Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008"

Transkript

1 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008

2

3 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008

4 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes SE Örebro Förfrågningar Lena Finn, Inquiries Camilla Bergeling, Malin Sundeby, De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Tredje kvarale I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Third quarer 2008 Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-2008-FM04BR0804_pdf (pdf) Denna publikaion finns enbar i elekronisk form på

5 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av redje kvarale Saisiska cenralbyrån, november 2008 Lars Melin Chrisina Ekblom

6

7 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Innehåll Innehåll Förord...3 Bealningsbalansen...7 Byesbalans...8 Handelsbalans...8 Tjänsebalans...9 Fakorinkomser...10 Avkasning direka inveseringar, neo...11 Avkasning porföljinveseringar, neo...11 Avkasning övrig kapial, neo...12 Löpande ransfereringar och kapialbalans, neo...12 Finansiell balans...14 Direka inveseringar...14 Porföljinveseringar...15 Finansiella deriva...16 Övrig kapial och Valuareserv...17 Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo...18 Vad är bealningsbalansen?...19 En härledning av bealningsbalansen...19 Sambande med ulandssällningen...21 Saisiska cenralbyrån 5

8 6 Saisiska cenralbyrån

9 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Bealningsbalansen Bealningsbalansen Bealningsbalansen för redje kvarale 2008 gav e översko i byesbalansen på 63,4 miljarder kronor, svag negaiv kapialbalans och e översko på 16,6 miljarder kronor i den finansiella balansen. Både handelsbalansen och jänsebalansen försämrades i jämförelse med föregående kvaral då exporen av varor och jänser minskade med 10 procen respekive 2 procen. Handelsbalansen uppgick ill 24,6 miljarder och jänsebalansen ill 23,7 miljarder. Även imporen av varor minskade medan jänseimporen ökade med e par miljarder vid samma jämförelse. Direka inveseringar illsammans med övrig kapial genererade höga neoinflöden under kvarale medan porföljinveseringar genererade neouflöden, vilke gav upphov ill en finansiell balans på 16,6 miljarder. Saens försäljning av Vin & Spri AB ligger bakom en sor del av neoinflöde på direka inveseringar. Porföljinveseringar med ulande resulerade i kapialuflöden på 69,0 miljarder kronor under redje kvarale De sörsa flödena åerfinns inom handeln med uländska akier och ränebärande penningmarknadsinsrumen. De sora inflöde av övrig kapial förklaras bland anna av a Sveriges riksbank rusa valuareserven för a ha likvidie ill a upprähålla sabilie på den svenska finansmarknaden. Valuareservens ransakionsförändring uppgick under redje kvarale ill - 57,6 miljarder vilke kan jämföras med +0,9 miljard föregående kvaral. En ökning av valuareserven förs in med e minusecken i bealningsbalansen då dea beyder a innehave av uländsk valua öka. Saisiska cenralbyrån 7

10 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Byesbalans Byesbalans, neo (se abell A) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Byesbalansen för redje kvarale resulerade i e överko på 63,4 miljarder kronor och särkes därmed med 21,3 miljarder jämför med andra kvarale. Den sora ökningen förklaras dels av den svaga byesbalans som uppvisades under andra kvarale 2008 och dels av en forsa sark jänsehandel under de redje kvarale. Handelsbalansen resulerade i e översko på cirka 25 miljarder vilke är en försämring med 7 miljarder från andra kvarale. Transfereringarna minskade jämför med föregående kvaral men ökade någo jämför med redje kvarale Posen Löner är näsinill oförändrad och ligger i nivå med idigare kvaral med e neouflöde på knappa halva miljarden. Handelsbalans Handelsbalans (se abell A) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Handelsbalansen resulerade i e översko på 24,6 miljarder för redje kvarale. Den svenska varuexporen minskade jämför med åres vå försa kvaral. Jämför med föregående kvaral minskade exporen med 10 procen, men ökade med 7 procen jämför med redje kvarale i fjol. Även imporen minskade med cirka 9 procen från föregående kvaral. 8 Saisiska cenralbyrån

