Ungdomars Arbetskraftsutbud

Transkript

1 Insiuionen för Naionalekonomi och Saisik Magiseruppsas, 10 p VT-06 Ungdomars Arbeskrafsubud En simulering av en skae- och bidragsreforms effek på ungdomars arbesimmar Förfaare: Maria Sundsröm Handledare: Professor Lennar Flood Examinaor: Professor Dominique Anxo

2 Sammanfaning I syfe a undersöka hur en skae- och bidragsreform kan änkas påverka ubude av arbeskraf för ungdomar, modelleras en Discree Choice nyofunkion, där vale av anale arbesimmar begränsas ill fem olika arbesimmarsklasser. Modellen ar hänsyn ill icke-linjära skaer och icke-konvexa budgekurvor. I nyomaximeringen as även hänsyn ill vale av socialbidrag. För a se effeken på ungdomarnas arbesimmar används mikrosimuleringsmodellen FASIT som innehåller daabaser över inkomser, skae- och ransfereringssysem. Finans- och Socialdeparemenen använder modellen för a se reformers evenuella effeker på specifika grupper i samhälle. Skaereformen innebär en höjning av grundavdrage och bidragsreformen en sänkning av socialbidrage. Syfe med reformerna är a öka inkomsdifferensen mellan a ine arbea och a arbea och därmed öka inciamenen ill a vilja arbea för ungdomar. För a kunna moivera en sådan reform, ska den ine försämra saens finanser, uan hels vara självfinansierad. Resulaen visar a en skae- och bidragsreform av dea slag ine ökar ungdomarnas arbesimmar signifikan. Däremo kommer användande av socialbidrag minska med över 90 %, även om ine många ungdomar levde på socialbidrag innan reformen. För saen innebär en sådan här reform a både skaeinkomserna minskar, p.g.a. grundavdragshöjningen och bidragsugiferna minskar, ill följd av mindre socialbidragsubealningar. Däremo, kommer inkomserna a minska mer än ugiferna, så de blir svår a beräiga reformen.

3 Absrac Wih he purpose of examining how a ax- and social assisance reform would affec he labor supply for Swedish youh, a Discree Choice uiliy funcion is uilized, where he choice of working hours is resriced o five differen ses of working hours. This model akes nonlinear axes and nonconvex budge consrains ino consideraion and in he uiliy maximizaion he youh has o keep he choice of acceping he social assisance in mind. The effec on youh working hours is simulaed in a micro simulaion model, FASIT, which conains daabases on Swedish incomes, axes- and subsidies sysems and is mosly used by he Swedish Minisry of Finance in order o invesigae policy reforms affec on differen groups in sociey. The ax reform implies an increase of he basic deducion and he subsidy reform implies a decrease of he amoun of social assisance. The purpose of he reforms is o increase he income gap beween no working and working and hereby increase he incenives of being willing o work. To be able o jusify a reform like his, i mus no be oo expensive for he governmen, bu preferably i should be self-financed. The resuls show ha he reforms will no increase he working hours of he youh significanly. Bu a he same ime he reform decreases he need of social assisance wih over 90 %, alhough no a large par of he youh suppored hemselves hrough social assisance before he reform. For he governmen he reform will resul in a decrease in ax revenues and a decrease in he subsidy cos. The problem is ha he revenues will decrease much more han he coss; herefore he reform is difficul o jusify.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Syfe och frågesällning Tidigare sudier inom ämne Svenska skae- och socialbidragssysemen Svenska skaesyseme Grundavdrage Marginalskaen och genomsnisskaen Svenska socialbidragssyseme Marginaleffeken Teoreisk ram Den radiionella arbeskrafsubudsmodellen Skaer i den radiionella arbeskrafsubudsmodellen The Discree Choice model; en alernaiv arbeskrafsubudsmodell Meod Reformen Deskripiv Daa Modellen Resula Skae- och bidragsreformen Arbesimmarna och socialbidrage Disponibel inkoms Saens förändrade inkomser och ugifer Analys och slusaser Avsluande kommenarer Källföreckning Appendix

5 INLEDNING 1. Inledning I en rappor av SCB (2005:10) om ungdomars eablering i Sverige beskrivs ungdomarnas siuaion och hur deras välfärd ine har öka lika mycke som för andra grupper i samhälle sedan 1980-ale. Efersom ubildningskrave på ungdomar har öka mycke under senare år, har iden för inräde på arbesmarknaden och för injänade inkomser senarelags. Dea har då inneburi a klyfan i levnadssandard mellan personer år och övriga i samhälle har öka jämför med för 20 år sedan. De som är karakerisisk för dagens ungdomar i Sverige är; a de suderar mera, a de är mer delidsansällda, a de har låga inkomser (men även ganska låga ugifer), a deras eableringsålder på marknaden har öka och a gruppen av ungdomar ugör en sor del av befolkningen (SCB, 2005:11). Arbeslösheen har sedan 1990-ale vari hög för alla åldersgrupper i Sverige. Den har dock vari mes påfallande bland ungdomarna. Ungdomar är en speciell usa grupp av den orsaken a de är mer känsliga för upp- och nedgångar i konjunkuren än andra grupper (Anxo, 2006). I figur 1.1, nedan, kan vi se hur förändringen av anale arbeslösa ungdomar och hur arbeslösheen relaiv reserande individer på arbesmarknaden har se u de senase decennierna. Figur 1.1 Förändring av anale arbeslösa och de relaiva arbeslöshesale för personer år Källa: Daa från SCB Anal i 100-al 1) Relaivie 0,6 0,5 2) 0,4 0,3 0,2 0,1 0 År 1) 2) Efer den exrema ökningen av arbeslösa i början av 1990-ale sjönk arbeslösheen ydlig fram ill år Som vi kan se i figuren (1.1) var den dock efer de på uppgång igen. De vi ine ser i figuren är, a år 2005 seg arbeslöshesale för ungdomar yerligare, medan sysselsäningen för den övriga befolkningen ökade (SCB, ). De är de vi ser i de relaiva arbeslöshesale; a ha lega på nedgång fram ill början av dea millennium, är de nu på väg uppå. Därför kan man säga a arbeslösheen är sörre hos ungdomarna än hos resen av befolkningen. Framida siuaion på Sveriges arbesmarknad Enlig SCB (2002), kommer arbesmarknaden a förändras inom den närmase 50-årsperioden. Den äldre befolkningen (65 år eller äldre) kommer från 2006 ill 2050 a öka med ca 5 procenenheer 1, medan personer i arbesför ålder (20-64 år) kommer a 1 Från 17,4% 2006 ill 22,5% år 2050 (SCB, 2002, s. 7) 5

