Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002"

Transkript

1 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22

2 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och inernaionella ekonomin sam bedriver forskning i ansluning ill dea. Konjunkurinsiue är en salig myndighe under Finansdeparemene och finansieras ill sörsa delen med sasanslag. I likhe med andra myndigheer har Konjunkurinsiue en självsändig sällning och svarar själv för de bedömningar som redovisas. I serien Specialsudier publiceras rapporer som härrör från uredningar eller andra exerna uppdrag. Forskningsresula publiceras i serien Working Paper. Av dessa publiceras vissa i inernaionella veenskapliga idskrifer och uges då på ny under beeckningen Reprins. Rapporer i dessa re serier kan besällas uan kosnad. Konjunkurläge innehåller analyser och prognoser över svensk och inernaionell ekonomi. Rapporen publiceras fyra gånger per år, i mars, juni, augusi och november. The Swedish Economy är mosvarande rappor på engelska. Analysunderlag publiceras i ansluning ill Konjunkurläge (ine i juni) och besår av e omfaande sifferunderlag i abellform. Flerale publikaioner kan också laddas ner direk från konjunkurinsiues hemsida, Konjunkurinsiue Kungsgaan Box 3116 SE Sockholm Telefon: , Telefax: E-pos: Hemsida: ISSN

3 Förord I november 1999 presenerade Uredningen om översyn av konsumenprisindex (KPI-uredningen) si beänkande (Konsumenprisindex, SOU 1999:124). De förslag som har blivi mes uppmärksamma och som illika få mes kriik är förslage som rör behandlingen av egnahemsposen. I april 21 gav regeringen Konjunkurinsiue i uppdrag a analysera konsekvenserna av förslage a beräkna egnahemsposen sam a föreslå evenuella förändringar av dea förslag. Den id som sod ill förfogande för dea uppdrag var sark begränsad och redan i juli 21 redovisades uppdrage som finns åergive i föreliggande rappor. Arbee har genomförs av prognoschef Hans Lindberg sam ekonomerna Mikael Apel, Måren Löf och Chrisina Nyman. Ingemar Hansson Generaldirekör

4

5 Innehåll Ugångspunker för KPI-uredningen... 7 Egnahemsposen i levnadskosnadsansasen... 8 Skillnader jämför med nuvarande beräkningssä Kriiken mo förslage Problem med de alernaiva förslagen En oklarhe i illämpningen av formeln... 2 En modifiering av uredningens förslag Fördelar och nackdelar med de modifierade förslage Paralleller mellan de modifierade förslage och de nuvarande beräkningssäe Slusas Sammanfaning Appendix En jämförelse mellan nuvarande meod och uredningens förslag Uredningens förslag Vikberäkning Jämförelse av uredningens förslag och nuvarande meod Appendix En saisisk uvärdering av uvecklingen av huspriser och den allmänna inflaionen Förvänningar om framida inflaion och husprisförändringar Referenser... 39

6

7 7 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningen 1 I november 1999 presenerade Uredningen om översyn av konsumenprisindex (KPI-uredningen) si beänkande (Konsumenprisindex, SOU 1999:124). I beänkande gavs olika förslag ill förändringar beräffande dels indexes grundläggande konsrukion, dels beräkningen av index på vissa delområden. De förslag som har blivi mes uppmärksamma och som illika få mes kriik är förslage som rör behandlingen av egnahemsposen. De var också främs dea förslag som föranledde vå av ledamöerna i den expergrupp som unyjas av uredningen Beng Assarsson och Anders Klevmarken a avge särskilda yranden där de säller sig avvisande ill uredningens slusaser på denna punk. Regeringen har uppdragi å Konjunkurinsiue a analysera konsekvenserna av förslage a beräkna boendeposen sam a föreslå evenuella förändringar av dea förslag. Den id som så ill förfogande för dea uppdrag har vari sark begränsad och en fullsändig och uömmande analys har ine vari möjlig. En änkbar modifiering av uredningens förslag preseneras. Denna modifiering bör i försa hand ses som en ugångspunk för försök a komma närmare en prakisk lösning och kräver en vidare genomlysning i lämpliga insanser. Rapporen är i övrig ill sora delar inrikad på a försöka reda u olika begrepp och sysemaisera de argumen som förekommi. Ugångspunker för KPI-uredningen För a förså vilka överväganden som ligger bakom KPI-uredningens förslag är de lämplig a inledningsvis säga någo om uredningens ugångspunker. De finns förhållandevis sora skillnader mellan länder när de gäller den grundläggande synen på vad e konsumenprisindex bör mäa. Sverige har, illsammans med USA och Nederländerna, anamma e synsä som baseras på begreppe levnadskosnad och går u på a konsumenprisindex ska mäa den förändring i kosnaderna för konsumion som krävs för a e represenaiv hushåll, eller grupp av hushåll, ska kunna behålla en given levnadsnivå, eller konsumionssandard. 2 Dea synsä levnadskosnadsansasen kallas ibland också för den ekonomiska ansasen efersom den bygger på de anagande om e opimerande beeende hos ekonomiska akörer som ligger ill grund för i princip hela den naionalekonomiska eoribildningen. De vanligase alernaiva synsäe är a konsumenprisindex hel enkel ska mäa genomsnilig prisförändring för en besämd korg av varor 1 Värdefulla synpunker har lämnas av Mas Haglund, SCB. 2 Se.ex. Triple (2).

