hur den fakiska inkomsen och skaesasen påverkar den rapporerade inkomsen kan de ine visa på, all beror på hur riskavers individen är. De A & S lyckas visa är a sraffsasen och sannolikheen för konroll har en avgörande roll i hur mycke inkoms som redovisas. Individen kommer allid a redovisa en högre inkoms om sraffsasen respekive sannolikheen för konroll ökar. Dessa illgängliga verkyg för skaemyndigheerna fungerar också som subsiu. Modellen visar a om skaemyndigheen appar resurser för a genomföra konroller vilke får skaeinkomserna a minska kan dea kompenseras med en högre sraffsas. 8 I e senare arbee uvecklar Sandmo, 2005, själv den idigare modellen. I denna reviderade modell kan Sandmo visa a skaesasens påverkar skaeundandragande. Han håller fas vid den enkla modellen som vi beskrev ovan vilken ser u som följer; Om individen ine blir uppäck av skaemyndigheen skrivs dennes neoinkoms 9 : Y = (1 )W + E (1) 7 Allingham och Sandmo, 1972, s Allingham och Sandmo, 1972, s Sandmo, 2005, s.646 7

8 Där W sår för individens fakiska inkoms, är en proporionell skaesas och E är den ej rapporerade inkomsen. (W E) blir således individens rapporerade inkoms. Om individen blir uppäck med a underrapporera inkoms kommer denne a drabbas av en sraffsas, θ, på de undandragande beloppe. Neoinkomsen vid uppäck skrivs: Z = (1 )W (θ )E (2) Individens uppfaade sannolikhe för a fasna i en konroll benämns p. Individen kommer a välja E så a följande nyofunkion maximeras: V = (1 p) U(Y) + pu(z) (3) Sandmo håller fas vid anagande om a deso rikare en person blir, deso mindre riskavers blir denne, vilke i sin ur pekar på a de finns en sörre sannolikhe a en sådan person undanhåller inkoms. Samidig uvecklar han beydelsen av skaesasen påverkan på undandragande. Dock är dea e veydig budskap, inkomseffeken som är negaiv gör a individen känner sig faigare om skaesasen höjs och blir därför mindre villig a a risker, de vill säga individen kommer a minska si skaeundandragande. Som movik verkar en posiiv subsiuionseffek för öka undandragande då individen upplever a skillnaden mellan sraffe som denne riskerar och den nya skaesasen minskar. Med andra ord blir sraffe relaiv billigare och individen har inge a förlora på a öka si skaeundandragande. 10 Effeken av den marginella skaesasen på skaeundandragande skrivs; E/ = ((W E) / (1 )) ( E/ W) + S (4) S sår för den posiiva subsiuionseffeken och hela den negaiva ermen ill höger om likamedeckne visar den negaiva inkomseffeken. Enlig ekvaion 4 ägnar sig individen poeniell å skaeundandragande. Sandmo deriverar nyofunkionen och visar på a om skaeundandragande skall vara opimal uifrån individens synvinkel kräver de a: pθ. 10 Sandmo, 2005, s.647 8

9 Dea under förusäning a individen är rak igenom raionell och bara vill maximera sin ekonomiska nya. Verkligheen besår ine enbar av oärliga individer vilke ger a även om sannolikheen för uppäck och sraffsasen (pθ) är lägre än skaesasen så undandrar ine allid individen ska på grund av moraliska eller sociala skäl. 11 Därför lägger Sandmo ill B(E) i nyofunkionen (3) som sår för ani-nya av skaeundandragande (kräver a B (E) > 0): V = (1-p)U(Y) + pu(z) B(E) (5) 2.2 Principal Agen För a kunna använda nya rön som framkommi under de senase åren, börjar vi med a analysera de principal agen förhållande som de nya eorierna kring skaeundandragande baseras på. Beslue om e föreags skaeundandragande faas av föreages finansiell ansvarige (ansälld). Denne kan i sin ur påverkas av ägare och dess represenaner i bolage. Även om de är juridiska personer som underlåer a beala ska är de fysiska personer som ar besluen rörande dea. I en inressan sudie om korrelaionen mellan föreagsledares personliga skaeundandragande och föreages skaeundandragande kunde forskaren Joulfaian visa a: The saisics repored sugges ha noncomplian firms are more likely o be managed by execuives who have failed o comply wih he personal income ax han are complian firms, and experience a larger income gap. 12 Beroende på föreagens sorlek kommer olika grader av differeniering mellan den ägande maken och den verksällande maken a finnas. I små föreag och enskilda firmor är de ofa samma personer som innehar båda rollerna medan de i sörre föreag isälle är åskil mellan ägarrepresenaner i form av syrelser och ansällda verksällande chefer och personal. 11 Sandmo, 2005, s Joulfaian, David, s.700, Corporae Income Tax Evasion and Managerial Preferences, The Review of Economics and Saisics, Vol.82, No