6 INLEDNING minska med näsan samma procenenhe 2. Självklar kommer dea a bli e problem i de avseende a färre personer ska upprähålla välfärdssyseme, medan fler personer kommer a bli beroende av de (pension, äldrevård ec.). Tar vi hänsyn ill den aspeken är de nödvändig a öka drivkrafen ill a arbea och därmed öka arbeskrafsubude. 1.1 Syfe och frågesällning I och med de svårigheer som ungdomar i Sverige i dag sälls inför vill jag i denna uppsas undersöka hur en skae- och bidragsreform skulle påverka ungdomars ubud av arbeskraf. E öka ubud av arbeskraf är nödvändig om vi ser ill den framida siuaionen på arbesmarknaden, i de avseende a fler personer måse arbea för a välfärdssyseme ska fungera. De är både vikig a få fler personer a arbea och a de som redan arbear, men endas delid, arbear fler immar. I uppsasen uvärderas en vådelad reform, besående av en minskning av inkomsskaen och en minskning av socialbidrage. Skaereformen innebär en höjning av grundavdrage. Grundavdrage är en redukion av den beskaningsbara inkomsen som dras av innan den sluliga skaen räknas u. Höjningen kommer allså a indirek höja inkomsen för dem som påverkas av reformen. Framförall är syfe med skaereformen a öka inkomsdifferensen mellan a arbea och a ine arbea. Därför är de e krav a personen måse förvärvsarbea för a de höjda grundavdrage skall gälla. Bidragsreformen innebär en minskning av socialbidrage ill 90 % av nuvarande belopp. En sådan reform ska också ge inciamen ill a börja arbea. Syfe med uppsasen är allså a ureda, genom en simulering, om en änk skae- och bidragsreform har någon effek på ungdomars arbeskrafsubud. Frågesällningen som ligger ill grund för uppsasen är; - Vad får e höj grundavdrag och e sänk socialbidrag för effek på ubude av ungdomsarbeskraf? De är även av inresse a se hur en höjning av grundavdrage påverkar saens finanser. En skaereform som medför minskade inkomser för saen måse kunna moiveras. Förhoppningen är a de minskade socialbidragsugiferna kompenserar de minskade skaeinkomserna. En underliggande frågesällning blir då; - Kommer skae- och bidragsreformen a vara självfinansierad eller kommer den a bli all för kossam för saen? För a kunna svara på den frågesällningen kommer även resula i form av förändrade saliga inkomser och ugifer a visas och analyseras. Idén ill reformen kommer ifrån idigare liknande reformer, som undersöks för andra usaa grupper i samhälle. Jag kan försvara min reform med a mosvarande reformer 2 Från 59% år 2006 ill 54,1% år 2050 (SCB, 2002, s. 7) 6

7 INLEDNING fakisk har visa sig ge ökade inciamen ill a arbea för.ex. ensamsående mammor. (se vidare.ex. Flood, m.fl., 2003:4 och 2003:10; van Soes, 2000). Meoden I uppsasen ureds ungdomar i års ålder och daa gäller för år Modellen som används är en arbeskrafsubudsmodell med diskre val av arbesid som ar hänsyn ill icke-linjära skaer och icke-konvexa budgelinjer. Individer ska maximera sin nya genom a välja e anal arbesimmar som besäms uifrån disponibel inkoms och socialbidrag. Socialbidrage räder in i nyofunkionen med anagande a socialbidragssagande ger personer en negaiv nya. Efersom arbeskrafsubudsmodellen är diskre kommer anale arbesimmar som finns ill förfogande begränsas ill fem klasser av immar per år; 1) 0 immar, 2) immar, 3) 751-I500 immar, 4) immar och 5) mer än 2250 immar. I den radiionella modellen kan en individ välja arbesimmarna ur e koninuerlig posiiv anal immar. Den disponibla inkomsen beräknas med en mikrosimuleringsmodell, FASIT, som är framsälld av SCB och som främs används av Finans- och Socialdeparemenen. Modellen uvecklades under 1990-ale då Sverige hade sin sora skaeomläggning. Den används framförall för a ureda vad evenuella skae- och ransfereringsreformer får för konsekvenser för olika grupper i samhälle. I FASIT ingår daabaser över inkomser, avdrag, pensioner, sysselsäning och regler för skaer, bidrag, pensioner ec. och är både på individuell- och hushålls- nivå (SCB, ). Avgränsningar Åldersgruppen år valdes framförall för a minska anale ungdomar som falle bor från urvale p.g.a. a de ej är i arbeskrafen. Därför avgränsade jag mi urval ill a börja vid 20 års ålder. Då är grundubildning och gymnasium och evenuell miliärjäns avklarad. A ha e urval som sräcker sig ill 30 år kan underläa i.o.m. a många numera suderar vidare på akademisk nivå och då också faller bor från arbeskrafen under sudieiden, se figur 1.2, där de flesa ungdomar som ej är i arbeskrafen suderar. Figur 1.2 Personer år som sår uanför arbeskrafen Källa: Daa från SCB Anal i 100-al Övriga Värnplik Sudier Arbee i ege hushåll År 7

8 INLEDNING Anledningen ill a ureda ungdomar upp ill 30 år är a urvale av personer som fakisk börja arbea eller finns ill förfogande på arbesmarknaden blir sörre. Modellen som jag använder ar ine hänsyn ill eferfrågan av arbeskraf, som självklar är en vikig del av problemen på arbesmarknaden i dagens Sverige, uan den begränsas ill a vara en ren ubudsmodell. De är dock ine hel ologisk a börja med ubude och möjligheen ill a förändra individers inciamen ill a vilja arbea. Dessuom görs många uredningar på eferfrågesidan, men ine många på ubudssidan och de kan då bli e problem för framida arbesmarknadssiuaioner om de verkligen kommer a visa sig a för få arbear. Efersom analysen görs uifrån förändra anal arbesimmar kommer ine parameeresimaen a redovisas. Deras sorlek har ine någon beydelse för min analys. Jag redovisar nyofunkionen endas för a visa grunden ill vale som individerna gör i simuleringsmodellen. I FASIT delas urvale in i fyra delgrupper, vilka ine kommer a analyseras, uan resulaen visas för de oala urvale, och delvis för hela populaionen. Uppsasens disposiion ser u som följande; forsäningsvis i dea avsni beskrivs idigare sudier inom uppsasens ämne. I avsni 2 redogör jag för de svenska skaesyseme, hur inkomsskaen, och då främs grundavdrage, ser u. De svenska socialbidragssyseme förklaras även kor. Därefer as även begreppe marginaleffek upp, som är e vikig begrepp i skae- och bidrags- sammanhang. Vidare i avsni 3 kommer en genomgång av den eoreiska ramen som mi ämne faller inom, d.v.s. arbeskrafsubudsmodellen som används. I avsni 4 beskriver jag meoden och modellen som används i uppsasen och dess resula visas i avsni 5. Sluligen analyseras resulae och jag för fram mina slusaser i avsni Tidigare sudier inom ämne Sudier över hur en skae- och bidragsreform skulle påverka ubude av arbeskraf för ungdomar i Sverige har, så vi jag känner ill, ine gjors innan. De finns däremo sudier gjorda med liknande eoreisk ram, men syfande ill andra grupper i samhälle, både i Sverige och i andra länder. Ser vi ill sudier där den diskrea ubudsmodellen används är de vikig a nämna van Soes (1995). Där ges en genomgång av Discree Choice modellen och uifrån den undersöker förfaaren hur vå olika holländska familjers ubud av arbeskraf förändras av en skaereform. Samma förfaare har gjor många sudier om arbeskrafsubud i Holland, bl.a. van Soes(2000) och van Soes(1990), där hänsyn as ill icke-konvexa budgekurvor och icke-linjära skaer. I sudien från år 2000 använder förfaaren en liknande simuleringsmodell som används i denna uppsas och uvärderar en skaereform som ska få gifa kvinnor i Holland a gå från icke-arbeande ill arbee. De visar sig i sudien a reformen kommer a medföra en minskning av viljan a jobba kor delid, men samidig öka viljan a arbea mer än halvid. I Flood, m.fl., (2003:10 ) uvärderas en skae- och bidragsreform rikad ill ensamsående mödrar i Sverige. Syfe med denna reform skulle då vara a öka del- 8

