Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning"

Transkript

1 Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m. SfU11). I proposiionen beskrivs den planerade forsaa beredningen av frågan om en reformering av hela syseme för ersäning vid medicinsk grundad arbesoförmåga. Proposiionen innehåller övergripande mål och riklinjer för de forsaa arbee. Arbee berör i huvudsak re delområden, nuvarande föridspension, nuvarande sjukbidrag och beräkning av sjukpenning, dvs. sjukpenninggrundande inkoms (SGI). Beredningsarbee bedrivs i projekform inom Socialdeparemene. E av de re delområdena beräkning av sjukpenning, dvs. sjukpenninggrundande inkoms (SGI) är färdigbehandla i projeke genom förslag som under våren 1999 redovisas i promemorian Beräkningsunderlag för dagersäning sjukpenning, föräldrapenning m.m. (Ds 1999:19). En delfråga inom föridspensionen är också färdigbehandlad i projeke genom de förslag som redovisas i promemorian Vilande föridspension simulans ill åergång i arbeslive (Ds 1999:18). Förslage har resulera i proposiionen Vilande föridspension (prop. 1999/2000:4), som anagis av riksdagen. I samband med genomförande av de reformerade ålderspensionssyseme är avsiken a avskaffa de särskilda grundavdrage (SGA) vid inkomsbeskaningen och ersäa dea med en höjd bruonivå på pensionen. Dea framgår av prop. 1993/94:250, Reformering av de allmänna pensionssyseme och prop. 1997/98:152 Garanipension m.m. I prop. 1997/98:111 Reformerad Föridspension, m.m. slås fas a dea skall gälla även föridspensionen. Förslage a SGA skall avskaffas har föranle en omfaande karläggning och analys av dess effek på neoinkomsen för en föridspensionär. Undersökningen har genomförs av hovräsassessorn Tomas Forenius, Socialdeparemene, i samarbee med Finansdeparemene. I denna rappor redovisas en del av de resula som sammansälls. Avsiken med rapporen är a inför avskaffande av SGA visa effekerna av nuvarande regler på föridspensionärernas neoinkomser. Förslag ill nya regler för beräkning av ersäning vid varakig arbesoförmåga nuvarande föridspension kommer a redovisas i en senare promemoria. Sockholm i februari 2000 Kajsa Wiksröm Projekledare

2 Ds 2000:9 5 Innehållsföreckning Förord...3 Sammanfaning Inledning...9 Bakgrunden ill nuvarande avdragsregler...9 Den framida beskaningen av pensionärer Regler beräffande föridspension...13 Allmän...13 Anknyning ill prisbasbeloppe prisindexering...13 Injänandeak...13 Folkpension civilsånde besämmer ersäningens sorlek...13 ATP idigare inkomser besämmer ersäningens sorlek...14 Pensionsillsko en garanerad nivå Regler beräffande särskil grundavdrag...15 Folkpension är skaeplikig...15 Vanlig grundavdrag...15 Särskil grundavdrag...16 SGA mer än bara en del av grundskydde...16 Mins kr...17 Maximal avdrag...17 Vissa begränsningsregler...17 Pariell pension medför ine mosvarande reducering av SGA Kompensaionsnivåer i föridspensionssyseme...19 Vad är kompensaionsnivå inom föridspensionssyseme? Kollekivavalade illäggsförsäkringar avalsersäningar...21 SAF-LO-avale sam avale för kommunansällda...21 SAF-PTK-avale...21 Sasansällda...21 Endas inkomser inom ake Beräkningar på ypfall...23 Till grund för resulaen i undersökningen ligger e anagande om sabila inkomser...23 Jämförelse av neoinkoms...23 Reglerna för år 1999 har använs...23 Vid pariell föridspension förusäs arbesinkoms...24

3 6 Ds 2000:9 SGA:s effek varierar ine enbar med kommunalskaesas Ufall med avalsersäning...25 Hel (100 procens) föridspension med avalsersäning...25 Tre fjärdedels (75 procens) föridspension med avalsersäning...27 Halv (50 procens) föridspension med avalsersäning...29 En fjärdedels (25 procens) föridspension med avalsersäning...31 Översik över kompensaionsnivåerna med avalsersäning Ufall uan avalsersäning...35 Hel (100 procens) föridspension uan avalsersäning...35 Tre fjärdedels (75 procens) föridspension uan avalsersäning...37 Halv (50 procens) föridspension uan avalsersäning...39 En fjärdedels (25 procens) föridspension uan avalsersäning...41 Översik över kompensaionsnivåerna uan avalsersäning...43 Bilaga...45

4 Ds 2000:9 7 Sammanfaning Allmän I samband med reformeringen av reglerna om beräkning av föridspension är avsiken a avskaffa den lindring i inkomsbeskaningen som uppnås genom de särskilda grundavdrage för folkpensionärer (SGA). I sälle skall bruonivån på pensionen höjas så a neoufalle blir i princip oförändra. Förslage a SGA skall avskaffas har föranle en omfaande karläggning och analys av dea. I denna rappor redovisas delar av de maerial som sammansälls inom Socialdeparemene. En undersökning av kompensaionsnivåerna i nuvarande föridspensionssysem har genomförs med hjälp av olika ypfall. De innebär a de ine är inkomsförhållandena för några verkliga personer som redovisas uan e anal ypfall som åsas varierande inkomser och pensionsförmåner. De perspekiv som illämpas i redovisningen är a analysera kompensaionsnivåerna i ermer av neoufall i olika inkomsnivåer enlig nuvarande ersäningssysem i relaion ill neoufalle vid förvärvsarbee. Resulaen i undersökningen kan i grova drag sammanfaas på följande sä. Kompensaionsnivåerna varierar Kompensaionsnivåerna i nuvarande föridspensionssysem varierar beydlig beroende på inkomsnivå, evenuella kollekivavalade illäggsförsäkringar (avalsersäning), pensionsgrad och civilsånd. Pariell pension illsammans med pariell arbee kan ge högre neoinkoms än helidsarbee En kombinaion av pariell föridspension och arbesinkoms kan i vissa fall innebära en högre neoinkoms än hel förvärvsarbee. Vid en kombinaion som besår av 50 procens föridspension inklusive ersäning från kollekivavalade illäggsförsäkringar (avalsersäning) och 50 procens arbee blir dea exra ydlig. Kombinaionen kan vid en genomsnilig kommunalskaesas ge en lika hög eller högre neoinkoms än enbar förvärvsarbee för bruoarbesinkomser upp ill cirka kr. Kompensaionsnivåerna för föridspensionärer som vid sidan om sin pariella pension förvärvsarbear kan allså vara mycke höga.

5 8 Ds 2000:9 Kompensaionsnivåerna varierar osysemaisk Kombinaionen av pensionsförmåner och SGA, särskil i de fall individen har rä ill avalsersäning, medför e osysemaisk resula i fråga om kompensaionsnivåerna i förhållande ill nivån på föridspensionen, dvs. om föridspensionen mosvarar nivån hel, re fjärdedels, halv eller en fjärdedel. Även här är de kombinaionen 50 procens föridspension och 50 procens arbee som mes påaglig ger kompensaionsnivåer som avviker från e mönser med avagande kompensaionsnivå vid en minskad andel förvärvsarbee.

