En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln"

Transkript

1 Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik

2 I serien Bakgrundsfaka preseneras bakgrundsmaerial ill den saisik som SCB producerar inom område ekonomisk saisik. De kan röra sig om produkbeskrivningar, meodredovisningar sam olika sammansällningar av saisik som kan ge en överblick och underläa användande av saisiken. Ugivna publikaioner från 00 i serien Bakgrundsfaka ill Ekonomisk saisik 004:0 Hjälpverksamhe. Avrapporering av projeke Sysemaisk hanering av hjälpverksamhe 004:0 Repor from he Swedish Task Force on Time Series Analysis 004:03 Minskad dealjeringsgrad i Sveriges officiella urikeshandelssaisik 004:04 Finansiell sparande i den svenska ekonomin. Uredning av skillnaderna i finansiell sparande Naionalräkenskaper, NR Finansräkenskaper, FiR Bakgrund jämförelser analys 004:05 Designuredning för KPI: Effekiv allokering av urvale för prismäningarna i buiker och jänsesällen. Examensarbee inom Maemaisk saisik uför på Saisiska cenralbyrån i Sockholm 004:06 Tidsserieanalys av svenska BNP-revideringar :07 Labor Qualiy and Produciviy: Does Talen Make Capial Dance? 004:08 Slurappor från projeke Uppsnabbning av den ekonomiska koridssaisiken 004:09 Bilagor ill slurapporen från projeke Uppsnabbning av den ekonomiska koridssaisiken 004:0 Förbäring av borfallsprocessen i Inrasa 004: PLÖS. Samordning av produkion, löner och sysselsäning 004: Ne lending in he Swedish economy. Analysis of differences in ne lending Naional accouns (NA) Financial accouns (FA). Background comparisons - analysis 004:3 Tesing for Normaliy and ARCH. An Empirical Sudy of Swedish GDP Revisions :4 Combining leading indicaors and a flash esimae 004:5 Comparing welfare of naions 004:6 ES-avdelningens uvecklingsplan :7 Den svenska konsumenprisindexserien (KPI), En empirisk sudie av säsongsmönsre. En illämpning av TRAMO/SEATS 004:8 Skola, vård och omsorg i priva regi. En sammansällning av saisik Forsäning på omslages redje sida! Ovannämnda rapporer, liksom övriga SCB-publikaioner, kan besällas från: Saisiska cenralbyrån, SCB, Publikaionsjänsen, ÖREBRO, elefon eller fax Du kan också köpa SCB:s publikaioner i Saisikbuiken: Karlavägen 00, Sockholm

3 Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO Ekonomisk saisik 006: Saisiska cenralbyrån 006

4 Background Facs Economic Saisics 006: A flash esimaor for Privae Consumpion in Sweden using he Consumer Survey and Reail Trade as auxiliary variables Time series analysis applying he saisical program TRAMO Saisics Sweden 006 Producen Producer SCB, avdelningen för makroekonomi och priser Box Sockholm Saisics Sweden, Macroeconomics and Prices Deparmen Box Sockholm Sweden Förfrågningar Professor Lars-Erik Öller, fn: Inquiries Saisiska cenralbyrån och Sockholms universie Om du cierar ur denna publikaion, var god uppge källan: Källa: SCB, Bakgrundsfaka, Ekonomisk saisik 006:, En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln When quoing maerial from his publicaion, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Background Facs, Economic Saisics 006:, A flash esimaor for Privae Consumpion in Sweden using he Consumer Survey and Reail Trade as auxiliary variables Time series analysis applying he saisical program TRAMO 006 Saisiska cenralbyrån Enlig lagen (960:79) om upphovsrä ill lierära och konsnärliga verk är de förbjude a hel eller delvis mångfaldiga innehålle i denna publikaion uan medgivande från Saisiska cenralbyrån Any reproducion of he conens of his publicaion wihou prior permission from Saisics Sweden is prohibied by he Ac of Copyrigh in Lierary and Arisic Works (960:79). ISSN X Bakgrundsfaka ISSN Ekonomisk saisik ISBN ISBN URN:NBN:SE:SCB-006-X00ST060_pdf Prined in Sweden SCB-ryck, Örebro 006:3

5 Bakgrundsfaka 006: Förord Förord Föreliggande rappor om flash-esimaorer har illkommi efer en idé av Lars-Erik Öller. Han har fungera som handledare å Åsa Kaldersam som skrivi rapporen som en c-uppsas i saisik vid Lunds universie. Den får ses som e led i en serie sudier över hur man kunde få fram idiga indikaorer för vikiga makroekonomiska variabler, se Bakgrundsfaka 003:9 och 004:4. De är min förhoppning a dessa sudier kan vara ill hjälp vid uvecklingen av idig rapporering på Saisiska cenralbyrån. Saisiska cenralbyrån i mars 006 Gunnel Bengsson Lars-Erik Öller

6

7 Bakgrundsfaka 006: Innehåll Innehåll Förord...3 Absrac...7 Sammanfaning...9 Inledning... Meod...4. ARMA modeller...4. ARIMA modeller Transferfunkionsmodeller TRAMO/SEATS Transformaion Saionarie Exremvärden Auokorrelaion Modell och prognos Daa Priva konsumion Hushållens inköpsplaner Dealjhandeln Resula Tes för saionarie Modellspecificering Prognoser Vilken prognos är bäs? Kan man lia på den bäsa modellen?...37 Referenser...39 Lieraur...39 Inerne...39 Bilagor...40 HIP frågeformulär...40 Priva konsumion...4 HIP CCI...43 HIP Samida...44 HIP Framå...45 HIP SFramå...46 Dealjhandeln...47 Saisiska cenralbyrån 5

8 6 Saisiska cenralbyrån

9 Bakgrundsfaka 006: Absrac Absrac In his essay we aim a finding an appropriae flash esimaor of he quarerly Swedish privae consumpion (PK). Wih he aid of he saisics program TRAMO we sudy if monhly daa from he consumer survey (HIP) and reail indusry (DH) can be used in a ransfer funcion model (TFM) o forecas PK. In he work of assessing he sae of he marke and he business rend, fas informaion from he naional accouns is needed for making decisions for he economic poliics in Sweden. A way o speed up he informaion process is o use leading economic indicaors o asses his developmen. Anoher way o ge informaion faser is o use a flash esimae. Such an esimae is made by invesigaing wheher a change in one variable can be approximaed by anoher. The idea of flash esimaes is ha i should be available earlier han he variable ha s esimaed. This mehod is used in he UK, Ialy and Porugal. If a flash esimae can be found, hen a forecas for PK is possible beween 40 and 00 days earlier han he ordinary quarerly repor, depending on wheher one, wo or hree monhs were used o be in he model. To make one-sep ahead forecass of PK we use he program TRAMO. The forecass are evaluaed by comparing he absolue mean percenage error (MAPE) and by applying he forecas accuracy ess of Granger-Newbold and Diebold-Mariano. In he analysis of he residuals of he ransfer funcion models wih one, wo and hree monhs of daa we saw ha he Jarque-Bera es for normaliy, Durbin-Wasons and Ljung-Box s es for auocorrelaion all gave good values. MAPE for he forecass all gave a lower value for he TFM han he univariae model. On he basis of hese resuls all he TFM improved he forecass of PK. PK +(Framå mån,dh mån ) gave he lowes MAPE (0,58 %) of he models. The Granger-Newbold and Diebold-Mariano ess resuled in nonsignificanly beer forecass made by TFM wih one monh daa. For he TFM wih wo and hree monhs of daa only PK+CCI mån,dh mån and PK+Framå 3mån,DH 3mån respecively were found non-significanly beer. All oher forecass made by TFM were significanly beer han he forecas made by he univariae model a he 5%-level. The four TFM (PK+Samida mån,dh mån, PK+Framå mån,dh mån, PK+CCI 3mån,DH 3mån and PK+Samida 3mån,DH 3mån ) can be used as a flash esimae of he Swedish privae consumpion. The mos accurae forecas was made wih he PK+Framå mån,dh mån, which could presen a forecas of PK 70 days before he quarerly forecas of he Swedish privae consumpion. Saisiska cenralbyrån 7

10 8 Saisiska cenralbyrån

11 Bakgrundsfaka 006: Sammanfaning Sammanfaning I arbee med a bedöma konjunkurläge behövs snabb informaion från naionalräkenskaperna efersom denna informaion används som beslusunderlag för den ekonomiska poliiken i Sverige. E sä a påskynda informaionsprocessen är a se på ekonomiska indikaorer för a bedöma denna uveckling eller a använda sig av så kallade flashesima. I denna uppsas söker vi efer e flashesima för den kvaralsvisa oala privaa konsumionen i Sverige (PK). Syfe är a undersöka möjligheen a använda månadsdaa för enkäen hushållens inköpsplaner (HIP) och dealjhandeln (DH) som ledande informaion för a få fram en snabb och illförlilig prognosmodell för PK. Modellen skall i försa hand användas för a skaa innevarande kvarals PK. Flashesimaorn som idenifieras med försa månadsdaa för respekive kvaral skulle ge en idsvins med ca. 00 dagar. Mosvarande idsvins skulle vara ca. 70 dagar om flashesimaor konsrueras med a använda daa om försa och andra månad för respekive kvaral. För en flashesimaorn konsruerad a använda daa om försa, andra och redje månaden för respekive kvaral skulle idsvinsen bli ca. 40 dagar. Vi använde programme TRAMO för a göra ensegsprognoser för priva konsumion med hjälp av månadsdaa från HIP och DH. Prognoserna uvärderades sedan genom a de jämfördes med en univaria modell för priva konsumion. Dea undersökes genom a se på de absolua medel procen fele, MAPE, och prognos osäkerhesesen av Granger-Newbold och Diebold-Mariano. Avsluningsvis såg vi även på e 95 procen konfidensinervall för den bäsa modellen. I residualanalysen av respekive ransferfunkionsmodell med en, vå och re månadersdaa såg vi a Jarque-Beras normalieses, Durbin-Wasons och Ljung-Boxs auokorrelaionses gav bra värden. Alla modeller kan anas ha normalfördelade residualer och ingen auokorrelaion föreligger. MAPE för ensegsprognoserna ger a ransferfunkionsmodellerna alla har lägre MAPE än den univariaa. Uifrån dessa värden förbärar ransferfunkionsmodellerna prognosen för priva konsumion i samliga fall. PK+(Framå mån, DH mån ) gav lägs MAPE (0,58 %) av modellerna. Granger-Newbold och Diebold-Mariano esen gav a hypoesen om a modellerna ger lika bra prognoser ine kan förkasas på 5 procen-nivån för en månadsdaa. För vå och re månadersdaa är endas PK+CCI,DH respekive PK+Framå,DH icke-signifikana. Övriga ransferfunkionsmodeller ger allså signifikan bäre prognoser än den univariaa modellen och vi förkasar nollhypoesen på 5 procen-nivån. De fyra ransferfunkionsmodeller, PK+Samida mån,dh mån, PK+Framå mån,dh mån, PK+CCI 3mån,DH 3mån och PK+Samida 3mån,DH 3mån, kan alla fungera som en flashesimaor för den privaa konsumionen. Säkras prognoser kan däremo göras med PK+Framå mån,dh mån, vilke skulle mosvara en idsvins på 70 dagar. Saisiska cenralbyrån 9

12 0 Saisiska cenralbyrån

13 Bakgrundsfaka 006: Inledning Inledning De sora saisiska underlag som krävs för a kunna mäa e lands BNP kallas för naionalräkenskaperna (NR). Underlage hämas från all möjlig annan saisik, urikeshandel, dealjhandel, arbeade immar, inveseringsenkäen o.s.v. Om man vill följa ekonomins uveckling är de ine bara inressan a vea hur mycke resurser som finns illgängliga, uan också hur de används. Vad gör vi med de som produceras eller imporeras? Man brukar dela in användningen av BNP i följande delar: Priva konsumion de varor och jänser som hushållen förbrukar under åre. Offenlig konsumion de varor och jänser som saen, kommuner och landsing förbrukar under åre. Inveseringar Lagerinveseringar Expor Impor De innebär a man kan skriva: BNP = priva konsumion + offenlig konsumion + inveseringar + lagerinveseringar + expor impor De finns flera fakorer som påverkar den långsikiga uvecklingen. Några aspeker är a konsumenens beslu, id och budgeresrikion säer gränsen. Då konsumenen har ändliga resurser, måse denne besämma om han ska spendera hela sin inkoms, eller spara en del för framida konsumion eller kanske ill och med låna, eller a ill egna sparmedel för a kunna konsumera mer idag. Enlig naionalekonomisk eori försöker allid individen a maximera sin nya. En vikig fakor i dea resonemang är förvänningar, vilka i sor usräckning syr hur konsumenen väljer a spendera sina pengar över id. Subsiuionsprincipen innebär a konsumenen aldrig är fas i si val, uan har möjlighe a ändra sin konsumionskorg om förusäningarna förändras. Konsumenen faar e beslu vid idpunk som kommer slå igenom vid idpunk +. En vanligare och mer flexibel modell för adapiva förvänningar är ill exempel a kommande inflaionsvärde är de samma som de senas observerade värde. Dea kallas för naiv prognos eller bakåblickande förvänningar. Enlig den permanena inkomshypoesen väljer ine konsumenen enbar sin konsumion på dagens inkoms uan även på sin förvänade framida inkoms. Den förvänade inkomsen kan emellerid förändras om konsumenen får ny informaion som påverkar dennes förvänningar i någon rikning. I arbee med a bedöma konjunkurläge och var i konjunkurcykeln vi befinner oss behövs därför snabb informaion från naionalräkenskaperna Saisiska cenralbyrån

14 Inledning Bakgrundsfaka 006: efersom denna informaion används som beslusunderlag för den ekonomiska poliiken i Sverige. E sä a påskynda informaionsprocessen är a använda ekonomiska indikaorer för a bedöma denna uveckling. Exempel på ekonomiska indikaorer är indusriprodukionsindex, konsumenprisindex och Konjunkurinsiues enkä hushållens inköpsplaner (HIP). E yerligare sä a få informaion snabbare är a använda sig av så kallade flashesima. E sådan esima kan närmas beskrivas som en proxyvariabel, där de undersöks om en variabels förändring kan approximeras med någon annan. Idén med flashesima är a de ska finnas illgänglig snabbare än de man ursprungligen vill esimera. Flashesima har hisorisk använs genom kvanifiering av kvaliaiva daa och kombineras med idsseriedaa för a förusäga någo aggrega inom naionalräkenskaperna. Uifrån dessa esimas predikionsförmåga vikas sedan resulaen in i skaningen av NR. Dea illvägagångssä används bland anna i Sorbriannien, Ialien och Porugal, se Bolminger (004) Eurosa undersöker lösningar för a få fram informaion snabbare. Måle är a få u naionalräkenskaper kvaralsvis på europanivå med en fördröjning med maximal 45 dagar. För a dea ska bli möjlig krävs a varje land kan leverera daa mins lika snabb, hels snabbare. Idag är dea ine möjlig. Arbee med flashesimaorer följer vanligvis en våsegsprocess vari de försa sege besår av a idenifiera och välja e lämplig daamaerial uifrån vissa önskvärda egenskaper. Föruom a daamaeriale skall vara illgänglig snabbare än daa för den variabel som ska esimeras så måse korrelaionen vara sark och sabil så a esimaorn blir illförlilig. Näsa seg blir a idenifiera och skaa sambande mellan hjälpvariabeln och aggregae för a sedan kunna skapa prognosmodeller, se Bolminger (004). I denna uppsas söker vi efer e flashesima för den kvaralsvisa oala privaa konsumionen i Sverige (PK). Syfe är a undersöka möjligheen a använda månadsdaa för enkäen Hushållens inköpsplaner (HIP) och dealjhandeln (DH) som ledande informaion för a få fram en snabb och illförlilig prognosmodell för PK. Modellen skall i försa hand användas för a skaa innevarande kvarals PK och kommer a jämföras med modeller som enbar bygger på kvaralsdaa för PK uan a unyja informaionen i månadsdaa för HIP och DH. Kvaralsdaa för NR publiceras 70 dagar efer kvarales slu medan månadsdaa för DH kommer u 5-6 dagar efer månadens slu och månadsdaa för HIP kommer u ca. 30 dagar efer månadens slu. Därmed kan man, om korrelaionen är illräcklig sark, skapa prognosmodeller som bygger på dessa månadsdaa. I bäsa fall räcker de med månadsdaa för kvarales försa månad men mer rolig är a de kan behövas vå månader. Även en prognos som baseras på re månaders månadsdaa ger snabbare informaion än om enbar kvaralsdaa används. I figur. kan en idslinje över de olika publiceringsiderna ses. Saisiska cenralbyrån

15 Bakgrundsfaka 006: Inledning Figur. Publiceringsider av daa för priva konsumion (PK), hushållens inköpsplaner (HIP) och dealjhandeln (DH) Kv Kv Kv 3 Kv 4 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Ok Nov Dec HIP 4: DH 4: HIP 4:3 DH 4:3 HIP : DH : HIP : DH : HIP :3 DH :3 HIP : DH : HIP : DH : HIP :3 DH :3 HIP 3: DH 3: HIP 3: DH 3: HIP 3:3 DH 3:3 HIP 4: DH 4: PK Kv4 PK Kv PK Kv PK Kv3 Flashesimaorn som idenifieras med försa månadsdaa för respekive kvaral skulle ge en idsvins med c:a 00 dagar. Mosvarande idsvins skulle vara ca. 70 dagar om flashesimaorn konsrueras med a använda daa om försa och andra månad för respekive kvaral. För en flashesimaor konsruerad a använda daa om försa, andra och redje månaden för respekive kvaral skulle idsvinsen bli ca. 40 dagar. I den här uppsasen används saisikprogramme TRAMO, se avsni.4, för a göra esegsprognoser för priva konsumion med hjälp av månadsdaa från hushållens inköpsplaner och dealjhandeln. Vi kommer ine a undersöka om andra programpake ger andra resula efersom användande av TRAMO är en del av syfe med uppsasen. Prognoserna uvärderas sedan genom a de jämförs med en prognos gjord med en univaria modell för priva konsumion. Man jämför de absolua procenuella medelfele, MAPE. Därefer esas om räffsäkerheen skiljer sig mellan univariaa prognoser och de som använder sig av hjälpvariabler på månad. Granger-Newbolds och Diebold-Marianos eser används för dea ändamål. Avsluningsvis kommer vi även a se på e 95 procens konfidensinervall för den bäsa modellen. Uppsasen inleds med avsni följ av avsni som bland anna ar upp meodiken bakom TRAMO/SEATS sam de illvägagångssä som använs. I avsni 3 redovisas daamaeriale och i avsni 4 preseneras resulaen. En sammanfaning preseneras i avsni 5. Saisiska cenralbyrån 3

16 Meod Bakgrundsfaka 006: Meod. ARMA modeller En saionär idsserie kan beskrivas av en ARMA modell. Man använder sig av hisoriska daa för a a fram modellen och med hjälp av den göra prognoser. Den generella formen för ARMA-modellen beskrivs nedan. AR(p)-modell AR(p) är en auoregressiv modell med p paramerar, där de nuvarande värde i processen är en linjär kombinaion av idigare p sycken värden, sam en slumperm. z + = δ + φ z + φ z φ p z p a (..) där δ är en konsan, φ i är paramerar och a är e gaussisk vi brus. Vi kan flya över alla z ill en sida av ekvaionen och skriva: [ φ B ( B) z = a (..) p φb... φ p B ] z = φ p Där B är den bakåskifande operaorn som definieras enlig: B p z = z (.9.) p MA(q)-modell MA(q) är en glidande medelalsmodell med q paramerar, där de nuvarande värde i processen är en linjär funkion av e konsan värde och e ändlig anal av idigare slumpermer. z = δ + a + θ... θ Anage a a + θ a + + qa q (..3) är lika med noll kan vi skriva ekvaionen på följande sä: z = [ θ = ( B) a (..4) q B θ B... θ q B ] a θ q ARMA(p,q)-modell En ARMA-modell av ordning p och q, som besår av dessa vå delar, beecknas därför som: z = δ + φz + φ z φ p z p + a θa + θ a θ qa q, (..5) vilke kan skrivas i korare form enlig ovan: φ ( B ) z = θ ( B) a (..6) p q. ARIMA modeller Alla idsserier är dock ine saionära, se avsni.6, från början. När differenieringar krävs för a göra en idsserie saionär alar man om ARIMA-modeller där I sår för Inegraed (anale differenieringar). Modellen kan skrivas som: 4 Saisiska cenralbyrån

17 Bakgrundsfaka 006: Meod φ ( = θ a (..) p d B ), z q ( B) d d där = ( B) är differenieringsoperaorn och d beecknar de minsa möjliga anal differenieringar som krävs för a idsserien ska bli saionär. Om serien uppvisar e säsongsmönser finns de korrelaion mellan observaioner illhörande samma säsong vid olika år. Om vi beecknar säsongen med s, så är z och z -s korrelerade. På säsongnivå beecknas AR(p)- och en MA(q)-paramerarna med Φ respekive Θ. Vi definierar på säsongsnivån enlig: P D s s z Q ( B ) P Φ (B s ) = Θ a (..) s =- B s är differenieringsoperaorn på säsongnivån och D beecknar de minsa möjliga anal differenieringar på säsongnivå som krävs för a göra idsserien saionär. Tillsammans bildar (..) och (..) en ARIMA-modell definierad på ickesäsong- och säsongnivån, illusrera i figur.. och vars uryck är: φ ( Φ = Θ a (..4) p s d D s B ) P (B ) s z θ q ( B) Q ( B ) Modellens srukur karakäriseras av värdena inom pareneserna (p,d,q) och (P,D,Q), ickesäsongs- respekive säsongsnivå. De anger anale auoregressiva ermer och anale glidande medelvärdesermer. Dessuom anges de minsa anal differenieringar som krävs för a göra serien saionär. Periodicieen s är 4 för kvaralsdaa eller för månadsdaa. Visar idsserien ingen säsongsvariaion beskrivs processen uan säsongsdelen. Figur.. ARIMA-modellens srukur Q Icke-säsongsdel Säsongsdel ARIMA (p,d,q) (P,D,Q)s Periodicie Anal AR-ermer Anal differenieringar Anal MA-ermer Anal MA-ermer Anal differenieringar Anal AR-ermer.3 Transferfunkionsmodeller En ARIMA modell använder informaion från bara en idsserie. Men ofa kanske de finns annan informaion som skulle kunna unyjas för a på e bäre sä modellera idsserien. Dea kan man göra genom a lägga ill en eller flera förklarande variabler. Den generella ransferfunkionsmodellen med en förklaringsvariabel x är: y = δ ( B) w( B) x + φ ( B) θ ( B) a (.3.) b där b är anale perioder innan x börjar påverka y - värdena. p w( B) = ( w B w B... w p B ) är e äljarpolynom av ordning p, där p är anale idigare värden av variabeln och Saisiska cenralbyrån 5

18 Meod Bakgrundsfaka 006: r δ ( B) = ( δb δ B... δ r B ) är e nämnarpolynom av ordningen r, där r är anale lags, se Bowerman, O Connell och Koehler (004). En ARIMA modell med k regressionsvariabler ser u enlig: ( B + N (.3.) ) z = b0 + b x, + b x, bk xk, där ( x x ) x,,,..., k,, är de förklarande variablerna i regressionen och N anas följa en ARIMA process. Konsanerna ( b b, b,..., ), 0 är regressionsparamerar, vilka skaas samidig som paramerarna för ARIMA processen. I en vanlig regression anas slumpermen i ekvaionen ovan vara vi brus, se Enders (004). För en ARIMA (,,) modell och en förklarande variabel ger dea modellen: ( B) z = b + b x, + N φ N = θ B e B 0 där ( ) ( ) En prognos kan se u enlig: z ˆ + h b + b x, + h + N+ h b k och e är vi brus. = ˆ ˆ 0 (.3.3).4 TRAMO/SEATS Saisikprogrammen TRAMO, Time Series Regression wih Arima Noise, Missing Observaions and Ouliers, och SEATS, Signal Exracion in ARIMA Time Series, är vå Forran-program som uvecklades av Augusin Maravall och Vicor Gomez vid Spaniens cenralbank. Dessa program finns a ladda ner grais från Spaniens cenralbanks hemsida. De vå programmen är officiell rekommenderade av Eurosa och den Europeiska cenralbanken (ECB). Sedan 999 använder SCB TRAMO/SEATS vid säsongsresning av den officiella saisiken, exempelvis naionalräkenskaperna och indusriprodukionsindex. Dessförinnan användes programme X--ARIMA. Bye av säsongsrensningsprogram ägde rum efer e uvecklingsarbee, som genomfördes på SCB under slue av 990-ale, delvis i samarbee med Eurosa, se (Öhlén, 003). TRAMO är e program för skaning och prognosisering av regressionsmodeller med hjälp av exak maximum likelihood meod. Programme idenifierar och korrigerar för de olika yperna av exremvärden och kan även skaa speciella effeker såsom kalendereffek. Programme kan idenifiera adekva ARIMA-modell och kan auomaisk även undersöka om en predifferansransformaion behövs. Dessa vå möjligheer har använs för a välja rä differens och modell för idsserierna. SEATS är e program för skaning av icke-observerbara komponener i idsserier. Programme använder en ARIMA-baserad meod. De olika komponenerna skaas och prognosiseras med signalexraheringseknik applicerad på ARIMA-modeller, se (Öhlén, 003). En uförlig beskrivning av meodologin bakom de båda programmen finns a läsa i Gomez och Maravall (994, 996, 998) och Maravall och Sánchez (000). 6 Saisiska cenralbyrån

19 Bakgrundsfaka 006: Meod.5 Transformaion Vid skaning av univariaa ARIMA-modeller ugår man från a idsseriens varians är konsan över iden, de vill säga homoskedasisk. Ekonomiska idsserier är dock ofa växande över iden och korsiksvariaionen proporionell mo nivån. De vanligase förfaringssäe för a sabilisera serien är då a logarimera den, vilke kan ha flera prakiska fördelar. Dels får man en direk skaning på elasicieen i regressionsekvaioner med ekonomiska variabler och dels gäller, för små förändringar, a differensen av en logarimisk serie är approximaiv en procenuell förändring. Den vikigase egenskapen är dock a vi kan få idsserien homoskedasisk. En mer generell ransformaion som kan användas för a sabilisera en idsserie med varierande varians är den så kallade Box Cox-ransformaionen. För idsserien y definieras Box Cox-ransformaionen T(y ) som: λ y λ 0 λ T ( y ) = (.5.) ln( y ) λ = 0 där λ är ransformaionsparameern..6 Saionarie För a en ARIMA modell ska kunna användas måse residualen vara saionär. De beyder a daa flukuerar kring e konsan värde, medelvärde, och a kovariansmarisen är konsan över iden. För a en slumpprocess ska kunna berakas som saionär måse allså följande villkor vara uppfyllda för alla : Medelvärde: E y ) = µ (.6.) Variansen: ( Var ( y ) = E( y µ ) = σ (.6.) γ = ( = k = (.6.3) Kovariansen: E[ y µ )( y )] g( k),,... k k µ Om idsserien ine är saionär kan den differenieras så a den blir saionär, se avsni.. En icke-saionär idsserie av d:e graden kan allså ransformeras ill en saionär idsserie genom differeniering d gånger. Ofa räcker de med a a försa differensen. A idsserien har blivi saionär kan esas genom e Dickey-Fuller es. Dickey-Fuller- och uöka Dickey-Fuller-es Anag: Y = ρ + ε (.6.4) Y där ε är e vi brus och ρ är AR-parameern för Y, då sägs den ha enhesro i fall ρ=. En process med en enhesro är ine saionär. I dea fall beecknas serien med I(). Om ρ < så är idsserien saionär och beecknas med I(0). Är däremo ρ > blir processen explosiv. Saisiska cenralbyrån 7

20 Meod Bakgrundsfaka 006: Y - kan subraheras på båda sidorna av ekvaionen och vi får: Y Y = ρ + = ( + ε, (.6.5) Y Y ε ρ ) Y vilke kan skrivas om ill: Y = δ + ε m, (.6.6) Y där är symbolen för försa differensen och δ är lika med ρ-. Är δ =0 har vi en I() idsserie. Nollhypoesen för Dickey-Fuller-es (DF-es) är δ =0 och mohypoesen är a δ <0. Förkasar man nollhypoesen är idsserien I(0). Tessaisikan har en icke-sandardfördelning (τ-fördelning) och värde på saisikan skall vara negaiv, annars är idsserien explosiv. DF-ese kan uföras i re versioner: ) För Y, process uan drif och uan deerminisisk rend: Y = δ Y + ε ) För Y, process med drif (β) och uan deerminisisk rend: Y = β + δ + ε Y 3) För Y, process med drif och deerminisisk rend (): Y = β + β + δ + ε Y De kriiska värde för DF-esen är olika beroende på vilken version som används. Vale av version som skall användas beror på empiriska grunder. ADF-es (Augmened Dickey-Fuller es) ar hänsyn ill a felermerna kan vara korrelerade. Tese innehåller e specifik anal laggade värden av den beroende variabeln Y. ADF- ese kan även dea uföras i de re ovan nämnda versionerna. Tessaisikan är ˆ δ ADF = (.6.7) s ˆ δ där s är sandardavvikelsen för δˆ och H δˆ 0 : enhesro i y förkasas vid sora negaiva ADF värden. För uförligare informaion om Dickey-Fuller es, se Enders, W. (004)..7 Exremvärden Exremvärden (ouliers) är observaioner, som avviker från de övriga värdena i serien även om vi ar hänsyn ill säsongs- och kalendereffeker (för a kunna definiera en avvikelse måse en specifik gräns fassällas). Exremvärdena definieras uifrån re skilda yper: Addiiv exremvärde (AO) karakeriseras av a den påverkar serien endas vid en idpunk, varvid serien hoppar ill men genas åergår ill ungefär samma nivå som idigare. Nivåskife (LS) serien hoppar ill en annan nivå och sannar där. Temporär förändring (TC) serien hoppar ill en ny nivå, men åergår ill den ursprungliga nivån efer några perioder. Orsakerna ill a exremvärdena exiserar i en serie kan variera. I vissa fall kan förändringar i den ekonomiska poliiken ge upphov ill exremvärden. 8 Saisiska cenralbyrån

21 Bakgrundsfaka 006: Meod I andra fall kan exerna händelser påverka serien, ill exempel a världsmarknadsprise på olja av någon anledning drasisk förändras, fel i saisiken eller en srejk. Exremvärden bör undersökas noggran. De finns flera problem som exremvärden kan ge upphov ill ex. bias och felakig sluledning..8 Auokorrelaion Auokorrelaion uppsår om de finns samband mellan observaionerna för olika idsperioder i en idsserie. Om auokorrelaion exiserar i residualerna är koefficienskaningens sandardfel och essaisikor ine längre konsisena. Vid es för auokorrelaion uan srik exogena förklarande variabler används e anna es än de vanliga Durbin-Wason ese. Durbin-Wasons es För a esa om de föreligger negaiv eller posiiv linjär auokorrelaion mellan ε, dvs. felermen i period och ε, felermen i perioden -, används Durbin-Wason es vars saisika är: d n = = n ( e e ) = e (.8.) där e, e..., en är de esimerade residualerna i idsordning. Nollhypoesen är a felermerna ine är auokorrelerade och mohypoesen är a de är aningen posiiv eller negaiv auokorrelerade. Durbin och Wason visade a genom a säa sannolikheen för så kallade Typ I-fel illα så gäller följande: ) Om d < d L,α / kan nollhypoesen förkasas. ) Om d > d U,α / kan nollhypoesen ine förkasas. 3) Om d L,α / d d U,α / kan nollhypoesen varken bekräfas eller förkasas. För uförligare resonemang kring Durbin-Wason es se Ramanahan (00). Ljung-Boxs es De kan även förekomma en annan form av auokorrelaion än den av försa ordningen. När den beroende variabeln är fördröjd på höger sida i modellen används Ljung-Box ese Q LB. Q-saisikan esar nollhypoesen a de ine föreligger någon auokorrelaion upp ill ordning k. Q LB definieras som: Q LB r ( aˆ) = n ( n + ) (.8.) l) K l l= ( n Här är n = n d, där n är anale observaioner i original-idsserien och d är anale differenieringar på icke-säsongnivå som använs för a göra idsserien saionär. r är den kvadrerade auokorrelaionen mellan vå l Saisiska cenralbyrån 9

22 Meod Bakgrundsfaka 006: LB χ m,α residualer separerade med l idsenheer. Q är fördelad. Frihesgraderna, m, ges av anale observaioner minus anale skaade paramerar och α är den valda signifikansnivån. Om Q > χ m, α påvisas auokorrelaion vilke innebär a modellen ine är adekva. Om man väljer för få laggar uppäcker ine ese korrelaion mellan laggar av högre ordning. Om isälle för många laggar väljs blir syrkan i ese svag. För uförligare resonemang kring Ljung-Box es se Bowerman, O Connel, Koehler (005)..9 Modell och prognos E prognosfel, e, definieras som skillnaden mellan verklig ( y ) och skaa ( ŷ ) värde, e = y yˆ. Bias är e konsan prognosfel över iden, dvs. a de verkliga värdena i genomsni är högre eller lägre än prognosvärden. För a uppäcka bias jämför man verkliga värden med prognosvärden över en längre idsperiod. Slumpmässig variaion är den andra delen av prognosfele. När bias är boragen beyder dea a prognosen är lika sannolik a vara låg som hög vid en given idpunk. E sä a uvärdera prognoser är a konrollera rikningsfel eller om prognosen är bäre eller sämre än en naiv prognos. De är vikig a änka långsikig i val av prognosmeodik och uvärdera de saisiska egenskaperna hos olika prognoser. Exempelvis kan en prognos som sysemaisk överskaar/underskaar uvecklingen av priva konsumion, men som har god precision, föredras framför en annan prognos som ine gör någo genomsnilig fel på eferfrågenivån, men isälle har dålig precision. För a a reda på hur bra prognosmodeller är på a göra predikioner kan man jämföra prognosen med de man vill prognosisera genom a ria diagram. Dea kan fungera som en försa indikaor. Naiv modell När en idsserie ugör en kumulaion av chocker som beer sig som vi brus kallas den för en slumpvandring och kan skrivas som y + ε = y där allså ε är i.i.d. För a de överhuvudage ska vara meningsfull a göra prognoser måse de prognoser man får fram visa sig bäre överrenssämma med de sanna värde än vad en naiv prognos gör, de vill säga den opimala prognosen för en slumpvandring. Den naiva prognosen kan användas som e slags måsock på hur bra de andra prognoserna är. Om den suderade idsserien innehåller e ydlig säsongmönser kommer den naiva modellen a göra dåliga prognoser. De man då kan göra är a använda en varian på denna modell för a kunna a hänsyn ill säsongvariaionen. Den naiva modell som isälle kommer a användas är 4 4.ex. ( B)( B ) = ε eller ( B ) = ε. y Prognosen kan i de förra falle skrivas som: ˆ = 4 5 Pr og y E( y ) = y + ( y y ) (.9.) I denna uppsas kommer isälle en univaria ARIMA-modell för priva konsumion, se avsni 4., a användas som måsock vid jämförelse av y 0 Saisiska cenralbyrån

23 Bakgrundsfaka 006: Meod modellerna. A vara bäre än ARIMA är e srängare krav än a vara bäre än en naiv prognos. BIC Vid idenifiering av ARIMA-modeller i programme TRAMO läggs ofa speciell vik vid måe BIC (Bayes Informaion Crierion). Den modell som minimerar värde på BIC är enlig krierie också den bäsa modellen. BICvärde används följakligen ill a jämföra de olika modellerna som anpassas ill en given idsserie. Värde bygger på likelihoodfunkionen, L, och definieras enlig: BIC = -log(l) + Klog(T) (.9.3) där K represenerar anale paramerar i modellen och T anale observaioner, som används vid skaningen av modellens paramerar. Genom a öka komplexieen hos en idsseriemodell, dvs. a öka anale paramerar, kan värde på L ökas, vilke dock kan leda ill en så kallad överparamerisering av modellen. BIC-måe kan därmed ses som en jusering av likelihoodfunkionen på så sä a e sraff udelas för anale paramerar, K, som modellen innehåller. AIC E må som liknar BIC är AIC (Akaikes Informaion Crierion), som definieras enlig: AIC = -log(l) + K (.9.4) En skillnad mellan AIC och BIC är a AIC har en endens a godkänna överparameeriserade modeller, medan BIC kan vara för sräng. Skevhe och Kurosis TRAMO/SEATS esar om residualerna är normalfördelade genom a konrollera fördelningens symmeri och oppighe. Skevhe kan översäas med orde asymmeri och innebär a den ena svansen i normalfördelningskurvan är mer udragen än den andra. För normalfördelning ska värde på skevheen vara 0. Värde definieras enlig: E (( x µ ) ( Var( x)) 3 3 ) (.9.5) Kurosis eller oppighe är e må på i vilken usräckning värdena befinner sig nära medelvärde av fördelningen eller i svansarna. Man skiljer på flera olika yper av kurosis, vilka besäms som: Mesokurosis är benämningen på fördelningar med kurosisvärde lik normalfördelningen. Playkurosis innebär a fördelningen har e kurosisvärde, som är mindre än normalfördelningens värde. Fördelningen har e relaiv jock mipari på båda sidorna av medelvärde och en låg oppighe. Lepokurosis är en beeckning för e kurosisvärde, som är sörre än normalfördelningens värde. Fördelningen har mer sannolikhesmassa i svansarna, så kallade jocka svansar, och är oppigare än normalfördelningen. Saisiska cenralbyrån

24 Meod Bakgrundsfaka 006: För normalfördelningen ska värde på kurosis vara 3 och beräknas enlig följande: 4 E (( x µ ) ) ( Var( x)) (.9.6) Jarque-Bera Jarque-Beras normalieses konrollerar om felermerna följer en normalfördelning. Tessaisikan JB är χ,α fördelad och ger e kriisk värde på 5,99 på 5 procen-nivån. JB= ( K 3) S n + (.9.7) 6 4 där n är anal observaioner i sickprove, S är skevheen och K är kurosismåe. Är es- saisikan mindre än 5,99 kan nollhypoesen a felermerna följer en normalfördelning ej förkasas. Skulle nollhypoesen förkasas innebär dea a de finns en asymmeri (skevhe) och/eller oppighe (kurosis) som avviker från normalfördelningen. Skevhe och kurosis kan även esas var för sig med den ena av de vå ermerna i JB och med en frihesgrad. Granger-Newbold Dea es jämför vå prognosers precision. Lå δ vara prognosfele i den försa och δ vara prognosfele i den andra prognosen, ( δ,δ, i,i ) är oberoende av ( δ,δ, j, j ) för i j, i= n och j= n där n är anale prognoser. + Ponera a de finns vå nya sokasiska variabler δ = δ + δ och δ = δ δ. De förvänade värde av produken är: + E ( δ δ ) = E( δ δ δ δ δ δ δ δ = σ σ (.9.8) + ) = E( ) E( ) + Där E( δ ) och E( δ ) anas vara 0 och därσ och σ är lika om och endas + om de nya variablerna δ och δ är okorrelerade så a korrelaionen + δ i δ i ρ = i= T + = 0 (.9.9) M M + ( δ i ) ( δ i ) i= T + M i= T + Om den andra prognosen är bäre än den försa så är σ sörre än dvs. r >0. Förusa a σ är felvariansen för försa prognosen och σ, σ är fele för den andra prognosen. T är anale observaioner som använs för a göra prognoserna och M är T + anale prognoser som gjor. Följande hypoeser esas genom e -es: H : σ = σ mo 0 H : σ > σ GN rˆ N = (.9.0) rˆ Saisiska cenralbyrån

25 Bakgrundsfaka 006: Meod GN följer en -fördelning med beslusregel P( GN >α ) där α = N ) där N är anale observaioner som används för a göra ( 0,05 prognoserna. För uförligare resonemang, se Enders (004). Diebold-Mariano E anna sä a bedöma vilken prognosmeod som är bäs är Diebold- Mariano ese, som gör parvisa jämförelser där man ugår från vå prognoser y ˆ, och y ˆ, för idsserien y med prognosfelen u, och u,. Jämförelsen besår av a skillnaden av de kvadrerade prognosfelen, = uˆ uˆ, beräknas för a sedan räkna u skillnaden mellan medel- d +, +, + kvadrafele, MSE, för de båda prognoserna: d = H i= d H + = MSE MSE Var( MSE MSE MSE MSE ) d Var H ( d ) ( d + d ) H i= d (.9.) DM = (.9.) = H 0 : MSE = MSE H : MSE > MSE DM följer en -fördelning med beslusregel P( DM >α ) där α = H ) där H är anale prognoser. För uförligare informaion se ( 0,05 Enders (004) sam Clark och McCracken (999). MAPE e De procenuella fele räknas u enlig: PE = 00 (.9.3) y Då negaiva och posiiva fel kan a u varandra använder man absolubeloppe för a undvika dea. Ekvaionen används för a räkna u de absolua medelfele i procen för en idsperiod enlig: MAPE = n n = PE (.9.4) Predikionsinervall För a uvärdera hur bra en prognos är kan man använda sig av e predikionsinervall och genom a sudera bredden på inervalle bedöma hur räffsäker prognosen är och därmed göra bedömningen om man kan lia på den prognos man ar fram. [ yˆ ( n) z SE ( n) ] ± (.9.5) n+ τ n+ τ yˆ n+ τ ( n) beecknar en prognos gjord vid idpunk n vid period n + τ, dea ger formeln för predikionsinervalle. Där SE n+ τ (n) är sandardfele för prognosfele, i idpunk n när man prognosiserarτ seg framå. Saisiska cenralbyrån 3

26 Daa Bakgrundsfaka 006: 3 Daa 3. Priva konsumion Med priva konsumion (PK) avses i denna uppsas den oala privaa konsumionen i miljoner kr per kvaral i 000 års penningvärde. Daa som används är perioden kvaral 980 ill kvaral 005 (0 observaioner). Daa har hämas från SCBs saisikdaabas på Inerne. Den oala privaa konsumionen kommer a represeneras av y i formlerna och härefer endas benämnas som priva konsumion i uppsasen. observaioner (3 år) i slue av daamaeriale (kvaral 3, 00 kvaral, 005) har agis bor ur idsserieanalysen för a kunna jämföras med prognoserna. Tidserien PK omfaar 90 observaioner (kv. 980 kv. 00). 3. Hushållens inköpsplaner Undersökningen Hushållens inköpsplaner (HIP) har genomförs sedan okober 973. Den belyser hushållens uppfaning om den egna sam den svenska ekonomiska uvecklingen, och ligger ill grund för konjunkurprognoser. Undersökningen har sedan 973 genomförs av SCB och sarade som en kvaralsundersökning men är sedan 993 månalig. Konjunkurinsiue (KI) har vari uppdragsgivare sedan 979 och från okober 995 även EGkommissionen i Bryssel. Urvalssorleken har successiv reduceras sedan 973. Urvale var från början 0000 hushåll, från juli 979 var de 6600 hushåll och 985 minskades urvale yerligare ill 400 för april- och okoberundersökningarna och 500 för januari- och juliundersökningarna. Från och med 993 gjordes undersökningen i ansluning ill SCB:s arbeskrafsundersökning (AKU) och omfaade då 00 hushåll. Från okober 995 gjorde SCB e illäggsurval av personer 65 år och äldre. Från och med januari 000 genomförde SCB undersökningen i en s.k. elefonbuss med flera kunder. Urvale omfaade då elefonbussens 000 individer 8 74 år plus e illäggsurval av 00 personer 6-7 år och 75- år. De oala urvale under ugjordes därmed av 00 inervjuer. Från och med januari 00 genomförs undersökningen av GfK Sverige AB. Undersökningen genomförs månadsvis med individer 6 84 år och de oala urvale ugörs av 500 neoinervjuer. Några juseringar genomfördes i frågeformuläre inför 00. Efersom frågorna i enkäen har variera har jag val a ia på de re frågor som vari med längs Hushålles ekonomi jämför med e år idigare Hushålles ekonomi om e år Sveriges ekonomi om e år (Frågornas exaka formulering framgår av bilagan) (Samida) (Framå) (SFramå) 4 Saisiska cenralbyrån

27 Bakgrundsfaka 006: Daa Förroendeindikaorn (CCI) är e medelal av de re försa HIP-variablerna och kallas ofa för förroendeindikaor. I denna uppsas avser CCI den gamla förroendeindikaorn efersom de illkommi vå frågor i beräkningen av CCI som i dagsläge är e medelal av fem frågor. Resulae av HIP-undersökningarna kommer i slue av den månad enkäen görs. De är därför inressan a se om denna serie kan föruspå priva konsumion då resulae av HIPen kommer u ca e kvaral före daa för priva konsumion. Svaren som ges av dessa undersökningar är mycke bäre, någo bäre, ungefär lika, någo sämre, mycke sämre och ve ine. För a kunna represenera hela denna fördelning med en enda siffra gör man om resulaen ill neoal. Dea görs genom a man illdelar svaren olika värden. + för mycke bäre och bäre, 0 för samma och - för sämre och mycke sämre. Före 993 gavs endas svaren bäre, samma och sämre. Om ill exempel 40 procen anser a den ekonomiska siuaionen är bäre i nuläge jämför med för olv månader sen, 0 procen anser a den är sämre och 50 procen anser a den är oförändrad. Då blir neoale 40 minus 0, de vill säga 30. Daa som används är kvaralsdaa för kvaral 980 kvaral 4 99 (5 observaioner) och månadsdaa för januari 993 augusi 005 (5 observaioner). Dessa kommer från Konjunkurinsiue. Tidsserien HIP mån, skapas genom a a försa månaden i varje kvaral. Tidsserien HIP mån, skapas genom a a medelvärde av försa och andra månaden i varje kvaral och idsserien HIP 3mån, skapas genom a a medelvärde av försa, andra och redje månaden i varje kvaral. Samliga serier innehåller oal 03 observaioner. 3.3 Dealjhandeln Dealjhandeln (SNI-kod 5) omfaar all försäljning inom dealjhandeln. De värden som används avser egenlig dealjhandel vilke innebär a försäljning vid apoek och sysembolag ine räknas med. Dealjhandeln (DH) sammansälls av SCB och Handelns Uredningsinsiu (HUI). Siffrorna över dealjhandeln as fram genom a sora och små buikskedjor skickar in sina omsäningsdaa ill HUI och SCB. Publicering sker 5 ill 6 dagar efer månadsskife. Daa för dealjhandeln är månadsdaa i miljoner kronor i fasa priser med basår 000. De har sedan omvandlas ill årsförändringar kvaralsvis i procen och omfaar perioden januari 980 augusi 005 (308 observaioner). Tidsserien DH mån, skapas genom a a försa månaden i varje kvaral. Tidsserien DH mån, är medelvärde av försa och andra månaden i varje kvaral och DH 3mån, medelvärde av försa, andra och redje månaden i varje kvaral. Samliga serier innehåller oal 03 observaioner. Samliga idsserier åskådliggörs grafisk i bilagan. Saisiska cenralbyrån 5

28 Resula Bakgrundsfaka 006: 4 Resula I dea avsni preseneras de modeller som vals i TRAMO sam diagnosiken för varje modell. Modellerna kommer sedan a både esas med hjälp av de essaisikor som presenerades i eoriavsnie och sällas mo varandra med hjälp av Granger-Newbold och Diebold-Mariano es och de absolua procenfele, MAPE, för a få en anydan om vilken modell som är bäs. 4. Tes för saionarie Dickey-Fuller ese används för a esa om idsserierna kan berakas som saionära, vilke beskrevs i eoriavsnie. Ofa räcker de med en differeniering för a få en ekonomisk idsserie saionär. Tese har dålig syrka, vilke innebär a de finns en risk a man ine uppäcker en felakig nollhypoes (Enders 004). Tabell 4.. ADF-es uöka med en lag Uan drif & rend AIC BIC Uan drif & rend PK,68 I () 958 8,93 Framå mån -,49 I () 59 3, lnpk,6 I () -6-5,74 Framå mån -,8 I () 53 3,04 lnpk -4 Diff -7,78 I (0)** -47-8,3 Framå 3mån -, I () 5 3,03 CCI mån -, I (0)** 59 3,89 SFramå mån -,47 I (0)** 7 5,3 CCI mån - I (0)** 579 3,75 Sframå mån -,38 I (0)** 689 5,0 CCI 3mån -,99 I (0)** 573 3,69 Sframå 3mån -,4 I (0)** 684 4,95 Samida mån -,65 I (0)* 56 3, DH mån-diff -3,86 I (0)** 44,6 Samida mån -,66 I (0)* 50 3,06 DH mån-diff -3,6 I (0)** 387,66 Samida 3mån -,55 I () 55 3,00 DH 3mån-Diff -3,77 I (0)** 383,54 Kriisk värde ** 5%-nivå = -,95 * 0%-nivå = -,6 AIC BIC Anale lags besäms genom a AIC/BIC värde minimeras. Ingen anydan om auokorrelaion i residualerna enlig Ljung-Box auokorrelaionses. Samida 3mån, Framå mån, Framå mån, Framå 3mån kan ha enhesröer uan drif och deerminisisk rend enlig ADF-ese uökad med en lag. De respekive τ-saisikorna är -,55, -,49, -,8 och -,, se abell 4... Alla är sörre än de kriiska τ-värde -,95 på signifikansnivån 5 procen. Därför kan nollhypoesen ej förkasas och processerna anses vara I(), d.v.s. innehålla enhesröer och vara icke saionära. När en av hjälpvariablerna används för a besämma prognosmodellen för priva konsumion finns de sor risk för meningslös regression, dea efersom alla idsserierna ej är saionära. Modellen som skaas uifrån idsseriens observaioner kan då ine användas för prognoser. För a kunna hia en modell som kan användas för prognoser uanför de observerade värdena är de vikig a egenskapen om svag saionarie gäller. 6 Saisiska cenralbyrån