9 INLEDNING agande på arbesmarknaden för den specifika gruppen och samidig minska behove av bidrag. Resulae i denna rappor var a i.o.m. skaereformen (en höjning av grundavdrage) och bidragsreformen (reducera socialbidrag med 10 %), plus en maxaxa av barnomsorgskosnaden, ökade arbesimmarna med 5 % och den disponibla inkomsen ökade med 7 %. Vidare visade sudien a reformen även skulle leda ill en minskning av socialbidragsagande med 40 %. Vikig är också a påpeka a reformen främs påverkade låginkomsagare. Idén ill denna reform inspirerades av idigare sudier av reformer i USA och Sorbriannien (se nedan). I en liknande sudie över hushållens ubud av arbeskraf och deras bidragsbehov i Sverige (Flood, m.fl., 2003:4), visas hur en höjning av grundavdrage, illsammans med minskade bidragsbelopp medför en väldig lien effek på arbeskrafsubude. Kvinnor ökar sina arbesimmar med 1,1 % och män med 0,3 %. De som verkligen ökade sina arbesimmar ugjorde bara 0,6 % av alla män och 2 % av alla kvinnor. Däremo fick reformen en signifikan effek på den disponibla inkomsen för båda könen. I Duncan och Giles (1998) ureds e ny skaesysem, Working Families Tax Credi (WFTC), i Sorbriannien, som skulle öka ubude av arbeskraf för barnfamiljer med låga inkomser. Syseme bye u de gamla Family Credi (FC), som fakisk hade vari väldig effekiv i a hjälpa låginkoms- familjer ekonomisk, men de nya syseme skulle bli ännu bäre. FC var mer e bidragssysem och WFTC är e skaesysem. Med gamla sysem, även innan FC, hade man endas fokusera på a ge en länad för låginkomsagare. Men i de nya syseme skulle de som arbeade lie eller inge sporras ill a arbea mer. I uredningen användes en Discree Choice modell, för a a hänsyn ill icke- linjära skaer och icke- konvexa budgekurvor 3, för a se effeken av de nya syseme och om de verkligen skulle komma a påverka arbeskrafsubude. För a få fram neo- inkomser användes en mikrosimuleringsmodell som kalkylerar skaer och bidrag. Genom den modellen skulle resulaen bli mer rovärdiga. De Duncan och Giles kom fram ill var a de nya syseme skulle få en posiiv effek på viljan a arbea och då speciell delid. Uredningen av Duncan och Giles gjordes allså innan själva syseme implemenerades 1999, men de har även gjors en sudie efer införande, av Blundell och Hoynes (2001), där de undersöker om WFTC har bidragi ill någon förändring av arbeskrafsubude i Sorbriannien i verkligheen. De som fakisk har visa sig är a de ine har blivi någon förändring på arbesmarknaden. I USA finns de också e skae- sysem, Earned Income Tax Credi (EITC), som har liknande mål som WFTC. Blundell och Hoynes menar a båda sysemen är uppbyggda på a ge de arbeande finansiell hjälp, båda kräver a individerna måse arbea mins e viss anal immar, ha barn och ine jänar över en viss gräns. Båda sysemen är generösa och har nå fram ill många familjer. Men EITC har fakisk haf en sörre inverkan på arbeskrafsubude. Skillnaden mellan välfärdspoliiken i USA och Sorbriannien kan vara en orsak ill de sämre resulaen i Sorbriannien. Där finns även e ordenlig bidragssysem som ger låginkomsagare, 3 Denna modell förklaras mer avsni 3. 9

10 INLEDNING med barn, bidrag samidig som skaesyseme ger skaelänaden genom WFTC. Dea har då medför a viljan a arbea ine har öka så markan som man rodde a syseme skulle föra med sig. Skillnaden mellan de vå sysemen i USA och Sorbriannien, om vi jämför med min reform, är a de rikar sig direk ill låginkomsagare. Min reform har som syfe a främs påverka låginkomsagare, men är ine direk rikad ill dem. Vikig är också a påpeka a de har visa sig i många sudier a om man vill förändra anale arbesimmar och disponibel inkoms bör en skaelänad följas av e mer åsrama bidragssysem. Även i Krueger och Meyer (2002) beskrivs a socialbidragssysem har mycke sörre påverkan på arbeskrafsubud än andra sysem. 10

11 SVENSKA SKATTE- OCH SOCIALBIDRAGSSYSTEMEN 2. Svenska skae- och socialbidragssysemen 2.1 Svenska skaesyseme Grunderna ill dagens skaesysem lades redan 1903 då syseme med självdeklaraion och progressiv ska infördes. Fram ills idag har de dock ske somliga förändringar och då främs åren De svenska skaesyseme reformerades då i syfe a minska skaekilarna och a göra beskaningen mer likformig (Skaeverke, 2005, kap 4). Idag är de svenska inkomsskaesyseme uppbygg av vå skaesaser, den kommunala skaen och den saliga skaen, som beräknas på den axerade förvärvsinkomsen. Den genomsniliga kommunala skaesasen var år ,60 % i Sverige. Den saliga skaesasen är däremo progressiv och beror då på sorleken på den injänade inkomsen. Då man jänade under bealades ingen salig ska år 2005, mellan och bealades 20 % på den beskaningsbara inkomsen ill saen och över kronor i inkoms bealades 25 % ill saen (Skaeverke, ). Innan evenuell kommunal och salig ska bealas måse grundavdrage förs dras av den axerade förvärvsinkomsen Grundavdrage Grundavdrage har länge funnis i skaelagsifningen och var idigare beroende av var man bodde i lande. Idag gäller samma regler för alla och besämmelserna finns beskrivna i Inkomsskaelagen (1999:1229) kapiel 63. Grundavdrage är en redukion av den beskaningsbara inkomsen som dras av innan den sluliga skaen räknas u. De har som främsa uppgif a ge låginkomsagare en skaelänad och ska fungera som e fördelningspoliisk medel. För a få rä ill grundavdrage ska personen vara bosa i Sverige, idigare vari bosa i Sverige eller ha anknyning ill Sverige. Personen ska även vara obegränsa skaeskyldig och ha förvärva en inkoms under någon del uav åre. En höjning av grundavdrage skulle allså medföra en sänkning av den skaeplikiga inkomsen 4. Sedan år 2003 har de ske en förändring av grundavdrage, där de blivi sörre för låga än för höga inkomser. De varierar med sorleken på inkomsen och är knue ill prisbasbeloppe. Till exempel för en inkoms som ligger under 1,49 prisbasbelopp uppgår grundavdrage ill 0,423 prisbasbelopp. 5 På grund av de regler som gäller vid uräknande av grundavdrage; olika anal delar av prisbasbeloppe och beroende av den axerade förvärvsinkomsen, har grundavdrage e puckelforma useende. I figur 2.1, nedan, ser vi hur grundavdrage såg u 2005 och hur de förändrades med inkomsen. 4 E exempel: En skaeplikig person har injäna kronor under åre Grundavdrage är då Den kvarvarande skaeplikiga inkomsen är då kronor. Av den summan dras sedan den kommunala skaen, kyrkoskaen ec. av. 5 Enlig SCB ligger prisbasbeloppe år 2005 på kr (SCB, ) 11