6 Ds 2000:9 9 1 Inledning Bakgrunden ill nuvarande avdragsregler Skaelänadsregler för pensionärer har funnis sedan folkpensionen infördes Vid dess illkoms var avsiken a pensionsförmånernas sorlek skulle avvägas så a även de ekonomisk säms sällda folkpensionärerna illförsäkrades en godagbar levnadssandard. Efersom så ine skulle vara falle om pensionsförmånerna beskaades full u infördes e skaefri exra avdrag för de pensionärer som hel eller ill huvudsaklig del var beroende av folkpension för sin försörjning. Reglerna för de exra avdrage har därefer ändras vid flera illfällen samidig som de konsaeras a lösningen endas skulle ses som e provisorium efersom de ine ansågs illfredssällande a beraka folkpensionärers siuaion i skaehänseende skil från övriga skaskyldiga. I ansluning ill skaereformen 1991 avskaffades de exra avdrage och ersaes av e särskil grundavdrag för pensionärer (SGA). Även då påpekades a de var av beydande inresse a pensionärer skulle beskaas på samma sä som övriga skaskyldiga (se prop. 1989/90:110 Del 1 s. 303). Regeringen var emellerid vid den idpunken ine beredd a lägga fram någo förslag om lika beskaningsregler bl.a. med anledning av den pågående översynen av den allmänna pensioneringen. Den principiell se sörsa skillnaden mellan SGA och de exra avdrage är a SGA besäms i princip hel av pensionsinkomserna medan de exra avdrage i princip besämdes av pensionärens samlade inkoms- och förmögenhessiuaion. SGA blev mer uala en del av pensionssyseme genom a de kom a besämmas enbar med ledning av pensionsinkomser. Vid konsrukionen av SGA lades sor vik vid a marginaleffekerna vid förvärvsarbee i möjligase mån skulle reduceras. De förhållande a SGA endas påverkas av sorleken på pensionsbeloppe och ine av om förmånen ugörs av hel eller pariell pension behandlas dock ine i förarbeena. Den framida beskaningen av pensionärer I de reformerade ålderspensionssyseme har SGA avskaffas och ersas med en höjd bruonivå på pensionen. (se prop. 1997/98:152, Garanipension m.m., be. 1997/98:SfU13). I prop. 1997/98:111 Reformerad Föridspension, m.m. slås fas a SGA skall avskaffas även för föridspension. Många föridspensionärer bealar enlig nuvarande regler ska på enbar en mindre del av inkomsen. Skaen blir därmed lägre än den som lönagare får beala vid mosvarande förvärvsinkomser. Denna skaeförmån åsadkoms genom SGA som gäller för både ålderspensionärer och föridspensionärer.

7 10 Ds 2000:9 Den framida föridspensionen skall enlig prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m. i sin helhe vara skaeplikig på samma sä som förvärvsinkomser. En garanerad ersäningsnivå skall ersäa nuvarande grundskydd inom föridspensioneringen, som idag uges i form av folkpension och pensionsillsko. Avsiken är a garaninivån skall ge samma neoinkoms som nuvarande grundskydd. Beräffande personer som idag uppbär eller kommer a uppbära föridspension enlig nuvarande regler sägs a de skall få sina ersäningar omvandlade ill inkomsrelaerad föridspension och garanibelopp. Föridspension i form av folkpension, pensionsillsko (PTS) och allmän illäggspension (ATP) är de förmåner som enlig dagens regler ugör ersäning från den offenliga socialförsäkringen för de inkomsborfall man drabbas av vid varakig arbesoförmåga. För en fullsändig redovisning av föridspensionärernas ekonomiska siuaion krävs a man beakar även SGA, reglerna om bosadsillägg ill pensionärer och de avalsförmåner som uges enlig aval mellan arbesmarknadens parer. De är dessuom relevan a i förekommande fall beaka arbesskadelivränor och mosvarande ersäningar. I denna rappor har SGA och avalsförmåner beakas men däremo ine bosadsillägg eller arbesskadelivränor. Skälen bakom denna avgränsning är hel enkel a framsällningen i försa hand syfar ill a belysa de kompensaionsnivåer som pension, avalsförmåner och de särskilda skaereglerna i nuvarande sysem innebär i sig. Förslage a avskaffa SGA har föranle en omfaande karläggning och analys. I denna rappor redovisas en del av de maerial som sammansälls inom Socialdeparemene (Projek Reformerad föridspension, m.m.) som e led i de arbee. Analysen har inrikas på kompensaionsnivåerna i ermer av neoufall i olika inkomsnivåer i nuvarande ersäningssysem i relaion ill neoufalle vid förvärvsarbee. Dea gör de nödvändig a relaiv ingående beskriva effekerna av SGA. När de gäller hela föridspensioner har SGA effek upp ill en medelpensionspoäng om ca 3,7. Vid pariell föridspension ligger mosvarande gräns vid andra poängal och varierar dessuom beroende på pensionsgrad m.m. Av abell A nedan framgår a vid hel föridspension har ungefär hälfen av männen och cirka 75 procen av kvinnorna en medelpensionspoäng inom de område där SGA har effek.

8 Ds 2000:9 11 Tabell A Anal män respekive kvinnor med föridspension/sjukbidrag i olika ATP-skik, december 1998 MP* 0 0,01-0,99 1,00-1,99 2,00-2,99 3,00-3,49 3,50-3,99 4,00- Toal Ink** Anal Män hel refjärdedels våredjedels halv enfjärdedels To. män Kvinnor hel refjärdedels våredjedels halv enfjärdedels To. kvinnor Toal * Medelpensionspoäng **Förvärvsinkoms som medelpoängen mosvarar Källa: RFV

9 12 Ds 2000:9

10 Ds 2000: Regler beräffande föridspension Allmän Föridspension/sjukbidrag enlig lagen (1962:381) om allmän försäkring beviljas på nivåerna hel, re fjärdedels, halv och en fjärdedels föridspension. Föridspension beviljas ills vidare medan sjukbidrage är idsbegränsa. Förmånerna beräknas på samma sä. Här används föridspension som gemensam benämning. Föridspensionen besår av folkpension, pensionsillsko och/eller ATP. Folkpensionen uges i princip oberoende av idigare arbesinkomser. ATP är relaerad ill de förvärvsinkomser som personen haf under den yrkesverksamma delen av live, dvs. sorleken på idigare förvärvsinkomser besämmer sorleken på pensionen. Pensionsillskoe är e illägg ill folkpension ill den som saknar eller som har en låg ATP. Uppgiferna om pensionsbelopp i dea avsni avser de som gällde för år Anknyning ill prisbasbeloppe prisindexering Folkpensionen och ATP är knuna ill de s.k. prisbasbeloppe, som i sin ur är koppla ill uvecklingen av konsumenpriserna. Prisbasbeloppe är för år 1999 fassäll ill kr (år 2000 är prisbasbeloppe kr). Dea belopp används vid beräkning av ugående föridspension. Vid beräkning av pensionsgrundande inkoms och pensionspoäng illämpas e förhöj prisbasbelopp som uppgår ill kr (år 2000 ill kr). Injänandeak Endas inkomser upp ill en viss nivå ger pensionsrä. Injänandeake är 7,5 förhöjda prisbasbelopp, dvs kr. Folkpension civilsånde besämmer ersäningens sorlek Folkpensionen är 90 procen av prisbasbeloppe per år, eller kr per månad för en ogif föridspensionär med hel förmån. För en gif föridspensionär är folkpensionen 72,5 procen av prisbasbeloppe per år, eller kr per månad.