10 Crocker och Slemrod suderar hur dessa vå grupper dels ineragerar emellan, dels uformar inbördes konrak för a kunna genomföra skaeundandragande Crocker & Slemrod Forskarna Keih Crocker och Joel Slemrod (C & S) modellerar skaeundandragande och speglar de som en konraksrelaion mellan föreages ägare och den finansiell ansvarige (ansälld). Med den finansiell ansvarige menar C & S den person som besämmer i vilken usräckning föreage kan/bör undvika ska, både på laglig som såväl olaglig väg. Gränsen mellan vad som är en laglig respekive olaglig handling är väldig diffus. Oydligheen skapas när föreag ägnar sig å vad de ror är eller bedömer vara skaeplanering, när så ine är falle. Dea kan gesalas genom regeländringar och prejudika sam okunnighe. Teorin ugår från a de är endas den ansällde som sier inne med nödvändig informaion om hur dessa lagliga eller olagliga val kan möjliggöras och uföras. Dea säer naurligvis den ansällde i en siuaion där denne får, beroende av hur konrake konsrueras (med hänsyn ill lön och bonusar), inciamen a implemenera skaeundandragande i verksamheen. 14 De är allså konrake som skall skapa drivkraf för den ansällde a undandra ska för föreages räkning. Drivkrafen finns ine naurlig då endas ägarna och ine den ansällde har nya av undandragen ska. A ovansående sker, a en ansälld indirek genom konrakes design moiveras a engagera föreage i skaeplanering eller i skaeundandragande, får söd i den uveckling som ske av föreagens skaeavdelningar och synen på dessa. Från de a föreages skaeavdelningar har ses som e nödvändig on och som e sor kosnadskono, har de uvecklas ill möjliga vinsmaximerande enheer. Där deras mål är a få föreages beskaningsgrad så låg som möjlig. C & S hävdar också a jargongen föreagen emellan gör a e föreag som bealar mer ska i jämförelse med e anna i samma bransch uppfaas som svagare Crocker, Keih J.; Slemrod, Joel, 2005, s , Corporae ax evasion wih agency coss, Journal of Public Economics Crocker & Slemrod, 2005, s Crocker & Slemrod, 2005, s

11 Tidigare anaganden om skaeundandragande föreag kräver a de är föreages ägare som besluar om hur mycke inäker som skall redovisas. Probleme med de anagande uppsår när de skall appliceras på sora föreag, där de ofas ine är akieägarna (eller i förlängningen syrelsen) som besluar hur mycke ska som skall bealas. De sker av agener (ansällda ansvariga) ofa med inciamen som grundar sig i hur mycke slugilig ska föreage bealar. C & S vill därför belysa möjligheen a den ansällde är den som skall hållas ill svars och sraffas om e undandragande uppäcks, ine ägarna. Dea förusäer a de ine är ägarna som beordra akivieen. C & S säller därför frågan om myndigheerna skall sraffa den ansällde eller ägarna vid påkomme undandragande. Vid införande av sraff på föreages ägare så väl som på den ansällde, minskar var och en av ågärderna skaeundandragande generell se. Ur en skaemyndighes synvinkel anses dock e sraff inför på den ansällde vara mer effekiv då dea skapar en konflik mellan ägarna och den ansällde med hänseende ill uformande av kompensaionskonrak. Ägarna har inciamen a beala så lie ska som möjlig, dea görs i denna konex genom a minska vinsen och därmed vinsskaen. Den ansällde har inga inciamen a redovisa e lägre resula. För a denna ekvaion skall kunna lösas krävs a den ansällde kompenseras dels för sin inkomsförsämring i samband med försämra resula dels med en riskpremie då de är den ansällde som är ansvarig för redovisningen och riskerar si namn vid evenuell konroll Chen & Chu Även forskarna Kong-Pin Chen & Cyrus Chu (C & C) ar upp probleme med föreagens skaeundandragande med ugångspunk från e principal-agen förhållande. De undersryker den mer komplexa beslusprocessen som e föreag sår inför jäme den ansällde då e beslu faa av e föreag är age med hänsyn ill flera personers sraegiska beeende (principalagen). 16 Crocker & Slemrod argumenerar för a införa sraff på den ansällde som uför skaeundandragande vilke då skall irriera och försvåra konraksskrivande mellan den 16 Chen, Kong-Pin; Chu, C. Y. Cyrus, 2005, Inernal Conrol vs Exernal Manipulaion: A Model of Corporae Income Tax Evasion, RAND Journal of Economics, Vol. 36-1, Spring 2005,. 11

12 ansällde och ägare. 17 Försvårande förydligas någo av C & C. För a e konrak mellan ägare och ansälld skall vara effekiv krävs a den ansällde, om denne blir påkommen av skaemyndigheen med a skaeundandra, ges möjligheen ill ersäning. Dea är i verkligheen väldig svår a implemenera då föreages handling i allmänheens syn skulle ses som väldig omoralisk. Dessuom skulle e sådan konrak ej vinna laga kraf då de är basera på en olaglig grund. 18 Både ägarna och den ansällde ve om dea. Siuaionen medför a den ansällde, för a denne överhuvudage skall kunna genomföra illegala skaeundandraganden, kommer a kräva ersäning för risken i förhand. Ägarna kommer aldrig a ersäa den ansällde med den summa som egenligen denne skulle kräva (efersom agenen skulle behöva en konsan lön även efer uppäck). Konrake kommer därför a bli ineffekiv och den ansällde blir lämnad med den sörsa delen av riskagande. Föreage måse därför välja, fördelen med a lyckas undandra ska mo nackdelen av kosnaden för appad inern konroll (appad konroll i denna mening syfar på den skeva bilden på föreages siffror som uppkommer vid fusk). De är yerligare en inressekonflik som föreage, men ine individen, måse a hänsyn ill. Individen har bara en konflik, möjlig inkoms mo risk a a sällning ill. Dea medför a med C & C:s exempel med en riskneural ägare och en riskavers individ är de ine allid självklar a ägaren kommer a välja a undandra ska även om den förvänade vinsen är posiiv då ägaren måse a hänsyn ill effekiviesförlus i konrollen över sina ansällda. 19 Om ägarna och den ansällde skall försöka sig på e effekiv konrak de vill säga, en överenskommelse a agenen kommer a forsäa få beal även om denne åker fas, krävs a de finns e ömsesidig förroende mellan dem. 20 De kan olkas som a mindre föreag och familjeföreag, i sörre usräckning än andra yper av föreag, ägnar sig å skaeundandragande då dessa kan bygga upp mycke närmare relaioner ägare och ansällde emellan. Denna slusas lyfs sedan ill yerligare en nivå. I mindre uvecklade länder är 17 Crocker & Slemrod, 2005, s Chen & Chu, 2005, s Chen & Chu, 2005, s Chen & Chu, 2005, s