12 SVENSKA SKATTE- OCH SOCIALBIDRAGSSYSTEMEN Figur 2.1 Grundavdrage år 2005 Källa: Egna beräkningar Kr Inkoms Puckeln som vi ser i figuren har illkommi för a ge en skaelänad ill låg- och medelinkomsagare. Vid inkomser från ca kronor ill kronor sker en upprappning av grundavdrage med 20 % och vid inkomser mellan ca kronor och kronor sker en nedrappning av grundavdrage med 10 %. I kronor räkna var grundavdrage vid låga inkomser kronor, vid maxbeloppe (vid puckeln) kronor och vid höga inkomser kronor. (I abell A.1 i Appendix ser vi hur grundavdrage beräknas år 2005) Marginalskaen och genomsnisskaen I figur 2.2 kan vi se hur marginalskaen och genomsnisskaen ser u. Marginalskaen visar den inkomsska och de egenavgifer som infaller vid en inkomsökning. Den ska ine förväxlas med den preliminära inkomsskaen, uan marginalskaen beräknas uifrån varje exra injänad krona 6. Marginalskaen ar hänsyn ill de puckelformade grundavdrage, den kommunala och den saliga skaen år Med andra ord, även om de flesa svenskar endas bealar kommunal ska, som är en fas procensas, sker ändå variaioner i den marginella skaen för dessa människor, framförall på grund av påverkan av grundavdrage (Flood, 2003:4). Genomsnisskaen är e genomsni av de gällande skaesaserna och vi ser i figuren a den då blir progressiv. Figur 2.2 Marginalska och genomsnisska år 2005 Källa: Egna beräkningar Procen Inkoms Genomsnilig ska Marginalska 6 T.ex. så jänar en individ från början kr i månaden och bealar då 5582 kr i ska. Efer en inkomshöjning med 500 kr, bealar personen i sälle Marginalskaen blir då förändringen i skaen p.g.a. inkomshöjningen; ( ) 500= 0,256, dvs. en marginalska på 25,6 %. Marginalskaen ökar dock med en sörre och sörre andel ju högre inkoms du har. (Skaeverke, 2006) 12

13 SVENSKA SKATTE- OCH SOCIALBIDRAGSSYSTEMEN I figur 2.2 anas en kommunalska på 30 % upp ill inkomsnivån där den saliga skaen räder in. Marginalskaen kommer däremo ine a ligga på 30 % över hela inkomsinervalle efersom skaen på en exra injänad krona kommer a påverkas av grundavdrage som förändras med inkomsen, den kommunala skaen (30 %) och den saliga skaen (på 20 % resp. 25 %). 2.2 Svenska socialbidragssyseme Besämmelserna för hur och ill vem som ekonomisk bisånd (socialbidrag) ska ges finns i Socialjänslag, (SFS, 2001:453). Där beskrivs a en person har rä ill socialbidrag då denna ine kan illgodose sina behov eller få dem illgodosedda på anna sä (SFS, 2001:453, 4 kap, 1 ). Förusäningen är allså a personen ska ha uöm alla finansiella resurser. Beloppe som erhålls baseras på anale barn i hushålle och riksnormen 7. Normen innebär de personliga kosnaderna som varje enskild medlem i hushålle har och hushålles gemensamma kosnader (ma, kläder osv.). Uöver riksnormen har personen rä ill bisånd som ska äcka skäliga kosnader (för hyra, el, vaen ec.). Så snar som inkomsen ökar i hushålle minskas socialbidrage. Inkomser som socialjänsen ar med i beräkningen av behove av socialbidrag är.ex. lön, sjukpenning, arbeslöshesersäning, pension och barnbidrag (Regeringen, 2006). 2.3 Marginaleffeken I skae- och bidrags- sammanhang är begreppe marginaleffek av mycke sor vik. Den mäer effeken av evenuella förändringar i skaer, avgifer och bidrag på inkomsen. D.v.s. då de sker en inkomsökning kommer en viss del av ökningen falla bor på grund av ökad ska, ökade avgifer och minskade bidrag. Generell kan nämnas a marginaleffeken är sörre för låginkomsagare i form av minskade bidrag då inkomsen ökar, och för höginkomsagare då skaen ökar i ak med högre inkoms. För den idigare gruppen är de dock mer riskabel, då höga marginaleffeker kan leda ill faigdomsfällor. Marginaleffeken är vikig a beaka vid en reform av skae- eller bidragssysem då den kan symbolisera e må på den ekonomiska drivkrafen för a vilja arbea. Marginaleffeken byggs upp av olika besåndsdelar vilka visas i abell 2.3 nedan; Tabell 2.3 Marginaleffekens olika besåndsdelars sorlek år 2003 Källa: SOU (2004:2) s. 57 Besåndsdelar Genomsnilig marginaleffek Inkomsska 34,1 Barnomsorgsavgif 0,2 Bosadssöd 1,5 Socialbidrag 1,2 Underhållssöd 0,2 Arbesmarknadssöd 8,8 Toal 46,0 7 För en priva person är riksnormen 3370 kr per månad och för samboende är den 5640 kr per månad. (Regeringen, ) 13