11 14 Ds 2000:9 ATP idigare inkomser besämmer ersäningens sorlek ATP grundar sig dels på anale år med förvärvsinkomser över de förhöjda prisbasbeloppe, dels på den genomsniliga sorleken av förvärvsinkomserna för dessa år. För varje år fassälls pensionspoäng baserad på axeringen för åre. Högsa möjliga pensionspoäng är 6,5. För rä ill ATP krävs mins re år med pensionspoäng. För full pension krävs 30 poängår. Sorleken av ATP besäms av den genomsniliga pensionspoängen. För den som har mer än 15 poängår beräknas genomsniepådefemonhögsapensionspoängen. Sorleken på hel föridspension skall i princip mosvara den ålderspension som personen skulle ha rä ill om han eller hon hade börja uppbära sådan ålderspension fr.o.m. den månad då han eller hon fyller 65 år. Efersom föridspensionen uges för id före de a den försäkrade fyll 65 år måse fikiva arbesinkomser, eller s.k. anagandepoäng, läggas u under iden fram ill och med de år då den försäkrade fyller 64 år. För rä ill anagandepoäng krävs a vissa förusäningar är uppfyllda. Aningen måse den försäkrade ha illgodoräknas pensionspoäng för mins vå av de fyra år som närmas föregå pensionsfallsåre eller vid pensionsfalle ha en sjukpenninggrundande inkoms (SGI) som uppgår ill lägs e belopp som mosvarar de vid åres ingång gällande prisbasbeloppe. Anagandepoängen beräknas därefer enlig de förmånligase av vå beräkningssä. ATP räknas därefer u på de säe a man muliplicerar basbeloppe med 60 procen av medelale av de 15 högsa pensionspoängen. Högsa möjliga illäggspension ugjorde kr ( kr år 2000) eller kr per månad ( kr år 2000). Pensionsillsko en garanerad nivå Pensionsillskoe (PTS) är e illägg ill folkpension ill den som saknar eller som har en låg ATP. Pensionsillskoe minskas krona för krona mo den ATP som den enskilde har och förmånen har således karakären av ufyllnad. För föridspensionärer är pensionsillskoe maximal 1,129 prisbasbelopp per år eller kr per månad. Sammanfaningsvis är en ogif föridspensionär genom pensionsillskoe garanerad en föridspension i form av folkpension och pensionsillsko om 2,029 prisbasbelopp per år, eller kr i månaden (december 1999). Mosvarande belopp för en gif föridspensionär är 1,854 prisbasbelopp eller kr i månaden.

12 Ds 2000: Regler beräffande särskil grundavdrag Föridspension är skaeplikig Folkpension, ATP och pensionsillsko ugör skaeplikig förvärvsinkoms. Vid skaeberäkningen medges i princip alla som har förvärvsinkomser och vari bosaa i lande e grundavdrag. Den som haf folkpension under åre kan i sälle medges e högre särskil grundavdrag SGA, som leder ill lägre ska. En sor del av de personer som uppbär folkpension beskaas allså på e sä som skiljer sig från vad som gäller för övriga befolkningen, dvs. lönagare, egna föreagare eller andra som ine uppbär folkpension. Vanlig grundavdrag Som nämns är även förvärvsarbeande vid inkomsaxeringen i regel beräigade ill e grundavdrag. Avdrage kan för den som vari bosa i Sverige under hela beskaningsåre variera mellan och kr. Avdrage har en fördelningspoliisk profil som innebär a de lägsa beloppe illämpas för dem med låg axerad inkoms (< kr) och dem med medelhög eller hög axerad inkoms (> kr). I inkomsskike däremellan siger avdrage successiv i ak med ökad inkoms från kr ill maximala kr vid en axerad inkoms om kr för a därefer successiv minska ill miniminivån kr vid en axerad inkoms om kr.

13 16 Ds 2000:9 Figur 1 Vanlig grundavdrag G r u n d a v d r a g k r Inkoms kr Särskil grundavdrag SGA, som endas används om de är förmånligare för den skaskyldige, har emellerid en hel annan uformning. Dea kan vara beydlig högre än de vanliga grundavdrage. Som mes kan de uppgå ill kr för en ogif pensionär ( kr för en gif). I korhe kan de beskrivas så a de innebär a föridspensionärer som saknar eller har en låg ATP bealar ska på endas en mindre del av sin inkoms efersom den skaeplikiga inkomsen reduceras beydlig genom e avdrag som äcker en sor del av pensionsinkomsen. SGA mer än bara en del av grundskydde Reglerna om SGA brukar beecknas som en del av grundskydde i pensionssyseme. SGA ger emellerid skaelänader även över grundskyddsnivå. Vid hel föridspension ugör SGA e särskil söd för föridspensionärer med enbar folkpension och pensionsillsko men även vid pensionsgrader upp ill omkring 3,7 ATPpoäng (mosvararande en pension om dryg kr för ogif pensionär). För dem med pariell föridspension medför SGA skaelänader beydlig högre upp i ATP-skiken, dock i huvudsak med yngdpunk i samma ATP-skik som vid hel förmån. När de gäller halv och en fjärdedels föridspension gäller dea ända upp ill maximala 6,5 ATP-poäng.

14 Ds 2000:9 17 Mins kr En grundförusäning för rä ill SGA är a den skaskyldige har folkpension i form av ålderspension, föridspension eller eferlevandepension och a folkpensionen uppgår ill mins kr eller mins en femedel av den sammanlagda inkomsen. Som folkpension räknas dock även pensionsillsko sam den ATP som föranle avräkning av pensionsillsko. Även viss uländsk pension kan räknas som folkpension. Maximal avdrag För gif uppgår de särskilda grundavdrage år 1999 ill maximal 1,3482 prisbasbelopp ( kr). För ogifa uppgår de särskilda grundavdrage ill maximal 1,5232 prisbasbelopp ( kr). Dessa belopp mosvarar summan av hel folkpension och full pensionsillsko som under år 1999 uges ill gifa respekive ogifa ålderspensionärer. Vissa begränsningsregler De särskilda grundavdrage är dock i många fall beydlig lägre än de maximala beloppen. De särskilda grundavdrage för en föridspensionär får nämligen ine översiga folkpensionen och pensionsillskoe. I dea fall räknas även sådan ATP som föranle reducering av pensionsillsko som folkpension. Däremo påverkas i de flesa fall ine SGA av inkomser av förvärvsarbee. Inkoms av kapial påverkar aldrig sorleken på SGA. Desamma gäller evenuell förmögenhe. För den som var folkpensionär vid ugången av åre före beskaningsåre reduceras SGA, om summan av den skaskyldiges pensionsinkomser och evenuell arbesskadelivräna översiger de ovan angivna maximala avdragen på kr resp kr. Vid beräkningen av summan av pensionerna skall dock ine medräknas pension som ugår på grund av annan pensionsförsäkring än jänsepensionsförsäkring eller från pensionssparkono. För den som blivi folkpensionär under beskaningsåre beräknas den inkoms som kan reducera avdrage på e anna sä. Redukion av SGA sker i de falle om summan av axerad förvärvsinkoms (jäns + näringsverksamhe allmän avdrag) översiger de maximala avdragen. Om den inkoms som skall beakas vid avdragsberäkningen översiger de maximala avdragen minskas SGA med 65 procen av den överskjuande delen av inkomsen. Reduceringen påbörjas vid angivna inkomsnivåer även om pensionen alernaiv folkpensionen ine uppgå ill dessa belopp.