13 andelen familjeföreag förhållandevis sora. Dea skulle indikera a skaeundandragande är mer vanlig förekommande i mindre uvecklade länder än i övrig. 2.3 Teoridiskussion A & S-modellen är som idigare nämn inrikad mo individers skaeundandragande. I sin senare revidering ar Sandmo även upp föreags skaeundandragande vilke inkluderar yerligare e beslu då föreage kan välja nivå på produkionen för a opimera denna uifrån skaesasen. Nackdelen med Sandmos illusraion av föreages skaeundandragande är a omgivningen i vilken föreage verkar är väldig snäv besämd. Med dea menar vi a Sandmos eori ugår från e föreag som producerar en vara som blir usa för en enhesska. Dea är vidare genomgående för övriga oerier som behandlar föreags skaeundandragande. Föreagen säs allid i en yers väldefinierad siuaion gällande skaeyp, riskagande och ägarsrukur. Dea gör a vår syfe ej är förenlig med dessa eorier. A lyfa en eori från sin konex är behäfa med svårigheer. Vi anser ändå a enkelheen och den inuiiva klarheen i A & S-modellen ändå kan hjälpa oss i vår syfe då beslue om redovisning av inkomser i sig ine skiljer sig mellan föreag och individer (under förusäning av föreages produkion är given). Någo vi ine kan konrollera för är huruvida ani-nyan som Sandmo ar upp i si reviderade verk har förändras under vår undersökningsperiod. Vi anar därför a den moraliska aspeken kring känslan av a göra rä för sig har vari oförändrad. Teorierna kring principal agen är ine heller fullsändiga för vår syfe i den mening a de ine direk behandlar skaeundandragande med hänsyn ill skaesas och sannolikhe för konroll. De kompleerar dock ill viss del A & S-modellen i föreagens beslu om undandragande. Dessuom kan de förklara vår sekundära es då de inrikar sig mo ägarsrukuren som förklarande variabel i föreages val av skaeundandragande. 13

14 3 Skaereformen 1990, skaesaser, sraffsaser och konrollverksamhe Skaereformen 1990 benämns som århundrades skaereform, roligvis på grund av a den var en av de mes genomgripande skaereformerna i någo land någonsin. 21 Reformen kan i väldig sora drag sammanfaas med a skaelagarna ändrades ill lägre skaesaser, bredare skaebaser, enklare regler sam mer neural och likformig beskaning. En av de urycka målsäningarna var a moverka skaeplanering och skaeflyk. Skaereformen bedöms, enlig uppföljningen av denne, dels ha öka bealningsviljan för skaer sam dels ha minska omfaningen av skaeplaneringen. 22 Förekomsen av posiiva aiyder från föreagen med avseende på skaesyseme har efer reformen öka markan. Framförall är sörre föreag mer posiiva ill föreagsbeskaningen än idigare. 23 De reformer som genomfördes har givi en minskad skaeplanering, ill dea konsaerande bör dock beakas a lågkonjunkuren i början av 90-ale yerligare bidrog ill a minska möjligheerna ill skaeplanering. Tidigare undersökningar visade a de ine fanns ecken på e öka skaeundandragande under perioden Den minskade skaeplaneringen kan också ha haf en minskande effek på skaeundandragande då skaemoralen ökar och skaebealaren upplever a sin omgivning gör rä för sig. Den oala skaesasen för föreag innan och efer reformen har beräknas av Forsling 25 fram ill 1993, därefer skaeverkes uppgifer*: Inkomsår Toal föreagsbeskaningsgrad (%) 57,7 57,8 58,1 57,6 57,1 54,7 47, * 21 Agell m.fl., 1995, s. 7, Bilaga 1 ill SOU 1995:104, Svensk skaepoliik i eori och prakik 1991 års skaereform, Frizes Offenliga Uredningar, Sockholm 22 Malmer, Håkan; Persson, Annika, 1994, s. 13, Århundrades skaereform, del 1 Skaereformens effeker på skaesysemes drifskosnader, skaeplanering och skaefusk, C E Frizes AB, Sockholm. 23 Malmer & Persson, 1994, s Malmer, Håkan; Persson, Annika, 1995, s.142, Bilaga 2 ill SOU 1995:104, Skaereformen : en uvärdering, Frizes Offenliga Uredningar, Sockholm 25 Forsling Gunnar, 1996, s. 12, Uilizaion of ax allowances: a survey of swedish corporae firms, , Tax reform evaluaion repor no. 22, Ocober 1996, Naional insiue of economic research, economic council, Sockholm 14

15 Reformen innebar näsinill en halvering av bolagsskaen. Olika bolagsformer fick en mer likformig skaelagsifning. Vidare ogs många av de förmånliga avdragsmöjligheerna bor. Avdragen, som var möjliga innan reformen, innebar a de bildades e gap mellan den uräknade skaen från den axerade inkomsen sam den fakisk inbealda skaen. Forsling konsaerar dock a de endas var e fåal föreag som unyjade sina avdragsmöjligheer ill fullo innan reformen. Den konsaerade ökningen av föreagens axerade inkomser skall uöver en förvänad effek på skaeundandragande även ses ill bakgrund av a halveringen av bolagsskaen minskade möjligheer och anledningar ill skaeplaneringen sam gjorde de arakivare för inernaionella föreag a beskaa vins i Sverige. 26 För a försöka få en uppfaning om hur Skaeverkes konrollverksamhe har förändras har vi sudera anale föreagsrevisioner under perioden. Den flukuerar över iden, men med sjunkande rend för a kring millennieskife sabiliseras på en lägre nivå 27. Skaeverkes egen förklaring ill de minskade anale revisioner är a dessa har blivi mer komplicerade och idskrävande kompleera med sjunkande personalsyrka. 28 Toppåren under 80-ale förklaras med en sor ökning av punkrevisioner i endas e skaeslag. Saisik med anale, av Skaeverke, ändrade deklaraioner från 1995 ill 2006 visar även dea en minskning. Ännu inressanare är hur skaebealarna upplever Skaeverkes effekivie i a finna skaefusk. Under åren har andelen som upplever a skaekonrollen mo skaefusk blivi effekivare sadig öka från 16 procen ill 22 procen. Dock är över hälfen av de illfrågade under perioden uan uppfaning. 29 Dessa faka gör anagande om a skaekonrollen har vari konsan eller sjunkande över perioden rimlig. 26 KUSK (Kommién för uvärdering av skaereformen), 1995, s. 49, SOU 1995:104, Skaereformen , Frizes, Sockholm. 27 Se Bilaga 4 28 Skaeverke, 2007,s. 257, SKV 152 ugåva 10, Skaer i Sverige Skaesaisisk Årsbok 2007, Frizes, Sockholm. 29 Skaeverke, 2007, s