14 SVENSKA SKATTE- OCH SOCIALBIDRAGSSYSTEMEN Som vi ser i abellen är de inkomsskaen som bidrar ill den sörsa delen av marginaleffeken. På grund av skaesysemes uppbyggnad kommer en inkomsökning för genomsnissvensken a medföra en minskning av inkomsen med 34,1 %. Däremo ser vi a socialbidrage ine har så sor effek på en inkomsökning. De som påverkas av marginaleffeken av socialbidrage är de som har erhålli socialbidrag under den sörre delen av åre och ine injäna någon arbesinkoms eller erhålli någo anna bidrag. För dessa individer kan en inkomsökning innebära så mycke som en marginaleffek på 100 %. Under de senare åren har den genomsniliga marginaleffeken minska i Sverige. Mellan åren 1997 och 2003 minskade den oala effeken med 6,8 procenenheer 8. Orsaker ill a marginaleffeken minskade under den perioden berodde på regelförändringar i skae- och bidragssysemen (SOU, 2004:2). 8 Från 52,8 %ill 46,0% (SOU, 2004:2, s. 57) 14

15 TEORETISK RAM 3. Teoreisk ram 3.1 Den radiionella arbeskrafsubudsmodellen Varje individ anas, i den radiionella arbeskrafsubudsmodellen, ha en kvasi- konkav nyofunkion; ( C l ) U = U, (1) Nyan beror på periodens konsumion (C ) och friid (l ) och de olika paren av konsumion och friid som ger samma nya kommer a bilda en indifferenskurva. På grund av nyokurvans egenskap kommer indifferenskurvan a ha en negaiv luning och vara konvex mo origo. Ju längre från origo som kurvan ligger, deso högre nya ger den. Den högsa nyan kommer a besämmas med resrikionen av budgeen som personen har; C ( T l ) = G + w (2) Budgeresrikionen, dvs. hur sor konsumionen vid iden kan vara, besäms av imlönen, w, den icke arbesförvärvade inkomsen, G, och iden som man lägger på arbee, (T-l ). Där nyan är som högs och där den möer budgeresrikionen maximeras allså nyan. Bildlig beskrivs dea då indifferenskurvan angerar budgelinjen, figur 3.1 (Bosworh m.fl., 1996, s ). Figur 3.1 Indifferenskurvan I figuren ser vi de opimala lösningarna C*, L* och H*, dvs. konsumionen och anale immar av friid och arbee som ger högs nya. Maemaisk beskrivs dea när nyan maximeras med avseende på budgeresrikionen; MaxU ( C, l ) s. (3) C = G + w T l ( ) 15

16 TEORETISK RAM Genom a skriva dea som e Lagrange- uryck får vi; ( C l) C G w ( T l ) MaxL = U, λ ( (4) Vilke då kommer a ge oss försa gradens villkor; L U = λ = 0 (5) C C L U = λ w = 0 (6) l l L = C + G + w ( T l ) = 0 (7) λ Då vi dividerar ekvaion (6) och (5) med varandra får vi; U l U C = w (8) D.v.s. i jämvik är den marginella subsiuionskvoen mellan friid och konsumion lika med imlönen. Denna marknadslön måse ligga över individens reservaionslön. De är vid den imlönen som individen acceperar a arbea ill. Om w ligger under reservaionslönen kommer individen ine a vilja arbea, uan väljer isälle friid. Vi kan nu härleda fram vår ubudskurva, h *=T-l. h*, anale immar man väljer a arbea, besäms allså av lönen och den icke arbesförvärvade inkomsen; h * = h( w, G) (9) 3.2 Skaer i den radiionella arbeskrafsubudsmodellen Då skaer inroduceras i den radiionella arbeskrafsubudsmodellen blir den exra immen av arbee ine en ökning i förvärvad inkoms i oal lön efersom en del av lönen försvinner ill ska. Olika yper av skaer påverkar lönen och arbesimmar olika. En proporionell ska kommer a reducera graden av ubye mellan friid och konsumion. Vad en skaeökning skulle ge för effek på anale arbeade immar beror på subsiuionseffeken och inkomseffeken. Då skaen ökar, dvs. lönen minskar, kommer prise på friid a minska. Subsiuionseffeken kommer då a medföra a friiden ökar och arbesimmarna minskar. Inkomseffeken för med sig en ökning av arbesimmarna efersom man måse arbea mer för a få samma inkoms som innan skaeökningen. Hur sor den oala effeken blir beror på vilken av subsiuionseffeken och inkomseffeken som är sörs. En progressiv ska förändras med lönen, om lönen ökar kommer även skaesasen a öka. Luningen på budgekurvan är konvex och avar i ak med arbeade immar (figur 3.2). 16

17 TEORETISK RAM Figur 3.2 Budgelinje med progressiv ska Budgeresrikionen skulle i dea fall även bero på skaesasen () som påverkar lönen w (T-l) och som i sig påverkar den disponibla inkomsen (C ); C ( T l ) w ( T l ) = G + w (10) Effeken av en progressiv ska på arbesimmarna kan ibland vara svår a predikera, då den beror på skaesyseme, progressivieen och hur individens indifferenskurva ser u (Bosworh m.fl., 1996, s , ). 3.3 The Discree Choice model; en alernaiv arbeskrafsubudsmodell Efersom den radiionella arbeskrafsubudsmodellen med skaer anar a variabeln anal arbesimmar, h, är koninuerlig är den ine särskil realisisk. I verkligheen kan man ofas ine välja hur många eller hur få arbesimmar som hels. Aningen jobbar man helid, delid, eller halvid. De kan därför vara mer verklighesroge a använda en Discree Choice model där individen isälle gör si val uifrån e begränsa anal arbesimmar. h kommer allså ine kunna ana vilke posiiv värde som hels uan är.ex. begränsa ill e anal immar i veckan; l = T, där.ex. j = [ 0,10,20,30,40] (11) h j Fördelen med en Discree choice model är a den illåer icke konvexa budge mängder. De är då möjlig a ugå ifrån en mer dealjerad beskrivning av budgeresrikionen (Flood, m.fl., 2003:4). De negaiva med en sådan modell är a de fakisk blir e avrundningsfel då man ej ar hänsyn ill alla änkbara arbesimmar och a man ine använder all illgänglig informaion. Ofa blir icke observerbara löner ej behandlade på e korrek sä och delidsjobb enderar a bli överpredikerade (van Soes, 1995). En annan nackdel är a elasicieerna som man beräknar fram egenligen ine blir korreka för de esimeringar man gör, uan de baseras ju då på ens anaganden (van Soes, 2000). Men för en sådan uredning som denna uppsas behandlar är en discree choice model den mes passande och ligger ill grunden för modellen som används och förklaras närmare i meod- avsnie. 17