15 18 Ds 2000:9 Pariell pension medför ine mosvarande reducering av SGA Till skillnad från de vanliga grundavdrage påverkas sorleken på SGA som ovan nämns i regel ine av den sammanräknade axerade förvärvsinkomsen, uan enbar av de sammanlagda pensionsinkomserna. Dea gäller oberoende av anledningen ill a pensionen uppgår ill en viss nivå, exempelvis a pensionen är pariell, uagen före 65 års ålder m.m. E exempel på vilken beydelse SGA har vid pariell föridspension är en person med halv föridspension med maximal ATP (6,5 pensionspoäng) och folkpension, men uan avalsersäning, vars arbesinkoms uppgår ill kr (mosvarande dryg hälfen av en genomsnilig årsarbesinkoms för en privaansälld jänseman år 1998). Denna person kan vid en sammanlagd inkoms om cirka kr medges e SGA på kr. Vid hel föridspension med maximal ATP medges enbar vanlig grundavdrag. De vanliga grundavdrage uppgår ill kr vid en arbesinkoms mosvarande ovannämnda halvidsinkoms och halv föridspension ( kr). SGA innebär således a e belopp om kr undanas från beskaning jämför med vad som skulle gälla om de vanliga grundavdrage illämpas. Vid en jämförelse med neoinkomsen vid hel förvärvsarbee och en genomsnilig kommunalskaesas blir neoinkomsen dryg kr och vid halv föridspension illsammans med halvidsarbee enlig ovan närmare kr, dvs. kompensaionsgraden beräknad på neo mosvarar ca 92 procen.

16 Ds 2000: Kompensaionsnivåer i föridspensionssyseme Vad är kompensaionsnivå inom föridspensionssyseme? Innebörden av begreppe kompensaionsnivå är ine självklar när de illämpas på nuvarande föridspensionssysem. En rimlig ugångspunk är dock a en uppskaning av kompensaionsnivåer inom föridspensionssyseme måse innebära någon slags jämförelse mellan arbesinkomser som den enskilde kan anas ha haf om han eller hon skulle ha forsa a förvärvsarbea och den inkoms som den enskilde fakisk har efer de a e pensionsfall inräffa. E försa problem ligger i de fakum a de allid föreligger viss osäkerhe om den ueblivna inkomsens nivå och uveckling på sik. Individernas arbesinkomser varierar sändig beroende på dels den ekonomiska uvecklingen främs vad avser illväx och inflaion, dels de mer individuella fakorerna såsom arbesinsaser, möjligheen a erhålla e arbee, effeker på individplane av olika drifs- och srukurraionaliseringar m.m. E anna problem är a nuvarande regler för beräkning av föridspension innebär a föridspensionen beräknas på grundval av medelvärde av e sor anal olika årsarbesinkomser (pensionspoäng), varav vissa mosvarar fakiska inkomser och vissa fikiva (anagandepoäng). En del av dessa årsinkomser kan härröra från år lång illbaka i iden räkna från pensionsfalle. Efersom individerna under normal förvärvsakiv id har varierande inkomsnivåer beroende på arbesubud, karriär m.m. ökar dea risken för a äldre inkomser som läggs ill grund för föridspensionen på e markan sä avviker från de fakiska inkomsborfall som föridspensionen egenligen är avsedd a kompensera. Frågan om innebörden av begreppe kompensaionsnivåer i föridspensionssammanhang kompliceras beydlig av illväxens eller reallönernas variaioner över iden. De flesa individer som ill följd av arbesoförmåga beviljas en föridspension kan anas ha få en inkomsuveckling som åminsone i någon mån skulle ha följ reallöneuvecklingen i samhälle om de forsa a förvärvsarbea. En prisindexering av ugående ersäning inom föridspensionen innebär a kompensaionsnivån varierar över iden beroende på reallöneuvecklingen. Vid en posiiv reallöneuveckling minskar kompensaionsgraden och vid en negaiv reallöneuveckling ökar kompensaionsgraden. Efersom nuvarande föridspensionssysem är basera på en prisindexering genom anknyningen ill basbeloppe kan de nedan redovisade resulaen endas sägas vara illämpliga på relaiv kor sik från de a pensionsfalle inräffa. E närbesläka fenomen är a de pensionspoäng som jänas in under åren före pensionsfalle genom anknyningen ill prisbasbeloppe räknas upp med hänsyn ill prisuvecklingen fram ill de illfälle då föridspensionen beräknas. Vid en långsikig posiiv eller

17 20 Ds 2000:9 negaiv reallöneuveckling innebär dea a föridspensionen kan komma a beräknas på grundval av pensionspoäng som fassälldes i e hel anna reallöneläge än vad som är akuell vid pensionsfalle. Inom ramen för den beskrivning av kompensaionsnivåerna i de nuvarande föridspensionssyseme som lämnas i denna rappor är de ine möjlig a a hänsyn ill alla dessa fakorer. Beräkningarna som ligger ill grund för de figurer och abeller som följer nedan bygger i sälle på förusäningarna a ypfallen (dvs. ufallen i olika inkomsnivåer) som redovisas har haf sabila arbesinkomsförhållanden före pensionsfalle. Beräkningarna bygger på a såväl den fakiska inkomsen vid förvärvsarbee som SGI mosvarar den genomsniliga pensionsgrundande inkoms (eller pensionspoäng) som lags ill grund för beräkningen av föridspension sam a ypfallen vid pariell föridspension behåller en andel av denna arbesinkoms i proporion ill nivån på föridspensionen. I själva verke kan naurligvis relaionerna mellan SGI och medelpensionspoäng variera i mycke sor grad. En person med maximal pensionspoäng kan hel sakna SGI och en person med maximal SGI kan sakna pensionspoäng. Även arbesinkomsernas relaion ill såväl medelpensionspoäng som SGI kan naurligvis av olika skäl variera sark. Genomsnilig se är de så a föridspensionärernas förvärvsinkomser har en mindre posiiv uveckling under åren före pensionsfalle än vad som är falle för befolkningen i övrig. De kan bero på exempelvis a en sjukdom eller skada medför a individen går ned i arbesid, byer ill e mindre kvalificera arbee eller uppbär sjukpenning. I de vå försnämnda fallen innebär dagens regler i vissa fall a både arbesinkomsen och SGI:n under åren närmas före pensionsfalle ligger på en lägre nivå än de inkomser som ligger ill grund för beräkningen av föridspension. De ovan angivna förusäningarna bör dock med de givna reservaionerna kunna användas som ugångspunk för beräkningarna efersom variaionerna i inkomsnivåerna ros all i de flesa fall orde vara relaiv begränsade. Av beydelse för den fakiska kompensaionsnivån är även kollekivavalade illäggsförsäkringar, här redovisade under samlingsbegreppe avalsersäningar, efersom dessa anses som pension vid beräkningen av SGA.