8 8 och jänser. Efersom kvanieerna i denna korg är givna kommer förändringar av indexe a enbar avspegla prisförändringar. Anhängarna av dea berakelsesä menar därför a dea är de korreka säe a mäa inflaion och e index som bygger på denna princip kallas också ibland för e ren prisindex. Dea synsä har lega ill grund för bl.a. de europeiska harmoniserade indexe, HIKP. 3 De pågår sedan en id en ganska inensiv deba på de inernaionella plane om vilke synsä som är a föredra. 4 De skulle föra allför lång a här redogöra för denna deba och mer precisa skillnader mellan ansaserna. De förefaller dock som a skillnaderna när de gäller de prakiska illlämpningarna i många fall ine är speciell sora och a olikheerna i mång och mycke besår i a vissa länder uryckligen deklarera a indexe syfar ill a approximera e levnadskosnadsindex, medan de flesa länder ine har gjor någon explici deklaraion i vare sig den ena eller andra rikningen. De kan ändå vär a beona a de synsä som ligger ill grund för de svenska konsumenprisindexe ine är de enda änkbara och har uryckligen anammas av endas e fåal länder. De är också vär a ha i åanke a kriik mo förslag a behandla egnahemsposen i linje med vad som föreslås i KPI-uredningen åminsone på de inernaionella plane ibland ycks bona i skillnader i de grundläggande synsäe på konsumenprisindex. I denna rappor görs dock inge försök ill uvärdering av dessa grundläggande synsä uan levnadskosnadsansasen as för given. Egnahemsposen i levnadskosnadsansasen A mäa förändringen över iden av kosnaden för a upprähålla en oförändrad konsumionssandard är långifrån oproblemaisk. När de gäller varor som konsumeras i nära ansluning ill anskaffningsidpunken,.ex. de flesa yper livsmedel, låer dea sig göras förhållandevis smärfri. Kosnaden för konsumionen blir desamma som inköpsprise. För varakiga varor, dvs. varor som anskaffas vid en viss idpunk men som under en lång id därefer genererar jänser som påverkar hushållens levnadssandard.ex. en sereoanläggning eller en cykel är siuaionen mer komplicerad. Dea gäller även för e småhus som ägs av hushålle efersom e sådan ju också kan berakas som en varakig vara som genererar jänser, dvs. boendejänser, varje månad. Behandlingen av e egnahem blir dock särskil vikig, dels efersom kosnader för boende vanligen ugör väsenlig del av hushållens budge, dels därför a e hus genererar jänser under en beydlig längre id än de flesa andra varakiga varor. För a mäa e hushålls konsumion krävs således a man skaffar sig en uppfaning om värde av de jänser som en varakig vara genererar 3 Se.ex. EU-kommissionen (2), där de uryckligen framhålls a HIKP ine är e levnadskosnadsindex. En mer dealjerad beskrivning av de grundläggande anagandena i olika synsä när de gäller vad konsumenprisindex bör mäa görs i Dalén (1999). Se även Hill (1999). 4 Akuella exempel på sudier med skilda såndpunker är Triple (2) och Turvey (1999).

9 9 varje månad. För.ex. en sereoanläggning skulle man därför i princip behöva vea värde av de musikjänser som den under en månad levererar ill hushålle. I prakiken är de dock bara för boendekosnader i egnahem som en sådan periodisering görs i de svenska konsumenprisindexe. För övriga varakiga varor görs de förenklande anagande a kosnaden är desamma som inköpsprise och a den uppkommer den månad som varan anskaffas. De finns vå sä a försöka skaffa sig en uppfaning om värde av de boendejänser som e egnahem genererar varje månad: hyresekvivalenansasen och alernaivkosnadsansasen. 5 Innan vi diskuerar dessa är de vär a noera a synsäe a boende bör berakas som e flöde av jänser ibland anyds vara en implikaion av levnadskosnadsansasen. Triple (2, s. 22) skriver.ex.: "Beyond he rehoric, he issue ha drives much saisical agency uneasiness over he concep of he COL [cos-of-living] is he reamen of owner-occupied housing. COL index suggess pricing he flow of monhly housing services he monhly cos of living in he house. I is perhaps an oversimplificaion o say ha empirical problems in esimaing he flow of services for owner-occupied housing have induced rejecion of he COL index framework, bu here is neverheless considerable ruh in he oversimplificaion." Vi har ine kunna avgöra hur sark kopplingen egenligen är på e djupare eoreisk plan mellan levnadskosnadsansasen och synsäe a boende i egnahem bör berakas som e flöde av jänser. Man kan dock konsaera a e sor anal länder, av vilka de flesa ine uryckligen deklarera a deras konsumenprisindex avser a approximera e levnadskosnadsindex, försöker beräkna värde av boendejänserna för egnahem under en månad, vanligen genom en hyresekvivalenansas (se KPIuredningen s. 74). Hyresekvivalenansasen Då e hushåll hyr sin bosad är kosnaden för en månads boendejänser uppenbar den uppgår hel enkel ill den hyra som hushålle bealar ill hyresvärden. Hushålle köper i dea fall en jäns som i princip vilken annan jäns som hels. Om hushålle äger sin bosad sker dock ingen mosvarande penningransakion. De finns således heller inge observerbar pris som kan ligga ill grund för en indexberäkning. En möjlighe a uppskaa kosnaden för en månads boendejäns i e egnahem är om de parallell med marknaden där egnahem köps och säljs också finns en hyresmarknad för mosvarande yp av bosäder. Boendekosnaden för e egnahem skulle då kunna approximeras med månadshyran för e småhus på en sådan marknad. De finns emellerid några skäl ill varför e sådan förfarande kan vara problemaisk. E skäl är a hyresmarknaden, ill skillnad från marknaden med äganderäer, kan vara sark reglerad. De hyror som bealas är då ine represenaiva för egnahemsägarnas kosnader i allmänhe. E anna skäl är a 5 Se.ex.Triple (2). Se också Turvey (2) för en översik av alernaiva angreppssä.