16 Sraffsasen har sedan de infördes 1978 fram ill 2001 lega konsan. 30 År 2007 låg sraffsasen på samma nivå som Vi kan därför med sor säkerhe ana a ingen ändring och korrigering av denna skulle ha inräffa mellan Då vi anagi a både sraffsasen och konrollverksamheen har vari konsan under perioden kan vi analysera reformen med skaesasen som enda exogena variaion i vår modell. 4 Meod Vår avsik är a empirisk undersöka hur skaeundandragande hisorisk har påverkas av förändringar i skaelagsifningen. Vi avser a i en regression använda svenska föreags skaeundandragande som beroende variabel. Med reformen 1990 som oberoende variabel (en dummyvariabel ( 91 ) som anar värde 0 mellan åren 1981 ill och med 1990, sam anar värde 1 mellan åren 1991 ill och med 2006), ε är en felerm som anas vara fördelad med medelvärde noll och konsan varians. Skaeundandragande S 91 * (A) Moive med de empiriska ese är a finna reformens påverkan på skaeundandragande. Och därigenom, med modellens hjälp sam forskarnas syn på skaeundandragande, analysera föreagens förändrade skaevilja efer reformen. För a förydliga ovansående regression åerkopplar vi denna ill de vå hypoeser vi presenerade i inledningen. För den primära hypoesen vill vi genomföra en hypoesprövning där: H 0 : H : 1 S S års skaeilläggskommié, 2001, s.67-83, SOU 2001:25, Skaeillägg m.m. beänkande av 1999 års skaeilläggskommié, Frizes Offenliga Uredningar, Sockholm. 31 Skaeverkes hemsida under Skaeillägg : hp:// Skaeillagg, kl 16:20 16

17 De vill säga, har svenska föreags skaeundandragande minska på grund av reformen? Och för den sekundära hypoesen vill vi esa om: H 0 : H : 1 sora sora små små De vill säga, ägnar sig mindre föreag såsom enskilda firmor, i sörre usräckning å skaeundandragande i jämförelse med sörre föreag. Regressionen med skaeundandragande som beroende variabel (ekvaion A) är yvärr en ren u sag omöjlig regression a framsälla på grund av den uppenbara daabrisen inom område. Vi är därför vungna a isälle för skaeundandragande ia på hur föreagen gör rä för sig, hur mycke de bealar in i inkomsska (vinsska). Den bolagsform som de läas går a illgå redovisningar från är akiebolag. Genom a säa akiebolagens inbealda skaer (inflaionsrensade och skaerensade) i relaion ill en konjunkurnormaliserande deflaor får vi isälle en kvo som beroende variabel. A vi med en deflaor har val a normalisera för konjunkurer gör a vi kan förklara förändringar i skaeinbealningar på akiebolags vinser som generell följer konjunkurcykler. Vale av konjunkurdeflaor är av synnerligen vik för vår modell och vi får delvis olika resula beroende på vilken deflaor som används. 32 Vi kommer som idigare nämn använda daa från akiebolag för a undersöka vår primära es. I vår sekundära hypoes kommer akiebolag a represenera de sörre föreagen. För a kunna få e må på mindre föreag använder vi den inom A-längdens rapporerade inkoms från näringsverksamhe. 33 För föreag i A-längdens kan vi ine illgå daa om inbealda skaer. Vi måse därför i jämförelsen dessa föreagsformer emellan använda e enhelig må. Av den orsaken använder vi oss av föreagens axerade inkoms från näringsverksamhe. Vi behåller dummyvariabeln ( 91 ) som forfarande anar värde 0 mellan åren 1981 ill och med 1990, 32 Se Problem med val av deflaor för vidare diskussion. 33 Föreag i A-längden innefaar Enskild firma, Handelsbolag, Kommandibolag. De vill säga föreag vars inäker av rörelse axeras i ägarens inkomsdeklaraion. A-längden är Skaeverkes benämning för fysiska personers beskaning. 17

18 sam värde 1 mellan åren 1991 ill och med I nedansående vå avsni behandlar vi mer ingående våra vå hypoeser och hypoeses av dessa. 4.1 Genomförande mkr 140, , ,000 80,000 60,000 40,000 20, Akiebolagens skaegrundande inkomser, fas pris Akiebolagens axerade inkomser, fas pris A-längdens axerade inkomser, fas pris år Figur 1 visar de inbealda skaerna för akiebolag rensa från skaesaser (Φ) sam både akiebolags och A- längdens axerade inkoms av rörelse (vins), samliga värden är i fasa priser Figur 1 ovan visar den daa vi kommer använda i en idsserie. Vid en försa anblick syns en rendökning av akiebolagens skaegrundande och axerade rörelsevinser efer reformen Denna rendökning vill konrollera Akiebolagen Vi har val a genom en regressionsanalys undersöka hur föreagens skaeinbealningar har förhålli sig ill en konjunkurförklarande deflaor mellan åren Dea för a evenuell peka på en förändring i föreagens beeende vad gällande deras redovisning av inäker och därmed också skaer före och efer skaereformen För a rensa värdena från skaesaserna är varje års inbealda belopp dela med akuell skaesas. Variabeln blir egenligen e värde på skaegrundande inkoms efer a avdrag gjors och kommer framgen 18

19 a benämnas Φ 34. Normaliserande av akiebolagens skaegrundande inkoms sker mo AFGX. Tidningen Affärsvärlden har sedan i början av 1900-ale e obrue idsserieindex som mosvarar alla föreagen på Sockholmsbörsen. Dessa är vikade efer respekive sorlek (värde) och benämns AFGX. Fördelen med AFGX som deflaor är a de speglar föreagens vinser bäre under krisåren i början på 90-ale i jämförelse med svensk BNP. 35 AFGX bör därför som e värsni represenera Sveriges alla akiebolag förhållandevis go. Efersom AFGX är en nominell idsserie har vi vari vungna a även inflaionsresna denna med KPI. I nedansående auoregressiva regression beräknar vi förändringen av reformen för akiebolag med hjälp av en dummyvariabel och en laggning av förklarad variabel. Där γ 91 är en dummyvariabel som ar värde 0 för åren (före reformen) och värde 1 för åren (efer reformen). A idsserien skulle följa en auoregressiv modell är inuiiv ine svår a moivera då konjunkurer har längre cykler än årsbasis och en släpande effek ligger därför kvar. Dea medför a vi använder en AR(1) process i regressionen. ε är en felerm som anas vara fördelad med medelvärde noll och konsan varians. AFGX S 1 91 S AFGX (6) 1 Uöver dea använder vi oss av en modell med deerminisisk rend som har id som förklarande variabel, enlig nedansående formel. ε är en felerm som anas vara fördelad med medelvärde noll och konsan varians. AFGX S (7) Där sår för iden i observaionsnummer (1981=1, 1982=2,,1996=26) och γ 91 är samma dummyvariabel som i ekvaion (6) ovan Denna regression gör de möjlig för oss a analysera om reformen har medför en skillnad i rend efer reformen mo innan. Om renden visar en saisisk signifikan förändring kan vi diskuera om de föruom våra modellspecificerade variabler finns händelser som påverka ufalle. 34 Se Bilaga 1 för fullsändiga beräkningar. 35 Se Problem med deflaor. 19

20 Uifrån våra ufall i regressionerna kommer vi a esa resulaen. Tes 1 syfar ill både ekvaion nummer 6 och 7 där vi vill undersöka om skaereformen har medför en signifikan ändring i akiebolagens vilja a redovisa inäker. H 0 : H : 1 S S 0 0 (Tes 1) Observera, då vi använder inversen av skaeundandragande (inbealda skaer) får vi bya ecken i vår nollhypoes i jämförelse med de idigare ese. Vi använder oss av essaisikan nedan ( är sandardavvikelsen för S ˆ S ): obs ˆ 0 S H 0 förkasas då: obs > n-p, α=0,05 S Vidare esar vi flera variabler i ekvaion 7 för a hia evenuella förändringar i rend innan och efer reformen. 36 Vi kan uöver våra hypoeseser skaa den ekonomiska beydelsen av reformen genom a skaa ökningen av akiebolagens skaegrundande inkoms. Dea gör vi genom a beräkna medelale för AFGX under åren och muliplicera dea med koefficienen för reformen ( ˆ ). 37 S ˆ 2006 AFGX 1991 * ˆS (B) Resulae blir en skaning på den, av reformen, genomsniliga ökningen per år av skaegrundande inkoms för akiebolag under perioden Se Bilaga 2 för fullsändiga redovisningar. 37 Se Bilaga 3 för fullsändiga beräkningar. 20

21 4.1.2 Akiebolagen jämför med föreag inom A-längden Vi vill dessuom jämföra om de föreligger någon skillnad i beeende mellan svenska akiebolags skaegrundande inkomser och A-längdens skaegrundande inkomser av rörelse före och efer reformen. Vale av denna jämförelse grundar sig på a A-längdens inkoms av rörelse deklareras illsammans med bakomsående individs (ägarens) inkomsdeklaraion medan akiebolagen är frisående juridiska personer med egna inkomsredovisningar. Vi vill allså undersöka om akiebolagens och A-längdens deklaraioner har påverkas olika mycke av skaereformen, de vill säga om skaereformen medförde skilda ufall på skaeundandragande. I denna jämförelse har vi ingen möjlighe a använda oss av rådaa från inbealda skaer då dea ej särredovisas för A-längden i individens (ägarens) deklaraion. Isälle används den axerade inkomsen av näringsverksamhe. Dea för både akiebolag och A-längden. Observera a när vi nu jämför akiebolag mo A-längden byer vi deflaor ill BNP då AFGX ine enlig vår anagande ine speglar A-längdens föreagsform och, ibland, syfe med bolag. En deflaor som vi ror är mer användbar för båda föreagsformerna är BNP där vi anar a föreagsvinserna uvecklas proporionell med illväxen. Taxerade inkomsen benämns här (W-E), liksom i A & S-modellen. Tidsserierna följer även här en auoregressiv modell, nu med vå laggade beroende variabler. Dea medför a vi använder en AR(2) process i regressionen. ε är en felerm som anas vara fördelad med medelvärde noll och konsan varians. För akiebolag används följande: ( W E) BNP AB AB 91 ( W E) 1 BNP 1 AB 1 ( W E) 2 BNP 2 AB 2 (8) Och för A-längdens föreag används följande: ( W E) BNP A A 91 ( W E) 1 BNP 1 A 1 ( W E) 2 BNP 2 A 2 (9) 21