18 METOD 4. Meod 4.1 Reformen Skaereformen som prövas i denna uppsas är en höjning av maxbeloppe (puckeln) av grundavdrage. År 2005 var grundavdrages sorlek vid maxpunken 73 % av prisbasbeloppe (som vi kan se i abell A.1 i appendix), och de som uförs i skaereformen är en höjning ill 150 %, dvs. där grundavdrage är som högs mosvaras de av e och e halv prisbasbelopp 9. Bidragsreformen innebär en sänkning av socialbidrage med 10 procenenheer. Dea skulle då påverka de som är beräigade a få socialbidrag (de som har en bidragsgrundande inkoms som ligger under riksnormen) och acceperar a a emo de. Reformerna ska förändra individernas disponibla inkoms, med måle a fler börjar arbea och färre lever på socialbidrag. Förusäningen här är a individer framförall syrs av den ekonomiska siuaionen. 4.2 Deskripiv Daa Daa som finns i mikrosimuleringsmodellen FASIT används som underlag. I modellen delas urvale in i fyra grupper; ensamsående mödrar, ensamsående kvinnor, ensamsående män och samboende. Därefer görs e åldersurval, där personer i åldern år selekeras. Som vi kan se i abell A.2 i appendix, arbear de flesa ine alls innan reformen (ca 60 %). En väldig lien andel jobbar helid och de som jobbar delid (de re mienklasserna) ugör ca 38 % av urvale. Av de 4876 individer som är med i urvale är de är ine många som lever på socialbidrag (ca 4,5 %). 4.3 Modellen Modellen som används i denna uppsas är en diskre arbeskrafsubudsmodell (discree choice model) som syfar ill a undersöka hur ubude av ungdomars arbeskraf förändras av reformen. På samma sä som Finans- och Socialdeparemenen använder FASIT kommer jag, med hjälp av mikrosimuleringsmodellen, a undersöka hur mina reformer kommer a påverka ungdomars arbesimmar och disponibla inkoms. De val som individerna ska göra besår allså i a välja anal arbesimmar ur någon av de fem grupper som finns a illgå; inge arbee, kor delid, halvid, lång delid och helid 10. Individen väljer allså de anal immar, och evenuell socialbidrag, som ger högs nya. Den högsa nyan innebär den nivån där disponibel inkoms och anale immar av friid är som högs. 9 1,5*39400= kr vid maxpunken 10 1) Inge arbee= 0 immar, 2) kor delid= immar, 3) halvid= immar, 4) lång delid= immar, 5) helid= mer än 2250 immar. Anale immar gäller per år. 18

19 METOD Nyofunkionen Modellen är baserad på en ranslog nyofunkion (se Flood, m.fl., 2003:4), som ar hänsyn ill friiden av de diskrea anal immar som individen har ill si förfogande och konsumionen, som båda ger en posiiv nya för individen. I denna modell måse även individen a hänsyn ill socialbidrage (σ Sb ) då denna väljer sin konsumionsnivå. Socialbidrag ger en negaiv nya, vilke också innebär a även om personen har möjlighe ill a få socialbidrag är de ine säker a han/hon ar emo de 11. Modell (15) är på individnivå och används för ensamsående mammor, kvinnor och ensamsående män. U + 2 ( C, T h j, σ sb ) = α1 logc j + α11( logc j ) + α 2 ( log( T h j ) + α 22 ( log( T h j ) α12 logc j ( log( T h j ) α 4σ sb j= [1,,5] 2 (12) Modell (16) används för samboende, där m sår för mannen och k sår för kvinnan i samboende. U ( C, T h j, σ sb ) = α1 logc j + α11( logc j ) + α 2 ( log( T hmj ) + α 22 ( log( T hmj ) 2 α 3 ( log( T hkj ) + α 33( log( T hkj ) + α12 logc j ( log( T hmj ) α13 logc j ( log( T hkj ) + α 23 ( log( T hmj ) ( log( T hkj ) α 4σ sb 2 (13) j= [1,,5] På grund av a de finns personer som har möjlighe a få socialbidrag, men gör si ege val om de ska a emo socialbidrage eller ej, kommer varje individ förs a ha 5 olika arbesimmar (j) a välja mellan (se fono 10) och sedan a välja mellan a moaga socialbidrage eller ine. Dea innebär a de finns io olika val för ensamsående individer och 50 val för de samboende, p.g.a. a de måse a hänsyn ill egna arbesimmar, sambons arbesimmar och evenuell socialbidrag. När sedan individerna eller hushållen ska gör si val av friid, socialbidrag eller ej och konsumion måse de a hänsyn ill deras budgeresrikion. Budgeresrikionen De är allså kombinaionen av disponibel inkoms och arbesimmar som bildar den budgeresrikion som individen måse a hänsyn ill. Med beräkningen genom FASIT jämförs disponibel inkoms för varje individ och hushåll i den akuella gruppen, före och efer reformen. Disponibel inkoms C i beror av den arbesförvärvade inkomsen (som beror av arbesiden, någon av de fem arbesimmarsklasserna, som individen väljer), wh j, den beskaningsbara, Y, och icke- beskaningsbara inkomsen, G, som ine 11 Se vidare Moffi (1983) om Welfare Sigma. Moffi modellerar hur nyan påverkas av a få bidrag och kommer fram ill a de uppsår en negaiv nya dä personer ska räda in i välfärdsprogramme, men nyan påverkas ej negaiv med beloppe av bidrag när personen väl är inne i programme. 19

20 METOD kommer från förvärvsarbee. I variabel G kan.ex. barnbidrag och andra bidrag som ine är inkomsberoende ingå. B sb är socialbidrage och (I) är inkomsskaen, C i j () I + Β sb = wh + Y + G (14) Inkomsskaen beror av den axerade inkomsen; I i T = wh + Y D (15) j Den axerade inkomsen är arbesinkomsen (wh), plus icke- arbesinkomsen Y T, minus grundavdrage, D. Grundavdrage dras bara av om inkoms finns. C i beräknas allså för perioden 0, innan skae- och bidragsändringen och perioden 1, efer reformen och jämförs sedan med varandra. Dea är då en saisk jämförelse. Sedan uförs en dynamisk jämförelse där även den förändrade arbesiden, h, beräknas. Då kommer förs den opimala arbesiden a beräknas och sedan den disponibla inkomsen vid opimum. Så både C 0 C 1 och h 0 h 1 kommer a jämföras. h* kommer i den här modellen a besämmas uifrån arbesimmarsklassen, förvärvsinkomsen, inkomsen som ej kommer från arbee och socialbidrage; h*= h(j, w, G, B sb ) (16) Maximeringen av nyofunkionen, med hänsyn agen ill budgeresrikionen, kommer a resulera i e viss anal immar som individerna i urvale kommer a föredra a arbea. Den disponibla inkomsen härleds uifrån de anal immar som väljs och uifrån reformerna som jag inroducerar. De är vikig a inse a arbesimmarna ine bara besäms uifrån de fyra variablerna ovan. Skulle dea vara san innebär de a alla individer med samma inkoms skulle välja samma h*. Efersom de ine är realisisk, då alla personer har olika preferenser för vad de gör med sin id, kan de vara nödvändig a inroducera en del ill modellen som ar hänsyn ill icke-observerbara egenskaper. För härledning av modellerna för heerogenie och klassifikaionsfele som dyker upp då e koninuerlig se av immar avrundas ill e diskre se av immar, se Flood, m.fl., (2003:4). 20