10 1 marknaderna för ägande respekive uhyrning av småhus i grunden kan uppfaas som hel olika marknader och a paralleller mellan dem därför blir missvisande. Dea är dock sannolik falle främs om den försa invändningen gäller, dvs. om hyresmarknaden är reglerad. Uredningen konsaerar a de för svensk vidkommande avgörande probleme med a illämpa hyresekvivalenansasen emellerid är a marknaden för uhyrning av småhus hel enkel är allför lien för a man ska kunna få fram illförliliga daa. Uredningen avfärdar också alernaive a unyja den sörre hyresmarknaden för lägenheer för a dra slusaser om kosnaden för egnahemsboende på grund av dels inslage av regleringar, dels a besånde av hyreslägenheer skiljer sig väsenlig från egnahemsbesånde med avseende på bosädernas kosnadsbild, yp, belägenhe och sandard. Alernaivkosnadsansasen Uredningen förordar i sälle användningen av en alernaivkosnadskosnadsansas. I denna ansas används e uryck från kapialeorin som beskriver e samband mellan kosnaden för boendejänser, prise på småhus och e avkasningskrav. Dea samband ser u på följande sä (för enkelhes skull borses från skaer och underhållskosnader): K P r d. (1) K är e hushålls kapialkosnad, P är huses akuella marknadsvärde, r är den räna som hushålle kan låna ill och som man erhåller vid en alernaiv placering, P 1 P P är den procenuella prisförändringen på huse mellan och +1 (uryck i årsak) och d är försliningen (som anas vara konsan över iden). Tanken är a dea uryck ska avspegla kosnaden för husägaren a behålla huse jämför med den alernaiva sraegin a placera de kapial huse represenerar på anna håll under en period. Försa ermen på höger sida, P r är den alernaiva avkasning som ägaren skulle ha erhålli om huse såls och köpesumman placerades ill avkasningen r. Andra ermen, som kan förkoras ill P 1 P är kapialvinsen (eller kapialförlusen) på huse under perioden. Om huses marknadspris exempelvis ökar under perioden bidrar dea ill a minska kapialkosnaden. Kosnaden av a behålla huse under perioden jämför med alernaive a placera pengarna på anna håll blir ju mindre efersom kosnaden a köpa illbaka huse har öka. Om kapialvinserna är illräcklig höga kan alernaivkosnaden.o.m. bli negaiv. Tredje ermen, P d, ugörs av försliningskosnader. I generella ermer kan man olka högerlede i (1) som a P är de grundkapial som sasas och urycke r d som avkasningskrave på dea sasade kapial. Ekvaion (1) blir måhända mer inuiiv om man beakar a den i princip även beskriver de ekonomiska övervägandena som skulle göras på en

11 11 hyresmarknad för småhus. För a uhyrning ska vara e arakiv alernaiv måse hyran (föruom drifskosnader) äcka in den avkasning som ägaren hade kunna få om kapiale placeras på anna håll sam ersäning för förslining på huse. Om ägaren vänar sig a huse under uhyrningsperioden dessuom ska sjunka i pris måse hyran äcka även dea. Om i sälle en värdesegring vänas, behöver ine hyran vara lika hög som annars vore falle. Ekvaion (1) kan således ses som en parallell ill hyresekvivalenansasen där man i sälle för a observera hyran försöker beräkna den indirek. Av olika anledningar förefaller dock alernaivkosnadsansasen upplevas som mer konroversiell än hyresekvivalenansasen. Den främsa orsaken är sannolik a sege från eori ill prakisk illämpning är beydande varför man ofa vingas ill ämligen omfaande förenklingar. En annan orsak kan vara a man, om en jämförbar marknadshyra enkel finns a illgå, ine närmare reflekerar vilka ekonomiska överväganden som denna fakisk baseras på och vad en översäning ill förhållandena för egnahem i grunden innebär. Delindexe för hushållens kapialkosnader för egnahem (före ska) kan skrivas som kvoen mellan kosnaden för e idenisk boende i vå angränsande perioder: I 1 K K 1 P1 r1 P r 1 d d. (2) Uredningens förslag Vid den prakiska illämpningen av alernaivkosnadsansasen försöker man genom observaioner av de olika variablerna i (1) eller genom anaganden om dessa beräkna e må på kosnaden för boendejänsen. Dea är dock förknippa med en del problem. E problem är a avgöra vilken räna och vilke må på husprisförändringar som bör användas. I uredningen argumeneras för a idsperspekive bör vara långsikig efersom de är den kosnad som hushållen förvänar sig ska gälla över en förhållandevis lång idsperiod som är relevan när de gäller hushållens konsumionsval. En idshorison på 15 år den genomsniliga iden för e egnahemsinnehav förordas. De förslag som upplevs som de kanske mes konroversiella är a skillnaden mellan räna och förvänad husprisförändring, r i formlerna ovan, forsäningsvis kalla bosadsrealränan, hålls konsan under en indexlänk, dvs. e år. Om.ex. bosadsrealränan uppmäs ill 4 procen under prisbasperioden förusäs dea gälla under hela indexlänken. Vad beräffar den förvänade husprisinflaionen anas denna kunna säas lika med, eller i e besäm förhållande ill, de allmänna inflaionsförvänningarna. Uredningen föreslår a de allmänna inflaionsförvänningarna förerädesvis besäms som implicia inflaionsförvänningar beräknade som skillnaden mellan långa nominella och reala ränor, alernaiv genom enkäer.