11 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tjänsebalans Tjänsebalans (se abell D) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Tredje kvarales jänsebalans uppgick ill 23,7 miljarder kronor, vilke är en försämring med 4,2 miljarder jämför med föregående kvaral. Exporen minskade med vå miljarder från föregående kvaral och uppgick ill 110,3 miljarder kronor och imporen uppgick ill 86,7 miljarder efer en ökning med dryg vå miljarder. De delposer som bidrar ill den sörsa delen av de posiiva neoresulae är Transporer och Daa- och informaionsjänser. Både exporen och imporen av ransporer ökade under kvarale jämför med föregående kvaral. Toal genererade ransporerna i e översko på 7,8 miljarder vilke är någo lägre än föregående kvaral. Jämför med mosvarande kvaral 2007 är de dock en markan ökning med vå miljarder. Posen Resor gav för redje kvarale e neouflöde på 2,5 miljarder kronor. Då krafig säsongsvariaion finns i denna pos görs jämförelsen bäs med mosvarande period föregående år, då posen genererade neouflöde på 2,6 miljarder. De övriga jänseslagen genererade en exporminskning på cirka 11 procen från föregående kvaral. Även imporen för de övriga jänseslagen minskade under de redje kvarale. Underposerna Tekniska jänser och Licenser och Royalies sår för de sörsa exporminskningarna. Även på imporsidan svarar Licenser och Royalies för minskningar illsammans med Daajänser. Saisiska cenralbyrån 9

12 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Fakorinkomser Fakorinkomser (se abell E) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Fakorinkomserna, som besår av löner och avkasning på kapial, visade under redje kvarale e översko på 24,2 miljarder vilke är en markan förändring från föregående kvaral då fakorinkomserna resulerade i e undersko på 8,1 miljarder. För mosvarande period föregående år har posen öka med 3,6 miljarder. Avkasningen på direka inveseringar resulerade i sora neoinflöden och svarar näsinill för hela överskoe dea kvaral. Även avkasning på porföljinveseringar resulerade i neoinflöden på 3,5 miljarder kronor. Kapialavkasningen på övrig kapial resulerade i e neouflöde på 0,5 miljarder kronor vilke kan jämföras med e neouflöde på 1,2 miljarder föregående kvaral. Löneposen genererade e neouflöde på 0,4 miljarder vilke är en marginell förändring i jämförelse med föregående kvaral och mosvarande period föregående år. 10 Saisiska cenralbyrån

13 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Bealningsbalansen Avkasning direka inveseringar, neo Avkasning direka inveseringar, neo (se abell E) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Avkasningen på direka inveseringar visade för redje kvarale 2008 e neoinflöde på 21,7 miljarder kronor. Avkasningen på direka inveseringar i ulande uppgick ill 64,3 miljarder kronor, medan avkasningen på mosvarande inveseringar i Sverige uppgick ill 42,6 miljarder kronor. Neoinflöde har minska med 3,6 miljarder kronor jämför med redje kvarale Dea förklaras av a neouflöde för delposen ränor på lån inom direkinveseringsförhållanden har mer än fördubblas jämför med redje kvarale De förklaras även av a neoinflöde för hemagen udelning har minska med 1,6 miljarder kronor jämför med mosvarande kvaral Avkasning porföljinveseringar, neo Avkasning porföljinveseringar, neo (se abell E) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Avkasning på porföljinveseringar gav e neoinflöde på 3,5 miljarder kronor under redje kvarale 2008, vilke innebar en ökning med 5,9 miljarder jämför med mosvarande period föregående år. Den främsa förklaringen är a neoinflöde från akieudelningarna öka med 5,0 miljarder kronor. Under de re försa kvaralen 2008 genererade avkasningen på porföljinveseringar i ulande e uflöde på 21,8 miljarder kronor, vilke är jämförbar med uflöde på 32,6 miljarder kronor för mosvarande period år Neouflöde på räneposen sjönk från 26,6 ill 22,8 miljarder kronor. Neo av akieudelningar ökade dock ill e inflöde på 1,1 miljarder, vilke Saisiska cenralbyrån 11

