Fallande produktivitetstillväxt i euroområdet
|
|
- Gun Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fördjupning i Konjunkurläge augusi 7 (Konjunkurinsiue) 8 Inernaionell konjunkuruveckling FÖRDJUPNING Diagram 5 BNP Årlig procenuell förändring, fasa priser Euroområde Trend euroområde USA Trend USA Källor: Groningen Growh and Developmen Cener och he Conferenec Board. Diagram 5 Arbesprodukivie Årlig procenuell förändring, fasa priser Euroområde Trend euroområde USA Trend USA Källor: Groningen Growh and Developmen Cener och he Conferenec Board Fallande produkiviesillväx i euroområde BNP-illväxen vänas i år bli högre i euroområde än i USA. Efersom dea bara har hän vid vå illfällen av de senase femon åren är dea en ämligen ovanlig händelse. De flesa bedömare ror a illväxen redan från näsa år åerigen blir högre i USA, bl.a. ill följd av den högre rendmässiga, eller poeniella, BNP-illväxaken i USA. Medan den rendmässiga illväxaken i USA är ungefär densamma i dag som 97, dvs omkring procen, har de ske en ydlig nedgång i euroområde (se diagram 5). BNP-illväxen kan beräknas som summan av illväxen i arbesprodukivieen och illväxen i anale arbeade immar. Tillväxen i anale arbeade immar i euroområde har sigi någo sedan 97-ale och i sälle är de en gradvis minskning av produkiviesillväxen som ligger bakom den rendmässiga nedgången i BNP-illväxen (se diagram 5). Efer andra världskrige främjades produkiviesillväxen i Europa av a produkiviesnivån var väsenlig högre i USA. Därmed var de förhållandevis enkel a öka produkivieen genom a imporera bäre eknologi. Decennier av s.k. caching up har emellerid reducera skillnaden i produkiviesnivåer markan, vilke gradvis har minska möjligheerna i euroområde a imporera ny eknologi. De finns dock även andra förklaringar ill den fallande produkiviesillväxen i euroområde och av diagram 5 framgår de a skillnaderna i produkiviesnivå åer har öka de senase io åren. Medan produkiviesillväxen i euroområde har forsa sin nedågående rend, ycks de ha ske e rendbro i USA i mien av 99-ale då produkiviesillväxen började siga. Syfe med denna fördjupningsrua är a översiklig sudera de senase decenniernas produkiviesuveckling i euroområde, med fokus på de senase io åren. Bland anna diskueras den nya IKT-eknologins roll. För a få perspekiv på uvecklingen i euroområde visas resula också för USA. TILLVÄXTBOKFÖRING E sä a analysera produkiviesuvecklingen i en ekonomi är med hjälp av s.k. illväxbokföring. Vid illväxbokföring ugår man ifrån en produkionsfunkion, dvs. e anage maemaisk samband mellan insasen av produkionsfakorer och produkion eller förädlingsvärde. Denna funkion kan ransformeras så a den förklarar arbesprodukivie, dvs. produkion per arbead
2 Fördjupning i Konjunkurläge augusi 7 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling 9 imme. Tillväxen i arbesprodukivie beror på hur mängden kapial per arbead imme uvecklas, sam på illväxen i oal fakorprodukivie (TFP). Med TFP avses eknologiska och organisaoriska framseg eller andra innovaioner som medför en ökad produkion vid en given insas av produkionsfakorer. En ökning av mängden kapial per arbea imme kallas kapialfördjupning. De senase decennies produkiviesökningar illskrivs ofa de ökande inveseringarna i informaions- och kommunikaionseknologi (IKT). De kan därför vara lämplig a dela upp kapiale i vå yper, nämligen IKT-kapial och övrig kapial. Groningen Growh and Developmen Cenre (GGDC) har agi fram harmoniserade daa över BNP, anale arbeade immar, kapialsockar och kapiales respekive arbees andelar av förädlingsvärde för e anal länder under perioden 98. Kapialsocken är i daabasen uppdelad i IKT-kapial och övrig kapial. 