12 12 Uredningen moiverar anagande om konsan bosadsrealräna med a räna och inflaionsak, se över långa perioder, enderar a följas å. Man menar vidare a de ine är någon godagbar lösning a låa indexes förändring, från månad ill månad och från år ill år, besämmas av uppmäa eller skaade inflaionsförvänningar (s. 8) och a de ine är möjlig a mäa korsikiga förändringar av bosadsrealränan på e ill förlilig sä[.] (s. 256). Med uredningens anaganden kan (2) skrivas: I 1 K K 1 P P 1 r r e e d d, (3) e där är den förvänade husprisinflaionen på 15 års sik. Efersom r och är konsana framgår a indexförändringar under varje länk enbar kommer a bero på förändringar av husprise. Skillnader jämför med nuvarande beräkningssä Nuvarande beräkningsmeod för boendekosnader i egnahem följer de riklinjer som lades fram i 1955 års bosadsindexuredning. Meoden avser mäa användarkosnader för boende i egnahem. 6 I Appendix 1 beskrivs översiklig de nuvarande beräkningssäe och skillnaderna jämför med uredningens förslag. I kora drag kan de vikigase skillnaderna beskrivas med hjälp av (4), som är en uveckling av (1), och abell 1. De bör dock beonas a någon exak jämförelse ine kan göras efersom meoderna baseras på i många avseenden skilda synsä. K Pr P Pd (4) 6 Terminologin inom område förefaller ine vara hel enydig. Triple (2) använder begreppe användarkosnadsfunkion (user cos funcion) vid beskrivningen av ekvaion (1), dvs. grunden för KPI-uredningens alernaivkosnadsansas. Även om de nuvarande beräkningssäe anses syfa ill a mäa användarkosnader är de dock ine rolig a man vid uvecklingen av meoden hade denna eoreiska ugångspunk (beräkningssäe uvecklades ill sina väsenliga delar innan kapialeorin hel hade formaliseras). Sannolik uformade man en modell som hel enkel uppfaades som rimlig.

13 13 Tabell 1 En jämförelse mellan uredningens förslag och nuvarande beräkningssä Uredningens förslag Nuvarande beräkningssä Term: Mosvaras närmas av: P RS r K s K N * w i i i R P - P d Index för reparaion och underhåll K s är de belopp som de nuvarande ägarna invesera i egnahemsboende (köpeskilling plus belopp nedlagda i om- och illbyggnader) i period, är inköpspris för samliga nybyggda hus i period, R är genomsnilig räna för lån med bindningsid i i period och w är viken för lån med bindningsid i mosvarande dess andel av den oala lånesocken för boende. En skillnad mellan den försa ermen i (4) och mosvarande ränekosnadsuryck i de nuvarande beräkningssäe är a ränekosnaden i (4) beräknas på egnahemssockens akuella marknadsvärde medan den i den nuvarande meoden baseras på ägarnas nedlagda kapial, dvs. köpeskilling och ugifer för om- och illbyggnader. En annan skillnad är a r i (4) är en 15-årig räna medan ränan i nuvarande beräkningssä är en sammanvägd genomsnilig räna uifrån konsumenernas val av bindningsid. Någon mosvarighe ill den andra ermen i (4), som avspeglar kapialvinser, finns ine i den nuvarande meoden. Sammanage avspeglar dessa båda skillnader a uredningens förslag i mosas ill de nuvarande beräkningssäe baseras på en realräna och ine nominella ränor. När de gäller den redje ermen är skillnaden a kosnaderna för avskrivning i (4) ugör en konsan del av marknadsprise medan index för reparaioner och underhåll används i nuvarande meod. En sammanfaande beskrivning av förslage är a de i förhållande ill de nuvarande beräkningssäe ligger beydlig närmare en renodla eoreisk illämpning av alernaivkosnadsansasen och a dealjeringsgraden i många avseenden är lägre. Konsekvenserna av uredningens förslag i ermer av KPI framgår av diagram 1 som visar uvecklingen under idsperioden december 1997 ill december 2. RS i i K N

14 14 Diagram 1. Uredningens förslag med 15-årig fas realräna 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1, KPI KPIX KPIF_15,5, -,5-1, dec-97 dec-98 dec-99 dec- KPI = inflaionsak enlig KPI. KPIX = KPI exkl. räneposen. KPIF_15 = KPI med räneposen ersa med index avseende en konsan 15-årig realräna efer ska. Variaionerna i KPI-inflaionen är någo mindre om boendekosnaderna beräknas med ugångspunk från uredningens förslag efersom flukuaioner i räneläge då ine får någo genomslag på konsumenprisuvecklingen. Den främsa skillnaden är dock a den uppmäa inflaionen blir i sorleksordningen,5-1 procenenheer högre beroende på a uredningens förslag ine fångar upp ränenedgången under slue av 199-ale sam a husprisinflaionen var högre än KPI-inflaionen i genomsni under perioden Kriiken mo förslage Som påpekas inledningsvis avgav vå av ledamöerna i uredningens expergrupp Beng Assarsson och Anders Klevmarken särskilda yranden där de framför all vänder sig mo förslage om behandlingen av egnahemsposen. E fleral remissinsanser har därefer hel eller delvis insäm i denna kriik. En yp av kriik inrikar sig mo anagande om en konsan bosadsrealräna. Med dea anagande kommer egnahemsindex a i huvudsak besämmas av fasighesprisförändringar. Assarsson skriver bl.a. (s. 151 i KPIuredningen): En konsekvens av dea är a om KPI läggs ill grund för kompensaion och om fasighespriserna faller mycke några år kommer fasighesägarna föruom a göra sora kapialförluser dessuom a få en lägre