18 Ds 2000: Kollekivavalade illäggsförsäkringar avalsersäningar I beräkningarna redovisas neoufalle i olika inkomsnivåer med respekive uan avalsersäningar enlig avale mellan SAF och LO. Avalsersäning kan medföra en beydande inkomsförsärkning för den enskilde. I sor se alla ansällda förvärvsarbeande är också äcka av avalsförsäkringar genom aval på fyra sora avalsområden (SAF-LO, SAF-PTK, sam saen och kommunerna). Andelen föridspensionärer som uppbär avalsersäning kan uppskaas ill ungefär hälfen. Vissa avalsersäningar som beviljas före år 1992 är emellerid ine skaeplikiga och påverkar därmed ine SGA. SAF-LO-avale sam avale för kommunansällda Avalsersäningens sorlek besäms enlig aval mellan SAF och LO av den sjukpenninggrundande inkomsen. För inkomser från kr och upp ill e ak på ca 5,9 förhöjda prisbasbelopp ( kr) mosvarar avalsersäningen mellan 15 och 16 procen av SGI:n. I lägre och högre inkomsnivåer mosvarar avalsersäningen en lägre procenandel. Den är som lägs vid de lägsa respekive högsa inkomsnivåerna. Mosvarande villkor gäller för ansällda i bland anna kommuner, landsing och Svenska Kyrkan. Inom avalsområdena för kommuner och landsing ger även vissa inkomser över injänandeake på 7,5 förhöjda prisbasbelopp rä ill ersäning. SAF-PTK-avale Avalsersäningen som uges i ansluning ill föridspension från de offenliga syseme på privajänsemannaområde, Indusrins och handelns illäggspension för jänsemän (ITP), mosvarar 15 procen av den pensionsmedförande inkomsen upp ill injänandeake på 7,5 förhöjda prisbasbelopp ( kr). Även vissa inkomseröverakegerersäning. Sasansällda Sasjänsemännens aval ger en kompensaionsnivå bruo på 21 procen av e pensionsunderlag som mosvarar genomsnie av lön jäme vissa andra ansällningsförmåner under de senase fem åren upp ill en inkoms på 7,5 förhöjda prisbasbelopp. Även vissa inkomser över ake ger ersäning.

19 22 Ds 2000:9 Endas inkomser inom ake Endas arbesinkomser som ryms inom injänandeake på 7,5 förhöjda prisbasbelopp har beakas i redovisningen nedan. Vid högre arbesinkomser än så sjunker i allmänhe kompensaionsgraden beydlig. Dea beror på a den offenliga försäkringen ine ger någo skydd mo borfall av inkomser som översiger ake och a avalsförsäkringarna aningen, som i fråga om LO-område, saknar skydd över ake, eller har en lägre kompensaionsgrad jämför med de sammanagna ufalle av offenlig försäkring och avalsförsäkringar på inkomser under ake.

20 Ds 2000: Beräkningar på ypfall Till grund för resulaen i undersökningen ligger e anagande om sabila inkomser Beräkningarna bygger på förusäningarna a ypfallen (dvs. ufallen i olika inkomsnivåer) har haf sabila arbesinkomsförhållanden före pensionsfalle. Såväl den fakiska inkomsen vid förvärvsarbee som den sjukpenninggrundande inkomsen förusäs mosvara den genomsniliga pensionsgrundande inkoms (eller pensionspoäng) som lags ill grund för beräkningen av föridspension. Typfallen vid pariell föridspension förusäs behålla idigare arbesinkoms i proporion ill nivån på föridspensionen. Jämförelse av neoinkoms En följd av SGA är a jämförelser mellan bruo för arbesinkomser respekive pensionsinkomser blir missvisande för sora grupper efersom SGA medför avsevärda avvikelser för neoufalle jämför med vad som skulle vara falle vid vanlig grundavdrag. I försa hand inrikas därför denna framsällning på a belysa neoufalle. Reglerna för år 1999 har använs I beräkningarna som ligger ill grund för redovisningen nedan har beräkningsreglerna för föridspension sam de skaeregler (inklusive reglerna om allmän pensionsavgif) som gäller för inkomsåre 1999 illämpas. De illfälliga reglerna om särskild skaeredukion för låginkomsagare har dock ine beakas. Riksdagens beslu (prop. 1999/2000:1, be. 1999/2000:FiU1, rskr. 1999/2000:28) om skaeredukion och en begränsning av avdragsräen för allmän pensionsavgif som gäller från och med inkomsåre 2000 har ine heller beakas 1. 1 Beslue innebär a den skaskyldige medges skaeredukion med 25 procen av den allmänna pensionsavgifen och a avdragsräen för avgifen vid inkomsaxeringen begränsas ill 75 procen av avgifen. Riksdagen har också beslua a höja skikgränserna för salig inkomsska på beskaningsbara förvärvsinkomser ill resp kr.

21 24 Ds 2000:9 Vid pariell föridspension förusäs arbesinkoms SGA innebär a beskaningen av den oala förvärvsinkomsen, dvs. inbegripe arbesinkomser, i många fall förändras i förhållande ill vad som gäller vid vanlig grundavdrag. Vid analysen av ypfallen beräknas därför kompensaionsnivån vid pariell föridspension på neoinkomsen av arbee och föridspension sammanage vilken jämförs med neoinkomsen vid hel förvärvsarbee. SGA:s effek varierar ine enbar med kommunalskaesas Vid en redovisning av kompensaionsnivåerna uryck som neoinkomser får skillnaderna i de kommunala skaesaserna beydelse. Värde av SGA beror på den kommunala skaesasen och är för den enskilde sörre ju högre den kommunala skaesasen är. Resulaen varierar ine enbar med kommunalskaen uan även med pensionsgrad, förekoms av avalsersäning, m.m. Därför redovisas ufall i respekive pensionsgrad var för sig, med respekive uan avalsersäning och med olika kommunalskaesaser. I de abeller som åerfinns i bilagedelen redovisas neoufallen vid en kommunalskaesas om 27 kr respekive 34 kr, i princip mosvarande lägsa respekive högsa förekommande kommunalska år Figurerna i de följande avsnien redovisar dock endas ufalle vid kommunalskaesasen 31,48 kr, vilke mosvarar en med axerade inkomser vägd genomsnilig kommunalskaesas för Sveriges kommuner år 1999 (mosvarande skaesas beräknad på enbar föridspensionärernas axerade inkomser är 31,59 kr).

22 Ds 2000: Ufall med avalsersäning De kollekivavalade illäggsförsäkringarna har ungefär samma uformning inom alla avalsområden för inkomser under ake. I rapporens beräkningar har villkoren i SAF-LO-avale använs. Hel föridspension med avalsersäning I figur 2 nedan och sedan vidare i figurerna 4, 6 och 8 illusreras SGA, de vanliga grundavdrage och den oala bruopensionen i relaion ill oal axerad inkoms för en ogif föridspensionär med avalsersäning. Med axerad inkoms avses förvärvsinkoms plus pensionsinkoms. I figurerna 4, 6 och 8 kan vi se några konsekvenser av a SGA ine reduceras mo arbesinkoms uan enbar mo pensionsinkoms. Figurerna avser hel, re fjärdedels, halv och en fjärdedels föridspension. Figur 2 visar hur SGA vid hel förmån börjar reduceras vid en pension mosvarande ca kr för a vid ca kr vara lägre än de vanliga grundavdrage som då blir de mes fördelakiga och därför räder in isälle. Figur 2 SGA och vanlig grundavdrag vid hel föridspension (inkl. avalsersäning) i olika inkomslägen U f a l l k r To bruopension SGA GA Inkoms kr