21 RESULTAT 5. Resula I dea avsni redovisas resulae i form av arbesimmar, socialbidragsagande, disponibel inkoms och förändringar i saens finanser. Resulaen kommer ifrån simuleringen i FASIT och redovisas ine bara för ungdomarna uan även i makroal, dvs för hela populaionen. De kommer här ine heller a läggas någon fokus på de fyra grupperna som FASIT har som indelning, efersom de ine är beydelsefull för min analys. Tabellerna visas i appendixe (A). 5.1 Skae- och bidragsreformen Som vi ser i figur 5.1 kommer formen på grundavdrage se relaiv desamma u både före och efer reformen. Däremo så får grundavdrage en högre nivå över hela inkomsinervalle. Reformen kommer framförall a påverka låginkomsagare. För inkomser upp ill ca kronor per år ökar grundavdrage med en snabb hasighe. Figur 5.1 Grundavdrage före och efer reformen år 2005 Kr Efer reform Före reform Inkoms Skaereformen kommer även a påverka marginalskaen och genomsnisskaen, vilke vi ser i figur 5.2. De som är inressan a se är a marginalskaen räder in vid någo högre inkomser och a genomsnisskaen blir lägre över hela inkoms- inervalle, men främs för låga inkomser. Figur 5.2 Marginalskaen och genomsnisskaen före och efer reformen år 2005 Procen Efer reform Före reform Inkoms 21

22 RESULTAT 5.2 Arbesimmarna och socialbidrage Skae- och bidragsreformen har medför en mycke lien förändring i anale arbesimmar för ungdomar år. Som vi ser i abell 5.1 har anale personer som ine arbear alls och som har gå över ill a arbea kor delid förändras med 0,25 %. De är varken någon som har gå från a arbea kor delid ill halvid, eller från a arbea lång delid ill a arbea helid. Tabell 5.1 Förändring av arbesimmar i procen Inge arbee ill kor delid 0,25 Kor delid ill halvid 0 Halvid ill lång delid 0,04 Lång delid ill helid 0 Helid ill lång delid 0,02 Lång delid ill halvid 0,33 Halvid ill kor delid 0,21 Kor delid ill inge arbee 0,08 Däremo ser vi förändringar å de andra hålle. Individerna i urvale har minska sina arbesimmar. Framförall ser vi en förändring av personer som ändra sin arbesid från a arbea lång delid ill a arbea halvid. Tabell 5.2 Socialbidragsagandes förändring Andel personer med socialbidrag före reformen Andel personer med socialbidrag efer reformen Minskning av andelen personer med socialbidrag Andel som går från socialbidrag ill ej socialbidrag 4,49 % 0,35 % 92,8 % 0 % Angående socialbidrage har en förändring ske i anale socialbidragsagare. Reformerna har medför a andelen som får socialbidrag har minska med 93 %, från 4,49 % ill 0,35 % av ungdomarna (abell 5.2). Samidig är de ingen som har gå från a ine a socialbidrag ill a a socialbidrag. Ser vi ill hela populaionen kommer den oala effeken på socialbidragsubealningar a minska med dryg 23 %, om vi ar hänsyn ill ändra anal arbesimmar (abell A.4). 5.3 Disponibel inkoms Den disponibla inkomsen kommer i.o.m. reformerna a öka. För hela populaionen kommer den a öka med 8,549 miljoner kronor om vi ser ill den saiska förändringen (där ine arbesimmarna varierar) och öka med 8,467 miljoner kronor om vi ar hänsyn ill de förändrade anal arbesimmar som reformerna för med sig (abell A.3 och A.4). Dea innebär då en ökning med 5,41 % resp. 5,36 %. 22

23 RESULTAT 5.4 Saens förändrade inkomser och ugifer För a kunna moivera reformerna, får de ine bli för kossamma för saen. Därför är de av inresse a se hur inkomserna och ugiferna förändras med reformerna. Som vi ser i abell A.5, kommer den sluliga skaeinkomserna a minska och ugiferna för socialbidrag a minska. Vi ser också a de är en viss skillnad mellan den saiska och dynamiska modellen. I båda modellerna kommer inkomserna minus ugiferna a minska, där de i den saiska modellen, där vi ej ar hänsyn ill ändrade arbesimmar, kommer a ske en sörre minskning. 23

24 ANALYS 6. Analys och slusaser I syfe a öka inkomsdifferensen mellan a ine arbea och a arbea, infördes en änk skae- och bidragsreform för ungdomar år i mikrosimuleringsmodellen FASIT. Skaereformen innebar en höjning av grundavdrage och bidragsreformen en sänkning av socialbidrage. Med idigare sudier och implemenerade liknande reformer som bakgrund skulle bevisligen skae- och bidragsreformen öka ungdomarnas anal arbesimmar och minska socialbidragsagande. Samidig skulle reformen ine innebära någon sor kosnad för saen, då de skulle vara en realisisk och befogad reform. Reformens effek på arbeskrafsubude Urvale besår av personer i årsåldern som ill sörsa del ine arbear alls. Många suderar, gör miliärjäns, eller uför andra sysslor som gör a de ine förvärvsarbear. A de fakisk är en lien grupp som går från a ine arbea alls ill a arbea i alla fall kor delid är posiiv, men upprikig så är den gruppen väldig lien. Anledningen ill a den gruppen och gruppen som går från a arbea kor delid ill a arbea halvid näsan är obefinlig kan mycke väl bero på marginaleffeken. Vid låga inkomser då personer lever hel eller delvis på socialbidrag, arbeslösheskassa eller liknande, kommer e öka anal immar a ibland ha en negaiv effek på inkomsen. I sälle för a öka sin inkoms, leder en lön ill a bidragen minskar och den oala effeken på inkomsen ine blir så sor som lönen i sig är. Är de dea som får ungdomar a ine vilja öka sina arbesimmar, har skaereformen ine den inverkan som var änk från början. Ingen kommer a börja arbea helid efer reformen. De har roligvis också med marginaleffeken a göra. A öka sina arbesimmar när de redan är ganska många kan ha en negaiv effek på inkomsen i form av en högre marginalska. Ungdomarna anser sig kanske ine ha råd med a offra fler immar ill arbee då de marginell ine får någon kompensaion för dea. En annan inressan effek av reformen är också a de är fler som kommer a arbea mindre än innan reformen. De finns en grupp av ungdomar som kommer a dra ner på sina arbesimmar från a arbea lång delid ill a arbea halvid och en grupp som går från a arbea halvid ill a arbea kor delid. Varför sker då dea? Skaereformen kommer a medföra a man kan arbea färre immar och ändå få in samma inkoms som innan reformen. Om en inkomsökning ine är så vikig för ungdomar, uan de är nöjda med de de har, är de ju självklar a de arbear mindre, bara de ine minskar sin inkoms. Friid är också en nyo- höjare, ine bara inkomsen. Av dem som minskar sina arbesimmar kommer ingen a gå över ill socialbidrag, vilke är en posiiv följd av skae- och bidragsreformen. Reformens effek på socialbidragsagande Reformen har medför en minskning av socialbidragsagande med 92 % för ungdomarna. Dock var de ine många som levde på socialbidrag innan reformen heller, men en minskning är allid posiiv. En vikig anledning ill a socialbidragsagande minska så pass mycke är de ökade grundavdrage. I och med a de höjs och den 24