15 15 kompensaion via prisindex. Klevmarken skriver bl.a. (s. 159): Ju rikare egnahemsägarna blir deso sörre kompensaion ska vi ge pensionärer, socialbidragsagare och barnfamiljer, av vilka många är jus egnahemsägare[.] Såväl Assarsson som Klevmarken menar a även räneförändringar bör slå igenom på delindexe för egnahem. 7 De bör dock framhållas a kriiken mo anagande om en konsan realräna ine enbar rikas mo a de därmed uppsår e ydlig posiiv samband mellan huspriser och index uan också a en varierande räna anas ge en bäre bild av kosnadsuvecklingen. De bör i dea sammanhang noeras a själva mekanismen a lägre fasighespriser ger e lägre värde på index (och omvän) finns kvar som en pariell effek även då bosadsrealränan illås variera över iden. Vilke genomslag denna mekanism får beror dock i dea fall på uvecklingen av ränan och den förvänade husprisinflaionen. De posiiva sambande mellan fasighesprisuvecklingen och prisindex blir därmed sannolik i genomsni mindre ydlig vid en rörlig realräna, men de innebär ine med någon auomaik a lägre (högre) fasighespriser ine längre kommer a resulera i e lägre (högre) värde på index. Kriiken bör på denna punk därför sannolik olkas som a den gäller a fasighesprisuvecklingen får allför sor genomslag på prisindex. För a få perspekiv på frågesällningen kan de också vara vär a reflekera över vad de egenligen skulle innebära om prise på egnahem överhuvud age ine skulle avspeglas i index. E konsumenprisindex avser a mäa effeken av prisförändringar på levnadskosnaderna för hela kollekive hushåll. Dea kollekiv besår av en sor mängd olika yper av hushåll. En del av dessa är redan egnahemsägare, andra kan så i en fas av live där de sår i begrepp a bli de. Om.ex. en sörre prisökning på egnahem ine skulle fångas i index kan man fråga sig hur väl dea skulle avspegla siuaionen för den senare ypen av hushåll, för vilka nu köpe av egnahemme fördyras avsevär. Exemple gör ine kriiken ogilig men anyder a man bör ha i åanke a de fakum a konsumenprisindex är jus e aggregera må kommer de allid a vara så a e viss beräkningssä i en viss siuaion kommer a gynna en del hushåll och missgynna andra, ungefär på samma sä som de vid ändringar av generella offenliga bidrags- och skaesysem går a idenifiera vinnare och förlorare. Om man änker sig a ekvaion (1) beskriver prisbildningen på en hyresmarknad blir de posiiva sambande mellan fasighesprise och indexe mer inuiiv. E prisfall på småhus gör a en presumiv uhyrare har få e mindre kapial a placera på e alernaiv sä och han eller hon ar därför u en lägre hyra. En prisökning på uhyrningsobjeke skulle i sälle innebära e sörre kapial som kunde sasas i alernaiva placeringar. Dea skulle på mosvarande sä avspeglas i en högre hyra. En yerligare yp av kriik som framförs mo alernaivkosnadsansasen dock ine av Assarsson eller Klevmarken gäller likaså de fakum a prisförändringar påverkar indexe, närmare besäm inkluderande av kapialvinser i alernaivkosnadsurycke (1). Som vi idigare konsaera 7 En skillnad mellan Assarssons och Klevmarkens kriik är a medan Assarsson menar a såväl förändringar i den nominella ränan som förvänad fasighesprisuveckling bör slå igenom i index framhåller Klevmarken a de prakiska svårigheerna med a mäa förvänad fasighesinflaion kan vara e skäl a hel avså från realräneansasen.