5 Nedan analyseras uvecklingen i euroområde och USA med hjälp av denna saisik. STIGANDE PRODUKTIVITETSTILLVÄXT I USA SEDAN MITTEN AV 99-TALET För a få perspekiv på uvecklingen i euroområde visas förs resulaen från illväxbokföringen för USA i abell 5. Den analy- Ofa ugår man ifrån en s.k. Cobb-Douglas produkionsfunkion med konsan skalavkasning under perfek konkurrens. Lå Y så för förädlingsvärde,.ex. BNP, och lå K och L så för flöde av kapialjänser respekive jänser från arbeskrafen. I prakiken mäs dock K ofas som kapialsocken och L som anale arbeade immar. Teknologiska framseg eller andra innovaioner som medför en ökad produkion vid en given insas av produkionsfakorerna arbee och kapial beecknas som oal fakorprodukivie (TFP). Produkionsfunkionen har då formen: Y = TFP α L α K α mosvarar kapiales ersäning som andel av förädlingsvärde och (- α ) är arbeskosnadens andel av förädlingsvärde. Om båda sidor divideras med L erhålls y = TFP K L α där y är arbesprodukivieen och K/L är kapialinensieen. För a förbära precisionen i beräkningarna delas kapiale upp i IKT-kapial och övrig kapial, dvs. y β K ik K ovr = TFP L L α ( β ). där β mosvarar IKT-kapiales andel av de oala kapiale och (-β) mosvarar övrig kapials andel av de oala kapiale. Efer logarimering och differeniering erhålls Δ log y = Δ log TFP + ik γ Δ log K ik L + γ ovr Δ log K ovr L där α β= γ ik är IKT-kapiales andel av förädlingsvärde och α (-β)= γ ovr är övrig kapials andel av förädlingsvärde. Termen kapialinensie beecknar mängden kapial av en viss yp per arbead imme i hela ekonomin, snarare än mängden kapial per arbead imme i en viss bransch. En ökad kapialinensie, dvs. x, kallas kapialfördjupning. K Δ log L 5 IKT-kapial definieras som summan av IT equipmen, Communicaion equipmen och Sofware.
3 Fördjupning i Konjunkurläge augusi 7 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling Diagram 55 Produkivie i USA Årlig procenuell förändring, fasa priser, -års glidande medelvärde Arbesprodukivie TFP-illväx Bidrag IKT-kapial Bidrag övrig kapial Källor: Groningen Growh and Developmen Cener och Konjunkurinsiue serade perioden är 98 och siffrorna i abellen anger respekive fakors bidrag ill produkiviesillväxen. Under perioden som helhe var den genomsniliga årliga produkiviesillväxen i USA,8 procen. Efer en genomsnilig årlig illväxak på,5 procen under 98-ale och den försa halvan av 99-ale, ökade produkiviesillväxen markan från mien av 99-ale. De var framför all e ökande bidrag från IKT-kapialfördjupning som drog upp produkiviesillväxen under den andra halvan av 99-ale (se diagram 55). Ökningen i TFP-illväx var under dessa år ganska marginell (se abell 5). Under perioden - föll bidrage från IKTkapial illbaka, och de var i sälle en krafig acceleraion av bidrage från TFP som låg bakom den forsa sigande produkiviesillväxen. 7 Tabell 5 Arbesprodukivie i hela ekonomin i USA Årlig procenuell förändring Arbesprodukivie,8,5,,8,7 Bidrag från kapialfördjupning,9,89,7,99, IKT-kapial,7,7,5,88,5 Övrig kapial,,,,,8 TFP,89,,7,8, Anm. Logarimisk approximaion för procenuell förändring har använs. Källor: Groningen Growh and Developmen Cener och Konjunkurinsiue. En möjlig olkning är a de krävdes organisaoriska och ubildningsmässiga förändringar i ekonomin för a den nya eknologi som inroducerades av de sora inveseringar och den kapialfördjupning som genomfördes i IKT under den andra halvan av 99-ale skulle unyjas på e effekiv sä. När dessa förändringar väl hade ske i illräcklig sor usräckning ökade TFPillväxen i hela ekonomin. I prakiken mäs TFP som en residual och speglar därmed ine enbar eknologiska och andra innovaioners inverkan på produkion och arbesprodukivie, uan även all annan variaion som ine kan hänföras ill observerade kvaniaiva förändringar i kapial eller arbee. Exempelvis inkluderas cykliska variaioner i inensieen med vilken kapialsocken och/eller arbeskrafen unyjas, sam förändringar i kapiales och arbeskrafens kvalie, sam olika mäfel. Resulaen i sudier för euroområde som korrigerar för förändringar i arbeskrafens kvalie yder på a illväxen i denna har sjunki under senare år, dvs. a e må uan denna jusering enderar a i minskande grad överskoa TFP-illväxen och i så fall kan förklara åminsone en del av nedgången i TFP-illväx. Dock visas a även den korrigerade TFP-illväxen har falli, om än i mindre grad. 7 Konjunkurcykeln kan framkalla flukuaioner i såväl bidrage från kapialfördjupning som den uppmäa TFP-illväxen. Även om cykliska variaioner sannolik har spela roll för uvecklingen så som den redovisas i abell 5, alar de fakum a bidrage från IKT respekive övrig kapial sinsemellan uppvisar väldig olika uveckling emo a de skulle vara den dominerande drivkrafen. Dessuom är resursunyjande för de olika perioderna relaiv likara. De är.o.m så a resursunyjande, dvs då TFP-illväxen seg markan, enlig OECD var lägre än Desamma gäller i sor se för euoområde.
4 Fördjupning i Konjunkurläge augusi 7 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling LÅG TFP-TILLVÄXT I EUROOMRÅDET I euroområde var den genomsniliga årliga produkiviesillväxen under perioden 98, procen. I abell visas a produkiviesillväxen föll från, procen per år under 8-ale ill, procen under de försa åren av -ale. Från mien av 99-ale accelererade nedgången, vilke innebär en sor skillnad i jämförelse med uvecklingen i USA. Borse från en ganska krafig ökning under den försa halvan av 99-ale, minskade bidrage från kapialfördjupning under perioden, framför all i slue av perioden. Nedgången har vari sörre för övrig kapial än för IKT-kapial (se diagram 5). Bidrage från IKT-kapial har vari relaiv konsan under perioden, samidig som de har vari beydlig lägre än i USA. Även om man kan skönja en viss ökning i bidrage från IKT-kapial under den andra hälfen av 9-ale och en viss illbakagång under de försa åren av -ale, skedde svängningarna på en lägre nivå än i USA. Även TFP-illväxen har falli rendmässig, framför all i slue av perioden. De är också här den sörsa skillnaden genemo uvecklingen i USA sår a finna. Även om en del av nedgången roligvis kan förklaras av konjunkurcykeln, är falle så sor a de även bör finnas andra förklaringar. Diagram 5 Produkivie i euroområde Årlig procenuell förändring, fasa priser, -års glidande medelvärde Arbesprodukivie TFP-illväx Bidrag IKT-kapial Bidrag övrig kapial Källor: Groningen Growh and Developmen Cener och Konjunkurinsiue Tabell Arbesprodukivie i hela ekonomin i euroområde Årlig procenuell förändring Arbesprodukivie,,9,,8,8 Bidrag från kapialfördjupning,,9,,8,78 IKT-kapial,8,,,, Övrig kapial,,8,99,9, TFP,99,,,, Anm. Logarimisk approximaion för procenuell förändring har använs. Källor: Groningen Growh and Developmen Cener och Konjunkurinsiue. LITEN IKT-KAPITALSTOCK I EUROOMRÅDET En rolig anledning ill avsaknaden av en amerikansk uveckling under senare år är a IKT-kapialsocken i euroområde är relaiv lien. Enlig GGDC är ersäningen ill IKT-kapial som andel av BNP i euroområde ungefär hälfen så sor som i USA ( procen av BNP, a jämföras med procen i USA). Så även om IKT-kapialfördjupningen under perioden 9 enlig GGDC var lika hög i euroområde som i USA, gav den e väsenlig mindre bidrag ill arbesprodukiviesillväxen. I den mån de finns posiiva exernalieer i informaions- och kom-
5 Fördjupning i Konjunkurläge augusi 7 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling munikaionseknologi som har en posiiv inverkan på den oala TFP-illväxen var också denna effek mindre. HAR DEN STARKA UTVECKLINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN DÄMPAT PRODUKTIVITETSTILLVÄXTEN Diagram 57 Arbesprodukivie och anal arbeade immar i euroområde Årlig procenuell förändring Diagram 58 Anal arbeade immar Årlig procenuell förändring Arbesprodukivie Trend arbesprodukivie Arbeade immar Trend arbeade immar Källor: Groningen Growh and Developmen Cener och he Conferenec Board De relaiv se låga inveseringarna i den nya IKT-eknologin i euroområde skulle kunna förklara avsaknaden av en ökning av produkiviesillväxen lik den som ske i USA. Däremo kan de knappas full u förklara a produkiviesillväxen har forsa a falla. Möjligen finns en del av förklaringen i uvecklingen på arbesmarknaden. Den svaga produkiviesuvecklingen i euroområde under senare år har ske samidig som uvecklingen på arbesmarknaden har vari förhållandevis posiiv (se diagram 57). Arbesmarknadsreformer har medför en ökad sysselsäning och illväxen i anale arbeade immar var under högre än i USA (se diagram 58), ros en svagare uveckling av anale personer i arbesför ålder. Vissa bedömare menar a reformerna har öka konkurrensen på arbesmarknaden och medför en beydande sänkning av relaivprise på arbee. 8 Dea har i sin ur medför en subsiuering från kapial mo arbee under senare år, vilke i sin ur har bromsa produkiviesillväxen. Förändringen är då i princip av engångskarakär. När ekonomin har anpassa sig ill relaivprisförändringen och lönerna åer siger i normal ak, kommer kapialfördjupningen - och därmed produkiviesillväxen - a åergå ill sin långsikiga/rendmässiga ak. De finns också sammansäningseffeker som har dämpa produkiviesillväxen. Under senare år har vissa jänsesekorer,.ex. ranspor, hoell- och resaurang - som präglas av förhållandevis låg produkiviesnivå successiv öka sin andel av ekonomin, vilke har dragi ner den genomsniliga produkiviesillväxen. Dea är en uveckling som kan vänas forsäa e bra ag framöver (jänsesekorn ugör forfarande en beydlig mindre andel av ekonomin än i.ex. USA), vilke alar för en mer udragen period av svag produkiviesillväx Euroområde Trend euroområde USA Trend USA Källor: Groningen Growh and Developmen Cener och he Conferenec Board ELLER BEROR NEDGÅNGEN I PRODUKTIVITETSTILLVÄXT PÅ MARKNADSREGLERINGAR OCH ANDRA STRUKTURELLA HINDER? Andra bedömare ser yerligare skäl ill a nedgången i produkiviesillväx kan bli mer långvarig. Ifall den nyillkomna arbes- 8 Se.ex. Gomes-Salvador, Musso, Socker & Turunen () Labour Produciviy Developmens in he Euro Area, ECB Occasional Papers No. 5.
6 Fördjupning i Konjunkurläge augusi 7 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling krafen i genomsni har en lägre produkivie än den eablerade arbeskrafen, 9 har ine falle i föreagens reella arbeskrafskosnader vari så sor som enlig olkningen ovan. Enlig en alernaiv olkning beror ine den minskade kapialfördjupningen på lägre arbeskrafskosnader, uan på en svag kapialavkasning i euroområde. Dea kan i sin ur bero på en svikande ubildningsnivå, regleringar av olika marknader sam andra srukurella svagheer. Samidig har de öppnas nya inveseringsmöjligheer i Öseuropa, Kina och Indien, vilke kan ha drivi upp kapialavkasningskrave. Srukurella problem skulle också kunna förklara den låga TFP-illväxen under senare år. De är möjlig a marknadsregleringar och andra srukurella svagheer har begränsa anpassningen ill den nya IKT-eknologin i euroområde. Sudier yder på a den i USA relaiv euroområde gynnsamma produkiviesuvecklingen under senare år framför all beror på en sarkare TFP-illväx i branscher som är inensiva i användande av IKT. Dea ycks framför all gälla vissa jänsebranscher, såsom grossis- och dealjhandel sam finansiella jänser. Marknadsregleringar, relaiv måliga sasningar på forskning och uveckling och en inflexibel indusrisrukur skulle dessuom kunna förklara a den IKT-producerande sekorn, som karakeriseras av en beydlig högre TFP-illväx än övriga branscher, ine alls har vuxi sig lika sor i euroområde som i USA. AVSLUTANDE KOMMENTARER Den rendmässiga BNP-illväxen i euroområde har falli under senare år då en posiiv uveckling av anale arbeade immar mer än väl har moverkas av en fallande produkiviesillväx. Nedgången i produkiviesillväx gäller såväl illväxen i bidrage från kapialfördjupning som från TFP-illväxen. 9 Den successiv lägre illväxen i arbeskrafens kvalie skulle i så fall ren beräkningseknisk ha dragi ner den uppmäa TFP-illväxen i abell. De finns dock indikaioner på a TFP-illväxen verkligen har falli under senare år, även om man konrollerar för kvalieen hos arbeskrafen (se Gomes-Salvador e al ECB). Exempelvis finns de sudier som pekar på hög grad av komplemenärie mellan högre ubildning och IKT-inveseringar. Se.ex. Van Ark, b., Inklaar, R. & McGuckian, R. () Changing Gear: Produciviy, ICT and Service Indusries in Europe and he US, i Chrisensen, J. & Maskell, P. (eds), The Indusrial Dynamics of he New Digial Economy, Edward Elgar, pp Se.ex. Inklaar, R., Timmer, M. & Ark, B. van (5) ICT and Europe s Produciviy Performance: Indusry-level Growh Accoun Comparisons wih he Unied Saes, Review of Income and Wealh, Vol. 5. De är dock en öppen fråga i vilken usräckning dea beror på en sörre IKTkapialsock i ekonomin eller en bäre anpassning ill den nya eknologin i resen av ekonomin än i euroområde. Dessuom hänger naurligvis dessa vå fenomen ihop.
7 Fördjupning i Konjunkurläge augusi 7 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling De är dock oklar vad som ligger bakom nedgången och implikaionerna om uvecklingen de närmase åren skiljer sig å mellan de olika olkningarna av saisiken. Om den svaga uvecklingen under de senase åren har bero på pågående sammansäningseffeker på arbesmarknaden sam srukurella hinder och en sel indusrisrukur, finns de ine någon sörre anledning a väna sig en snar åerhämning av produkiviesillväxen. Men om de senase årens svaga produkiviesillväx i sälle främs är e resula av a arbesmarknadsreformer har medför en sänkning av relaivprise på arbee i kvaliesjuserade ermer, är de sannolik a produkiviesillväxen åer ar far framöver. Troligen förklaras uvecklingen av en kombinaion av de nämnda fakorerna.
Låg trendmässig BNP-tillväxt i euroområdet
Fördjupning i Konjunkurläge december 5 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling 9 Låg rendmässig BNP-illväx i euroområde Inledning De senase årens konjunkuråerhämning har vari beydlig långsammare
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merTimmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14
Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen
Läs merSkillnaden mellan KPI och KPIX
Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2012
Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merbättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs merKonsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker
Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.
Läs merStrategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet
1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor
Läs merVad är den naturliga räntan?
penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank
Läs merJämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15
Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs merTjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster
Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,
Läs merJobbflöden i svensk industri 1972-1996
Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer
Läs merInfrastruktur och tillväxt
Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh
Läs merFörslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna
Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs mershetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.
Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn
Läs merDrivkrafter bakom den totala faktorproduktivitetens utveckling på regional nivå.
LINKÖPINGS UNIVERSITET Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Inernaionella ekonomprogramme Naionalekonomi ISRN LIU-IEI-FIL-A--09/00601--SE Drivkrafer bakom den oala fakorprodukivieens uveckling
Läs merTjänsteprisindex för varulagring och magasinering
Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005
Läs merPensionsåldern och individens konsumtion och sparande
Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson
Läs merFinansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data
Finansiell Saisik (GN, 7,5 hp,, HT 008) Föreläsning 9 Analys av Tidsserier (LLL kap 8) Deparmen of Saisics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associae Professor) Financial Saisics (Basic-level course, 7,5 ECTS,
Läs merKan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar
Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på
Läs merIngen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning
Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra
Läs merPenningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver
NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr
Läs merModeller och projektioner för dödlighetsintensitet
Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller
Läs merKOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?
KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid
Läs merAtt studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och
Läs merPersonlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet
Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars
Läs merTjänsteprisindex för Rengöring och sotning
Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken
Läs merUpphandlingar inom Sundsvalls kommun
Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du
Läs mer2 Laboration 2. Positionsmätning
2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni
Läs merByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn
ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har
Läs merTruckar och trafik farligt för förare
De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,
Läs merD-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000
D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs merbruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18
18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas
Läs merVäxelkursprognoser för 2000-talet
Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:
Läs merDiskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?
Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-
Läs merKonjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram
Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning
Läs merLektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM
ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller
Läs merFöreläsning 8. Kap 7,1 7,2
Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y
Läs merHa kul på jobbet är också arbetsmiljö
Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö
Läs merBETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006
BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46,
Läs merEgnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002
Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska
Läs merDags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI
SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras
Läs merSkuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys
Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen
Läs merDagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:
Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och
Läs merDet svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System
De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens
Läs merFaktorackumulation och inkomstfördelning En historisk analys av samband mellan ojämlikhet och ekonomisk tillväxt
Fakorackumulaion och inkomsfördelning En hisorisk analys av samband mellan ojämlikhe och ekonomisk illväx 1850-1930 Kandidauppsas, Lunds universie, 2007-09-03 Förfaare: Manuel Echeverría Handledare: Klas
Läs merLaboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson 2001-02-28 v 3.1 ELEKTRONIK Digialeknik Laboraion D158 Sekvenskresar Namn: Daum: Eposadr: Kurs: Sudieprogram: Innehåll
Läs merNationalekonomiska föreningen, Stockholm
ANFÖRANDE DATUM: 2013-06-12 TALARE: Riksbankschef Sefan Ingves PLATS: Naionalekonomiska föreningen, Sockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Sockholm (Brunkebergsorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05
Läs merFAQ. frequently asked questions
FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har
Läs merLösningar till Matematisk analys IV,
Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en
Läs merBackground Facts on Economic Statistics
Background Facs on Economic Saisics 2003:12 En illämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska urikeshandeln 1914 2003 An applicaion of TRAMO/SEATS: The Swedish Foreign Trade Series 1914 2003 Exporen år 1914-2003
Läs merLektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2
Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer
Läs mer1 Elektromagnetisk induktion
1 Elekromagneisk indukion Elfäl accelererar laddningar och magneiska fäl ändrar laddningars rörelserikning. en elekrisk kres är de baerie som gör arbee på elekronerna som ger upphov ill en sröm i kresen.
Läs merInflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin
Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid
Läs merMATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 494 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsäningar som ges här är ine bindande för sudeneamensnämndens bedömning Censorerna besluar om de krierier
Läs merHåkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14
1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14
Läs merHur varaktig är en förändring i arbetslösheten?
Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens
Läs mer9. Diskreta fouriertransformen (DFT)
Arbesmaerial 6, Signaler&Sysem I, 2003/E.. 9. Diskrea ourierransormen (DF) 9.1 eriodicie pulsåg Av 6.3(i), arb.mar.4, sid 50, ramgick a ourierransormen (F) av en unkion är e pulsåg X[k]δ( k/) med pulsavsånd
Läs merFinavia och miljön år 2007
M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd
Läs merAMatematiska institutionen avd matematisk statistik
Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.
Läs mer3 Rörelse och krafter 1
3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns
Läs mer1. Geometriskt om grafer
Arbesmaerial, Signaler&Sysem I, VT04/E.P.. Geomerisk om grafer En av den här kursens syfen är a ge de vikigase maemaiska meoderna som man använder för a bearbea signaler av olika slag. Ofa är de så a den
Läs merEn modell för optimal tobaksbeskattning
En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and
Läs merAktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån
2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. De flesa av övningarna har, om ine lösningar, så i
Läs merDet svenska konsumtionsbeteendet
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund
Läs mer1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.
RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.
Läs merAnsökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015
Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448
Läs merInflation och penningmängd
EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land
Läs merLaborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE
Laboraionsillfälle 4 Numerisk lösning av ODE Målsäning vid labillfälle 4: Klara av laboraionsuppgif 3. Läs förs een om differensmeoder och gör övningarna. Läs avsnie Högre ordningens differenialekvaioner
Läs merÄr staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002
Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa
Läs merVA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning
VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s
Läs merPass Througheffekten i svenska importpriser
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN 27-6-5 Uppsala Universie Magiseruppsas Förfaare: Anders Svensson Handledare: Annika Alexius VT7 Pass Througheffeken i svenska imporpriser en empirisk sudie Sammanfaning
Läs merTunga lyft och lite skäll för den som fixar felen
Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda
Läs merBiomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar
Uöver Newons andra lag, kraflagen, finns också andra samband som kan användas för a lösa olika problem Bland dessa s.k. härledda lagar finns Arbee Energisamband Impuls Rörelsemängdssamband (Impulsmomen
Läs merPerspektiv på produktionsekonomi - en introduktion till ämnet
Perspekiv på produkionsekonomi - en inrodukion ill ämne Fredrik Olsson (fredrik.olsson@iml.lh.se) Ins. för Teknisk ekonomi och logisik LTH, Lunds universie Vad är produkionsekonomi? (eng. ~ Producion &
Läs merDIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens
Läs merEn flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln
Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka
Läs merFöreläsning 19: Fria svängningar I
1 KOMIHÅG 18: --------------------------------- Ellipsbanans soraxel och mekaniska energin E = " mgm 2a ------------------------------------------------------ Föreläsning 19: Fria svängningar I Fjäderkrafen
Läs merEXAMENSARBETE. Företagens ekonomiska incitament till hälsoinvesteringar
EXAMENSARBETE 2005:063 SHU Föreagens ekonomiska inciamen ill älsoinveseringar Erik Geijer Tomas Ejdemo Luleå ekniska universie Samällsveenskapliga ubildningar Naionalekonomiprogramme C-nivå Insiuionen
Läs merValutamarknadens effektivitet
Ekonomihögskolan Lunds Univerise Naionalekonomiska Insiuionen Valuamarknadens effekivie En sudie av växelkurser uifrån UIP med förvänningar Förfaare: Krisoffer Persson Handledare: Fredrik NG Andersson
Läs merRAMSES en ny allmän jämviktsmodell för penningpolitisk analys
RAMSES en ny allmän jämviksmodell för penningpoliisk analys MALIN ADOLFSON, STEFAN LASÉEN, JESPER LINDÉ OCH MATTIAS VILLANI 1 Förfaarna är alla verksamma på APP; Adolfson och Villani på FOE och Laséen
Läs merfluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna
Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53
Läs merVälkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom
Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar
Läs merKvalitativ analys av differentialekvationer
Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Kvaliaiv analys av differenialekvaioner Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Kvaliaiv analys av differenialekvaioner 1 (10) Inrodukion De
Läs merGlada barnröster kan bli för höga
Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG
UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG SPECIALIST NURSING PROGRAMME IN INTENSIVE CARE 60 CREDITS Dnr LiU-2014 00389 Fassälld av fakulessyrelsen
Läs merBASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator
Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.
Läs mer