25 ANALYS skaeplikiga inkomsen minskar kommer den bidragsgrundande inkomsen a öka och de blir då färre som är beräigade ill socialbidrag. Indirek och försköna kan man också säga a anale socialbidragsagare minska så mycke för a de lönar sig mer a arbea nu när socialbidrage sänks ill 90 % av idigare belopp. De är däremo egenligen oklar om de minskade anale personer med socialbidrag går ill arbee eller går över ill anna bisånd än socialbidrag, ill.ex. arbeslösheskassa. De som kan sägas är a de fåal personer som går från icke arbeande ill kor delid säkerligen påverkar förändringen av anale socialbidragsagare. De som förlorar på socialbidragsreformen, är de som forfarande kommer a leva på socialbidrag efer reformen. De måse då leva på en lägre summa pengar, då socialbidrage sänks. De kan vara svår a ge skäl för en reform som försämrar välfärden för en grupp människor, men efersom den gruppen fakisk är så pass lien, endas 0,35 % av urvale, upplevs ändå reformen moiverbar. Reformens effek på saens finanser För saen kommer reformen a innebära en direk minskning av både ugiferna och inkomserna. De måse dock påpekas a minskningen av inkomserna kommer a vara sörre, så den oala effeken kommer a medföra mindre pengar ill saen. Skaereformen kommer följakligen a innebära minskade skaeinkomser p.g.a. a grundavdrage höjs (individerna bealar mindre ska). Bidragsreformen kommer vidare a minska ugiferna p.g.a. a saen ine behöver beala u lika mycke i socialbidrag, både p.g.a. minskningen i sig och p.g.a. a färre individer lever på socialbidrag. Hade skaesänkningen och bidragssänkningen agi u varandra skulle reformen vara mer försvarbar, men en reform som kosar allför mycke för saen kan vara svår a implemenera. Om vi emellerid ser ill den framida siuaionen kan man änka sig a reformen ändå kan löna sig i längden, om fler och fler personer börjar arbea. Efersom den disponibla inkomsen ökar för hela populaionen anas de a även konsumionen kommer a öka. För saen skulle dea innebära framida ökade inkomser i form av.ex. ökade momsinkomser och för samhälle (däribland ungdomarna) skulle dea innebära en ökad välfärd. Ungdomar på arbesmarknaden Grundavdragshöjningen och socialbidragssänkningen ger ine den effeken som föruspåddes. De som ger e bra uslag på ensamsående kvinnors arbesimmar i Sverige och Holland har ine samma inverkan på ungdomar i årsåldern i Sverige. De liknande syseme i USA, EITC, har också en sörre effek på arbesubude än uppsasens änka reform. Frågan är varför reformen ine har en posiiv effek på ungdomars arbesubud. Vad är de som gör a den gruppen är så säregen? Dagens ungdomar i Sverige suderar vidare på akademisk nivå i mycke sörre usräckning och eableras på arbesmarknaden i en högre ålder. A många suderar vidare är ine bara posiiv. När sudierna är avklarade och ungdomarna väl kommer u på arbesmarknaden har de förlora många år av arbeslivserfarenhe och kan 25

26 ANALYS komma a hamna i arbeslöshe. Därför är de mycke vikig a hjälpa dessa ungdomar med både simulans på ubuds- och eferfrågesidan. A ungdomar anas vara en låginkomsgrupp, som ensamsående mödrar, kan vara felakig och en orsak ill a reformen ine ge så sor effek på arbesubude. De som redan har börja arbea kan mycke väl ha en hög inkoms och därför ine påverkas av skae- och bidragsreformen i så sor usräckning som föruspåddes. Anledningen ill a andelen av urvale som ine arbear var så sor och andelen som levde på socialbidrag även var lien, kan mycke väl vara en bidragande orsak ill den låga effeken av reformen. E alernaiv ill åldersurvale skulle kunna änkas vara personer upp ill 35 år, då många av de som sudera vidare på akademisk nivå avlua sudierna och börja förvärvsarbea. 6.1 Avsluande kommenarer Angelägenheen av a öka ubude av dagens och framida arbeskraf, p.g.a. de demografiska förändringarna i Sverige, medför a undersökningar av dea slag är vikiga. De är vikig a både öka arbesubude och öka arbesimmarna hos befolkningen. A de visa sig a e höj grundavdrag och e minska socialbidrag av dessa sorlekar ine ger någon sor effek på ungdomars arbeskraf beyder ine a forsaa uredningar av denna yp är mindre vikiga. De är däremo vikig a även simulera eferfrågesidan och kanske införa en liknande reform som uppsasens och samidig öka insaserna i de akiva arbesmarknadspoliiska ågärderna. 26

27 Källföreckning Anxo, D. (2006), Themaic aricle on Youh Employmen Sweden, CELMS Blundell, R. och Hoynes, H. (2001), Has in-work benefi reform helped he labour marke?, NBER Working paper 8546, USA Bosworh, D., Dawkins, P. och Sromback, T. (1996), The Economics of he Labour Marke, Pearson Educaion Limied, Harlow, England Duncan, A. och Giles, C. (1998), The Labour Marke Impac of he Working Families Tax Credi in he UK, Working Paper, Universiy of Noingham, se även: hp:// Flood, L., Hansen, J. och Wahlberg, R. (2003:4), Household Labor Supply and Welfare Paricipaion in Sweden, Insiue for he Sudy of Labor (IZA), Discussion Paper No. 769, Bonn, Tyskland Flood, L., Pylkkänen, E. och Wahlberg, R. (2003:10), From Welfare o Work: Evaluaing a Proposed Tax and Benefi Reform Targeed a Single Mohers in Sweden, Insiue for he Sudy of Labor (IZA), Discussion Paper No. 891, Bonn, Tyskland Inkomsskaelagen, (1999:1229), 63 kap., 1-5, 11 Krueger, A. och Meyer, B. (2002), Labor Supply Effecs of Social Insurance, Naional Bureau of Economic Research (NBER), Working Paper 9014, Cambridge, Massachuses, USA Moffi, R. (1983), An Economic Model of Welfare Sigma, The American Economic Review, Vol. 73, No. 5, pp Regeringens proposiion 2005/06:163, E regional förhöj grundavdrag, 2006, Harpsund, Sverige SCB, (2002), Sveriges framida befolkning , Reviderad befolkningsprognos från SCB, Sockholm, Sverige SCB, (2005:11), Ungdomars ekonomiska välfärd, Befolknings- och välfärdssaisik, Sockholm, Sverige 27