16 16 kommer en kapialvins a minska alernaivkosnaden och en kapialförlus på mosvarande sä a öka den. En represenaiv synpunk i dea sammanhang är den som framförs av Goodhar (2, s. 19-2): "Bu his gives he absurd resul ha as house prices rise, so he opporuniy cos falls; indeed he more virulen he inflaion of housing asse prices, he more negaive would his measure become. Alhough i has some academic aficionados, his flies in he face of common sense; I am glad o say ha no counry has adoped his mehod." Ofa framhålls i samband med denna kriik a kapialvinser på bosäder lika lie som kapialvinser på en akieporfölj hör hemma i konsumenprisindex. Kriiken här är allså på sä och vis snaras den mosaa jämför med Assarssons och Klevmarkens kriik: Här upplevs de som orimlig a prisökningar (egenligen förvänad husprisinflaion) har en negaiv effek på alernaivkosnaden, medan Assarssons och Klevmarkens kriik bygger på a ökade huspriser har en posiiv effek på alernaivkosnaden. Skillnaden är a Goodhars kriik fokuseras på avkasningskrave (dvs. i urycke inom hakparenesen i (1)), medan Assarssons och Klevmarkens kriik gäller själva grundkapiale ( P i (1)). Även här blir mekanismen mer inuiiv om (1) anas gälla prisbildningen på en hyresmarknad. Om prise på de uhyrda småhuse exempelvis skulle förvänas siga under perioden skulle, som vi konsaera ovan, den som hyr u småhuse ine behöva a u lika hög hyra som han eller hon annars skulle göra. På mosvarande sä skulle hyran behöva vara högre om prise på huse skulle förvänas sjunka under perioden. De är dock vikig a noera a de rör sig om en under uhyrningsperioden förvänad kapialvins eller kapialförlus och ine den fakiska vinsen eller förlusen, efersom dea rimligen avspeglar hur prissäningen i prakiken går ill på en hyresmarknad. 8 Den alernaivkosnad som kan beräknas då den förvänade husprisförändringen inkluderas i (1) mosvarar därmed, åminsone eoreisk, hyran på en hyresmarknad. Om man acceperar hyresekvivalenansasen borde man därmed i princip även accepera en mo denna mosvarande alernaivkosnadsberäkning. Även jämförelsen ovan med kapialvinsen på en akieporfölj förefaller bli mindre relevan, efersom den förvänade husprisförändringen då ine kan jämsällas med vilken kapialvins eller kapialförlus som hels (.ex. på en akieporfölj), uan visar hur mycke hushållens kosnader skulle förändras om de hyrde sin bosad i sälle för a äga den. När de gäller behandlingen av kapialvinser och kapialförluser på egnahem kan de vara vär a beona e förhållande som enlig vår uppfaning ine framhålls speciell ydlig i KPI-uredningen. Om man väl besäm sig för a illämpa levnadskosnadsansasen på de förhållandevis eorinära sä som görs i uredningen, kan de vara en poäng a beräkna e prisindex som så lång som möjlig försöker fånga levnadskosnaderna för hushållen och inge anna. Dea innebär a de impuerade kosnaderna för boende i egnahem bör inräknas, såsom uredningens förslag implicerar. Däremo är de också vikig a beaka a egnahemsägare enlig de använda synsäe dessuom har implicia inkomser från si boende. När man beräknar den kompensaion som är akuell för olika individer är de 8 Dea poängeras i bl.a. Ekonomiska rådes remissvar.

17 17 därför, om man vill vara konsekven, nödvändig a även försöka uppskaa och inbegripa dessa implicia inkomser i de oala inkomsbegreppe. 9 Annorlunda uryck, innan man kan avgöra om en individ har rä ill kompensaion vid en förändring av priserna på egnahem bör man för konsekvensens skull ill hans eller hennes penninginkoms addera också den implicia inkomsen från boende i egnahem. Om konsumenprisindex beräknas på basis av levnadskosnadsansasen och den implicia inkomsen från boende ine beakas kommer exempelvis en pensionär som bor i e egnahem och får sin pension juserad på basis KPI a få en ökad levnadsnivå när huspriserna siger mer än inflaionen i allmänhe. 1 Uredningen för visserligen en kor diskussion om dea problem (s. 7-71) (och redovisar vissa kalkyler i bilaga 5), men presenaionen av problemaiken är ine speciell klargörande och de är ine uppenbar a en läsare ydlig inser implikaionerna. De kan naurligvis diskueras i vilken mån man i prakiken bör försöka uppskaa dessa implicia inkomser vid användning av KPI för kompensaionsändamål (vilke orde vara förknippa med avsevärda svårigheer) eller om de bör berakas som en visserligen oönskad men ändå accepabel konsekvens av den eorinära illämpning av alernaivkosnadsansasen som man val. De är också möjlig a göra e avseg från den srika eorin och beräkna boendekosnaderna på någo alernaiv sä. Klevmarkens förslag a ine låa impuerade prisförändringar på ege kapial uan bara räneförändringar på låna kapial slå igenom i index kan ses som e sä a hanera probleme enlig de senare illvägagångssäe. Vilken lösning man än väljer bör man vid e sällningsagande vara medveen om a en srik illämpning av alernaivkosnadsansasen ine bara ha implikaioner för hushållens kosnader uan även för deras inkomser. En delvis annan yp av kriik har a göra med a e ny beräkningssä för egnahemsposen kan göra a den resulerande konsumenprisindexserien ill sin karakär blir mycke annorlunda än den nuvarande serien. Om så skulle bli falle kan man hävda a de genom e adminisraiv beslu ske en beydande srukurförändring på marknader och i regelsysem där prisuvecklingen spelar en vikig roll som jämförelsenorm. Dea skulle kunna vara särskil allvarlig på marknaden för realräneobligaioner efersom en raionell inveserare sannolik skulle väga in a sådana ovänade srukurförändringar kunde inräffa även i framiden. 11 Inveseraren begär då i framiden en högre riskpremie, vilke ökar saens upplåningskosnader. Ändringen av beräkningssäe kan också i sig ge upphov ill priseffeker på realobligaionsmarknaden, vilka i sin ur kan medföra godyckliga förmögenhesomfördelningar mellan olika innehavare av realräneobligaioner. Denna kriik förefaller i grunden ine så mycke gälla användande av alernaivkosnadsansasen i sig som de fakum a beräkningssäe ändras. Sammanfaningsvis har den huvudsakliga kriiken mo förslage vari a bosadsrealränan anagis vara konsan, a prisförändringar på egna- 9 Se.ex. Klevmarkens särskilda yrande. En diskussion förs även i Ekonomiska rådes remisssvar. 1 Se.ex. diskussionen i Triple (2, s. 26). 11 Farhågor om en sådan reakion urycks i Riksgäldkonores remissvar.

