Direktinvesteringar och risk
|
|
- Gunilla Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Haldén Handledare: Marin Holmén H 07 Direkinveseringar och risk Finns e samband?
2 Sammanfaning Beslu om och var man ska genomföra en direkinvesering grundar sig på en rad fakorer. En av dessa är den risk som är förknippad med inveseringen. Den här uppsasen ar upp risk i form av volailie dels på akiemarknader men också för växelkurser. Med ugångspunk från vå eorier där den ena säger a hög risk är förena med en lägre nivå av direkinveseringar sam en mosa som isälle menar a hög risk leder ill en högre direkinveseringsnivå undersöker jag siuaionen för USA och Sverige. Genom a undersöka jus dessa länders marknader får man en bild av ekonomins sorleks beydelse för huruvida risken påverkar direkinveseringar eller ine. Resulae yder på a risk i form av akiemarknads- sam växelkursrisk ine påverkar andelen direkinveseringar i en lien ekonomi som Sveriges men a de i USA s fall finns e posiiv samband mellan andelen direkinveseringar och akiemarknadsrisk sam e negaiv samband mellan andelen direkinveseringar och växelkursrisk. Nyckelord: direkinveseringar, fdi, risk, akiemarknadsvolailie, växelkursvolailie 1
3 Innehållsföreckning 1 Inledning Teori Hög risk avskräcker Realopionseorin Tidigare sudier Meod A mäa risk A esa för e evenuell samband Saionärie Slugilig modell Daa Resula Enhesro Esimering Slusas Referenser
4 1 Inledning Med uländska direkinveseringar, eller bara direkinveseringar menas: Inveseringar i e främmande land varvid den inveserande paren (e akiebolag eller e föreag av annan yp) erhåller konrollen över den gjorda inveseringen. Normal ar direkinveseringen den formen a e föreag sarar e doerbolag i ulande eller skaffar sig ägarkonroll över e redan exiserande föreag där. (Dickson, Luukkainen & Sandelin, 1986) Genom direkinveseringar i ulande kan e föreag vinna en rad fördelar. Man kan ill exempel vinna skaefördelar och komma å naurillgångar, billigare arbeskraf och ny eknik för a förbära sin konkurrenskraf (Rugman, 1998). Var vill då föreag invesera? Svare kan delas upp i vå delar. Den ena delen är förena med konsumion och de andra med produkion. E exporerande föreag kan vilja flya sin produkion närmare sina konsumener och då hel enkel välja a genomföra en direkinvesering på den marknad där dess konsumener finns. Vad de gäller produkionsperspekive så hänger de närmare ihop med kosnader för arbeskraf, lagsifning och landes poliiska och ekonomiska siuaion. Som är falle med de flesa inveseringar är även uländska direkinveseringar förenade med en viss risk. De råder delade meningar om hur denna risk påverkar viljan a genomföra direkinveseringar. Vid idigare sudier har man dels funni belägg för a hög risk är förena med lägre direkinveseringsflöden men även för mosasen, a hög risk ger högre direkinveseringsflöden. Man har dock, så vi jag ve, endas ägna sig å a undersöka sora ekonomier som USA, Tyskland och Japan sam en rad uvecklingsländer. Syfe med den här uppsasen är a undersöka om de finns några skillnader mellan hur denna risk påverkar andelen direkinveseringar i en sor ekonomi som USA jämför med en lien, men ändå väluvecklad ekonomi som Sverige. Jag kommer a ugå ifrån vå olika eorier som ger mosaa implikaioner. Den ena grundar sig på CAPM-modellen, som hel enkel säger a sysemaisk högre risk kräver högre avkasning och a de därmed finns e negaiv samband mellan direkinveseringar och risk. Den andra eorin bygger isälle på a inveseringen är a se som en realopion där inveseringens värde ökar med risken då inveseraren har möjligheen a uvidga eller avbrya inveseringen med iden (Ross m.fl., 2005). En sörre risk på en marknad skulle i dea fall innebära ökade inveseringar. 3
5 Vad som menas med risk är i de här falle ine självklar. I idigare sudier har man främs behandla risk i form av växelkursvolailie. Variaion i växelkurser ökar osäkerheen vid inveseringsbeslu då inveserarens kosnader, både vad de gäller löner men också maerial och andra produkionskosnader, påverkar den inveserande parens konkurrenskraf mo övriga akörer. Även jag kommer a använda mig av växelkursvolailie som e riskmå. Dessuom kommer jag även a använda akiemarknadsvolailieen som en proxy för generell risknivå i lande. En hög akiemarknadsvolailie borde yda på en osäker marknad och därmed vara förena med högre risk vid inveseringsbeslu. Med dessa bägge eorier i åanke esimerar jag regressionsmodeller för direkinveseringar som andelen av oala inveseringar mo de vå riskmåen akiemarknads- och växelkursvolailie. Jag inkluderar även konrollvariabler i regressionen för a kunna isolera riskmåens evenuella påverkan. Resulae yder på a Sverige och USA skiljer sig å. I Sverige finns inge samband mellan andelen direkinveseringar och de bägge riskmåen men i USA indikerar resulae a risk i form av akieindexvolailie leder ill en högre andel direkinveseringar men a risk i form växelkursvolailie isälle leder ill en lägre andel direkinveseringar, ceeris paribus. Näsa avsni behandlar de eorier som ligger bakom uppsasen. Avsnie inleds med vå eorier som behandlar risk. Sedan behandlas illvägagångssäe när man mäer risk följ av en genomgång av saisiska aspeker som bör beakas vid es av e evenuell samband. Efer eoriavsnie följer en genomgång av vad idigare förfaare kommi fram ill inom samma och angränsande områden. De visar sig a man funnis belägg för både posiiva och negaiva samband mellan direkinveseringar och risk. Sedan behandlar jag den meod som används för a esa sambande mellan direkinveseringar och risk. I korhe undersöker jag förs idsseriernas egenskaper för a sedan vida lämpliga saisiska ågärder och sluligen skaa parameeresima. Daaavsnie som följer efer meoddelen ger en beskrivning av de underliggande daa som används vid parameerskaningen. Här moiveras val av variabler och undersöka marknader. 4
6 Sluligen följer vå avsni där förs resulaen av eser och skaningar preseneras för a sedan en övergripande bild av de evenuella sambande ska kunna ges varpå slusaser kan dras. 2 Teori På vilke sä risken hos en marknad påverkar nivån av direkinveseringar är ine glasklar. Man kan dela in de möjliga händelseförloppen i vå alernaiv. Den ena säger a högre risk avskräcker föreag a genomföra direkinveseringar då osäkerheen ökar. Den andra menar isälle a en högre risk är förena med sörre vilja a genomföra dessa inveseringar då den högre risken medför e sörre avkasningsinervall och således en poeniell högre avkasning jämför med låg risk. Nedan följer en genomgång av dessa bägge eorier. 2.1 Hög risk avskräcker En varian av den klassiska CAPM-modellen är den inernaionaliserade varianen IAPM (Inernaional Asse Pricing Model). Den säger a den förvänade avkasningen är beroende av en marknads korrelaion med världsmarknaden. ( E( rm ) rf ) i m E ( ri ) = rf + β, Där E ( r i ) = den förvänade avkasningen för inveseringen i. r = den riskfria ränan f E( r m )= den förvänade genomsniliga avkasningen på marknaden m och, i, m β i,m = e riskmå enlig formen: β i, m = 2 σ m σ där σ i, m är kovariansen mellan inveseringen i s avkasning och den genomsniliga inveseringsavkasningen på marknaden och inveseringsavkasning. 2 σ m är variansen för marknadens Efersom kovariansen, σ i, m definieras som produken av korrelaionskoefficienen (ρ) och sandardavvikelserna för avkasningen för inveseringen och för marknaden ( σ mσ i ), 5
7 σ = i, m ρσ mσ i, leder en ökad sandardavvikelse ill en ökad kovarians varpå beakoefficienen också siger. Då jag i den här uppsasen fokuserar på risk i form av volailie mä som en avkasningseller växelkursvarians innebär de a en hög sandardavvikelse är förena med hög volailie. Dea leder i sin ur ill a inveseraren kräver en högre förvänad avkasning för a genomföra en invesering och a färre inveseringar således genomförs. 2.2 Realopionseorin I många fall sker en invesering i flera olika seg. I mosas ill den föregående risk avskräcker-eorin kan man då se på direkinveseringar ur e realopionsperspekiv. Inveseringsmöjligheer är a liksälla med opioner vilka således ger räigheen, men ine skyldigheen a gå vidare med inveseringen i framiden. Då värde av en opion ökar med den underliggande illgångens värdes sandardavvikelse beyder de i inveseringssammanhange a direkinveseringens värde ökar med dess risk. Dea grundar sig på a ill exempel en köpopion ine unyjas om den underliggande illgångens värde är lägre än lösenprise (omvän gäller för säljopion) och a en högre sandardavvikelse endas påverkar värde i posiiv rikning (se figur 1). 1 1 För en uförligare diskussion hänvisas ill Meron (1973) 6
8 Figur 1 Värde av en köpopion De grå markeringarna avser möjliga priser för den underliggande illgången, S. Som framgår av figuren är sörre spridning av de möjliga ufallen (högre volailie) förena med en högre värderad opion då köpopionen endas unyjas om värde av den underliggande illgången översiger lösenprise. X Excersise price, S T Share price a mauriy, c value of opion 3 Tidigare sudier En sor mängd sudier har ägnas å fenomene direkinveseringar. Dessa sudier har gjors ur en rad olika synvinklar, dels med mål a hia direkinveseringarnas besämningsfakorer men även med måle a ia närmare på vissa av dessa besämningsfakorer. Bland den senare kaegorin, där den här uppsasen hör hemma, finns en sor mängd arbeen som fokuserar på sambande mellan direkinveseringar och växelkurser. Dessa arbeen ar visserligen upp variabeln risk i form av växelkursvolailie men mycke få, om någon, fokuserar på risk som volailie på akiemarknaden. Då den här uppsasen fokuserar på risk både i form av akiemarknads- och växelkursvolailieen är de relevan a ia på vad man kommi fram ill inom område för växelkurseffeker på direkinveseringar. Cushman (1985) fann, genom a poola årliga, bilaerala, direkinveseringsflöden från USA ill Sorbriannien, Frankrike, Tyskland, Kanada och Japan mellan 1963 och 1978 e posiiv samband mellan växelkursvolailie och direkinveseringar varpå högre växelkursvolailie 7
9 allså ger e öka flöde av direkinveseringar. Tio år senare hiade även Goldberg och Kolsad (1995) e posiiv samband när även de undersöke USA, Kanada, Japan och Sorbriannien. De finns dock även go om resula som pekar på mosasen. Uraa och Kawai (2000) bekräfar CAPM-eorin vid en undersökning av japanska föreags uländska direkinveseringar och finner belägg för a hög växelkursvolailie påverkar direkinveseringar negaiv. Även Bénassy-Quéré, Fonagné och Lahrèche-Révil (1999) fann e negaiv samband mellan direkinveseringar och växelkursvolailie när de analyserade 42 uvecklingsländer som moog direkinveseringar mellan 1984 och Meod 4.1 A mäa risk Med risk menas all som ofas volailie. Volailie är i sin ur e må på hur någo avviker från e medelvärde. I fallen för CAPM- sam realopionseorierna innebär de allså a man mäer volailieen som den kvadrerade sandardavvikelsen på en marknads eller illgångs avkasning under en viss idsperiod alernaiv växelkursers avvikelse från e medelvärde. Då jag vill undersöka sambande mellan risk och direkinvesering, som är noera på kvaralsbasis kommer jag a använda mig av en proxy för volailieen för varje kvaral genom a beräkna genomsnie av de månaliga avkasningarnas avvikelser från kvarales medelvärde i kvadra. Allså använder jag mig förs av akieindex för a beräkna varje månads avkasning. Sedan beräknar jag medelvärde för kvarales avkasning. Med hjälp av dessa variabler beräknar jag sedan de kvadrerade avvikelserna för varje månad och använder sedan kvarales genomsni som mi må för volailie. En annan fakor som kan änkas påverka beslu om direkinveseringar är växelkursrisk. Denna risk kan även den mäas som volailie och innebär då a högre volailie ger högre osäkerhe genom ill exempel poeniella valuaförluser och konkurrensförändringar (lönenivåer, maeriel ec.) (Uraa & Kuwai, 2000). En riskaver inveserare skulle då kräva en högre förvänad avkasning då inveseringens osäkerhe ökar. Se ur e realopionsperspekiv blir siuaionen annorlunda. Som idigare nämns innebär en realopion a inveseringen sker i flera seg varpå inveseraren har möjligheen men ine 8
10 skyldigheen a gå vidare med inveseringen i framiden. En hög växelkursvolailie skulle då innebära a både de poeniella vinserna och förluserna ökar, eller med andra ord, inervalle för de möjliga ufallen ökar. I opionsfalle beyder de a ökad osäkerhe leder ill a opionens värde också ökar. 4.2 A esa för e evenuell samband För a få bäsa möjliga resula när de gäller skaningen av e evenuell samband mellan direkinveseringar och risk bör man ha vissa saker i åanke. De försa som bör beakas är de olika idsseriernas egenskaper. Många idsserier som behandlar makrodaa innehåller någon form av idsrend, ofa deerminisisk eller sokasisk. Dea beyder a de har medelvärden, varianser och kovarianser som ine är idsoberoende, även kalla icke-saionära (se figur 1). Vanliga OLS- eller GLS-esima med dessa serier skulle då leda ill missvisande, eller spuriösa resula (Ramirez, 2000). Figur 2 Saionär och ickesaionär idsserie 360 Icke-saionär idsserie 80 Saionär idsserie E sä a göra ickesaionära idsserier saionära är a skriva dem i differensform (Pindyk & Rubinfeld, 1998). De beyder allså a man subraherar varje observaionsvärde med föregående idsperiods observaionsvärde: ΔY = Y Y = β ( X X 1)
11 Sluligen bör man även a hänsyn ill a de rimligvis är en viss fördröjning mellan e inveseringsbeslu och dess genomförande. Enlig Jeannere (2007) as inveseringsbeslu e år eller ibland ännu längre innan inveseringen görs. Därför kommer jag även a skaa en modell där direkinveseringsvariabeln för e viss anal idpunker fram i iden, +k, sälls mo de andra variablerna vid idpunken. Dea är allså mosasen ill lags och kallas för leads, vilke också är den benämning jag använder mig av framöver. Som framgår av eoridelen ovan kommer jag a använda mig av vå olika riskmå vid skaningen av sambande mellan direkinveseringar och risk. Dessa riskmå fås fram genom a skaa den genomsniliga volailieen hos e lands växelkurs sam akiemarknad vid varje kvaral (se avsnie om Daa). För a kunna isolera och urskilja hur jus riskmåen påverkar direkinveseringarna ar jag även med några andra variabler i regressionen. Jag inkluderar BNP, real räna och e rendmå i form av akiemarknadens index uveckling. För en uförligare diskussion om vale av variabler hänvisar jag ill avsnie om Daa. 4.3 Saionärie Många makroekonomiska idsserier uppvisar, som idigare nämns, ickesaionära egenskaper. De innebär a de i så fall måse differenieras ills de blir saionära. För a esa huruvida de variabler jag inkluderar i min modell uppvisar dessa egenskaper kommer jag a använda mig av e klassisk es för enhesro, nämligen Augumened Dickey-Fullerese. De går u på a esa nollhypoesen a β = 0 och ρ = 1 i ekvaionen y = α + β + ρy p 1 + λδy j + ε. j= 1 där är en rendvariabel och λδ p j= 1 y j är anale lagar som inkluderas för a eliminera auokorrelaionen. Dea anal besäms uifrån Akaike s informaionskrierium. Kan nollhypoesen ine förkasas anar man a variabeln innehåller en enhesro och a den då måse differenieras för a bli saionär (Pindyck & Rubinfeld, 1998). 10
12 4.4 Slugilig modell Efer a ha esa samliga variabler för enhesro kommer jag som sag a differeniera de variabler där man ine kan förkasa nollhypoesen a en enhesro exiserar. Dea kommer då a leda fram ill en modell med endas saionära variabler varpå de är möjlig a dra korreka slusaser om hur de båda riskmåen påverkar direkinveseringarna i respekive land. Modellen, där direkinverseringsvariabeln noeras som FDI, kommer då a se u enlig följande (noera a vissa variabler kan komma a differenieras): FDI = α + β1bnp + β 2räna + β 3 Akeindexrend + β 4Vol akieindex + β 5Vol växelkurs 5 Daa Jag använder mig av kvaralsdaa från 1984:1 ill 2006:4 hämad från Daasream och Ecowin. Anledningen ill a använda jus kvaralsdaa är a direkinveseringar ine görs på daglig basis och då kräver e daamaerial med sörre idsinervall. A vale föll på jus kvaralsdaa grundar sig också på a måen för akiemarknads- och växelkursvolailie skulle kunna bli väldig missvisade med ill exempel årsdaa då akiemarknader och växelkurser kan änkas hinna förändras markan under denna idsperiod. De länder jag fokuserar på är Sverige och USA. Vale a analysera sambande mellan direkinveseringar och risk för jus dessa vå länder grundar sig på vå huvudanledningar. För de försa är de vå sycken väluvecklade länder vilke gör a insamlande av daa underläas väsenlig. Längre idsserier ger sörre sickprov och då även sörre saisisk säkerhe. Den andra anledningen ill a välja jus dessa länder är sorleksskillnaden mellan dem. USA är världens sörsa ekonomi medan Sverige illhör de mindre (sä ill uvecklade länder). Direkinveseringarna är beräknade som neo av inkommande direkinveseringar i respekive land. De beyder a föruom nya direkinveseringar i länderna as även hänsyn ill så kallade uflyade inveseringar när ill exempel uländska föreag väljer a flya produkion från lande i fråga. Dessa direkinveseringar är sedan angivna som andelen av de oala inveseringarna i respekive land för a slippa inflaionsproblem sam a försöka 11
13 undvika ickesaionärie. Dea gör a en ökad andel direkinveseringar kan bero på dels a direkinveseringarna öka men även a de inhemska inveseringarna minska. I falle för Sverige lyckades jag ine hia uppgifer för de oala inveseringarna. I sälle adderade jag saliga och privaa inveseringar för a erhålla mosvarande variabel. Noera här a andelen direkinveseringar i Sverige är väldig hög för vissa perioder. En sådan period är andra kvarale 1999 då andelen direkinveseringar uppgår ill så mycke som 95 procen. Dea skulle evenuell kunna bero på de omsändigheer som rådde kring den dåvarande ITbubblan. Akiemarknadsvolailieen i Sverige och USA mäs som volailieen på avkasningen av Affärsvärldens generalindex, AFGX respekive Dow Jones Indusrial Avarege, DJIA. Anledningen ill vale av jus dessa index är a de bägge är sora index som vikar föreagens påverkar och därför ger en bra bild av landes inveseringsklima. Dessuom har de funnis under en väldig lång idsperiod vilke underläar daainsamlande. De växelkurser jag använder mig av är SEK/USD och USD/EUR. Anledningen ill a jag använder mig av jus dessa växelkurser är främs a de är vanlig förekommande i diskussioner gällande relaerade ämnen och a de finns läillgängliga i Ecowin för min valda idsperiod. Vale av konrollvariabler grundar sig på en rad fakorer. Dels är de fliig använda vid idigare arbeen inom samma område. Enlig Janicki & Wannuva (2004) är ekonomins sorlek en avgörande fakor för nivån av direkinveseringar. Således inkluderar jag BNP som en variabel i min modell. Vidare är den reala ränan en annan vikig parameer (Buckley & Casson, 1981). Vid inveseringar är långa ränor av sörre vik än kora varpå jag använder mig av en ioårig obligaionsräna. Indexrenden är änk a ge en långsikig bild av hur landes ekonomi uvecklar sig och as med på grund av a en posiiv uveckling bör arahera direkinveseringar och vice versa. En annan anledning ill a jag inkluderar jus dessa variabler är a de är objekiva och då ine innehåller någon subjekiv bedömning. 12
14 6 Resula Nedan följer en presenaion av resulae av parameerskaningarna. Innan dessa skaningar gör jag, som idigare nämns, es för a undersöka huruvida idsserierna uppvisade saionära egenskaper eller ej. 6.1 Enhesro Jag använder mig av Augumened Dickey Fuller-ese för a esa för enhesro. Tese görs både med konsan och med konsan och rend. Visar de sig a man ine kan förkasa nollhypoesen om enhesro kommer jag a använda mig av försadifferensen av idsserierna vid kommande parameerskaningar. Nedan följer en abell med resulae av ADF-ese. Signifikana resula markeras med aserix. Noera a FX-sår för växelkurs. 13
15 Tabell 1 ADF-es för enhesro Tese förkasar nollhypoesen a enhesro exiserar för de bägge variablerna afgx-volailie och växelkursvolailie. För variablerna fdi och räna fökasas hypoesen a enhesro exiserar vid i e av de vå fallen. Tes för variablerna BNP och afgx-rend visar a enhesro exiserar för dessa. Konsan Sverige Konsan och rend ADF I(0) Lag ADF(1) Lag ADF I(0) Lag ADF(1) Lag FDI * * * 2 BNP * ** 4 Räna * * * 0 AFGX-vol * * * * 2 FX-vol * * * * 1 AFGX rend * * 0 USA Konsan Konsan och rend ADF I(0) Lag ADF(1) Lag ADF I(0) Lag ADF(1) Lag FDI *** * * 0 BNP ** * 1 Räna * * 4 DJIA-vol * * * * 3 FX-vol * * * * 1 DJIA rend * * 0 H(0)=Enhesro exiserar. *, ** och *** indikerar signifikan skild från 0 på 1%, 5% sam 10% nivå Signifikansnivåer enlig MacKinnon (1998) 14
16 Som framgår av abell 1 kan man för de bägge riskmåen förkasa hypoesen a enhesro exiserar i både Sveriges och USA s fall. För variablerna för direkinveseringar ger ese ine glasklara resula. Då esen indikerar a man ine kan behålla hypoesen a enhesro exiserar i samliga fall väljer jag a behandla direkinveseringsvariablerna som saionära idsserier. Samma resonemang går a föra när de kommer ill variabeln för räna för de bägge länderna. I likhe med direkinveseringsvariablerna väljer jag även i de här falle a beraka variablerna som saionära. 2 För de reserande variablerna, BNP och akieindexrend, visar ese ydlig a man ine kan förkasa hypoesen a enhesro exiserar varpå jag använder mig av försadifferensen vid min slugiliga esimering. Således skaar jag följande modell för Sverige: FDI + k sam för USA: FDI + k = α + β ΔBNP + β räna + β ΔAFGX + β AFGX + β FX + ε rend = α + β ΔBNP + β räna + β ΔDJIA + β DJIA + β FX + ε rend 4 4 vol.. vol. 5 5 vol. vol. 6.2 Esimering Som nämndes i meoddelen är de en fördröjning mellan de a e inveseringsbeslu as ills de genomförs. Således kommer jag a köra regressioner med en direkinveseringsvariabel med mellan fyra och sex leads och sedan väga samman resulae för a kunna dra korreka slusaser (Jeannere, 2007). Resulae preseneras i Tabell 2 a och b nedan. 2 Vid es där direkinveserings- och ränevariablerna berakades som icke-saionära och därför försadifferenierades gav modellerna en förklaringsgrad nära noll och inga parameerskaningar var signifikan skilda från noll. 15
17 Tabell 2 a Koefficienskaningar (med -värden), Sverige Modellen skaas med 4, 5 och 6 leads för direkinveseringsvariabeln, FDI. Variablerna BNP och afgx-rend är försadifferenierade då es yder på a de är ickesaionära. Endas parameerskaningarna för räna och afgx-rend är signifikana varpå de bägge riskmåen ej kan sägas påverka andelen direkinveseringar i Sverige. Anal leads i FDI BNP ( ) ( ) ( ) räna * * * ( ) ( ) ( ) AFGX rend *** *** ( ) ( ) ( ) AFGX vol ( ) ( ) ( ) FX vol ( ) ( ) ( ) *,** och *** indikerar skild från noll på 1%, 5% och 10% signifikansnivå Tabell 2 b Koefficienskaningar (med -värden), USA Modellen skaas med 4, 5 och 6 leads för direkinveseringsvariabeln, FDI. Variablerna BNP och afgx-rend är försadifferenierade då es yder på a de är ickesaionära. Parameerskaningen för akieindexvolailie är signifikan i majorieen av fallen och påverkar andelen direkinveseringar i USA posiiv. Parameerskaningen för den andra riskvariabeln, växelkursvolailie är signifikan i e av fallen och är därför mera svårolkad. Koefficienen är negaiv och påverkar då andelen direkinveseringar i USA negaiv. Av övriga parameerskaningar är de för akieindexrend och räna signifikana i samliga fall och den för BNP inisignifikan i samliga fall. Anal leads i FDI BNP 2.19E E E-05 ( ) ( ) ( ) räna ** *** *** ( ) ( ) ( ) DJIA rend 9.16E-06 * 8.75E-06 ** 7.06E-06 ** ( ) ( ) ( ) DJIA vol ** * ( ) ( ) ( ) FX vol *** ( ) ( ) (0.1849) *,** och *** indikerar skild från noll på 1%, 5% och 10% signifikansnivå 16
18 För Sveriges del är de endas koefficienerna för variablerna för räna och akieindexrend som är signifikan skilda från noll. Koefficienen för ränan är negaiv och signifikan på en procens nivå i samliga fall och koefficienen för akieindexrend posiiv och signifikan på io procens nivå i vå av re fall. En procens förändring av ränan medför en minskning av andelen direkinveseringar på i genomsni 1,2 procen. För akieindexrenden är påverkan så pass lien a den kan försummas. Koefficienskaningarna för akieindexvolailie sam växelkursvolailie kan ine sägas påverka den beroende variabeln direkinveseringar i de här falle. För USA är resulae annorlunda. Vid skaning med fyra leads i direkinveseringsvariabeln finner man a koefficienen för ränan är negaiv och signifikan skild från noll på fem procens nivå, koefficienen för akieindexrenden posiiv på en procens nivå och koefficienen för akieindexvolailieen posiiv på fem procens nivå. Vidare kan ine hypoesen a BNP-variabelns och växelkursvolailieens koefficiener är lika med noll förkasas varpå de då ine påverkar andelen direkinveseringar. När regressionen körs med fem sycken leads i direkinveseringsvariabeln är koefficienerna för ränan negaiv och akieindexrenden posiv sam signifikana på io respekive fem procens nivå. Vidare är de bägge koefficienerna för riskmåen, akieindexvolailie och växelkursvolailie, posiiv respekive negaiv och signifikana på en procens respekive io procens nivå. Koefficienen för BNP-variabeln är även i de här falle insignifikan och påverkar då ine andelen direkinveseringar. Vid sex leads i direkinveseringsvariabeln är de endas koefficienerna för akieindexrend (posiiv) och räna (negaiv) som är signifikan skilda från noll. Dea innebär allså a varken akieindexvolailie eller växelkursvolailie enderar a påverka andelen direkinveseringar i de här falle. Sammanfaningsvis kan man säga a de även i USA s fall finns e negaiv samband mellan ränan och andelen direkinveseringar. I de här falle är dock ränans påverkar beydlig mindre och en procens höjd räna innebär en minskning av andelen direkinveseringar med i genomsni 0,1 procen. I likhe med hur de är i Sverige är även akiendexrendens påverkan på andelen direkinveseringar i USA så lien a den är försumbar. 17
19 Vidare är de endas i USA s fall de bägge riskmåen har en påverkan på andelen direkinveseringar. Akieindexvolailieen påverkar i vå av re skaade modeller och växelkursvolailieen i en av re. Efersom akieindexvolailieen påverkar andelen direkinveseringar i majorieen av de skaade modellerna för USA och växelkursvolailieen ine har någon påverkan i majorieen av modellerna kan man hävda a akieindexvolailie påverkar andelen direkinveseringar medan växelkursvolailie ine gör de. Man kan dock också hävda a de är modellen med fem leads som är den bäs lämpade vilke då innebär a både risk i form av akieindexvolailie och växelkursvolailie påverkar andelen direkinveseringar. Vad de gäller ecken och sorlek på koefficienen för akieindexvolailie så är den förs och främs posiiv. Således finns e posiiv samband mellan andelen direkinveseringar och akieindexvolailie i USA. Sorleken på koefficienen är i genomsni 1,6. De beyder a för varje procens volailiesökning ökar andelen direkinveseringar med 1,6 procen. Teckne på koefficienen för växelkursvolailie är isälle negaiv och sorleken är 2,4. Allså exiserar de e negaiv samband mellan andelen direkinveseringar och växelkursvolailie i USA där varje procens volailiesökning minskar andelen direkinveseringar i lande med 2,4 procen. 7 Slusas I den här uppsasen har jag ia närmare på de evenuella sambande mellan direkinveseringar och risk i form av akieindexvolailie och växelkursvolailie. Dea har gjors med måle a dels kunna idenifiera hur dea samband ser u men även med måle a undersöka huruvida de förekommer skillnader mellan en sor ekonomi som USA och en lien som Sverige. För a kunna isolera den del av sambande som beror på de vå riskmåen har jag inkludera konrollvariablerna BNP, räna och akieindexrend i modellerna. Efer a ha väg samman de olika skaningarna kan man dra slusasen a de ine finns någo samband mellan andelen direkinveseringar och de vå riskmåen i Sverige. I USA finner man dock e posiiv samband mellan andelen direkinveseringar och akieindexvolailie. Man ska dock ine lägga all för sor vik vid jus själva koefficienskaningen 1,6. Sorleken på den är beroende av hur man definierar volailieen och man bör således nöja sig med a konsaera a de verkar finnas e posiiv samband och a högre risk i form av 18
20 akieindexvolailie allså ses som någo posiiv när de gäller viljan a göra direkinveseringar i USA. Således finns här belägg för a Realopionseorin håller. Som nämns i resuladelen ovan kan man ine ueslua a även växelkursvolailie påverkar andelen direkinveseringar i USA s fall. Till skillnad från akieindexvolailie är dock sambande här negaiv vilke yder på a risk avskräcker -eorin gäller. Som synes påverkar de vå riskmåen andelen direkinveseringar på olika sä. Orsaken eller orsakerna ill dea är någo som skulle vara inressan a uforska närmare i framida sudier. En anledning ill a de finns e posiiv samband mellan direkinveseringar och akieindexvolailie i jus USA skulle kunna vara USA s sällning som världsledande ekonomi. I perioder då USA s akiemarknad ses som riskabel är rimligvis även många andra länders akiemarknader de. Efersom USA ses som en sor och sark ekonomi kan de då finnas en viss rygghe a genomföra inveseringar jus där jämför med andra, ännu osäkrare länder. Anledningen ill a sambande mellan växelkursvolailie och andelen direkinveseringar i USA skiljer sig från akieindexvolailiessambande och är negaiv skulle kunna vara a en osäker växelkurs i USD ine nödvändigvis beyder a andra valuors växelkurser är osäkra varpå direkinveseringar i andra länder skulle kunna vara a föredra. Dea är dock e ämne som bör uredas mer veenskaplig och grundlig i framiden. 19
21 Referenser Böcker Dickson, Luukkainen & Sandelin, (1986), Termer i Naionalekonomi, Liber förlag, Sockholm Pindyk, R. S. & Rubinfeld, D. L., (1998), Economeric Models and Economic Forecass, Irwin McGraw-Hill, Boson, MA, 4 h ediion Ross, S., Weserfield, R. & Jaffe, J., (2005), Corporae Finance, McGraw-Hill, Boson, MA, 7 h ediion Ariklar Bénassy-Quéré, A., Fonagné, L. & Lahrèche-Révil, A., (1999), Exchange Rae Sraegies in he Compeiion for Aracing FDI, CEPII, documen de ravail, No Buckley, P. & Casson, M., (1981), Models of he Mulinaional Enerprise, Journal of Inernaional Busienss Sudies, Vol. 29, No. 1, pp Cushman, D. O., (1985), Real Exchange Rae Risk, Expecaions and he Level of Direc Invesmen, The Review of Economics and Saisics, Vol. 67, No. 2, pp Goldberg, L. S. & Kolsad, C. D., (1995), Foreign Direc Invesmen, Exchange Rae Variabiliy and Demand Uncerainy, Inernaional Economic Review, Vol. 36, No. 4, pp Janicki, H. & Wannuva, P., (2004), Deerminans of Foreign Direc Invesmen: Empircal Evidence from EU Accession Candidaes, Applied Economics, 36:5, Jeannere, A., (2007), Foreign Direc Invesmen and Exchange Rae Volailiy: a Non-Linear Sory, Universiy of Luasanne Swiss Finance Insiue 20
22 Meron, R., (1973), Theory of Raional Opion Pricing, The Bell Journal of Economics and Managemen Science, Vol. 4, No. 1, pp Ramirez, M., (2000), Foreign Direc Invesmen in Mexico: A Coinegraion Analysis, Journal of Developmen Sudies, 37:1, Rugman, A., (1998), Mulinaional Enerprises and Public Policy, Journal of Inernaional Business Sudies, Vol. 29, No. 1, pp Uraa, S. & Kawai, H., (2000), The Deerminans of he Locaion of Foreign Direc Invesmen by Japanese Small and Medium-sized Enerprises, Small Business Economics, No. 15, pp
bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs merÄr valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Per Haldén och Jonas Rydén Handledare: Annika Alexius och Chrisian Nilsson H 06 Är valuamarknader effekiva? En koinegraionsanalys
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2012
Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merPass Througheffekten i svenska importpriser
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN 27-6-5 Uppsala Universie Magiseruppsas Förfaare: Anders Svensson Handledare: Annika Alexius VT7 Pass Througheffeken i svenska imporpriser en empirisk sudie Sammanfaning
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merKan förekomsten av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen ränteparitet?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Joakim Lannergård Handledare: Annika Alexius VT 2006 Kan förekomsen av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen räneparie?
Läs merSkillnaden mellan KPI och KPIX
Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas
Läs merAtt studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och
Läs merJämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15
Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus
Läs merKonsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker
Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe
Läs merÄr terminspriserna på Nord Pool snedvridna?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av
Läs merOljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Rober Fredriksson Handledare: Beng Assarsson HT 2007 Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprises inverkan på akiemarknaden
Läs merTjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster
Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera
Läs merDet prediktiva värdet hos den implicerade volatiliteten
Föreagsekonomiska insiuionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Magiseruppsas HT 2005 De predikiva värde hos den implicerade volailieen en jämförelse mellan Black-Scholes och Cox-Ross-Rubinsein Förfaare: Saphiro Flügge
Läs merMonetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning
Läs merReala växelkursers bestämningsfaktorer
ATIOALEKOOMISKA ISTITUTIOE Uppsala Universie Magiseruppsas, 0 poäng Förfaare: Jonas Rydén Handledare: Annika Alexius VT 2007 Reala växelkursers besämningsfakorer En analys av oljepris och BP-uvecklings
Läs merFinansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data
Finansiell Saisik (GN, 7,5 hp,, HT 008) Föreläsning 9 Analys av Tidsserier (LLL kap 8) Deparmen of Saisics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associae Professor) Financial Saisics (Basic-level course, 7,5 ECTS,
Läs merEn komparativ studie av VaR-modeller
Naionalekonomiska insiuionen Magiseruppsas EKONOMIHÖGSKOLAN Okober 005 LUNDS UNIVERSITET En komparaiv sudie av VaR-modeller Handledare Hossein Asgharian Förfaare Ola Grönquis Erik Källerö 1 Sammanfaning
Läs merIcke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen
Icke förvänad korrelaion på den svenska akiebörsen Carl-Henrik Lindkvis Handledare: Johan Lyhagen Sammanfaning Denna uppsas avser a undersöka och, i den mån de går, förklara icke förvänad korrelaion mellan
Läs merStrategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet
1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe
Läs merVolatilitetstransmission - En studie av aktiemarknaderna i Sverige, Tyskland, England, Japan och USA
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Anders Borgsröm Handledare: Johan Lyhagen VT 005 Volailiesransmission - En sudie av akiemarknaderna i Sverige, Tyskland, England,
Läs merRegelstyrd penningpolitik i realtid
Naionalekonomiska Insiuionen Regelsyrd penningpoliik i realid En konrafakisk simulering med realidsdaa Magiseruppsas 4 juni 2008 Handledare: Klas Freger Förfaare: Marin Henriksson Handledare: Jesper Hansson
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merInflation: Ger kointegration bättre prognoser?
Kandidauppsas Januari, 006 Naionalekonomiska insiuionen Inflaion: Ger koinegraion bäre prognoser? Krisofer Månsson 836-3938 Handledare: Thomas Elger Sammanfaning Tiel: Inflaion: Ger koinegraion bäre prognoser
Läs merSkuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys
Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen
Läs merVad är den naturliga räntan?
penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank
Läs merVäxelkursprognoser för 2000-talet
Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs merTimmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14
Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen
Läs merTjänsteprisindex för varulagring och magasinering
Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005
Läs merInflation och penningmängd
EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land
Läs merfluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna
Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53
Läs merDet svenska konsumtionsbeteendet
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund
Läs merLektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM
ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller
Läs merFörord: Sammanfattning:
Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare
Läs merDagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:
Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och
Läs merSkattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag
Beng Carlsson I ins, Avd f sysemeknik Uppsala universie Empirisk modellering, 009 Skaning av respiraionshasighe R och syreöverföring LA i en akivslamprocess rojekförslag Foo: Björn Halvarsson . Inledning
Läs merTaylor- respektive McCallumregeln för Sverige
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie D-uppsas Förfaare: Pia Fromle Handledare: Annika Alexius HT 2005 Taylor- respekive McCallumregeln för Sverige en normaiv analys av perioden 1993 2005
Läs merRealtidsuppdaterad fristation
Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm
Läs merJobbflöden i svensk industri 1972-1996
Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens
Läs mer2 Laboration 2. Positionsmätning
2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni
Läs merHedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden
Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian
Läs merFöreläsning 8 Kap G71 Statistik B
Föreläsning 8 Kap 6.8 732G71 Saisik B Y Saionarie 25 2 För en saionär idsserie gäller 15 1 E(y ) = Var(y ) = 2 Corr(y, y -k ) beror bara av k (idsavsånde) och allså ine av. Uryck i ord: korrelaionen på
Läs merEn modell för optimal tobaksbeskattning
En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and
Läs merOptimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?
Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein
Läs mershetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.
Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn
Läs merPersonlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet
Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars
Läs merHar Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?
Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer
Läs merSvensk arbetslöshetsdata: Hjälper barometerdata att prognostisera Sveriges arbetslöshet
Saisiska insiuionen Svensk arbeslöshesdaa: Hjälper baromeerdaa a prognosisera Sveriges arbeslöshe Uppsas i Saisik 5 högskolepoäng Nivå 60-90 högskolepoäng Okober 007 Av: Krisofer Månsson Handledare: Mas
Läs merVolatilitetsprediktion för S&P 500 -en utvärdering av prediktionsförmågan för historisk konditionell och optionsbaserad volatilitet.
UPPSALA UNIVERSITET Naionalekonomiska Insiuionen Magiseruppsas Förfaare: Emma Nilsson Handledare: Lennar Berg Höserminen 007 Volailiespredikion för S&P 500 -en uvärdering av predikionsförmågan för hisorisk
Läs merFramtidsförväntningsundersökningars förmåga att förklara och prognostisera hushållens inköp av varaktiga varor.
Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie C-uppsas Förfaare: Johan Löfqvis, Michael Wiberg Handledare: Beng Assarsson Vårerminen 2007 Venileringsdaum 07-06-04 Framidsförvänningsundersökningars förmåga
Läs merKonjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram
Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning
Läs merEFFEKTEN AV VALUTARISK PÅ BILATERAL HANDEL
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie C-uppsas Hösen 2008 EFFEKTEN AV VALUTARISK PÅ BILATERAL HANDEL Johan Grip & Mounir Karadja Handledare: Chrisian Nilsson 1 1 Vi vill acka Chrisian Nilsson,
Läs merLektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2
Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer
Läs merInflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin
Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid
Läs merD-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000
D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell
Läs merPåverkansfaktorer på nybilsförsäljning
Föreagsekonomiska insiuionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Kandidauppsas 10 poäng HT 2005 Påverkansfakorer på nybilsförsäljning -En ekonomerisk modell för nybilsförsäljningen i USA 1976-2004 Förfaare: Carl Johan
Läs merFöreläsning 8. Kap 7,1 7,2
Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y
Läs merUtveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson
Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in
Läs merEgnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002
Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska
Läs merHur varaktig är en förändring i arbetslösheten?
Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens
Läs merDags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI
SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras
Läs merAMatematiska institutionen avd matematisk statistik
Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B1862 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 FREDAGEN DEN 1 JUNI 21 KL 8. 13. Examinaor : Lars Hols,
Läs merKan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar
Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på
Läs merFAQ. frequently asked questions
FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har
Läs merBÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Shubila Balaile och Rober Rajnak Handledare: Nils Gofries V 2005 BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? -En illämpning av aylorregeln
Läs merPensionsåldern och individens konsumtion och sparande
Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson
Läs merEn flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln
Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka
Läs merSvenska företags skatteundandragande - En studie i hur viljan att betala vinstskatt påverkades av skattereformen 1990
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Jesper Eriksson & Rickard Hellman Handledare: Per Johansson VT 2008 Svenska föreags skaeundandragande - En sudie i hur viljan
Läs merKOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?
KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid
Läs merPerspektiv på produktionsekonomi - en introduktion till ämnet
Perspekiv på produkionsekonomi - en inrodukion ill ämne Fredrik Olsson (fredrik.olsson@iml.lh.se) Ins. för Teknisk ekonomi och logisik LTH, Lunds universie Vad är produkionsekonomi? (eng. ~ Producion &
Läs merIngen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning
Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra
Läs merTidsserieanalys. Vad karaktäriserar data? Exempel:
Tidsserieanalys Exempel: Vad karakäriserar daa? Observaionerna är ine oberoende Observaionerna ger e mönser över iden ex sigande värden med iden ex periodisk variaion över en idsperiod av besämd längd
Läs merModeller och projektioner för dödlighetsintensitet
Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs merDemodulering av digitalt modulerade signaler
Kompleeringsmaeriel ill TSEI67 Telekommunikaion Demodulering av digial modulerade signaler Mikael Olofsson Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie, 581 83 Linköping Februari 27 No: Denna uppsas
Läs merLösningar till Matematisk analys IV,
Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en
Läs merFundamentala faktorer och den amerikanska dollarn
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Uppsas forsäningskurs D Förfaare: Michael Bohlin Handledare: Nils Gofries Höserminen 006 Fundamenala fakorer och den amerikanska dollarn Sammanfaning
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens
Läs merHur simuleras Differential-Algebraiska Ekvationer?
Hur simuleras Differenial-Algebraiska Ekvaioner? Jonas Elbornsson December 2, 2000 1 Inledning Dea är en sammanfaning av meoder för simulering av Differenial-Algebraiska Ekvaioner (DAE) för kursen i Modellering
Läs merHåkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14
1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14
Läs merÄr staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002
Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa
Läs merHar fondförvaltare timing och selektivitet? En empirisk studie av fondförvaltares egenskaper
Kandiauppsas januari 2005 Har fondförvalare iming och selekivie? En empirisk sudie av fondförvalares egenskaper Gusav Aspegren Henrik Kahm Handledare: Erik Norrman Naionalekonomiska Insiuionen Absrac Syfe
Läs merVolatilitetsmodeller - En utvärdering av prestation enligt Model Confidence Set
Naionalekonomiska insiuionen Magiseruppsas Volailiesmodeller - En uvärdering av presaion enlig Model Confidence Se Förfaare: Tomas Johansson Arvid Lezén SAMMANFATTNING Uppsasens iel: Volailiesmodeller-
Läs merEARNINGS MANAGEMENT- Förekomsten i Svenska börsnoterade företag vid tiden av en nyemission
EARNINGS MANAGEMENT- Förekomsen i Svenska börsnoerade föreag vid iden av en nyemission EARNINGS MANAGEMENT- The incidence in Swedish lised companies a he ime of a equiy offering Examensarbee inom huvudområde
Läs merFöreläsning 7 Kap G71 Statistik B
Föreläsning 7 Kap 6.1-6.7 732G71 aisik B Muliplikaiv modell i Miniab Time eries Decomposiion for Försäljning Muliplicaive Model Accurac Measures Från föreläsning 6 Daa Försäljning Lengh 36 NMissing 0 MAPE
Läs merTjänsteprisindex för Rengöring och sotning
Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken
Läs merReglerteknik AK, FRT010
Insiuionen för REGLERTEKNIK, FRT Tenamen 5 mars 27 kl 8 3 Poängberäkning och beygssäning Lösningar och svar ill alla uppgifer skall vara klar moiverade. Tenamen omfaar oal 25 poäng. Poängberäkningen finns
Läs merDiskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?
Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-
Läs merValutamarknadens effektivitet
Ekonomihögskolan Lunds Univerise Naionalekonomiska Insiuionen Valuamarknadens effekivie En sudie av växelkurser uifrån UIP med förvänningar Förfaare: Krisoffer Persson Handledare: Fredrik NG Andersson
Läs merDupont-modellen och Lönsamhetsutveckling
Handelshögskolans Civilekonomprogram ICU2007 FEA414 Dupon-modellen och Lönsamhesuveckling Kan Dupon-modellen vara hjälpfull vid prognosisering av föreags lönsamhesuveckling? Handelshögskolan vid Göeborgs
Läs merPrognoser av ekonomiska tidsserier med säsongsmönster
Uppsala universie Saisiska Insiuionen C-uppsas i Saisik Handledare: Johan Lyhagen Prognoser av ekonomiska idsserier med säsongsmönser - En empirisk meodjämförelse Eliza Leja Jonahan Sråle 2011-05-17 Sammanfaning
Läs mer