23 26 Ds 2000:9 I figur 3 nedan redovisas neoufall i olika bruoarbesinkomsnivåer mosvarande pensionspoäng från 0 ill maximala 6,5 vid en kommunalskaesas om 31,48 kr. Neoufallen visas för 100 procens förvärvsarbee sam för hel föridspension för ogif respekive gif. I neobeloppen ingår avalsersäning enlig SAF-LO-avale. De olika kurvorna i figur 3 uvisar allså dels neoinkomsen vid en viss bruoarbesinkoms och dels neoinkomsen vid hel föridspension beräknad på mosvarande bruoarbesinkoms. En bruoarbesinkoms om kr ger en neoinkoms om cirka kr medan en föridspension beräknad på mosvarande medelpensionspoäng ger e neo om cirka kr för en ogif person och cirka kr för en gif person. I dea exempel kan allså kompensaionsnivåerna beräknade på neoinkomsen sägas vara 87 procen (= / ) för ogifa och 84 procen (= / ) för gifa. Av kurvorna i figuren framgår vidare a kompensaionsnivån relaiv se är lägre i högre inkomslägen och vice versa. Figur 3 Neoinkoms vid förvärvsarbee resp. hel fp gif eller ogif med avalsersäning k-ska 31,48 kr N e o k r Neo vid 100 % arb. Neo vid 100% fp - ogif Neo vid 100 % fp -gif Arbesinkoms (mosv. medelpensionspoäng) kr I bilagan redovisas i abellform de olika kronalsbeloppen som ligger ill grund för figur 3 sam ufall vid en kommunalskaesas om 27 respekive 34 kr.

24 Ds 2000:9 27 Tre fjärdedels (75 procens) föridspension med avalsersäning Vid refjärdedels föridspension (figur 4) och en förvärvsinkoms mosvarande 25 procen av helidsarbee är SGA mer fördelakig än de vanliga grundavdrage upp ill en inkomsnivå på ca kr. Dea beror på a pensionsinkomsen är lägre än vid hel föridspension och a SGA därför ine reduceras av denna i samma usräckning sam a den illkommande förvärvsinkomsen ine reducerar SGA. Figur 4 SGA och vanlig grundavdrag vid 75 % fp (inkl. avalsersäning) i olika inkomslägen U f a l l k r To bruopension SGA GA Inkoms kr

25 28 Ds 2000:9 I figur 5 nedan redovisas neoufall vid 100 procens förvärvsarbee respekive 75 procens föridspension + 25 procens förvärvsarbee för en ogif respekive en gif person vid en kommunalskaesas om 31,48 kr. De olika kurvorna visar allså neoinkomsen vid en viss bruoarbesinkoms och neoinkomsen för en ogif respekive en gif person med 75 procens föridspension (inkl. avalsersäning) beräknad på mosvarande bruoarbesinkoms jäme 25 procens förvärvsarbee med en arbesinkoms mosvarande en fjärdedel av idigare inkoms. Vid en bruoarbesinkoms om kr är neoinkomsen naurligvis liksom idigare cirka kr medan föridspension beräknad på mosvarande medelpensionspoäng jäme 25 procens förvärvsarbee ger e neo om cirka kr för en ogif person och cirka kr för en gif person. I dea exempel kan allså kompensaionsnivåerna beräknade på neoinkomsen sägas vara 91 procen för ogifa (= / ) och 88 procen för gifa (= / ). Av figuren framgår vidare a kompensaionsnivån relaiv se är lägre i högre inkomslägen och högre i lägre inkomslägen. Vidare framgår a för ogifa personer ger 75 procens föridspension + 25 procens förvärvsarbee e högre neoufall än hel förvärvsarbee för bruoinkomser undersigande cirka kr. Figur 5 Neoinkoms vid 100 % förvärvsarbee resp. 75 % fp + 25 % arb gif och ogif med avalsersäning k-ska 31,48 kr N e o k r Neo vid 100 % arb. Neo vid 75 % fp + 25 % arb. - ogif Neo vid 75 % fp + 25 % arb. gif Arbesinkoms (mosv. medelpensionspoäng) kr

26 Ds 2000:9 29 Halv (50 procens) föridspension med avalsersäning Som idigare framgå av figur 2 och 4 finns SGA kvar vid beydlig högre inkomsnivåer vid pariella förmåner än vid hel förmån. Vid halv föridspension (figur 6) respekive en fjärdedels föridspension (figur 8) i kombinaion med förvärvsarbee är SGA de mes fördelakiga alernaive ända upp ill maximal ATP (6,5 pensionspoäng). Figur 6 SGA och vanlig grundavdrag vid 50 % föridspension (inkl. avalsersäning) i olika inkomslägen U f a l l k r To bruopension SGA GA Inkoms kr

27 30 Ds 2000:9 I figur 7 nedan redovisas neoufall vid 100 procens förvärvsarbee respekive 50 procens föridspension + 50 procens förvärvsarbee för en ogif respekive en gif person vid en kommunalskaesas om 31,48 kr. Vid en bruoarbesinkoms om kr är neoinkomsen som sags idigare cirka kr. Även 50 procens föridspension beräknad på mosvarande medelpensionspoäng jäme 50 procens förvärvsarbee ger e neo om cirka kr för en ogif person medan mosvarande belopp blir cirka kr för en gif person. I dea exempel kan allså kompensaionsnivåerna beräknade på neoinkomsen sägas vara 100 procen för ogifa och 96 procen för gifa. För ogifa personer ger kombinaionen 50 procens föridspension + 50 procens förvärvsarbee under de givna förusäningarna e högre neoufall än hel förvärvsarbee i inkomslägen upp ill närmare kr. Av figur 7 framgår vidare a kompensaionsnivån relaiv se är lägre i högre inkomslägen och högre i lägre inkomslägen. Figur 7 Neoinkoms vid 100 % förvärvsarbee resp. 50 % fp + 50 % arb. gif och ogif med avalsersäning K-ska 31,48 kr N e o k r Neo vid 100 % förvärvsarb. Neo vid 50 % fp + 50 % arb. - ogif Neo vid 50 % fp? 50 % arb. - gif Arbesinkoms (mosv medelpensionspoäng) kr

28 Ds 2000:9 31 En fjärdedels (25 procens) föridspension med avalsersäning Vid en fjärdedels föridspension (figur 8) i kombinaion med förvärvsarbee är SGA de mes fördelakiga alernaive ända upp ill maximal ATP (6,5 pensionspoäng). Vi kan här se effeken av a de endas är folkpension och pensionsillsko som begränsar sorleken på SGA. Figur 8 SGA och vanlig grundavdrag vid 25 % föridspension (inkl. avalsersäning) i olika inkomslägen U f a l l To bruopension SGA GA k r Inkoms kr