14 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2008 kan jämföras med e uflöde på 6,0 miljarder för mosvarande period 2007, udelning från briiska och amerikanska akier låg bakom merparen av ökningen. Avkasning övrig kapial, neo Avkasning övrig kapial, neo (se abell E) 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0-3,5 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Avkasning på övrig kapial gav e neouflöde på 0,5 miljarder kronor under redje kvarale 2008, vilke kan jämföras med e neouflöde på 1,8 miljarder kronor under mosvarande period Hiills under åre har avkasning på övrig kapial ge upphov ill e neouflöde på 3,2 miljarder kronor. Avkasning på övrig kapial besår av avkasning på lån och deposiioner m.m. De sörsa bidragen ill posen är avkasning på sådana illgångar respekive skulder som banker i Sverige har genemo moparer i ulande. Löpande ransfereringar och kapialbalans, neo Löpande ransfereringar och kapialbalans, neo (se abell F) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Löpande ransfereringar och kapialbalans gav under kvarale e undersko på 10,1 miljarder, vilke näsinill är e oförändra uflöde jämför med föregående kvaral. EU-ransfereringarna visade på undersko med 3,4 miljarder vilke kan jämföras med 3,6 miljarder i uflöde mosvarande period Transakioner med anknyning ill medlemskape i EU sår för 4,7 miljarder i uflöde 12 Saisiska cenralbyrån

15 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Bealningsbalansen vilke är 1,0 miljard lägre än föregående kvaral. Även U-bisånde resulerade i e neouflöde på 3,0 miljarder kronor. Posen övrig, d.v.s. alla övriga ransfereringar som ine har anknyning ill EU eller U-bisånd, resulerade i e neouflöde på 3,7 miljarder kronor vilke är en ökning av uflöde med 1,2 miljarder från föregående kvaral. Saisiska cenralbyrån 13

16 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Finansiell balans Finansiell balans (se abell G) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige Den finansiella balansen resulerade i e översko på 16,6 miljarder kronor under redje kvarale Till skillnad från föregående kvaral, då porföljinveseringarna sod för den sörsa delen av överskoe, är de sora inflöden inom direka inveseringar som bidrar ill kvarales översko. Till neoinflöde bidrar även övrig kapial med 65,2 miljarder kronor. Porföljinveseringar visar under kvarale e neouflöde på 69,0 miljarder. Dessa re poser har förändras krafig jämför med föregående kvaral, vilke är normal för den finansiella balansen där sor variaion av flöden är naurlig. Under kvarale har Sveriges riksbank rusa valuareserven för a ha likvidie ill a upprähålla sabilie på den svenska finansmarknaden. Direka inveseringar Direka inveseringar (se abell G) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige Tredje kvarale 2008 uppvisar sora flöden inom direka inveseringar vilke resulerade i e neoinflöde på 72,8 miljarder kronor a jämföra med e neouflöde på 49,9 miljarder för mosvarande kvaral De sora neoinflöde förklaras bland anna av franska Pernod Ricards köp av akier i Vin & Spri AB och yska Volkswagen AGs köp av akier i Scania AB. Dessuom visar delposen lån för direka inveseringar i Sverige e sor neoinflöde för kvarale. 14 Saisiska cenralbyrån

