Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2010

Transkript

1 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 2010

2

3 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2011

4 Balance of Paymens. Fourh quarer 2010 Saisics Sweden 2011 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box SE Sockholm Förfrågningar Lizee Appelberg, Inquiries lizee.appelberg@scb.se Fredrik Öhrsröm, fredrik.ohrsrom@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Fjärde kvarale I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Fourh quarer Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-2011-FM04BR1101_pdf (pdf) Denna publikaion är endas illgänglig på This publicaion will only be published on

5 Bealningsbalansen fjärde kvarale 2010 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av fjärde kvarale Saisiska cenralbyrån, mars 2011 Folke Carlsson Chrisina Ekblom

6

7 Bealningsbalansen fjärde kvarale 2010 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 7 Bealningsbalansen fjärde kvarale Byesbalansen... 8 Urikeshandel med varor och jänser... 8 Fakorinkomser Finansiell balans Direka inveseringar Porföljinveseringar Övriga inveseringar Valuareserven Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Vad är bealningsbalansen? En härledning av bealningsbalansen Sambande med ulandssällningen Saisiska cenralbyrån 5

8 6 Saisiska cenralbyrån

9 Bealningsbalansen fjärde kvarale 2010 Sammanfaning Sammanfaning Byesbalansen för fjärde kvarale 2010 uppgick ill 53,3 miljarder kronor vilke är en försärkning med 13,4 miljarder kronor jämför med samma period De är framförall handeln med varor som har bidragi ill försärkningen. Urikeshandeln med varor gav e översko på 28,3 miljarder vilke är en klar förbäring jämför med samma kvaral 2009 då mosvarande översko var 16,5 miljarder. De är även en klar försärkning jämför med föregående kvaral avsluades sark men se ill helåre försvagades handelsbalansen jämför med Svenskarnas konsumion vid resande i ulande gav e neouflöde på 24,9 miljarder kronor medan uländska resenärers konsumion i Sverige gav e neoinflöde på 18,0 miljarder kronor under de fjärde kvarale. Tillsammans gav de e relaiv hög neouflöde på 6,9 miljarder. Den finansiella balansen resulerade i e neouflöde på 17,4 miljarder. Sora kapialuflöden åerfinns både inom direka inveseringar sam övriga inveseringar medan porföljinveseringar gav sora kapialinflöden. Inom direkinveseringar var de framförall ulåning ill uländska doerbolag men även förvärv av bolag i ulande som bidrog. Uflödena inom övriga inveseringar beror främs på åerbealning av skulder mo uländska moparer. Den gränsöverskridande handeln med värdepapper gav isälle sora inflöden. Saisiska cenralbyrån 7

10 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 2010 Bealningsbalansen fjärde kvarale 2010 Bealningsbalansens fjärde kvarale 2010 gav e översko i byesbalansen på 53,3 miljarder kronor och e kapialuflöde om 17,4 miljarder kronor i den finansiella balansen. Kapialbalansen uppvisade e relaiv sor undersko vilke beror på sora U-bisånd ill ulande. Byesbalansen uppvisade e någo svagare översko för helåre 2010 jämför föregående år då den sjönk från 217,6 miljarder ill 209,1 miljarder. Byesbalansen Byesbalansen resulerade i e översko om 53,3 miljarder neo för åres sisa kvaral vilke är en förbäring med dryg 5,3 miljarder kronor jämför med föregående kvaral. Uvecklingen av handeln med varor svarade för en beydande del av de sigande överskoe i byesbalansen och gav under kvarale e kapialinflöde på 28,3 miljarder kronor. Under åre minskade överskoe i handelsbalansen någo medan jänsebalansen isälle ökade jämför med helåre Urikeshandel med varor och jänser Kronkursen seg under hela åre och i slue av december nådde den rekordnivåer mo ill exempel euron. Senas euron var så billig var i slue av Handeln med varor påverkas krafig av kronkursen där exporen dämpas samidig som de blir billig för svenskar a konsumera i ulande. Handelsbalansen gav åerigen e förhållandevis sor översko på kvarale och jämför med samma period 2009 är de en fördubbling. Men iar man isälle på helåre så är bilden någo annorlunda. Där minskar isälle överskoe med dryga 13 procen vilke beror på a imporen ökar i sörre usräckning än vad exporen gör. 8 Saisiska cenralbyrån

11 Bealningsbalansen fjärde kvarale 2010 Bealningsbalansen Handeln med jänser under kvarale ligger i linje med de som uppvisas idigare under åre och uppgick ill 30,9 miljarder. Jämför med mosvarande kvaral föregående år är dea en ökning med dryg 2,4 miljarder. Ökningen från föregående år förklaras framförall av uvecklingen i poserna licenser och royalyn sam övriga affärsjänser som ökade med 2,6 respekive 2,4 miljarder. Övriga affärsjänser innefaar bland anna marknadsföring, koncerninerna jänser, och merchaning. De är främs exporen av de vå försnämnda delposerna som sigi markan. Desamma gäller imporen men där kan man också se en klar minskning av forskning och uveckling. Exporen av övriga affärsjänser enderar a ligga på en hög nivå sisa kvarale på åre. Svenskars konsumion vid resande uomlands har hisorisk se allid översigi vad uländska resenärer spenderar i Sverige och så är också falle dea kvaral. Se över en längre period har dessa nivåer närma sig varandra men nu ökade imporen av resor samidig som exporen minskade. Båda fallen jämför med samma period föregående år. En anledning är roligen den sarka kronan som gör de billigare för svenskar a resa i ulande. Exporen av resor besår av uländska resenärers konsumion vid resande i Sverige medan imporen mosvarar svenskarnas ugifer vid resande uomlands. Posen resor är krafig säsongsbeonad och jämförelser görs bäs med mosvarande period föregående år. Saisiska cenralbyrån 9

12 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 2010 Fakorinkomser Fakorinkomserna besår av både lön för arbee och avkasning på invesera kapial vilka illsammans gav e kapialinflöde om 11,9 miljarder kronor. Se ill samma period föregående år är dea en lien ökning. Posen löner gav e neouflöde på 0,4 miljarder som också är den lägsa uppmäa nivån sedan de fjärde kvarale Kapialavkasningen besår i sin ur av avkasning på direka inveseringar, porföljinveseringar sam övriga inveseringar. Avkasning direka inveseringar Efer bolagens vinsras under lågkonjunkuren har resulaen nu börja vända uppå. Kapialavkasningen för föreag inom direkinveseringsförhållanden kommer från ufalle från den årliga undersökningen inom direkinveseringar. För 2009 blev avkasningen 56,9 miljarder. Enlig SCB:s skaningar förbäras vinserna för Saisiska cenralbyrån

13 Bealningsbalansen fjärde kvarale 2010 Bealningsbalansen Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar genererade e kapialuflöde på 6,3 miljarder neo vilke är i linje med samma period förra åre. Såväl ulandes innehav av svenska ränebärande värdepapper som svenskars innehav av uländska papper ökade under åre vilke avspeglas på de oala ränorna som ökade. Avkasningen på kora insrumen forsäer a minska. Udelningarna på uländska akier ökade någo samidig som de ine heller dea kvaral uppmäes några udelningar på svenska akier. Avkasningen på uländska fonder sod för en redjedel av kapialinflöde. Avkasning övriga inveseringar Avkasning på övriga inveseringar gav upphov ill e kapialinflöde på 2,2 miljarder kronor neo, vilke är relaiv hög jämför med idigare perioder. Avkasning på övriga inveseringar besår av avkasning på lån och deposiioner m.m. De sörsa bidragen ill posen är avkasning på sådana illgångar respekive skulder som banker i Sverige har genemo moparer i ulande. Saisiska cenralbyrån 11

14 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 2010 Finansiell balans Transakioner i den finansiella balansen gav e neouflöde på 17,4 miljarder kronor under fjärde kvarale. Direka inveseringar och övriga inveseringar gav neouflöden medan porföljinveseringar, finansiella deriva och valuareserven gav neoinflöden. Den finansiella balansen har uppvisa neouflöden under alla kvaral 2010 och gav e neouflöde på 306,6 miljarder kronor för helåre Helåre 2009 gav den finansiella balansen e neouflöde på 71,3 miljarder kronor. Direka inveseringar Direkinveseringar gav e neouflöde på 100,3 miljarder kronor under fjärde kvarale. Fjärde kvarale brukar präglas av mycke ransakioner och bruoflödena var högre under fjärde kvarale jämför med åres idigare kvaral. Se över helåre forsae dock bruoflödena inom direkinveseringar a minska i jämförelse med föregående år. Svenska direkinveseringar i ulande gav e neouflöde på 83,1 miljarder kronor. Dea förklaras främs med sor ulåning ill uländska doerbolag men även med a många svenska bolag gjor förvärv i ulande vilke i saisiken redovisas som neouflöde inom ege kapial. 12 Saisiska cenralbyrån

15 Bealningsbalansen fjärde kvarale 2010 Bealningsbalansen Uländska direkinveseringar i Sverige gav e neouflöde på 17,2 miljarder kronor under kvarale. Posen ege kapial gav e neouflöde på 28,6 miljarder. Helåre 2010 gav svenska direkinveseringar i ulande e neouflöde på 216,7 miljarder kronor, vilke kan jämföras med e neouflöde på 197,3 miljarder kronor under Uländska direkinveseringar i Sverige gav helåre 2010 e neoinflöde på 38,0 miljarder kronor, vilke kan jämföras med e neoinflöde på 79,0 miljarder kronor under Porföljinveseringar Gränsöverskridande porföljinveseringar gav e neoinflöde på 98,0 miljarder kronor för fjärde kvarale vilke främs förklaras av ulandes sora placeringar i svenska värdepapper. Uländska inveserare neoköpe svenska ränebärande värdepapper för 78,3 miljarder kronor och svenska akier för 24,0 miljarder kronor. Till sörsa del är de Renauls försäljning av B-akier i Volvo ill uländska porföljinveserare som ligger bakom flöde i svenska akier. För helåre 2010 gav porföljinveseringar e neoinflöde på 142,4 miljarder kronor. Neoinflöde förklaras av a uländska porföljinveseringar i Sverige uppvisa e neoinflöde på 276,7 miljarder kronor medan svenska porföljinveseringar i ulande uppvisa e neouflöde på 134,3 miljarder kronor. Helåre 2009 gav porföljinveseringar e neoinflöde på 487,0 miljarder kronor vilke främs förklaras av ökad skuldsäning mo ulande, främs inom obligaioner. Saisiska cenralbyrån 13

16 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 2010 Övriga inveseringar Övriga inveseringar gav e neouflöde på 54,5 miljarder kronor för kvarale. Neouflöde beror främs på åerbealning av skulder mo uländska moparer. För helåre 2010 gav övriga inveseringar e neouflöde på 300,1 miljarder kronor. Dea förklaras ill sörsa delen av ökad ulåning mo ulande, men också av minskad upplåning från ulande. Dea kan jämföras med 2009 då övriga inveseringar gav e neouflöde på 303,5 miljarder kronor. Neouflöde under 2009 besod av en krafig minskning av skulder mo ulande samidig som neoulåningen mo ulande var negaiv. Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån. Dea omfaar bland anna reverslån, deposiioner och repor. Valuareserven Transakioner i valuareserven bidrog under kvarale med e neoinflöde på 33,4 miljarder kronor ill den finansiella balansen. Dea innebär en minskning av valuareserven. Valuareserven uppgick vid slue av åre ill 325 miljarder kronor. Dea är en minskning jämför med slue av 2009 då valuareserven uppgick ill 338 miljarder kronor. Minskningen av valuareserven berodde främs på en försärkning av kronan. Se på helåre 2010 har Riksbankens ransakioner minska valuareserven med 2,1 miljarder under. Under 2009 gav Riksbankens ransakioner e uflöde på 116,0 miljarder kronor, då Riksbanken krafig försärke valuareserven efer a ha låna kapial i valua både från Riksgälden och Europeiska cenralbanken. 14 Saisiska cenralbyrån

17 Bealningsbalansen fjärde kvarale 2010 Bealningsbalansen Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Tros a byesbalansen under åre gav e översko på dryg 209 miljarder kronor försämrades den samlade skulden genemo ulande ill 729 miljarder kronor. Jämför med 2009 är dea en ökning med 324 miljarder. En sark bidragande orsak var kronförsärkningen som innebar a ulandsskulden ökade. Skäle ill dea är a Sverige har beydlig sörre illgångar än skulder i olika uländska valuor vilke innebär a illgångsmassan, uryck i svenska kronor, minskar mer än skulderna. De är främs re fakorer som påverkar uvecklingen av de samlade illgångarna och skulderna mo ulande. För de försa påverkar sorleken på över- respekive undersko i byesbalansen. En annan fakor som kommi a få all sörre genomslag på ulandsskulden är den svenska kronans uveckling. I ak med all sörre uländska illgångar och skulder får flukuaioner i växelkursen sörre genomslag. Den redje vikiga fakorn är prisförändringar på olika finansiella illgångsslag, främs akiekurser men även räneförändringar. Åres skuldökning kan också illskrivas porföljinveseringar där de uländska innehave av svenska akier seg i värde under åre. Den svenska börsens värdeillväx svarar för de mesa av uppgången. Även upplåningen i svenska ränebärande värdepapper ökade. En annan vikig fakor är sigande börsindex. Den svenska börsens värdeillväx 2009 var beydlig sörre än den genomsniliga värdesegring av ulandes börser vilke var en bidragande orsak ill skuldökningen. Under åre seg börserna på den inernaionella marknaden med 22,8 procen medan den svenska börsen seg med 49,8 procen enlig index. Saisiska cenralbyrån 15

18 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 2010 Neoskulden för övriga inveseringar vände ill en neoillgång på 23 miljarder. De är försa gången som posen uppvisar en illgång i ulande och de förklaras av a skulderna minska under åre samidig som illgångarna öka någo. Övriga inveseringar besår av bland anna repor, lån och deposiioner och de är framförall bankernas amoreringar på lån i ulande som bidrar ill rendbroe. Lejonparen av lånen är i uländsk valua och kronförsärkningen gör därför a dessa sjunker mä i kronor. Neoskulden i direkinveseringar har skaas ill 115 miljarder. Valuareserven minskade någo jämför med föregående år men ligger forfarande på en hög nivå, 325 miljarder. Den officiella sammansällningen av Sveriges ulandssällning redovisas ill marknadsvärde uom direka inveseringar, som anges med bokför värde. Som kompleering publiceras också en sammansällning av ulandssällningen där e marknadsvärde för direka inveseringar har beräknas. Dea görs i mars varje år då marknadsvärderingen sker helårsvis. De är vikig a noera a flera delposer i ulandssällningen för 2010, såsom direka inveseringar och porföljakier, är beräknade. Siffrorna bör därför olkas med försikighe. Definiioner och förklaringar Ulandssällningen är en sammansällning av alla inhemska sekorers samlade illgångar och skulder genemo ulande. Neo av dessa illgångar och skulder är e må på Sveriges förmögenhe genemo omvärlden. Dea ska ine förväxlas med sasskulden som är de samlade underskoen och överskoen i saens budge över iden. 16 Saisiska cenralbyrån

19 Bealningsbalansen fjärde kvarale 2010 Vad är bealningsbalansen? Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen kan delas in i: Byesbalansen, som visar handel i varor och jänser, löner, avkasning på finansiella illgångar och skulder, sam löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen, som dels omfaar EU-bidrag och U-bisånd för reala inveseringar och dels köp och försäljning av räigheer, såsom.ex. paen. Den finansiella balansen, som delas in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övriga inveseringar och valuareserven. Den finansiella balansen visar förändringar i finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. Saisiska cenralbyrån 17

20 Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen fjärde kvarale 2010 sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handelsbalansen. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handelsbalansen. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handelsbalansen uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med handelsbalansen. 18 Saisiska cenralbyrån

21 Bealningsbalansen fjärde kvarale 2010 Bealningsbalansen budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) där ( 1 A är neoillgångarna genemo ulande i period och r är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handelsbalansen och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < A Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 A Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. Saisiska cenralbyrån 19

22 Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen fjärde kvarale 2010 Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans 20 Saisiska cenralbyrån

23

24