29 32 Ds 2000:9 I figur 9 nedan redovisas neoufall vid 100 procens förvärvsarbee respekive 25 procens föridspension + 75 procens förvärvsarbee för en ogif respekive en gif person vid en kommunalskaesas om 31,48 kr. Vid en bruoarbesinkoms om kr är neoinkomsen cirka kr medan 25 procens föridspension beräknad på mosvarande medelpensionspoäng jäme 75 procens förvärvsarbee ger e neo om dryg kr för en ogif person. Mosvarande belopp blir cirka kr för en gif person. I dea exempel kan allså kompensaionsnivåerna beräknade på neoinkomsen sägas vara mellan procen för såväl ogifa som gifa. För såväl ogifa som gifa personer så ger kombinaionen 25 procens föridspension + 75 procens förvärvsarbee under de givna förusäningarna e högre neoufall än hel förvärvsarbee endas i låga inkomslägen. Kompensaionsnivån är dock relaiv se hög i alla inkomslägen. Figur 9 Neoinkoms vid 100 % förvärvsarbee resp. 25 % fp + 75 arb gif och ogif med avalsersäning K-ska 31,48 kr N e o k r Neovid100% förvärvsarb. Neo vid 25 % fp + 75 % arb. - ogif Neo vid 25 % fp +75%arb.-gif Arbesinkoms (mosv. medelpensionspoäng) kr

30 Ds 2000:9 33 Översik över kompensaionsnivåerna med avalsersäning I abell B nedan redovisas kompensaionsnivån i procen beräknad på neoinkoms vid föridspension (inkl. avalsersäning) i olika nivåer med mosvarande andel förvärvsarbee i normala inkomsskik vid helidsarbee (> kr/år). Till en början kan sägas a ufalle är relaiv osysemaisk i förhållande ill de olika nivåerna på föridspension. E förväna ufall vore a kompensaionsnivåerna, beräknade på neoinkomsen av föridspension och arbesinkoms, skulle vara lägs vid hel föridspension och successiv öka med ökad andel arbesinkoms. Så är nu ine falle. Dea har ill sor del sin grund i a uformningen av SGA i sig medför a pariella pensioner gynnas i allmänhe men dessuom a de i vissa pensionsgrader är särskil gynnsam med kompleerande förmåner som avalsersäningar. Således är kompensaionsnivån som allra högs ( procen) för ogifa personer med halv föridspension med en idigare arbesinkoms undersigande kr. För ogifa personer med en fjärdedels föridspension är kompensaionsnivåerna i samma inkomsskik relaiv höga men lägre än vid halv föridspension (98 99 procen). Vid hel föridspension sjunker kompensaionsgraden för ogifa successiv från 91 procen för dem med lägs inkomser ill 84 procen vid de högsa inkomserna. Dea mönser gäller i princip för samliga pensionsgrader uom en fjärdedels föridspension. Vid en fjärdedels föridspension är renden den mosaa, dvs. den lägsa kompensaionsgraden gäller för dem med lägs inkoms och de högsa kompensaionsgraderna gäller för dem med högs inkoms. Skillnaden mellan kompensaionsnivåerna för ogifa respekive gifa är sörre ju högre andel av inkomsen som ugörs av föridspension, dvs. sörs skillnad vid hel föridspension (3 7 procenenheer) och mins vid en fjärdedels föridspension (1 2 procenenheer). Skillnaden minskar successiv i ak med ökade arbesinkomser och är som mins i de högsa inkomsnivåerna. Den lägsa förekommande kompensaionsnivån är 81 procen och gäller gifa personer med hel föridspension i de högsa inkomsskiken.

31 34 Ds 2000:9 Tabell B Kompensaionsnivåer i procen i olika inkomsskik vid föridspension i olika nivåer ogif resp gif K-ska 31,48 kr Arbes- Hel fp 3/4 fp+1/4 arb 1/2 fp+1/2 arb 1/4 fp+3/4 arb inkoms Ogif Gif Ogif Gif Ogif Gif Ogif Gif

32 Ds 2000: Ufall uan avalsersäning Nedan följer en redovisning av mosvarande ufall för försäkrade som saknar avalsersäning. I bilagan (ab. 5 8) åerfinns abeller med de kronalsbelopp som ligger ill grund för figurerna sam mosvarande ufall vid kommunalskaesaserna 27 kr respekive 34 kr. Dessuom illusreras, på samma sä som i avsnie om ufall med avalsersäning, SGA, de vanliga grundavdrage och den oala bruopensionen i relaion ill oal axerad inkoms för en ogif föridspensionär uan avalsersäning. Hel (100 procens) föridspension uan avalsersäning Figur 10 visar inledningsvis hur SGA vid hel förmån börjar reduceras vid en pension mosvarande ca kr för a vid ca kr vara lägre än de vanliga grundavdrage som då blir de mes fördelakiga och därför räder in isälle. Figur 10 SGA och vanlig grundavdrag vid hel föridspension (uan avalsersäning) i olika inkomslägen U f a l l k r To bruopension SGA GA Inkoms kr

33 36 Ds 2000:9 Figur 11 redovisar neoufall i olika inkomsnivåer vid hel förvärvsarbee resp hel föridspension uan avalsersäning för en gif eller en ogif person vid en kommunalskaesas om 31,48 kr. Av figur 11 framgår, liksom idigare visas, a en bruoarbesinkoms om kr medför en neoinkoms om cirka kr medan en föridspension beräknad på mosvarande medelpensionspoäng ger e neo om cirka kr för en ogif person och dryg kr för en gif person. I dea exempel kan allså kompensaionsnivåerna beräknade på neoinkomsen sägas vara 71 procen (=93 000/ ) för ogifa och 68 procen (=88 000/ ) för gifa. Av figur 11 framgår vidare a kompensaionsnivån relaiv se är lägre i högre inkomslägen och högre i lägre inkomslägen. Man kan även uläsa a skillnaden mellan kompensaionsnivån för gif respekive ogif minskar successiv i ak med ökad inkoms. Figur 11 Neoinkoms vid 100 % förvärvsarbee resp. 100 % fp gif och ogif uan avalsersäning K-ska 31,48 kr N e o k r Neo vid 100% arb. Neovid100% fp - ogif Neovid100% fp - gif Arbesinkoms (mosv. medelpensionspoäng) kr

34 Ds 2000:9 37 Tre fjärdedels (75 procens) föridspension uan avalsersäning Vid refjärdedels föridspension (figur 12) och en förvärvsinkoms mosvarande 25 procen av helidsarbee är SGA mer fördelakig än de vanliga grundavdrage upp ill en inkomsnivå på ca kr. Dea beror på a pensionsinkomsen är lägre än vid hel föridspension och a SGA därför ine reduceras av denna i samma usräckning sam a den illkommande förvärvsinkomsen ine reducerar SGA. Figur 12 SGA och vanlig grundavdrag vid 75 % föridspension (uan avalsersäning) i olika inkomslägen U f a l l k r To bruopension SGA GA Inkoms kr

35 38 Ds 2000:9 I figur 13 nedan redovisas neoufall vid 100 procens förvärvsarbee respekive 75 procens föridspension + 25 procens förvärvsarbee för en ogif respekive en gif person. De olika kurvorna i figur 13 visar allså neoinkomsen vid en viss arbesinkoms och neoinkomsen för en ogif respekive en gif person vid 75 procens föridspension (exkl. avalsersäning) beräknad på mosvarande arbesinkoms jäme 25 procens förvärvsarbee. Vid en bruoarbesinkoms om kr är neoinkomsen cirka kr medan 75 procens föridspension beräknad på mosvarande medelpensionspoäng jäme 25 procens förvärvsarbee ger e neo om dryg kr för en ogif person och cirka kr för en gif person. I dea exempel kan allså kompensaionsnivåerna beräknade på neoinkomsen sägas vara 82 procen för ogifa och 78 procen för gifa. Av figur 13 framgår vidare a kompensaionsnivån relaiv se är lägre i högre inkomslägen och högre i lägre inkomslägen. Till skillnad från vad som gäller dem som har avalsersäning medför 75 procens föridspension + 25 procens förvärvsarbee ine e högre neoufall än hel förvärvsarbee i normala inkomslägen. Figur 13 Neoinkoms vid 100 % förvärvsarbee resp. 75 % fp + 25 % arb. gif och ogif uan avalsersäning K-ska 31,48 kr N e o k r Neo vid 100 %arb. Neo vid 75 % fp + 25 % arb -ogif Neo vid 75 % fp + 25 % arb. -gif Arbesinkoms (mosv. medelpensionspoäng) kr

36 Ds 2000:9 39 Halv (50 procens) föridspension uan avalsersäning Som idigare framgå av figurerna 10 och 12 illämpas SGA vid beydlig högre inkomsnivåer vid pariella förmåner än vid hel förmån. Vid halv föridspension (figur 14) respekive en fjärdedels föridspension (figur 16) i kombinaion med förvärvsarbee är SGA de mes fördelakiga alernaive ända upp ill maximal ATP (6,5 pensionspoäng). Vi kan dessuom i dessa vå fall se a de i princip endas är folkpension och pensionsillsko som begränsar sorleken på SGA. Vid halv föridspension börjar den oala pensionsinkomsen, dvs. den del av pensionsinkomsen som översiger 1,532 prisbasbelopp för en ogif, a reducera SGA vid en axerad inkoms översigande ca kr. Figur 14 SGA och vanlig grundavdrag vid 50 % föridspension (uan avalsersäning) i olika inkomslägen U f a l l k r To bruopension SGA GA Inkoms kr

37 40 Ds 2000:9 I figur 15 nedan redovisas neoufall vid 100 procens förvärvsarbee respekive 50 procens föridspension + 50 procens förvärvsarbee för en ogif respekive en gif person vid en kommunalskaesas om 31,48 kr. Vid en bruoarbesinkoms om kr är neoinkomsen cirka kr. Vid 50 procens föridspension beräknad på mosvarande medelpensionspoäng i förening med 50 procens förvärvsarbee uppsår e neo om cirka kr för en ogif person medan mosvarande belopp blir cirka kr för en gif person. I dea exempel kan allså kompensaionsnivåerna beräknade på neoinkomsen sägas vara 91 procen för ogifa och 89 procen för gifa. Ine heller i dea fall ger kombinaionen av föridspension och förvärvsarbee under de givna förusäningarna e högre neoufall än hel förvärvsarbee i normala inkomslägen. Av figuren framgår vidare a kompensaionsnivån relaiv se är lägre i högre inkomslägen och högre i lägre inkomslägen. Figur 15 Neoinkoms vid 100 % förvärvsarbee resp. 50 % fp + 50 % arb. gif och ogif uan avalsersäning K-ska 31,48 kr N e o k r Neo 100 % arb. Neo50%fp +50%arbogif Neo50%fp +50%arb.- gif Arbesinkoms (mosv. medelpensionspoäng) kr

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad. RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II Hanering av översko Beng von Bahr Richard Blom 2004 1(22) Innehållsföreckning 1. Hur och var översko uppsår i en livporfölj...3 1.1. Resularäkningen...3 Ekonomisk resula i allmänhe...3

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik. Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000 Lekion, Flervariabelanals den 9 januari..6 Finn hasighe, far och acceleraion vid idpunk av en parikel med lägesvekorn Genom a urcka -koordinaen i ser vi a kurvan är funkionsgrafen ill. Beskriv också parikelns

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Svenska företags skatteundandragande - En studie i hur viljan att betala vinstskatt påverkades av skattereformen 1990

Svenska företags skatteundandragande - En studie i hur viljan att betala vinstskatt påverkades av skattereformen 1990 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Jesper Eriksson & Rickard Hellman Handledare: Per Johansson VT 2008 Svenska föreags skaeundandragande - En sudie i hur viljan

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

den 25 april 2014 Arbetsdomstolen Arbetsdomstolen Majoritet Majoritet Föreläsning 2 Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister

den 25 april 2014 Arbetsdomstolen Arbetsdomstolen Majoritet Majoritet Föreläsning 2 Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Arbesdomsolen Lag (1974:371) om räegången i arbesviser Arbesdomsolen i diskrimineringsviser: 3 opariska (varav 1 ordförande) + 1 arbesgivarledamo

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006 BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46,

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande REVISIONSMYNDIGHETEN Konroll av den förvalande myndigheens eferlevnad av arikel 125.4 c rörande bedömning av risken för bedrägerier och effekiva och proporionella besämmelser om bedrägeribekämpning för

Läs mer

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103 Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa

Läs mer

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2 Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y

Läs mer

Fastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från

Fastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från Fasbasindex--Kedjeindex Index av de slag vi hiinills agi upp kallas fasbasindex. Vikbesämningar ugår från priser och/eller kvanieer under basåre. Vid långa indexserier blir dea e problem. Vikerna måse

Läs mer

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN?

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Shubila Balaile och Rober Rajnak Handledare: Nils Gofries V 2005 BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? -En illämpning av aylorregeln

Läs mer

Laboration 3: Växelström och komponenter

Laboration 3: Växelström och komponenter TSTE20 Elekronik Laboraion 3: Växelsröm och komponener v0.2 Ken Palmkvis, ISY, LiU Laboraner Namn Personnummer Godkänd 1 Översik I denna labb kommer ni undersöka beeende när växelspänningar av olika frekvens

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18 18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

Inflation och penningmängd

Inflation och penningmängd EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k) TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex A är proporionell mo B A är omvän proporionell mo B Formell beskrivning de finns

Läs mer

Privata Affärer väljer ut 30 segelbåtar inför sommaren

Privata Affärer väljer ut 30 segelbåtar inför sommaren Till havs. En seglingsvåg sköljer över Sverige. Privaa Affärer väljer u 30 segelbåar inför sommaren Arcona 400 Beneeau 34.7 Bavaria 31 Brena 38 Campus 650 n Arcona n Firs 34.7 från Bénéeau är en n Bavaria

Läs mer

rättspsykiatri Vi har inte jämlik vård i Sverige 100 år av rättspsyk Tema n Jan Cederborg: n Historia:

rättspsykiatri Vi har inte jämlik vård i Sverige 100 år av rättspsyk Tema n Jan Cederborg: n Historia: n Jan Cederborg: Vi har ine jämlik vård i Sverige n Hisoria: 100 år av räspsyk 4/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Tema räspsykiari Dea nummer av

Läs mer

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk 2 (19) Innehållsföreckning Grunddel... 3 Texdel... 4 1. Verksamhesbeskrivning... 4 2. Tillsånd... 4

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

I så hög utsträckning som möjligt bör utbyggnad ske i redan påverkade områden. Utnyttjande av redan påverkade områden innebär även en ANALYSKARTA 2.

I så hög utsträckning som möjligt bör utbyggnad ske i redan påverkade områden. Utnyttjande av redan påverkade områden innebär även en ANALYSKARTA 2. 6. Analys 6.1 Grundläggande planeringsprinciper för lokalisering av vindkraf i Hallsahammars och Köpings kommuner Följande grundläggande planeringsprinciper avser a ugöra grunden för lokaliseringen av

Läs mer