17 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Bealningsbalansen Svenska direka inveseringar i ulande gav under redje kvarale 2008 e neouflöde på 58,7 miljarder kronor. Delposen ege kapial uppvisar e neouflöde på 39,5 miljarder kronor a jämföras med e neouflöde på 94,6 miljarder kronor för mosvarande kvaral Delposen lån uppvisar e neoinflöde på 26,2 miljarder kronor a jämföras med e neoinflöde på 45,5 miljarder kronor för mosvarande kvaral Lånedelen påverkas av de mulinaionella koncernernas hanering av den korfrisiga inerna likvidieen och förändringar i flödena mellan kvaral är därför vanliga. Uländska direka inveseringar i Sverige gav e neoinflöde på 131,4 miljarder kronor under redje kvarale Delposen ege kapial visar e neoinflöde på 41,9 miljarder kronor, där försäljning av Vin&Spri och Scania akier sår för de sörsa flödena. Delposen lån uppvisar e neoinflöde på 70,8 miljarder kronor, a jämföras med e neoinflöde på 25,2 miljarder kronor för mosvarande kvaral år Porföljinveseringar Porföljinveseringar (se abell G) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige Porföljinveseringar med ulande resulerade i kapialuflöden på 69,0 miljarder kronor under redje kvarale 2008, vilke kan jämföras med 19,9 miljarder kronor för samma period föregående år. De sörsa flödena åerfinns inom handeln med uländska akier och ränebärande penningmarknadsinsrumen. Svenska inveserare neoköpe uländska penningmarknadsinsrumen denominerade i såväl kronor som övriga valuor under de redje kvarale 2008 samidig som de minskade sina innehav i uländska obligaioner. Riksgäldskonore sod för en sor del av dessa uflöden då likviden från försäljningen av Vin & Spri placerades i valuadenominerade penningmarknadsinsrumen. Den gränsöverskridande akiehandeln gav e neouflöde under kvarale på 13,1 miljarder kronor, vilke var någo högre än neouflöde på 11,4 miljarder för samma period föregående år. Svenska placerare neoköpe i huvudsak akier från Finland, Norge och Irland samidig som de neosålde yska respekive engelska akier. Saisiska cenralbyrån 15

18 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Sammanlag gav porföljinveseringarna e neouflöde på 69,8 miljarder kronor under de re försa kvaralen Siffran för samma period föregående år var e neoinflöde på 53,6 miljarder kronor. Finansiella deriva Finansiella deriva (se abell G) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige Finansiella deriva genererade forsa sora kapialflöden under redje kvarale 2008 vilka resulerade i e neoinflöde på 5,4 miljarder kronor. Dea blir därmed de försa kvarale sedan början av 2007 med neoinflöden. Mosvarande kvaral 2007 gav isälle e kapialuflöde på 6,1 miljarder kronor. Flödena gällande finansiella deriva besår huvudsakligen av under perioden realiserade posiiva respekive negaiva värden (inflöde respekive uflöde) av derivakonrak. Även erlagda och erhållna opionspremier innefaas i flödena. 16 Saisiska cenralbyrån

19 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Bealningsbalansen Övrig kapial och Valuareserv Övrig kapial (se abell G) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige Inveseringar i övrig kapial gav upphov ill e neoinflöde på 65,2 miljarder kronor under redje kvarale Svenska inveseringar i ulande visade e neouflöde på 90,7 miljarder kronor medan uländska inveseringar i Sverige gav upphov ill e neoinflöde på 155,9 miljarder kronor. Övrig kapial omfaar bland anna in- och upplåning, ulåning, deposiioner och repor ill och från ulande. Under redje kvarale 2008 ökade upplåningen mo ulande krafig jämför med föregående kvaral. Sörs ökning bidrar Sveriges riksbank med. Dea beror på a Riksbanken under sepember månad repade u en sor mängd värdepapper, vilke genomfördes för a öka likvidieen i valuareserven. En repa är e aval där den ena paren förbinder sig a sälja e värdepapper ill en mopar i ubye mo likvida medel. Reporansakionen besår av vå delar, dels försäljning och dels aval om åerköp vid en framida idpunk. Dessa sora flöden åerspeglas även i valuareserven vilke är Riksbankens innehav av guld och uländska värdepapper och valua. Valuareservens uppgif är exempelvis a försvara värde på den svenska kronan. För a upprähålla finansiell sabilie ska valuareserven kunna användas för a ge illfällig likvidiessöd ill svenska finansiella akörer. Saisiska cenralbyrån 17

20 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Ulandssällningen, neo (se abell I) Svenska illgångar och skulder mo ulande sammansälls halvårsvis. Den svenska neoskulden mo ulande ökade med 112 miljarder kronor ill 321 miljarder kronor under de försa halvåre 2008 enlig preliminära siffror. Neoillgången i form av direka inveseringar har prognosiseras ill 353 miljarder kronor, vilke är en marginell ökning jämför med föregående år. Neoskulden i form av porföljinveseringar (porföljakier och ränebärande värdepapper) uppgick ill 568 miljarder kronor vilke är en minskning med 14 miljarder jämför med Den övriga neoskulden exklusive direka inveseringar och porföljinveseringar ökade någo under försa halvåre Valuareserven har minska med 15 miljarder under 2008 och visar efer försa halvåre 2008, 186 miljarder kronor. Den officiella sammansällningen av Sveriges ulandssällning redovisas ill marknadsvärde uom direka inveseringar, som anges med bokför värde. Som kompleering publiceras också en sammansällning av ulandssällningen där e marknadsvärde för direka inveseringar har beräknas, dea genomförs endas årsvis. Enlig denna sammansällning hade Sverige en neofordran på ulande år 2007 mosvarande 426 miljarder kronor. De fakorer som har sörs beydelse för uvecklingen av ulandssällningen är kronkursen, priserna på akiemarknaden i Sverige och ulande, sam marknadsvärde av direkinveseringsföreag. De är vikig a noera a flera delposer i ulandsällningen för 2007, såsom direka inveseringar och porföljakier, är prognosiserade. Siffrorna bör därför olkas med försikighe. 18 Saisiska cenralbyrån

21 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Bealningsbalansen Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen kan delas in i: Byesbalansen, som visar handel i varor och jänser, löner, avkasning på finansiella illgångar och skulder, sam löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen, som dels omfaar EU-bidrag och U-bisånd för reala inveseringar och dels köp och försäljning av räigheer, såsom.ex. paen. Den finansiella balansen, som delas in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. Den finansiella balansen visar förändringar i finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna,, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige F 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. Saisiska cenralbyrån 19

22 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2008 sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i 2 ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) S där avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 G Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handelsbalansen. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handelsbalansen. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handelsbalansen uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med handelsbalansen. 20 Saisiska cenralbyrån

23 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Bealningsbalansen där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handelsbalansen och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < A Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. Saisiska cenralbyrån 21

24 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2008 av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans 22 Saisiska cenralbyrån

25

26 Publikaionsjänsen: E-pos: fn: , fax: Posadress: Örebro. Informaion och biblioek: E-pos: fn: , fax: Publicaion services: phone: , fax: Address: SE Örebro. Informaion and library: phone: , fax:

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006 BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46,

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2013

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2013 Bealningsbalansen Andra kvarale 213 Bealningsbalansen Andra kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Second quarer 213 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:2

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:2 BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:2 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. 1 s quarer 214 Saisics Sweden 214

Läs mer

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1. Betalningsbalansen Fjärde kvartalet

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1. Betalningsbalansen Fjärde kvartalet BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:1 Bealningsbalansen Fjärde kvarale Bealningsbalansen Fjärde kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. Third quarer 213 Saisics Sweden 214

Läs mer

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:3

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:3 BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:3 Bealningsbalansen Andra kvarale 214 Bealningsbalansen Andra kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. 2 nd quarer 214 Saisics Sweden 214

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2011

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2011 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011 Saisiska cenralbyrån 2011 Balance of Paymens. Third quarer 2011 Saisics Sweden 2011 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt 5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2015 Källor och meoder 2015 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad. RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Finansiering. Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2. Jonas Råsbrant

Finansiering. Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2. Jonas Råsbrant Finansiering Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2 Jonas Råsbran jonas.rasbran@fek.uu.se Värdering av illgångar. Akier Obligaioner Fasigheer Exempel på nuvärdeberäkningar Inveseringsbedömning (bedömning

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Direktinvesteringar. Tillgångar och avkastning

Direktinvesteringar. Tillgångar och avkastning Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning 26 Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning 26 Statistiska centralbyrån 27 Foreign Direct Investment Assets and income 26 Statistics Sweden 27 Tidigare

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2 Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.

Läs mer

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Statistiska centralbyrån 2008 Themed papers

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer

Background Facts on Economic Statistics

Background Facts on Economic Statistics Background Facs on Economic Saisics 2003:12 En illämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska urikeshandeln 1914 2003 An applicaion of TRAMO/SEATS: The Swedish Foreign Trade Series 1914 2003 Exporen år 1914-2003

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

El- och värmeproduktion

El- och värmeproduktion El- och värmeprodukion 2008 Blankeanvisningar Allmän Saisiken över el- och värmeprodukionen innehåller uppgifer om produkionen av el sam indusri- och fjärrvärme, förbrukningen av producerad energi, de

Läs mer

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II Hanering av översko Beng von Bahr Richard Blom 2004 1(22) Innehållsföreckning 1. Hur och var översko uppsår i en livporfölj...3 1.1. Resularäkningen...3 Ekonomisk resula i allmänhe...3

Läs mer

UPPFÖLJNINGSUPPGIFTER FÖR AVFALL SOM UTGÖRS AV ELLER INNEHÅLLER ELEKT- RISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER

UPPFÖLJNINGSUPPGIFTER FÖR AVFALL SOM UTGÖRS AV ELLER INNEHÅLLER ELEKT- RISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER UPPFÖLJNINGSUPPGIFTER FÖR AVFALL SOM UTGÖRS AV ELLER INNEHÅLLER ELEKT- RISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER Föreag som omfaas av producenansvar (producen) Producensammansluning Operaör RAPPORTERINGSÅR Verksamhesåre

Läs mer

Valutamarknadens effektivitet

Valutamarknadens effektivitet Ekonomihögskolan Lunds Univerise Naionalekonomiska Insiuionen Valuamarknadens effekivie En sudie av växelkurser uifrån UIP med förvänningar Förfaare: Krisoffer Persson Handledare: Fredrik NG Andersson

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

1. Geometriskt om grafer

1. Geometriskt om grafer Arbesmaerial, Signaler&Sysem I, VT04/E.P.. Geomerisk om grafer En av den här kursens syfen är a ge de vikigase maemaiska meoderna som man använder för a bearbea signaler av olika slag. Ofa är de så a den

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

Inflation och penningmängd

Inflation och penningmängd EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

Centralbankers självständighet och hur det kan påverka ekonomin

Centralbankers självständighet och hur det kan påverka ekonomin Cenralbankers självsändighe och hur de kan påverka ekonomin Maria Nilsson C-uppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson Inlämnad den 7 augusi 004 Absrac Cenralbanker, inflaion, produkionsgape,

Läs mer

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen Icke förvänad korrelaion på den svenska akiebörsen Carl-Henrik Lindkvis Handledare: Johan Lyhagen Sammanfaning Denna uppsas avser a undersöka och, i den mån de går, förklara icke förvänad korrelaion mellan

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska

Läs mer

2009-11-20. Prognoser

2009-11-20. Prognoser 29--2 Progoser Progoser i idsserier: Gissa e framida värde i idsserie killad geemo progoser i regressio: De framida värde illhör ie daaområde. fe med e progosmodell är a göra progos, ie a förklara de hisoriska

Läs mer

Laboration 3: Växelström och komponenter

Laboration 3: Växelström och komponenter TSTE20 Elekronik Laboraion 3: Växelsröm och komponener v0.2 Ken Palmkvis, ISY, LiU Laboraner Namn Personnummer Godkänd 1 Översik I denna labb kommer ni undersöka beeende när växelspänningar av olika frekvens

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B Föreläsning 7 Kap 6.1-6.7 732G71 aisik B Muliplikaiv modell i Miniab Time eries Decomposiion for Försäljning Muliplicaive Model Accurac Measures Från föreläsning 6 Daa Försäljning Lengh 36 NMissing 0 MAPE

Läs mer