22 Tes 2 är e es på koefficienen för dummyvariabeln bolagsformerna emellan, dea med syfe a se om skaereformen har haf sörre effek på akiebolagens axerade inkomser än på föreag i A-längdens axerade inkomser på näringsverksamhe. Dea kan evenuell ge söd ill vår principal-agen baserade eori. Då de mindre föreagen (A-längden) ill skillnad från de sörre (akiebolagen) i sörre grad har samma personer som ägare och finansiell ansvariga. Och när de är samma personer som sier i ledning och som ägare minskar inressekonfliker med illhörande kosnader för a undandra ska. Om dea resonemang håller bör axerad inkoms öka mer av reformen hos akiebolag än föreag i A-längden. H 0 : H : 1 AB AB A A (Tes 2) Observera, då vi använder inversen av skaeundandragande (axerad inkoms) får vi bya ecken i vår nollhypoes i jämförelse med de idigare ese. Vi använder oss av essaisikan 2 nedan ( är variansen för akiebolag (AB) respekive A-längdens föreag (A)): obs ˆ AB 2 AB ˆ A 2 A H 0 förkasas då: obs > n(ab)+n(a)-8, α=0, Daaunderlag Underlage för uppgifer rörande föreagens skaeinbealningar och axerade inkoms är häma ur den årligen åerkommande Taxeringsufalle 38 som besår av årsvis aggregerade daa för Sveriges skaeunderlag. BNP, KPI sam konkurssaisik är häma från SCB:s hemsida. Affärsvärldens generalindex AFGX fick vi genom dess redakion. 39 Skaesaserna är fram ill 1991 är agna från en uvärdering av den svenska skaereformen publicerad 1996 där de egenliga formella skaerycke har beräknas fram. 40 Varför vi använde oss av denna beräkning och ine og skaesaserna rak av från skaeverke dessa år beror på a 38 Ges u i form av saisiska meddelanden, ESV, SCB 39 AFGX skickades ill oss från Carl Gusafsson, Affärsvärldens redakion Forsling, 1996, s

23 föreagsbeskaningen innan reformen illsynes var en ganska komplicerad konsrukion med sora avdragsmöjligheer och underlagsgrundande uppgifer mellan saliga och kommunala skaer. Dea medförde sora svårigheer med a uppskaa den egenliga formella skaesasen och vi använde oss isälle av ovan nämnda rappor. Skaesaserna från 1991 och framå är hämade från Skaeverkes saisiska årsbok. Varför vi från och med 1991 kan använda oss av skaeverkes skaesaser har a göra med a avdragsmöjligheerna försvann i och med reformen. 4.3 Problem och begränsningar Problem med val av deflaor Under genomförande söe vi näsan omedelbar på e problem som visade sig vara oväna krånglig. A hia en deflaor som på e rävis sä normaliserar föreagens vinser mo konjunkuren. Från början änke vi använda oss av BNP som deflaor för a kunna a hänsyn ill konjunkurcykler och nivå på illväxen. Probleme vi idenifierade är a BNP ine allid är de bäsa måe för sådana jämförelser. Konjunkurnedgången i Sverige i början av 90-ale innebar negaiv BNP-illväx. Samidig släppes en övervärderad kronkurs flyande vilke ledde ill en sjunkande kronkurs som i sin ur gynnade exporen och exporföreagen men minskade den inhemska köpkrafen. Handelsneo (expor minus impor) ökade ill en högre nivå under dessa år. 41 Dea kan ha givi vinser för exporföreag som ine juseras med BNPdeflaorn. Vår anagande om a föreagsvinserna proporionerlig följer illväxen kan därför diskueras vid användande av BNP som må på illväx. Vi var därför vungna a söka andra deflaorer då BNP-deflaorn ine ensam, oveydig kan användas som deflaor. Börsindex fungerar som en bra värdemäare på föreags vinser (speciell akiebolag). AFGX som deflaor kommer sannolik a jusera akiebolagens vinser bäre men föreag i A-längdens vinser sämre, då dessa ine represeneras på Sockholmsbörsen. E sisa alernaiv ill deflaor blir den konkurssaisik som finns illgänglig. Där har vi agi inversen av anale konkurser dela på anale föreag. Vi ugår då från e inuiiv anagande om a konkurser är sörre i 41 SCB:s hemsida: hp:// asp, kl 13:40 23

24 lågkonjunkurer än annars. Då vi ine hiade konkurssaisik för olika föreagsformer uan endas årliga oala konkurser valde vi a ine använda dea som deflaor Begränsningar i insamlad daa Som idigare nämns under rubriken Akiebolagen jämför med föreag i A-längden uppkom e problem gällande vår insamlade daa. Vi lyckades ine någonsans få ag på siffror som visade hur mycke egenlig ska som de enskilda näringsidkarna har beala in för sin näringsverksamhe. Förmodligen för a de är för omsändlig eller omöjlig för skaeverke a a fram dessa uppgifer ur inkomsdeklaraionerna där de är sammanräknade med övrig inkoms av jäns (lön). De mes fördelakiga vore a få illgång ill daa som visar hur mycke ill exempel de enskilda näringsidkarna bealar i ska på inkomser från rörelse. De vi isälle använder är axerad inkoms. Hade vi haf uppgifer om hur sora de inbealda skaerna var skulle vi kunna rensa för de avdrag som föreag kunde göra före reformen och de periodiseringar som blev möjliga efer reformen, (vilke är gjor i es 1). Tes 2 ar allså ine hänsyn ill avdragen. De finns även e anna grundproblem i den daa som vi illförliar oss på gällande föreag i A-längden. De finns indikaioner på a många enskilda näringsidkare ine drivs med egenlig vinssyfe, alernaiv med lien vins. 42 Dea slår igenom i en verksamhe som hel plöslig går från a vara en hobbyverksamhe ill en näringsverksamhe. Genomsnisvinsen och den axerade inkomsen blir därför per definiion lägre för A-längdens näringsidkare än för akiebolagen. De aggregerade daasee följer dea mönser ros en sörre ökning av regisrerade enskilda näringsidkare än akiebolag under 90- och 2000-ale 43. Däremo alar inge för a de skall ha ske en förändring av syfe i drivande av A-längdens föreagsformer. Dea evenuella problem anar vi därför ha vari konsan över iden och påverkar ine vår analys föreagsformer emellan. 42 De finns exempel på verksamheer som från början drivs som en hobbyverksamhe men som sedan bedöms vara självsändiga, varakiga och drivna med vinssyfe så a de får regisreras som näringsverksamheer. 43 Skaeverke, 2007, s. 168, diagram

25 4.3.3 Tolkningsproblem De finns också vissa andra begränsningar. För de försa kommer vi ine a kunna skilja på skaeplanering, skaeflyk och skaeundandragande. De vi poeniell kan fånga är viljan a beala ska. För de andra kan de uöver ovansående re skaereducerande former finnas många andra fakorer som påverkar den inbealade skaen sam den redovisade inkomsen. Vi har i vår modell endas reformen 1990 som förklarande variabel. Vidare ger ine modellen e må på hur sor viljan är a beala ska bland föreagen. De enda vi kan diskuera är hur viljan a beala ska har förändras med reformen Skaefele, de vill säga de prognosiserade gape mellan oal axerade inkomser och beräknad förvänad ska, innehåller både medvena som omedvena deklaraionsfel. Skaereformen 1990 hade även som mål a förenkla deklaraionen för föreag varvid de omedvena felen även kan ha minska uan a dea har kunna konrolleras för i modellen. De presenerade eorier vi ugår från använder sig av föreag och individer med besäm förhållande ill risk. I vår daaurval har vi ingen möjlighe a selekera föreag med samma förhållande ill risk. 5 Resula Resulaen från våra regressioner är sammansällda nedan. 44 I samliga regressioner har vi använ OLS med Whie:s heeroskedasicieskonsisena beräkningar. Vidare eser för seriell korrelaion ger saisisk insignifikana resula. Ekvaion (6) Variabel Koefficien -saisika γ ,4693 2,3006 * 1 AFGX 1 0,3982 2,5237 * 44 Se Bilaga 3 för fullsändiga regressionsuskrifer. * Signifikan resula 25

26 Variabel γ 91 är signifikan (på 5 % risknivå) skil från noll vilke förkasar nollhypoesen i es 1. Tese yder på a reformen har öka den skaegrundande inkomsen för akiebolag. Förklaringsgraden för regressionen är 35 %. Ekvaion (7) Variabel Koefficien -saisika -96,4823-2,8982 * 2 4,8100 1,3698 γ ,494 2,9020 * γ 91 * -130,8467-1,5490 γ 91 * 2 0,7987 0,1957 Då endas variablerna och γ 91 är signifikana finner vi inga rendförändringar efer reformen. De vi kan konsaera är a reformen är signifikan vilke även här förkasar nollhypoesen i es 1. Tese yder på a reformen har öka den skaegrundande inkomsen för akiebolag. Förklaringsgraden för regressionen är 55 %. En ekonomisk skaning av resulae (Ekvaion B) ger a akiebolagens skaegrundande inkoms har ill följd av reformen i genomsni öka med 21,7 miljarder kronor per år under perioden Ekvaion (8) Variabel Koefficien -saisika γ 91 0,0114 2,3839 * AB ( W E) 1 BNP 1 1,0744 4,2474 * AB ( W E) 2 BNP 2-0,4882-3,2365 * 45 Se Bilaga 3 för fullsändiga beräkningar. 26

27 Ekvaion (9) Variabel Koefficien -saisika γ 91 0,0012 5,0553 * A ( W E) 1 BNP 1 1,5403 7,2886 * A ( W E) 2 BNP 2-0,6054-3,0928 * I både ekvaion 8 och 9 är γ 91 signifikana vilke visar a den axerade inkomsen har öka efer reformen för både akiebolag och A-längdens näringsidkare. Tes 2 ger även de signifikan värde. 46 Dea förkasar nollhypoesen om a reformen har påverka akiebolags axerade inkoms mindre eller lika mycke som A-längdens näringsidkare. Tese yder på a reformen har påverka akiebolagens axerade inkomser mer än A-längdens näringsidkare. Förklaringsgraderna för regressionerna är 79 % respekive 86 %. 6 Analys I vår analys börjar vi med a diskuera vår primära hypoes som påsår a skaesänkningen har medför sörre aggregerade axerade föreagsinkomser. A & S-modellen säger a individen, och med vår anagande även föreagen 47, väljer a rapporera hela eller delar av sin inkoms. De vale sår mo exogen givna variabler såsom sraffsasen, den av föreagen upplevda sannolikheen för uppäck och skaesasen. I samband med skaereformen 1990 skedde en krafig sänkning av skaesasen. Enlig A & S-modellen skulle då de undandragna beloppe (E) minska och därmed den rapporerade inkomsen (W-E) öka. Dock sker dea endas under vissa förusäningar. Till a börja med måse vi ana a sraffsasen och sannolikheen för konroll har vari relaiv konsan över iden. Anagande är högs rimlig efersom sraffsasen verkar ha lega konsan och skaekonrollen snarare indikerar en minskning. Ani-nyan anas anas ha vari konsan * Signifikan resula 46 Se Bilaga 2 för fullsändiga redovisningar. 47 Se 2.3 Teoridiskussion 27

28 under perioden vilke idigare nämns. Vidare, för a de redovisade inkomserna skall öka när skaesasen sänks måse föreagens subsiuionseffek dominera, de vill säga a sraffe blir dyrare relaiv skaeinbealningar. Föruom A & S-modellens anagande om hur den posiiva subsiuionseffeken påverkar redovisningen predikerar även C & S:s sam C & C:s eorier samma ufall. En väsenlig lägre skaesas minskar rycke från ägarhåll genemo finansiell ansvariga på a dessa skall redovisa minimal beskaningsgrad. Dea på grund av a när skaesasen minskar blir den förvänade vinsen av a undandra ska mindre. Dessuom blir de negaiva effekivieskosnaderna (.ex. egenkonrollen) av skaeundandragande relaiv dyrare. På samma sä blir även inciamenskonraken ill den ansällde relaiv dyrare. Våra resula i modellen med sokasisk rend (ekvaion 6) södjer denna eori efersom γ 91 är saisisk signifikan. Dea efer a vi använ oss av AFGX som konjunkurdeflaor och skaegrundande inkoms är rensa från avdrag. Vär a noera är a signifikana resula även uppnåddes då vi använde oss av både konkurskvoen och BNP som deflaor. I vår modell med deerminisisk rend (ekvaion 7) fick vi signifikan resula för variablerna reform (γ 91 ) och id (). Däremo kunde vi ine finna någon saisisk signifikan förändring i rend efer reformen. A vi ine kan spåra rendförändringar yder på a sraffsasen och konrollsannolikheen ej har förändras med reformen. Omvärldsfakorer som vi ine har medagi i vår modell men ändå kan ha påverka resulae måse ses som en poeniell felfakor. När skaesasen sänkes krafig i Sverige skapades moiv för inernaionella föreag a låa beskaa en sörre del av sin inkoms här. Vår skaning av den ekonomiska effeken, a reformen i genomsni har generera 21,7 miljarder kronor per år i akiebolagens skaegrundande inkoms, kan ine ses som e exak al uan mer som en anydan om hur sor ekonomisk beydelse reformen innebar. Den sekundära hypoesen är a effeken av reformen slog igenom i sörre usräckning för akiebolag i jämförelse med bolagsformer som deklareras illsammans med individens 28

29 inkomsdeklaraion. Denna hypoes underbyggs av principal-agen eorin som vi även använde i analysavsnie ovan. När skaen sänks blir konrollkosnader och inciamenskonrak relaiv dyrare. Skillnaden mellan de flesa akiebolag och A-längdens föreag är dock a i A-längdens fall är ofas ägare och finansiell ansvarig samma person. Dea eliminerar inressekonfliken som kan uppså ägare och ledning emellan sam de ill konfliken illhörande effekivies- och inciamenskosnader. Tros a dessa kosnader är konsana under perioden kommer de a relaiv öka genemo kosnaden av ska. Dea leder ill a skaeundandragande för akiebolag kommer a minska. Föreag i A-längden kommer i de flesa fall ine påverkas av relaivprisförändringen. I jämförelsen akiebolag och A- längdens föreag emellan är de egenliga syfe med drivande av enskild näringsverksamhe (där viss hobbyverksamhe och mer eller mindre vinsdrivande föreag ingår) oförändra enlig idigare anagande. Dea lämnar en snedfördelning i lönsamhe och därmed skaeinbealningar men påverkar ine vår resula då srukuren ej förändras under perioden. Ine heller verkar de som om de har ske en sörre omregisrering från föreagen i A-längden ill akiebolag i ansluning ill reformen. Resulae som redovisas i Bilaga 2 ger e saisisk signifikan resula som syrker vår sekundära hypoes. Precis som i analysen av vår försa hypoes spelar omvärldens respons på reformen sor roll även för vår andra hypoes. De är bara inernaionella föreag (uesluande akiebolag) som kan välja a beskaa sin vins här. De vill säga, roligvis lockade reformen ill sig akiebolags inkomser men ine enskilda firmors inkomser. 7 Slusas Kan vi svara på om skaeviljan har förändras efer reformen 1990? Den önskan vi nämnde i inledningen, om a i och med denna uppsas försöka ge en skaning på hisorisk skaeundandragande och därmed bealningsvilja uppfylls ill viss del. Vår resula yder på a en förändring har ske i föreagens vilja a redovisa inkomser efer reformen. Till följd av reformen har akiebolagen öka sina skaegrundande inkomser. En ekonomisk olkning av 29

30 våra regressionsresula innebär a reformen har öka den aggregerade skaegrundade inkomsen för akiebolag med dryg 21,7 miljarder kronor i sni per år. Tros brisen i skaningen visar beräkningen a de är beydande resurser probleme gör upphov ill. Se i perspekiv blir skaeinbealningarna med denna siffra och nuvarande skaesas dryg 6 miljarder i ökade inäker för saen per år. Tros a vi får e signifikan resula när vi iar på akiebolagen är de svår a forsäa analysen efersom de kan finnas många paramerar som bidragi med ökade vinser som vi ine lyckas a idenifiera och därmed konrollera för. De ökade föreagsinkomserna har förmodligen ill viss del påverkas av a inernaionella föreag efer skaesänkningen började beskaa verksamhe i Sverige och a reformen med den direk påföljande lågkonjunkuren i sig omöjliggjorde skaeplanering i sor usräckning. Om de omedvena deklaraionsfele har minska med reformen är svår a uala sig om och måse ligga kvar som en poeniell felfakor. Med hjälp av A & S:s modell kan vi visa på de samband skaesas och bealningsvilja har under ovan redovisade förusäningar. De i A & S-modellen övriga fakorer för skaeundandragande kan anas vara konsana och vi får i vår modell e må på hur en sänk skaesas påverkar viljan a beala ska. Tros a A & S-modellen är inrikad på individens beslussiuaion ycker vi a den ill vår syfe bisår med a förklara resulae. Även nyligen illkomna eorier som i vår uppsas represeneras av C & C sam C & S kan ill viss del förklara de ökade inäkerna med a visa på de minskade ryck från ägarna genemo föreagsledningen som måse ha uppså i och med skaesänkningen. Med bakgrund av ovansående kan man i en mer långgående slusas påså a Sveriges skaesas innan reformen 1990 låg borom opimum (kurvans maximum) i den välkända Laffer-kurvan då de genom sänka skaesaser inbringade sörre skaeinkomser för saen. Med den modell vi har använ för a besvara frågan om akiebolagens vilja a redovisa inäker har påverkas mer än föreag ur A-längdens vilja kan vi visa på a dea sämmer. Än en gång poängerar vi a saisisk signifikan resula framkommi. Vår modell för a 30