18 18 hem (delvis p.g.a. den konsana realränan) anses ge i kompensaionshänseende svårmoiverade konsekvenser sam a en ändring av beräkningssäe riskerar a få negaiva åerverkningar på marknader och i regelsysem där uvecklingen av konsumenprisindex spelar en vikig roll som jämförelsenorm. Problem med de alernaiva förslagen Några färdiga förslag ill alernaiva lösningar kan ine sägas finnas i den kriik som rikas mo uredningen. Däremo finns några specifika förslag ill modifieringar och förbäringar. Assarsson eferlyser framförall a såväl förändringar i den nominella ränan som förvänad fasighesprisförändring bör slå igenom i index. Även Klevmarken anser a nominella räneförändringar bör påverka index och menar dessuom a enbar räneförändringar på lån för egnahem beakas. Vi har ovan konsaera a en invändning uifrån uredningens såndpunk mo Klevmarkens förslag a ine låa impuerade prisförändringar på ege kapial uan bara räneförändringar på låna kapial slå igenom i index är a dea kan olkas som e avseg från den eorinära illämpning av alernaivkosnadsansasen som uredningen förespråkar. De kanske främsa probleme med a låa bosadsrealränan variera inom ramen för den valda meodiken är a de vanligen ger sora svängningar i den framräknade indexserien. Exempelvis Triple (2, s. 25) skriver: Unforunaely, exising esimaes of user cos for housing are ofen far more volaile han marke rens sugges[.] Den främsa orsaken är a de flesa rimliga må på förvänade kapialvinser flukuerar förhållandevis mycke. De krafiga svängningarna i boendeposen spiller i sin ur över i flukuaioner i konsumenprisindex. Dea kan i sig vara problemaisk. De senase decennies fokusering på låg och sabil inflaion i Sverige och andra länder har delvis sin grund i a ekonomin anas fungera bäre om hushåll och föreag kan vara någorlunda säkra på vad inflaionen kommer a bli i framiden. Även om argumene i grunden gäller inflaionen i en mer grundläggande mening borde de i vis mån kunna överföras på en siuaion där de konsumenprisindex varierar krafig ill följd av vale av beräkningsmeod. En krafig varierande konsumenprisinflaion skulle kunna ge upphov ill olika yper av riskpremier som ine skulle uppkomma vid en mindre volail prisuveckling. I uredningen framhålls visserligen i försa hand e anna problem med en rörlig bosadsrealräna svårigheen a hia e illförlilig må på bosadsrealränan. Även om de ine explici sägs i uredningen ligger de dock nära ill hands a förmoda a en yerligare bevekelsegrund för förslage vari a konsumenprisindex ine ill karakären skulle komma skilja sig allför mycke från de nuvarande indexe, mer specifik a de ine skulle svänga så mycke som skulle bli falle om bosadsrealränan illäs variera. Dea skulle i så fall kunna ses som e försök a inom ramen för den ansas som vals förebygga den yp av kriik ovan, som inrikas på a e ny beräkningssä kan komma a ge en konsumenprisindexserie som

19 19 uvecklas väsenlig annorlunda än den nuvarande. Dessa problem illusreras också i diagram 2 och 3 som visar KPI-inflaionen beräknad med ugångspunk från uredningens förslag, men med en rörlig 15-årig respekive 5-årig realräna. Den slusas som kan dras från diagrammen är a KPIinflaion varierar krafigare när uredningens förslag kompleeras med en rörlig realräna. Dessuom enderar variaionen i KPI-inflaionen a växa när löpiden för realränan koras. Som anyds i ciae av Triple finns de även e anna problem med a låa realränan variera, nämligen a de resulerande måen enderar a bli väsenlig mer volaila än marknadshyror, där sådana finns a illgå. Om man acceperar uvecklingen av marknadshyror som e illfredssällande må på kosnadsuvecklingen för boende i egnahem kommer allså försök a beräkna kosnaden med hjälp av eoreiska alernaivkosnadsuryck a ge orealisisk sora flukuaioner. Som framgår av den modifiering som vi föreslår nedan finner vi de rolig a åminsone en del av variaionerna har si ursprung i en allför boksavlig illämpning av den eoreisk ämligen renodlade ekvaion (1). Diagram 2. Uredningens förslag med 15-årig rörlig realräna 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1, KPI KPIF_15 KPIR_15,5, -,5-1, dec-97 dec-98 dec-99 dec- KPI = inflaionsak enlig KPI. KPIF_15 = KPI med räneposen ersa med index avseende en konsan 15-årig realräna efer ska. KPIR_15 = KPI med räneposen ersa med index avseende en rörlig 15-årig realräna efer ska.