29 Bakgrundsfaka 006: Resula De kan dock uppså koinegraion mellan de icke-saionära serierna. Denna visar a en långsikig relaion mellan den beroende variabeln och hjälpvariablerna exiserar. Felermerna av regressionen mellan dessa vå icke-saionära idsserier är då saionära. För a konrollera om månadsdaan för HIP och DH och PK är koinegrerade används AEG-es (Augmened Engle-Granger es). Tese besår av a e ADF-es på residualerna av regression av månadsdaa för hjälpvariablerna på PK uförs. De ADF-es som används på residualerna är uan drif och deerminisisk rend. I abell 4.. kan vi se a vi kan förkasa nollhypoesen för alla hjälpvariablerna. Om nollhypoesen kan förkasas är variablerna koinegrerade och felermerna saionära. Regressionen mellan PK och månadsdaa av hjälpvariablerna är relevan och skaningarna robusa. Tabell 4.. AEG-es uöka med en lag lnpk -4 Diff + Uan drif o rend lnpk -4 Diff + Uan drif o rend CCI mån, DH mån-diff -7,50 I(0)** Framå mån, DH mån-diff -7,59 I(0)** CCI mån, DH mån-diff -7,46 I(0)** Framå mån, DH mån-diff -7,56 I(0)** CCI 3mån, DH 3mån-Diff -7,43 I(0)** Framå 3mån, DH 3mån-Diff -7,5 I(0)** Samida mån, DH mån-diff -7,79 I(0)** SFramå mån, DH mån-diff -7,45 I(0)** Samida mån, DH mån-diff -7,7 I(0)** SFramå mån, DH mån-diff -7,39 I(0)** Samida 3mån, DH 3mån-Diff -7,7 I(0)** SFramå 3mån, DH 3mån-Diff -7,59 I(0)** Kriisk värde ** 5%-nivå = -,95 * 0%-nivå = -,6 Sammanfaningsvis ser vi a månadsdaa för HIP och DH kan användas som regressionsvariabeln för a skaa den logarimerade oala privaa konsumionen. 4. Modellspecificering Som univaria modell har vå modeller esas för den privaa konsumionen. Den ena är den klassiska Airlinemodellen, AIRMA(0)(0), vilke är en mycke vanlig modell som ofa passar för ekonomiska idsserier med säsongmönser. Den andra en ARIMA(00)(0) modell, vilken även den är en enkel modell. I abell 4.. kan vi se a båda modellerna har signifikana MA-paramerar men en ARIMA(0)(0) har både lägs AIC- (-47,77) och BIC-värde (- 8,3068) vilke yder på a denna modell är den bäre av de vå. För Airline-modellen hias en signifikan emporär oulier vid kv Kriisk gräns för -värdena är -,96 och,96 för en signifkans på 5 procennivån. Airline-modellen kommer a användas som univaria modell för priva konsumion vid jämförelse av ensegsprognoserna i avsni Saisiska cenralbyrån 7

30 Resula Bakgrundsfaka 006: Tabell 4.. Parameervärden, AIC och BIC för vå univariaa modeller av PK inom sample (kv. 980 kv. 00) θ (-värde) Θ (-värde) Exremvärden (-värde) AIC BIC ARIMA (0)(0) -0,379 (-,3) -0,43754 (-4,) TC ( 993) -0, (-3,3) -47,77-8,3068 ARIMA (00)(0) -0,508 (-5,44) -46,4-8,633 Samliga modeller med månadsdaa som hjälpvariabler i abell 4.. har signifikana MA-paramerar men för PK+Framå mån,dh mån och PK+SFramå mån,dh mån är regressionsvariablerna DH mån respekive SFramå mån icke-signifikana på 5 procen-nivån. PK+Framå mån,dh mån är dock signifikan på 0 procen-nivån. I re av modellerna med hjälpvariabler hias samma nivåskifande oulier vid kv AIC och BIC är lägre för samliga modeller med hjälpvariabler jämför med den univariaa men lägs för PK+CCI mån,dh mån med en AIC på -480,08 och BIC på -8,35. Tabell 4.. ARIMA(0)(0) - Parameervärden, AIC och BIC för PK + ( HIP mån, + DH mån, ) inom sample (kv. 980 kv. 00) mån PK + HIPmån,DHmån θ (-värde) Θ (-värde) Exremvärden (-värde) HIP (-värde) DH (-värde) CCI, DH Samida,DH Framå,DH SFramå,DH -0,5330 -,33-0, ,5 LS ( 993) -0,0365-3,5 0,00040,38 0,00055, -0,4685 -,6-0,3905-3,64 0, ,68 0,00049,0-0,399 -,6-0, ,76 LS ( 993) -0, ,4 0,00057,5 0,00049,93-0,3808 -,5-0,3698-3,36 LS ( 993) -0, ,45 0,000,3 0,00063,58 AIC -480,08-478,40-480,97-477,70 BIC -8,35-8,36-8,36-8,3 I abell 4..3 har samliga modeller för hjälpvariabler med vå månadersdaa signifikana MA-paramerar och endas PK+SFramå mån,dh mån har regressionsvariablen SFramå mån icke-signifikana på 5 procen-nivån. I re av modellerna med hjälpvariabler hias samma nivåskifande oulier vid kv. 993 som för hjälpvariablerna med en-månadsdaa. 8 Saisiska cenralbyrån

31 Bakgrundsfaka 006: Resula AIC och BIC är lägre för samliga modeller med hjälpvariabler jämför med den univariaa, men lägs för PK+Framå mån,dh mån med en AIC på -483, och BIC på -8,39, vilke är lägre än för modellerna med en månadsdaa. Tabell 4..3 ARIMA(0)(0) - Parameervärden, AIC och BIC för PK + ( HIP mån, + DH mån, ) inom sample (kv. 980 kv. 00) mån PK + HIPmån,DHmån θ (-värde) Θ (-värde) Exremvärden (-värde) HIP (-värde) DH (-värde) CCI, DH Samida,DH Framå,DH SFramå,DH -0,5394 -,35-0,3874-3,53 LS ( 993) -0, ,47 0,00043,39 0,0005,0-0,4354 -, -0, ,80 0,0008 3,07 0,00066,46-0,3360 -,5-0, ,77 LS ( 993) -0, ,46 0,00056,5 0,00060,4-0,368 -,0-0, ,34 LS ( 993) -0, ,59 0,0000,03 0,00078,95 AIC -480,6-478,05-483, -480,9 BIC -8,35-8,36-8,39-8,35 I abell 4..4 har endas PK+(Samida 3mån,, DH 3mån, ) signifikana MA-paramerar och regressionsvariabler. Inga ouliers hias för någon av modellerna. AIC och BIC för PK+(Samida 3mån,, DH 3mån, ) är visserligen lägre än för den univariaa med en AIC på -477,54 och BIC på -8,3 men dessa är ine lägre än för modellerna för en och vå månadersdaa. Därför har även en (00)(0)-modell esas för re månadersdaa. Tabell 4..4 ARIMA(0)(0) - Parameervärden, AIC och BIC för PK + ( HIP 3mån, + DH 3mån, ) inom sample (kv. 980 kv. 00) 3 mån PK + HIP3mån,DH3mån θ (-värde) Θ (-värde) Exremvärden (-värde) HIP (-värde) DH (-värde) CCI, DH Samida,DH Framå,DH SFramå,DH -0,6075 -,38-0,4357-4,05 0,00038,9 0,00089,56-0,979 -,0-0,4698-3,9 0, ,3 0,00089,79-0,595 -,38-0,454-4,6 0,00054,07 0,00080,3-0,4850 -,6-0, , 0,000,05 0,0000,87 AIC -470,97-477,54-47,58-468,3 BIC -8,5-8,3-8,5-8, Saisiska cenralbyrån 9

Background Facts on Economic Statistics

Background Facts on Economic Statistics Background Facs on Economic Saisics 2003:12 En illämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska urikeshandeln 1914 2003 An applicaion of TRAMO/SEATS: The Swedish Foreign Trade Series 1914 2003 Exporen år 1914-2003

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Per Haldén och Jonas Rydén Handledare: Annika Alexius och Chrisian Nilsson H 06 Är valuamarknader effekiva? En koinegraionsanalys

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

2009-11-20. Prognoser

2009-11-20. Prognoser 29--2 Progoser Progoser i idsserier: Gissa e framida värde i idsserie killad geemo progoser i regressio: De framida värde illhör ie daaområde. fe med e progosmodell är a göra progos, ie a förklara de hisoriska

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2 Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Rober Fredriksson Handledare: Beng Assarsson HT 2007 Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprises inverkan på akiemarknaden

Läs mer

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B Föreläsning 7 Kap 6.1-6.7 732G71 aisik B Muliplikaiv modell i Miniab Time eries Decomposiion for Försäljning Muliplicaive Model Accurac Measures Från föreläsning 6 Daa Försäljning Lengh 36 NMissing 0 MAPE

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Föreläsning 8 Kap G71 Statistik B

Föreläsning 8 Kap G71 Statistik B Föreläsning 8 Kap 6.8 732G71 Saisik B Y Saionarie 25 2 För en saionär idsserie gäller 15 1 E(y ) = Var(y ) = 2 Corr(y, y -k ) beror bara av k (idsavsånde) och allså ine av. Uryck i ord: korrelaionen på

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln. Åsa Kalderstam

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln. Åsa Kalderstam Lunds universie Saisiska insiuionen En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO Åsa Kaldersam Uppsas

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti.

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti. Tenamen: Miljö och Maemaisk Modellering MVE345) för TM Åk 3, VÖ3 klockan 4.00 den 27:e augusi. För uppgifer som kräver en numerisk lösning så skriv ned di svar och hur ni gick ill väga för a lösa uppgifen

Läs mer

Valutamarknadens effektivitet

Valutamarknadens effektivitet Ekonomihögskolan Lunds Univerise Naionalekonomiska Insiuionen Valuamarknadens effekivie En sudie av växelkurser uifrån UIP med förvänningar Förfaare: Krisoffer Persson Handledare: Fredrik NG Andersson

Läs mer

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen Icke förvänad korrelaion på den svenska akiebörsen Carl-Henrik Lindkvis Handledare: Johan Lyhagen Sammanfaning Denna uppsas avser a undersöka och, i den mån de går, förklara icke förvänad korrelaion mellan

Läs mer

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Konsumentprisindex för kläder och skor

Konsumentprisindex för kläder och skor Saisiska Insiuionen STA03:2 Lunds Universie HT 2007 Kandidauppsas, 0poäng Konsumenprisindex för kläder och skor 986-2005 Dekomponering och prognosisering Förfaare: Henrik Svansröm 79063-4098 Samuel Roos

Läs mer

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik? Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002 Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa

Läs mer

3. Matematisk modellering

3. Matematisk modellering 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3.. Modellyper För design oc analys av reglersysem beöver man en maemaisk modell, som beskriver sysemes

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Modellering och prediktion av tidsserier gällande sjukförmåner inom socialförsäkringen

Modellering och prediktion av tidsserier gällande sjukförmåner inom socialförsäkringen Maemaisk saisik Sockholms uiversie Modellerig och predikio av idsserier gällade sukförmåer iom socialförsäkrige Per Johasso Examesarbee 6:8 Posal address: Maemaisk saisik Dep. of Mahemaics Sockholms uiversie

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Föreläsning 2. Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller

Föreläsning 2. Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller Föreläsning 2 Prognosisering: Prognosprocess, eferfrågemodeller, prognosmodeller Kurssrukur Innehåll Föreläsning Lek1on Labora1on Inroduk*on, produk*onsekonomiska grunder, produk*onssysem, ABC- klassificering

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

Programvara. Dimmer KNX: 1, 3 och 4 utgångar Elektriska/mekaniska egenskaper: se produktens användarhandbok. TP-anordning Radioanordning

Programvara. Dimmer KNX: 1, 3 och 4 utgångar Elektriska/mekaniska egenskaper: se produktens användarhandbok. TP-anordning Radioanordning Programvara Dimmer KNX: 1, 3 och 4 ugångar Elekriska/mekaniska egenskaper: se produkens användarhandbok Produkreferens Produkbeskrivning Programvarans ref TP-anordning Radioanordning TXA661A TXA661B Dimakor

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Tidsserieanalys. Vad karaktäriserar data? Exempel:

Tidsserieanalys. Vad karaktäriserar data? Exempel: Tidsserieanalys Exempel: Vad karakäriserar daa? Observaionerna är ine oberoende Observaionerna ger e mönser över iden ex sigande värden med iden ex periodisk variaion över en idsperiod av besämd längd

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm

Läs mer

Kan förekomsten av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen ränteparitet?

Kan förekomsten av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen ränteparitet? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Joakim Lannergård Handledare: Annika Alexius VT 2006 Kan förekomsen av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen räneparie?

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Svenskt producentprisindex (PPI) En analys av tidsseriens integrationsgrad och säsongsmönster

Svenskt producentprisindex (PPI) En analys av tidsseriens integrationsgrad och säsongsmönster Svensk producenprisindex (PPI) 1975 004 En analys av idsseriens inegraionsgrad och säsongsmönser 005:10 I serien Bakgrundsfaka preseneras bakgrundsmaerial ill den saisik som avdelningen för ekonomisk saisik

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik

Läs mer

Det prediktiva värdet hos den implicerade volatiliteten

Det prediktiva värdet hos den implicerade volatiliteten Föreagsekonomiska insiuionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Magiseruppsas HT 2005 De predikiva värde hos den implicerade volailieen en jämförelse mellan Black-Scholes och Cox-Ross-Rubinsein Förfaare: Saphiro Flügge

Läs mer

För de två linjerna, 1 och 2, i figuren bredvid gäller att deras vinkelpositioner, θ 1 och θ 2, kopplas ihop av ekvationen

För de två linjerna, 1 och 2, i figuren bredvid gäller att deras vinkelpositioner, θ 1 och θ 2, kopplas ihop av ekvationen Knemak vd roaon av sela kroppar Inledande knemak för sela kroppar. För de vå lnjerna, och, fguren bredvd gäller a deras vnkelposoner, θ och θ, kopplas hop av ekvaonen Θ Θ + β Efersom vnkeln β är konsan

Läs mer

ARIMA del 2. Patrik Zetterberg. 19 december 2012

ARIMA del 2. Patrik Zetterberg. 19 december 2012 Föreläsning 8 ARIMA del 2 Patrik Zetterberg 19 december 2012 1 / 28 Undersöker funktionerna ρ k och ρ kk Hittills har vi bara sett hur autokorrelationen och partiella autokorrelationen ser ut matematiskt

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Regelstyrd penningpolitik i realtid

Regelstyrd penningpolitik i realtid Naionalekonomiska Insiuionen Regelsyrd penningpoliik i realid En konrafakisk simulering med realidsdaa Magiseruppsas 4 juni 2008 Handledare: Klas Freger Förfaare: Marin Henriksson Handledare: Jesper Hansson

Läs mer

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt 5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa

Läs mer

Prognoser av ekonomiska tidsserier med säsongsmönster

Prognoser av ekonomiska tidsserier med säsongsmönster Uppsala universie Saisiska Insiuionen C-uppsas i Saisik Handledare: Johan Lyhagen Prognoser av ekonomiska idsserier med säsongsmönser - En empirisk meodjämförelse Eliza Leja Jonahan Sråle 2011-05-17 Sammanfaning

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

El- och värmeproduktion

El- och värmeproduktion El- och värmeprodukion 2008 Blankeanvisningar Allmän Saisiken över el- och värmeprodukionen innehåller uppgifer om produkionen av el sam indusri- och fjärrvärme, förbrukningen av producerad energi, de

Läs mer

Direktinvesteringar och risk

Direktinvesteringar och risk NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Haldén Handledare: Marin Holmén H 07 Direkinveseringar och risk Finns e samband? Sammanfaning Beslu om och var man ska genomföra

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Inbjudan och program till seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress

Inbjudan och program till seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress KONGRESS Inbjudan och program ill seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress Qualiy Winn Hoell i Haninge den 20 maj kl 9.00-15.00 9.00-10.00 Kaffe och regisrering 10.00-11.00 Öppnande av kongressen

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer

Diarienummer KF2016-101. Miljörapport 2015

Diarienummer KF2016-101. Miljörapport 2015 Diarienummer KF2016-101 Miljörappor 2015 Käppalaförbunde 2 (20) Innehåll 1. Verksamhesbeskrivning 3 1.1. Miljöaspeker och miljöpåverkan... 3 1.2. Ny rökammare och anläggning för högflödesrening... 4 1.3.

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1 ösningsförslag ill enamensskrivning i SF1633 Differenialekvaioner I Tisdagen den 7 maj 14, kl 8-13 Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är

Läs mer

Framtidsförväntningsundersökningars förmåga att förklara och prognostisera hushållens inköp av varaktiga varor.

Framtidsförväntningsundersökningars förmåga att förklara och prognostisera hushållens inköp av varaktiga varor. Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie C-uppsas Förfaare: Johan Löfqvis, Michael Wiberg Handledare: Beng Assarsson Vårerminen 2007 Venileringsdaum 07-06-04 Framidsförvänningsundersökningars förmåga

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer

Inflation och penningmängd

Inflation och penningmängd EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer