BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:3

Transkript

1 BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:3 Bealningsbalansen Andra kvarale 214

2

3 Bealningsbalansen Andra kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214

4 Balance of Paymens. 2 nd quarer 214 Saisics Sweden 214 Producen Producer SCB, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box 243 SE Sockholm Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, Enquiries fredrik.ohrsrom@scb.se Janina Karlsson, janina.karlsson@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Andra kvarale 214. I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. 2 nd quarer 214. Omslag/Cover: Aeljén, SCB Foo/Phoo: isock URN:NBN:SE:SCB-214-FM4BR143_pdf (pdf) Denna publikaion finns enbar i elekronisk form på This publicaion will only be published on

5 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av andra kvarale 214. Saisiska cenralbyrån, sepember 214 Folke Carlsson Chrisina Ekblom

6

7 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 6 Bealningsbalansen andra kvarale Byesbalansen... 8 Handel i varor och jänser... 8 Fakorinkomser... 1 Löpande ransfereringar Kapialbalansen Finansiell balans Direka inveseringar Porföljinveseringar Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserven Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Revideringar Vad är bealningsbalansen?... 2 En härledning av bealningsbalansen... 2 Sambande med ulandssällningen Saisiska cenralbyrån 5

8 Sammanfaning Bealningsbalansen andra kvarale 214 Sammanfaning Överskoe i byesbalansen uppgick under andra kvarale ill 49 miljarder kronor vilke är en minskning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 6 miljarder kronor. Försvagningen i byesbalansen beror främs på e minska översko i urikeshandeln med varor. Under andra kvarale uppgick urikeshandeln med varor och jänser ill 48 miljarder kronor neo. Samma kvaral föregående år uppgick neo ill 56 miljarder kronor. Urikeshandeln med varor gav e översko på 13 miljarder kronor vilke kan jämföras med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 19 miljarder kronor. Tjänsebalansen gav e översko på 36 miljarder kronor vilke är i nivå med samma kvaral föregående år. Den finansiella balansen gav e neoinflöde på 16 miljarder kronor under kvarale. Direka inveseringar, valuareserven och finansiella deriva bidrog med kapialinflöden. Porföljinveseringar sam övriga inveseringar bidrog med kapialuflöde. 6 Saisiska cenralbyrån

9 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 Byesbalansen försvagades under andra kvarale och gav e översko på 49 miljarder kronor. Kapialbalansen gav e uflöde på knapp,5 miljarder kronor och den finansiella balansen gav e neoinflöde på 16 miljarder kronor. Bealningsbalansen delas in i byes-, kapial- och den finansiella balansen och är en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Värdeförändringar orsakade av.ex. förändrade marknadsvärden och valuakursförändringar är exkluderade varför förändrade sällningsvärden ine ill fullo kan förklaras av bealningsbalansen ransakioner. Relaionen mellan byes-, kapial- och den finansiella balansen gör a summan av dessa poser ska bli noll. På grund av mäfel, periodiseringar ec. uppsår dock en respos som är en residual. Byes- och kapialbalansen illusrerar om e land är neoulånare eller neolånagare. Saisiska cenralbyrån 7

10 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 Byesbalansen Byesbalansen gav andra kvarale e översko på 49 miljarder kronor. De är en minskning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 6 miljarder kronor. Samliga poser i byesbalansen bidrog ill försvagningen men främs beror den på en illbakagång i handeln med varor och jänser. Diagram 1: Byesbalansen och dess ingående poser, mdr SEK Byesbalans Fakorinkomser Handel i varor och jänser Löpande ransfereringar Handel i varor och jänser Handel i varor och jänser beskrivs i ermer av handels- och jänsebalans. Handelsbalansen ugör neo av de varor som imporeras och exporeras ill och från Sverige och jänsebalansen är mosvarande för jänser. Under andra kvarale uppgick urikeshandeln i varor och jänser ill 48 miljarder kronor neo. Samma kvaral föregående år uppgick neo ill 56 miljarder kronor. E minska översko i varuhandeln bidrog negaiv, medan överskoe i jänsehandeln låg kvar på samma nivå som under andra kvarale 213. Diagram 2: Handel uppdela på handels- och jänsebalans, neo mdr SEK Handelsbalans Tjänsebalans Handel, oal 8 Saisiska cenralbyrån

11 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Bealningsbalansen De är forsa sora översko i handeln genemo länder uanför EU medan handeln med EU-länder genererar undersko. Överskoe av handel med länder uanför EU har dock minska jämför med föregående år medan underskoe av handeln med EU-länder har minska, vilke illusreras i diagram 3. Diagram 3: Handel, inra- exra EU, mdr SEK Handel inra EU Handel exra EU Handel, oal Handelsbalansen Överskoe i handelsbalansen uppgick ill 13 miljarder kronor, vilke kan jämföras med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 19 miljarder kronor. Både impor och expor av varor ökade någo jämför med samma kvaral föregående år. Imporen ökade mer än exporen vilke medförde e minska översko i handelsbalansen. Diagram 4: Handelsbalans, Expor och impor, mdr SEK Expor (axel.v) Impor (axel.v) Neo (axel.h) Saisiska cenralbyrån 9

12 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 Tjänsebalansen Tjänsebalansen gav andra kvarale e översko på 36 miljarder kronor. De är i nivå med samma kvaral föregående år. Tjänseexporen uppgick ill 141 miljarder kronor medan jänseimporen uppgick ill 16 miljarder kronor. Både jänseexporen och jänseimporen har öka jämför med samma kvaral föregående år. Bland jänseslagen bidrar ransporer och övriga jänser med översko medan resor bidrar med undersko. Bland övriga jänser bidrar övriga affärsjänser, daa- och informaionsjänser sam licenser och royalies med sörs översko. Merchaning bidrar med en sor del av överskoe i jänsehandeln och överskoe har öka i jämförelse med samma kvaral föregående år. Merchaning finns endas på exporsidan och är den försäljningsmarginal som uppsår när svenska föreag köper varor och säljer dem vidare på världsmarknaden uan a de imporeras ill Sverige. Diagram 5: Tjänsebalans, mdr SEK Expor Impor Neo Fakorinkomser Fakorinkomser besår av lön för arbee och avkasning på invesera kapial. Fakorinkomser ugörs ill huvuddelen av kapialavkasning medan löner bidrar med mindre flöden vilke illusreras i diagram 6. Överskoe i fakorinkomser uppgick andra kvarale ill 11 miljarder kronor, där kapialavkasningen sod näsan hela överskoe medan löner bidrog med e undersko på,5 miljarder kronor. 1 Saisiska cenralbyrån

13 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Bealningsbalansen Diagram 6: Fakorinkomser uppdela på kapialavkasning och löner, neo mdr SEK Kapialavkasning Löner Fakorinkomser Kapialavkasning Kapialavkasningen i byesbalansen är avkasningen på Sveriges illgångar och skulder genemo ulande och delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar och övriga inveseringar. Diagram 7: Kapialavkasning uppdela på illgångsslag, neo mdr SEK Direka inveseringar Övriga inveseringar Porföljinveseringar Toal Den sörre delen av kapialavkasningen genereras från direkinveseringar som är relaiv sabil över iden. Avkasningen från porföljinveseringar är däremo säsongvarierande. Andra kvarale uppgick överskoe i kapialavkasningen ill 11 miljarder kronor, vilke är någo lägre än under samma kvaral föregående år. Öka undersko i porföljinveseringar har bidragi negaiv. Avkasning direka inveseringar Avkasning på direka inveseringar gav e översko på 25 miljarder kronor. Avkasning på svenska direkinveseringar i ulande uppgick ill 59 miljarder kronor medan avkasning på uländska direkinveseringar i Sverige uppgick ill 34 miljarder kronor. Erhållna udelningar från ulande uppgick under kvarale ill 15 miljarder kronor medan lämnade udelningar ill ulande uppgick ill knapp 14 miljarder kronor. Ränor på lån inom direkinveseringsförhållande bidrog negaiv med e neouflöde på dryg 3 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 11

14 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 Diagram 8: Avkasning direka inveseringar, neo mdr SEK Udelningar Åerinveserade vinsmedel Räna Toal Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar besår av udelningar från akier och fonder sam räna på ränebärande värdepapper. Posen är säsongvarierad vilke främs beror på akieudelningarna som bokförs när de bealas u. Generell är de under de andra kvarale som udelningar i svenska bolag realiseras vilke ger sörre uflöden under de kvarale ill skillnad från uländska bolag som har en mer jämn fördelning över åre på udelningar. Diagram 9: Avkasning porföljinveseringar, neo mdr SEK Akieudelning Räna Toal Avkasningen på porföljinveseringar genererade e kapialundersko på 16 miljarder kronor under åres andra kvaral vilke är knapp 5 miljarder mer jämför med samma kvaral 213. Akieudelningar som även innefaar udelningar från fonder gav e neouflöde på knapp 9 miljarder. Udelningar har vän från översko ill undersko när udelningar på svenska akier och fonder ökade, medan udelningar på uländska akier och fonder var i nivå med mosvarande kvaral 213. Avkasning på ränebärande värdepapper gav e uflöde på 8 miljarder kronor vilke var knapp 6 miljard mindre än mosvarande period 213. De förklaras främs av a ränor på svenska obligaioner minskade. 12 Saisiska cenralbyrån

15 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Bealningsbalansen Avkasning övriga inveseringar Avkasningen på övriga inveseringar besår av avkasningen på lån och deposiioner. Neoavkasningen på övriga inveseringar uppgick andra kvarale ill 3 miljarder kronor. Avkasningen på övriga inveseringar i ulande gav e inflöde på 7 miljarder kronor medan avkasning på övriga inveseringar i Sverige gav e uflöde på 4 miljarder kronor. Diagram 1: Avkasning övriga inveseringar, neo mdr SEK 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Löpande ransfereringar Löpande ransfereringar innefaar överlåelser av reala eller finansiella illgångar uan a mopresaioner görs, dvs. huvudsakligen gåvor och bidrag. Posen omfaar främs EU-bidrag och U-bisånd och gav under kvarale e neouflöde på 1 miljarder kronor. Löpande ransfereringar brukar uppvisa säsongsmönser med mindre uflöden under andra kvarale. Kapialbalansen Kapialbalansen besår främs av EU-bidrag och U-bisånd för inveseringar men omfaas även av överlåelser av räigheer (paen, copyrigh, m.m.). Andra kvarale gav kapialbalansen e neouflöde på,5 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 13

16 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 Finansiell balans Den finansiella balansen som besår av direka inveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven gav upphov ill neoinflöden på 16 miljarder kronor under åres andra kvaral. Poserna direka inveseringar, finansiella deriva och valuareserven bidrog med kapialinflöden, medan porföljinveseringar och övriga inveseringar gav e kapialuflöde. Diagram 11: Finansiell balans, mdr SEK I Sverige I ulande Neo Direka inveseringar Toal gav direka inveseringar under kvarale e neoinflöde på 37 miljarder kronor. Posen ege kapial gav e sörre inflöde på 73 miljarder kronor. Ege kapial gav dels inflöden inom direka inveseringar i ulande, då svenska föreag minskade inveseringar i ulande och dels inom uländska direkinveseringar i Sverige där förvärv av akier i Sverige bidrog med beydande kapialinflöde. Diagram 12: Direkinveseringar, mdr SEK I Sverige I ulande Neo 14 Saisiska cenralbyrån

17 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Bealningsbalansen Porföljinveseringar Porföljinveseringar besår av akier och fonder sam ränebärande värdepapper. E akieinnehav redovisas som en porföljinvesering om ägande är lägre än 1 procen av akiekapial eller röser. Porföljinveseringar med ulande genererade under åres andra kvaral e kapialuflöde på 2 miljarder kronor. Svenska inveserare placerade 61 miljarder kronor neo i uländska värdepapper under andra kvarale, 45 miljarder i porföljakier och 16 miljarder kronor i ränebärande värdepapper. Uländska inveserare neosålde under andra kvarale svenska obligaioner för 46 miljarder kronor, medan svenska penningmarknadsinsrumen neoköpes för 11 miljarder kronor. Toal gav handeln i svenska värdepapper e neoinflöde på 58 miljarder kronor, varav handeln i ränebärande värdepapper ugjorde 55 miljarder kronor. Diagram 13: Porföljinveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Finansiella deriva Transakioner i finansiella deriva ugörs i sörsa grad av swapkonrak i ränor och valuor och främsa innehavare är de svenska sorbankerna. Posiiv marknadsvärderade konrak mo uländsk mopar definieras som en illgång och på samma sä definieras e konrak med e negaiv marknadsvärde som e skuldkonrak. Finansiella deriva gav e neoinflöde på knapp 6 miljarder kronor. Sörsa delen av neoinflöde genererades av swapkonrak medan forwards och opioner gav neouflöden. Saisiska cenralbyrån 15

18 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 Diagram 14: Finansiella deriva, mdr SEK Tillgångskonrak Skuldkonrak Neo Övriga inveseringar Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån. Dea innefaar bland anna reverslån, deposiioner och repor. Diagram 15: Övriga inveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Övriga inveseringar gav e neouflöde på 32 miljarder kronor, främs beroende på en ökad ulåning ill ulande. Ulåningen gav oal e neouflöde på 64 miljarder kronor medan upplåning från ulande gav e neoinflöde på 32 miljarder kronor. Bankerna sod för merparen av neoflödena under kvarale. Bankerna ökade både illgångar och skulder mo ulande medan de icke-finansiella föreagen minskade både illgångar och skulder mo ulande. Valuareserven Sveriges valuareserv är Sveriges riksbanks reserv av guld och värdepapper i uländska valuor. Dess huvudsyfe är a ge illfälliga likvidiessöd ill insolvena banker, a fullgöra Sveriges del i den inernaionella valuafonden (IMF) och a vid behov inervenera på valuamarknaden. 16 Saisiska cenralbyrån

19 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Bealningsbalansen Valuareserven gav e neoinflöde på 8 miljarder kronor vilke främs förklaras av en minskning av uländska ränebärande värdepapper och bankillgodohavanden. Värde på valuareserven ökade och uppgick vid slue av andra kvarale ill 443 miljarder kronor. Diagram 16: Valuareserven, neo mdr SEK Saisiska cenralbyrån 17

20 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Vid ugången av juni 214 visar preliminära uppgifer över Sveriges ulandssällning forsa en neoskuld mo ulande. Skulden uppgick ill 192 miljarder kronor och minskade jämför med beräkningen för ugången av 213 då den uppgick ill 515 miljarder kronor. Förändringar i ulandssällningen kommer dels av ransakioner i den finansiella balansen, som skall mosvara sorleken på överskoen respekive underskoen i byesbalansen. Däruöver påverkas ulandssällningen av valuakursförändringar och förändringar i akiekurser och ränor. De är dock svår a bedöma hur sor påverkan dessa fakorer haf på ulandssällningen de senase halvåre. Byesbalansen har under 214 forsa bidra med beydande översko. Dea har ine avspeglas i mosvarande uflöden i den finansiella balansen vilke har medför en sörre respos. Den finansiella balansen har isälle visa inflöden, medan neoskulden mo ulande har minska. Valuakurseffeker och förändringar i akiekurser och ränor kan ha sor påverkan på ulandssällningen. De är dock svår a bedöma hur sor påverkan dessa fakorer haf på ulandssällningen de senase halvåre. Under perioden har kronan försvagas mo de sörre valuorna. Tillgångarna i ulandssällningen är ill sor del denominerade i uländsk valua medan skulderna främs är denominerade i svensk valua. De gör a försvagningen av den svenska kronan ill sor del kan ha bidragi ill en särk ulandssällning. Den minskade neoskulden kommer främs av en minskad neoskuld inom porföljinveseringar. Tillgångarna inom porföljinveseringar har öka mer än skulderna vilke medför en minskad neoskuld. Värde på svenskägda akier i ulande har öka, en pos som visar uflöden under perioden. Samidig har den svenska valuan försvagas mo de sörre valuorna vilke kan ha bidragi ill en ökning av värde på uländska akier räkna i svenska kronor. Värde på ränebärande värdepapper i ulande har också öka. De är vikig a poängera a uppgiferna om ulandssällningen är preliminära och kommer sannolik a revideras i ak med a saisiken uppdaeras med mer definiiva siffror. 18 Saisiska cenralbyrån

21 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 Revideringar Sveriges revideringspolicy för bealningsbalansen är enlig följande: Vid publicering av kvaral 1 revideras närmas föregående 4 kvaral Vid publicering av kvaral 2 revideras föregående 13 kvaral Vid publicering av kvaral 3 revideras föregående 1 kvaral Vid publicering av kvaral 4 revideras föregående 11 kvaral Under andra kvarale 214 har e undanag gjor från revideringspolicyn och bealningsbalansen har revideras från 213 kvaral 1 ill och med 214 kvaral 1. Under den reviderade perioden skedde revideringar om 18 miljarder kronor neo i byesbalansen och 23 miljarder kronor neo i den finansiella balansen. Saisiska cenralbyrån 19

22 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Vad är bealningsbalansen Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan sepember 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen huvudaggrega är byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de neofakorinkomser och neoransfereringar, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands sam ransfereringar från ulande minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige sam ransfereringar ill ulande kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 2 Dessa inkomser kallas numera ofa för primära och sekundära inkomser. Inkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. Saisiska cenralbyrån 2

23 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Vad är bealningsbalansen där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handel i varor och jänser. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handeln i varor och jänser. För en given inkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handeln i varor och jänser uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (5) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (5) erhålles enkel bealningsbalansen: 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Inkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med urikeshandeln i varor och jänser. Saisiska cenralbyrån 21

24 Vad är bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 X M + F = ( A A 1). (6) + Vänserlede i bealningsbalansen (6) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handeln i varor och jänser och neoinkomserna. Termen A A ) i högerlede visar hur neoillgångarna ( + 1 genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A +1 <. Ekvaion (6) A innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. 22 Saisiska cenralbyrån

25 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Vad är bealningsbalansen Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans Saisiska cenralbyrån 23

26 All officiell saisik finns på: Saisikservice: fn All official saisics can be found a: Saisics service, phone