20 2 Diagram 3. Uredningens förslag med 5-årig rörlig realräna 7, 6, 5, 4, 3, 2, KPI KPIF_5 KPIR_5 1,, -1, -2, dec-92 dec-93 dec-94 dec-95 dec-96 dec-97 dec-98 dec-99 dec- KPI = inflaionsak enlig KPI. KPIF_5 = KPI med räneposen ersa med index avseende en konsan 5-årig realräna efer ska. KPIR_5 = KPI med räneposen ersa med index avseende en rörlig 5-årig realräna efer ska. En oklarhe i illämpningen av formeln En aspek på uredningens förslag som åminsone ine på någo mer dealjera sä as upp i de särskilda yrandena men som de ändå kan finnas anledning a diskuera är de specifika ekonomiska överväganden som anas ligga bakom de använda alernaivkosnadsurycke. Uredningen är, enlig vår mening, ine hel klar på denna punk. Som konsaeras ovan argumeneras för e långsikig idsperspekiv, mer specifik en idshorison på 15 år. Som framgår av (3) kommer samidig index a förändras då prise på hussocken, P, ändras varje månad. Om man på samma sä som idigare försöker översäa dea förhållande ill de överväganden som skulle göras på en hyresmarknad för småhus vilke borde vara möjlig efersom (1) i princip även borde gälla på en hyresmarknad skulle de innebära ungefär följande. En presumiv uhyrare skulle sälla sig frågan vilken avkasning har skulle kunna få på si kapial (dvs. de akuella värde av huse) under den kommande femonårsperioden. Som vi argumenera skulle dea avkasningskrav innefaa såväl den avkasning som han eller hon kunna få i alernaiva placeringar som förvänad kapialvins (eller kapialförlus) och ersäning för förslining på huse. E hyreskonrak skulle därefer rimligen uppräas för den kommande femonårsperioden. Samidig som uhyraren har e femonårig

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad. RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik? Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Funktionen som inte är en funktion

Funktionen som inte är en funktion Funkionen som ine är en funkion Impuls En kraf f som under e viss idsinervall T verkar på en s.k. punkmassa, säer punkmassan i rörelse om den var i vila innan. Och om punkmassan är i rörelse när krafen

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Fastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från

Fastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från Fasbasindex--Kedjeindex Index av de slag vi hiinills agi upp kallas fasbasindex. Vikbesämningar ugår från priser och/eller kvanieer under basåre. Vid långa indexserier blir dea e problem. Vikerna måse

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Regelstyrd penningpolitik i realtid

Regelstyrd penningpolitik i realtid Naionalekonomiska Insiuionen Regelsyrd penningpoliik i realid En konrafakisk simulering med realidsdaa Magiseruppsas 4 juni 2008 Handledare: Klas Freger Förfaare: Marin Henriksson Handledare: Jesper Hansson

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Per Haldén och Jonas Rydén Handledare: Annika Alexius och Chrisian Nilsson H 06 Är valuamarknader effekiva? En koinegraionsanalys

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.

Läs mer

Laboration 3: Växelström och komponenter

Laboration 3: Växelström och komponenter TSTE20 Elekronik Laboraion 3: Växelsröm och komponener v0.2 Ken Palmkvis, ISY, LiU Laboraner Namn Personnummer Godkänd 1 Översik I denna labb kommer ni undersöka beeende när växelspänningar av olika frekvens

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer

Centralbankers självständighet och hur det kan påverka ekonomin

Centralbankers självständighet och hur det kan påverka ekonomin Cenralbankers självsändighe och hur de kan påverka ekonomin Maria Nilsson C-uppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson Inlämnad den 7 augusi 004 Absrac Cenralbanker, inflaion, produkionsgape,

Läs mer

Valutamarknadens effektivitet

Valutamarknadens effektivitet Ekonomihögskolan Lunds Univerise Naionalekonomiska Insiuionen Valuamarknadens effekivie En sudie av växelkurser uifrån UIP med förvänningar Förfaare: Krisoffer Persson Handledare: Fredrik NG Andersson

Läs mer

Inflation och penningmängd

Inflation och penningmängd EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

Föreläsning 8 Kap G71 Statistik B

Föreläsning 8 Kap G71 Statistik B Föreläsning 8 Kap 6.8 732G71 Saisik B Y Saionarie 25 2 För en saionär idsserie gäller 15 1 E(y ) = Var(y ) = 2 Corr(y, y -k ) beror bara av k (idsavsånde) och allså ine av. Uryck i ord: korrelaionen på

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN?

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Shubila Balaile och Rober Rajnak Handledare: Nils Gofries V 2005 BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? -En illämpning av aylorregeln

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen Icke förvänad korrelaion på den svenska akiebörsen Carl-Henrik Lindkvis Handledare: Johan Lyhagen Sammanfaning Denna uppsas avser a undersöka och, i den mån de går, förklara icke förvänad korrelaion mellan

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik

Läs mer

3. Matematisk modellering

3. Matematisk modellering 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3.. Modellyper För design oc analys av reglersysem beöver man en maemaisk modell, som beskriver sysemes

Läs mer

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller Finansmarknaden; En översik av insrumen och värderingsmodeller Jan R. M. Röman Deparmen of Mahemaics and Physics Mälardalen Universiy, weden Mälardalen Universiy INLEDNING... Akieopionens villkor... Akieerminens

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II Hanering av översko Beng von Bahr Richard Blom 2004 1(22) Innehållsföreckning 1. Hur och var översko uppsår i en livporfölj...3 1.1. Resularäkningen...3 Ekonomisk resula i allmänhe...3

Läs mer

2009-11-20. Prognoser

2009-11-20. Prognoser 29--2 Progoser Progoser i idsserier: Gissa e framida värde i idsserie killad geemo progoser i regressio: De framida värde illhör ie daaområde. fe med e progosmodell är a göra progos, ie a förklara de hisoriska

Läs mer

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich Projeknummer Kund Rappornummer D4.089.00 Läa karossmoduler TR08-006 Daum Referens Revision 008-0-7 Regisrerad Ufärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Open Generell dimensionering av e grundelemen

Läs mer

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt 5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer