EARNINGS MANAGEMENT- Förekomsten i Svenska börsnoterade företag vid tiden av en nyemission

Transkript

1 EARNINGS MANAGEMENT- Förekomsen i Svenska börsnoerade föreag vid iden av en nyemission EARNINGS MANAGEMENT- The incidence in Swedish lised companies a he ime of a equiy offering Examensarbee inom huvudområde Föreagsekonomi Grundnivå/Avancerad nivå 5 Högskolepoäng Vårerminen År 203 Henrik Forsell & Yang Maisson Handledare: Marianne Kullenwall Examinaor: Jim Andersén

2 EARNINGS MANAGEMENT- Förekomsen i Svenska börsnoerade föreag vid iden av en nyemission Examensrappor inlämnad av Yang Maisson och Henrik Forsell ill Högskolan i Skövde, för Kandidaexamen (BSc) vid Insiuionen för eknik och samhälle Härmed inygas a all maerial i denna rappor, vilke ine är vår ege, har blivi ydlig idenifiera och a inge maerial är inkludera som idigare använs för erhållande av annan examen. Signera: i

3 Sammanfaning I denna sudie undersöker vi om de förekommer earnings managemen i resulahöjande syfe bland svenska börsnoerade föreag vid iden av en nyemission. Sudier om earnings managemen vid nyemissioner har gjors föru av exempelvis av (Shivakumar, 2000). Han kommer fram ill a earnings managemen förekommer iden precis innan en nyemission. Vi hiar dock ingen sudie uförd på svenska föreag, vilke vi vill undersöka närmare. Syfe med resulae av sudien är a visa inressener ill föreagen a de kan bli vilseledda när de ska invesera si kapial när earnings managemen förekommer. Nyckelord: Earnings managemen; nyemissioner; periodiseringar, resulamanipulaion, Ageneorin Absrac In his sudy, we examine wheher here occurs earnings managemen in order o increase earnings in Swedish lised companies a he ime of an equiy offering. Sudies on earnings managemen a he ime of an equiy offering has been done before, for example by (Shivakumar, 2000). He concludes ha earnings managemen occurs he ime jus before an equiy offering. We find, however, no sudy conduced in Swedish companies, which we wan o invesigae furher. The purpose of he oucome of he sudy is o show sakeholders o he companies ha hey can be misled when o inves heir capial when earnings managemen occurs. Keywords: Earnings managemen; equiy offerings; accruals, principal agency heory. ii

4 Innehållsföreckning.0 Inledning.... Problembakgrund....2 Problemdiskussion Problemformulering Syfe Teoreisk referensram Ageneorin Earnings managemen Earnings managemen vid nyemissioner Earnings managemen i Sverige Meod Sudiens Uformning Daainsamling & Urval Modellen Meodkriik Genomförande av beräkningarna Analysmodeller Resula Earnings managemen före och efer en nyemission Signifikan evidens för a earnings managemen förekommer i resulahöjande syfe och i högre grad innan en nyemission Analys & Slusas Sudiens begränsningar Förslag ill vidare forskning Lieraurföreckning Bilagor Bilaga T-es Bilaga 2 Branschspecifika paramerar... 3 Bilaga 3 Godyckliga periodiseringar Bilaga 4 Egna reflekioner iii

5 .0 Inledning. Problembakgrund Föreag är vungna enlig lag a uppräa ekonomiska rapporer om deras finansiella sällning. Dessa rapporer ska ge inressener informaion om hur väl föreage mår. Inveserare är exempelvis inresserade av hur resulae se u de senase åren för a vea hur de ska placera sina kapialillgångar. Föreagen följer vissa redovisningssandarder och inressener ar för give a dessa följs så a en korrek bild av föreagens ekonomiska sällning redovisas. Här ges de dock e viss urymme för egna olkningar i värderingar av olika illgångar. Dessa egna olkningar kan leda ill a en föreagsledare kan påverka hur resulae ska se u för e viss år. Dea menas med a de ibland förekommer a en föreagsledare manipulerar resulae och då illämpar earnings managemen. Förekomsen av earnings managemens exisens råder de dock delade uppfaningar om. Den kan vara svår a bevisa då föreagen ill viss mån får göra sina egna värderingar av sina illgångar. Men med sörsa sannolikhe har dock föreag manipulera konon med olika illvägagångsä under en längre id efersom dessa olika meoder ofa förekommer inom lierauren. Vi känner igen dem genom olika namn i lierauren som earnings managemen, income smoohing, big bah accouning, creaive accouning och window dressing (Solowy & Gaéon, 2004). Den mes förekommande meoden som används är earnings managemen. Meoden går u på a man manipulerar periodiseringar. De periodiseringar som då används för a nå de önskade resulaen är kundfordringar, varulager, leveranörsskulder, upplupna skulder och avskrivningar (Marquard & Wiedman, 2004). Anledningen ill a manipulera specifika periodiseringar beror på moive bakom föreagsledningen som väljer a manipulera. De finns olika anledningar som ligger bakom dea. Dels finns de idigare forskning som har dokumenera a föreagen juserar resulae uppå innan börsinrodukioner (Friedlan, 994) och akieemissioner för a höja marknadsprise på akien (Shivakumar, 2000). Dea ger föreagen bäre likvidie och a värde på föreage ökar. Resulae ska sämma överens med inressenernas förvänningar för a fler inveserare ska sasa kapialillgångar i föreage. Föreagsledaren har ofa också e egeninresse av a visa e bra resula. De kan vara olika inciamen som ligger ill grunden

6 som ill exempel a uppnå e viss resula för a få bonus. En annan anledning ill den manipulaion som sker kan vara föreag som använder sig av meoden managemen buyou. Föreages mål är då isälle a jusera resulae så a prise på akiekursen ska minska. Dea ger då urymme för a föreagsledningen ska kunna köpa u föreage så billig som möjlig. Managemen buyou är en yp av försäljning av e föreag eller en verksamhe ill dess ledning. De vanligase säe a uppnå dea föruspås vara a fördröja inäksredovisningen (Marquard & Wiedman, 2004). Vissa forskare menar dock på a earnings managemen ine sker på grund av a ledningen medvee vill vilseleda inveserare uan a de snarare handlar om överopimism (Marciukaiye & Szewczyk, 20). Förhållande mellan föreagsledningen och inressenerna kan ibland orsaka konfliker. Denna eori kallas ageneorin och handlar om a de finns en agen och en principal. I e akiebolag finns de många olika inressener exempelvis de som jobbar i organisaionen och de som inveserar i föreage i hopp om en bra avkasning på sasa kapial. Föreagsledningen(agenen) agerar ine i alla lägen i inressenernas(principalens) inresse och då uppsår dessa konfliker. Dea sker naurlig efersom de handlar om individer och alla individer har ofa egna inressen. Tidigare empiriska sudier har visa a föreag upplever en nedgång i dess akiekurs efer en nyemission. Sudierna har visa a en av anledningarna ill dea är för a föreag juserar upp resula precis innan de genomför nyemissioner (Marciukaiye & Szewczyk, 20). Inveserare blir då lurade och förvänar sig samma resula eller bäre den kommande iden efer emissionen. Teoh, Welch och Wong (998) finner a föreagens höga resula orsakas av höga nivåer av godyckliga periodiseringar. Deras sudie visar också a föreag med höga nivåer av godyckliga periodiseringar får krafigare negaiv påverkan på akiekursen efer en emission. Andra forskare menar dock på a marknaden är medveen om a de förekommer en viss grad av earnings managemen och inveserare anpassar därför sina egna förvänningar (Shivakumar, 2000). Shivakumar menar på a de empiriska resula som Teoh, Welch och Wong (998) framlägger i sin sudie är ensidig och endas iar på en aspek av varför en akiekurs generell sä sjunker efer en nyemission och dem drar förhasade slusaser. De finns dock nyare forskning som södjer Teoh m.fl.(998) resula. Coen (2008) påvisar i sin sudie a föreag som använder sig av earnings managemen vid nyemissioner får sjunkande presaion iden efer nyemissionen jämför med föreag som ine använder earnings managemen. I sudien jämförs föreag som ger u primära akier och dem som ger u 2

7 sekundära akier. Coen finner a föreag som ger u primära akier använder sig uav earnings managemen medan dem som ger u en blandning eller endas sekundära akier ine gör de. Han jämför sedan dem vå olika och iar på dess presaion i en period från nyemissionen ill månader efer och finner a föreag som ger u primära akier preserar klar sämre än dem vå andra kaegorierna. Marciukaiye & Szewczyk (20) menar på a överopimismen kan vara en annan orsak ill a föreag preserar sämre efer en nyemission då förvänan har rappas upp vid emissionsillfälle..2 Problemdiskussion Earnings managemen hamnade mycke i rampljuse efer vå sora redovisningsskandaler, Enron och WorldCom. I båda fallen hade earnings managemen använs för a övervärdera illgångar sam skapa falska inäker. Tä efer dem båda händelserna påbörjades mycke forskning kring ämne och nya redovisningssandarder ogs fram för a försäkra inveserare om a föreagens finansiella rapporer skulle hålla hög kvalié. Mycke forskning har gjors gällande earnings managemen på den amerikanska marknaden, men när de gäller den svenska marknaden så är den väldig begränsad. Övriga världen har hamna lie i skymundan av USA. Tros a svenska redovisningsskandaler ine kommer upp i samma nivå som dem kända amerikanska så finns de några kända fall. De kanske allra mes kända är Prosolviafalle. I april 998 ifrågasae Dagens Indusri Prosolvias bokslu för 997, idningen anklagade föreag för a medvee ha blås upp vinsen. Efer uppdagande föll akiekursen från 388 kronor per akie ill 20 öre på io månader. Prosolvia hade genom earnings managemen manipulera bokföringen och redovisa förluser som vinser för a påverka akiekursen (TT, 2005). De har hän en del sedan Prosolviafalle, bland anna fick vi 2005 nya redovisningssandarder i Sverige i form av IFRS/IAS. Som vi idigare nämn har de flesa sudier som gjors inom område earnings managemen rika sig mo föreag på den amerikanska marknaden. Vi finner enbar e fåal sudier inom område som iar på den svenska marknaden. Vi finner dock ingen forskning vad gäller earnings managemen vid nyemissioner bland svenska föreag, vilke vi anser är de mes inressana illfälle a jus ia på earnings managemen. Som vi nämner i inledningen finns exra sarka inciamen ill a använda earnings managemen vid jus en nyemission, handlar de om överopimism eller medveen manipulaion? Även i falle med Prosolvia där earnings managemen använs för a påverka akiekursen blir då nyemissioner en väldig inressan idpunk a observera earnings 3

8 managemen. I Prosolvias fall kan vi verkligen applicera ageneorin och ifrågasäa huruvida agenen verkligen agerar i principalens inresse. De är också inressan ur e earnings qualiy perspekiv. Vid jus en nyemission är de av exra sor beydelse a dem finansiella rapporerna som föreagen lämnar u ger en rävisande bild. Vi vill därför ia på hur earnings managemen ser u bland svenska börsbolag, med huvudfokus på nyemissioner. Är de så a earnings managemen används i resulahöjande syfe innan en nyemission för a locka ill sig inveserare precis som forskningen yder på gällande den amerikanska marknaden och hur påverkar de förroende för earnings qualiy bland svenska föreag. Vi har även i Sverige ill exempel e hel anna bonussysem, skaesysem sam föreagskulur jämför med USA och däri kan finnas förklaringar ill varför earnings managemen har en viss karakär i Sverige. Sudiens huvudsakliga bidrag är a idenifiera huruvida earnings managemen används i resulahöjande syfe bland svenska börsnoerade bolag. Efersom de finns sora skillnader gällande föreagskulur, poliiska förhållanden sam eik och moral i Sverige jämför med dem länder där majorieen av idigare forskning kring ämne har bedrivis så är de av sor inresse a se om de skiljer sig eller ine och sådana fall varför. Resulae från vår sudie agerar som e komplemen ill den idigare forskningen. Vi anser a de är av sor inresse för inveserare och andra inressener a känna ill hur earnings managemen ser u vid jus nyemissioner i Sverige då de handlar om a e förroende ska finnas för dem finansiella rapporer som ges u av svenska börsnoerade föreag..3 Problemformulering Är förekomsen av earnings managemen i resulahöjande syfe sörre innan en nyemission bland svenska börsnoerade föreag och hur kan earnings managemen i Sverige skilja sig mo föreag i andra länder?.4 Syfe Sudiens syfe är a idenifiera om föreag i Sverige illämpar earnings managemen med resulahöjande syfe vid en nyemission genom a jämföra e år innan emissionsåre med åre då föreage uför nyemissionen. De vi har änk jämföra i sudien är samliga föreag i olika branscher som har genomför en nyemission mellan åren och är noerade på 4

9 Nasdaq OMX Sockholmslisa. Syfe med resulae av sudien är a visa inressener ill svenska föreagen a de kan bli vilseledda när de ska invesera si kapial när earnings managemen förekommer. 2.0 Teoreisk referensram I dea avsni beskriver vi förs vår eorival och sedan idigare forskning. Teorierna umynnar sedan i hypoeser som vi kommer använda oss av när vi ska anylsera resulae och dra slusaser. 2. Ageneorin Ageneorin ugår från e grundläggande anagande om a individen, i dea fall människan som handlar uefer egen maximal vinning och de är den drivande moivaionen bakom varje individuell handling (Worsham, Eisner, & Rinquis, 997). Ekonomi handlar om a hushålla med knappa resurser och faa så bra beslu som möjlig uifrån den informaion som illgänglig. Inom ekonomin brukar dea beeende förklaras genom begreppe he economic man. Begreppe syfar ill a beskriva människan som en nyomaximerande varelse som allid söker de alernaive som ger maximal egen vinning. Konfliker uppsår då individen ska agera på uppdrag av någon annan, i de här falle handlar de om principalen(uppdragsgivaren) och agenen(uppdragsagaren). Förhållande som uppsår mellan principalen och agenen inom såväl ekonomiska och poliiska organisaioner brukar kallas ageneorin. Fenomene uppsår när exempelvis en VD i e akiebolag ska agera i akieägarnas bäsa inresse men också följa syrelsens riklinjer som i sin ur är usedd av akieägarna. I dea led finns många individer, som var och en, uifrån vår idigare anagande vill maximera sin egen vinning, skapar väldig sora inressekonfliker. De som gör förhållande ännu mer komplicera är den asymmeri av informaion och kunskap i dem olika leden, vilke leder ill a de är väldig svår för principalen a konrollera agenen. (Worsham, Eisner, & Rinquis, 997). En VD har ofas beydlig mer kunskap och informaion om föreage än vad akieägarna, vilke gör a VD kan unyja sin posiion för a maximera sin egen vinning uan a principalen är medveen om vad som sker. Fenomene blir ännu mer komplex när möjligheen för när grupper av principaler och agener ska samspela med olika egeninressen. Adams (996) kallar dea för Hydra facor, hur ska agenen agera 5

10 när han eller hon delegeras olika uppgifer från e fleral principaler och vad händer när uppgiferna som delegeras från dem olika principalerna är väldig vaga eller har skilda inressen (Shapiro, 2005). När fler principaler och agener är i samverkan ökar även graden av asymmerisk informaion. De är ofa lä a göra anagande a principalen är den som sier i förarsäe efersom den skapar villkoren och inceniven som agenen ska följa i si konrak. I vissa fall är dea san som exempelvis när en chef är principalen och en vanlig ansälld är agenen. Men i många andra fall är anagande fel då agenen isälle sier på experkunskaper, exempelvis en VD eller en konsul och principalen är oerfaren inom område och saknar möjlighe ill övervakning och konroll, exempelvis en akieägare. 2.2 Earnings managemen Definiionen av earnings managemen varierar i lierauren mellan olika förfaare men Beneish (200) definierar begreppe som a föreag använder olika ekniker för a manipulera/jusera si resula, aningen uppå eller nedå för a nå si önskade resula. Dea kan ses som e sä för föreagen a informera marknaden om vad man önskar är de verkliga värde på föreage. Man vill ofas aldrig visa e sämre resula för inressenerna än vad man hade föregående år och man måse då jusera resulae därefer (Beneish, 200). Healy och Wahlen (999) gjorde en lieraursudie på område och skriver a förekomsen av earnings managemen sker när föreagsledningen srukurerar om ransakioner och förändrar finansiella rapporer för a missleda föreages inressener om deras underliggande ekonomiska sällning. Dea beyder a redovisningsmeoderna som föreage använder syrs av hur ledningen vill a dess finansiella rapporering ska se u (Wahlen & Healy, 999). De skriver vidare a resulamanipulering kan ske när ledningen har informaion som ine är illgänglig för inressenerna, vilke då gör manipulaionen svår a uppäcka. De är också svår och vea hur resulae skulle se u uan a manipulaion genomförs efersom man ine kan mäa dea på någo effekiv sä. Dechow & Skinner (2000) skriver a en viss grad av earnings managemen allid kommer förekomma oavse vilken lagsifning man har. Dea då de krävs a uppskaningar och bedömningar görs för a redovisningen ska vara relevan (Dechow & Skinner, 2000). Föreagsledningen sier ofas på mes kunskap om hur bedömningar och värderingar skall göras och dea får som följd a inressenerna godar en 6

11 viss del av den earnings managemen som sker då den ine går a skilja från normala värderingar. A a reda på om manipulaion förekommer är svår, men är ine en omöjlighe. Beneish (200) menar a man kan ia på anale godyckliga periodiseringar e föreag gör som en indikaor för a earnings managemen förekommer sam om dessa är kopplade ill inciamen (Beneish, 200). E föreags periodiseringar delas upp i vå yper, godyckliga- och icke godyckliga periodiseringar. Icke godyckliga periodiseringar är de normala som är direk kopplade ill den löpande verksamheen. Godyckliga periodiseringar är av onormal karakär och är dem som ledningen får uppskaa själva (Jones, 99). Young (999) menar a godyckliga periodiseringar är vanlig förekommande efersom de är lönsam a genomföra och svår a uppäcka. För a räkna u hur mycke godyckliga periodiseringar e föreag gör så räknar man u anale icke-godyckliga periodiseringar och drar bor dessa från oala periodiseringar med hjälp av Jones-modellen (Jones, 99). För a undersöka om dessa periodiseringar är kopplade ill inciamen måse man då undersöka vilka yper av inciamen som exiserar. DeGeorge, Pael & Zeckhauser (999) menar på a föreagsledningen har inciamen för a nå upp ill vissa mål. Dessa mål kan vara a nå upp ill akiemarknadens förvänningar, visa på en uppågående rend i föreage och uppnå en bonusröskel av priva karakär (Degeorge, Pael, & Zeckhauser, 999). De kan också vara olika rösklar man vill a sig över som ill exempel a visa e resula över noll, resula som är mins lika sor som föregående års eller e resula som överenssämmer med analyikers förvänningar. Lever man ine upp ill dessa mål eller rösklar bedömer föreagsledare a man kommer bli besraffad priva genom a man får uebliven bonus, sämre förroende eller konsekvenser för akieägarna som då kan leda ill börsnedgång. Målen behöver dock ine allid vara a visa på e bra resula. Enlig Dechow och Sloan (99) finns de också inciamen för a visa e sämre resula. Dea förekommer då de redan går dålig för föreage och man ligger lång under sina mål. Vid dea illfälle förekommer de då en yp av exrem redovisning vid namn Big Bah Accouning. Chrisensen, Paik & Sice (2008) beskriver denna meod med a man redovisar så mycke av framida kosnader man kan, sam rapporerar lägre inäker för a vid e framida illfälle ge förusäningar för lönsamhe (Chrisensen, Paik, & Sice, 2008). Walsh, Craig & Clarke (99) har också sudera förekomsen och menar på a föreagsledningen ine upplever a de 7

12 kommer sraffas då de redan går dålig för föreage och ror då a högre avkasning kan uppnås vid e senare illfälle (Walsh, Craig, & Clarke, 99). 2.3 Earnings managemen vid nyemissioner Shivakumar (2000) gjorde en sudie om föreag missleder inveserare genom a övervärdera si resula innan en nyemission. Konsekvenserna av dea blir a man lockar ill sig inveserare och ger dem en missvisande bild om föreages ekonomiska sällning. Shivakumar använder sig av Jones-modellen när han räknar fram graden godyckliga periodiseringar som förekommer. Sudien är gjord på dryg 3000 nyemissioner mellan åren 983 ill 992. De empiriska resulaeen visar a graden godyckliga periodiseringar ökar signifikan mellan perioden fyra kvaral innan nyemissionen sam fyra kvaral efer. Dessa resula jämförde sedan Shivakumar med idigare sudiers resula. Rangan (998) fick samma resula i sin sudie fas med sörsa posiiva resulaen vå kvaral efer annonseringen om emissionen (Rangan, 998). Teoh, Wong & Welch (998) gjorde även en sudie vars resula visar på a de är sor förekoms av godyckliga periodiseringar re år innan och vå år efer uannonseringen av nyemissionen. Shivakumar undersöker även om inveserarna uppäcker manipulaionen som förekommer och om de då säljer av sina andelar i föreage. Resulae av hans sudie konsaerar han a inveserare är medvena om a föreag juserar resulae, men a dea är de enda raionella a göra av föreagen. A värdera illgångar och inäker är svår och inveserare har en viss olerans av ledningens värderingar (Shivakumar, 2000). Vår huvudhypoes ugår ifrån a svenska föreag använder earnings managemen vid nyemission för a locka ill sig inveserare på samma sä som föreag i övriga världen och de finns därför ingen anledning a ro a earnings managemen ine skulle öka krafig innan en nyemission även bland svenska börsnoerade bolag. H: Earnings managmen ökar signifikan e år innan en nyemission även bland svenska börsnoerade föreag. På senare år finns även sudier gjorda på hur earnings managemen innan en nyemission påverkar akien. Coen (2008) södjer eorin om a föreag som juserar resula uppå precis innan en nyemission och a denna manipulaion får en negaiv inverkan på akiekursen vå ill re år efer nyemissionen jämför med föreag som ine har jusera resulae. 8

13 Dessa sudier kan då vara inressan a jämföra med de resula vi får och om de överenssämmer även på svenska börsnoerade föreag. Krishnan (2003) visar i sin sudie a föreag som använder sig av revisorer från Big 6 revisionsbyråer har lägre nivåer av godyckliga periodiseringar, allså kan specialiserade revisorer och revisorer med högre erfarenhe bidra ill minskad earnings managemen sam särka förroende hos den finansiella informaionen som ges u från föreag. Denna arikel skulle kunna hjälpa oss a få in en annan bakomliggande fakor ill varför vissa föreag har mer eller mindre godyckliga periodiseringar än andra, sam även kunna ia på om dea samband finns bland svenska föreag (Krishnan, 2003). 2.4 Earnings managemen i Sverige I boken Posiive Accouning Theory (986) presenerar Was och Zimmerman re sycken beydande eorier som ligger ill grunden för många av dagens eorier om varför earnings managemen exiserar. Två av dessa eorier är exra inressana när de kommer ill earnings managemen i Sverige. Den ena eorin som preseneras är; he bonus plan hypohesis, som diskuerar a de i många föreag finns bonusar för ledningen baserade på ekonomisk presaion. Jämför med exempelvis amerikanska VD:ar har dem svenska mosvarigheerna låg andel av sina löner baserade på denna yp av presaionsbonusar. I en sudie genomförd av Murphy (2006) har VD-ersäningar samlas in för över 3000 föreag i 27 länder. Sudien visar bland anna a ca 60 % av ersäningen för en amerikansk VD är presaionsbaserad medan en svensk VD har mosvararande ca 0 %. Inressan är också a den fasa delen av lönen är mer eller mindre lika sor för en svensk VD som en amerikansk men en amerikansk VD jänar i sni dubbel så mycke när man räknar med den presaionsbaserade delen av lönen (Waldensröm, 2009). Basera på denna eori och den sudie som genomfördes av DeGeorge, Pael & Zeckhauser (999) ges anledning a ro a earnings managemen förekommer i lägre grad bland svenskaa föreag efersom inciamenen för a manipulera resulae minskar då bonus basera på ekonomisk presaion är klar lägre i Sverige jämför med USA. En annan fakor som kan spela roll är kulur och menalie. Janelagen är e förhållningssä som genomsyrar hur vi änker och agerar i Sverige. De finns en illi och ro ill a människor gör rä för sig, e förhållningssä som länge appliceras väl i Sverige. De finns självklar människor som ine har de förhållningssäe, men den sarka normen i samhälle ill a man ska göra rä för sig, gör a konsvekvenerna av a bli påkommen med a göra mosasen får 9

14 sora konsekvenser i både affärslive och de privaa. I sudien som Leuz, Nanda och Wysocki (2002) gjorde så framlades a earnings managemen förekommer i sörre usräckning bland föreag med koncenrera ägarskap, svag inveserarskydd, svag rässkydd sam ouvecklad och lien akiemarknad. Tros a Sverige i sudien klassificeras ill a inneha alla dessa krierier föruom svag rässkydd så visade även deras sudie på a de förekommer lågre nivåer av earnings managemen i Sverige. Därför skulle kulur och menalie kunna vara en av orsakerna ill a de förekommer lågre nivåer av earnings managemen i Sverige jämför med andra länder. Vi forumlerar därför en mohypoes. H2: Earnings managemen illämpas ine i högre grad vid nyemissioner bland svenska föreag efersom låga bonussyem och hög föreagseik ugör lägre inciamen för a manipulera resula. Den andra av dem re eorierna som Was och Zimmerman (986) presenerar är; he poliical cos hypohesis. Forskarna menar på a poliiska kosnader, i dessa räknas skaer, avgifer och regleringar påverkar inäker och resula och ugör därmed inciamen för a använda earnings managemen som medel för a reducera vinsen. Dea är inressan ur e svensk perspekiv då vi har e av världens högsa skaeryck. Daa som presenerades av OECD 20 visar a Sverige har världens näs högsa skaeryck efer Danmark, hela 44,5 % av oala skaeinäker i andel av BNP, de kan jämföras med USA som har 25, % (Ekonomifaka, 202). Uifrån dea resonemang skulle de finnas anledning a ro a svenska föreag i sörre usräckning använder earnings managemen för a manipulera resula nedå för a beala lägre ska. Dea är inressan för a förklara rikningen på earnings managemen, allså huruvida föreag genrell sä i Sverige enderar a manipulera resula uppå eller nedå och a dea i sådana fall skulle kunna vara en av förklaringarna om de visar sig a föreag generell sä enderar ill a manipulera sina resula nedå. H3: Svenska föreag enderar a använda earnings managemen för a jusera sina resula nedå. 0

15 3.0 Meod Dea avsni inleds med hur sudien kommer vara uformad för a sedan beskriva hur, och med vilka meoder vi kommer a mäa earnings managemen. Sedan framlägger vi hur daainsamlingen kommer ske, vilke urval vi har sam vilken idsperiod sudien fokuserar på. Sluligen ar vi även upp en del kriik som har rikas mo modellen sam problemaiken som finns när de kommer ill a mäa earnings managemen. 3. Sudiens Uformning I denna sudie undersöker vi om en nyemission påverkar förekomsen av earnings managemen i e föreag. Sudien är av kvaniaiv ar och vi inhämar finansiell informaion under en viss idsperiod som vi sedan presenerar i en saisisk modell. De är då lämplig a göra en evensudie. Med en evensudie är de möjlig a mäa hur specifika händelser som inräffar påverkar e föreags värde genom a använda finansiell daa (MacKinlay, 997). Genom a använda de resula vi får fram kan vi då mäa hur sor inverkan en viss händelse (i dea fall en nyemission) får. En vikig del i sudien är a man måse definiera den händelse som anas påverka vår frågesällning och ydliggöra den idsperiod vi änk använda. Dea benämns som e evenfönser (MacKinlay, 997). Vi använder oss av sekundärdaa som införs i en modell vilke i sluänden kommer ge oss e resula a dra en logisk slusas ifrån. Dea leder naurlig fram ill a vi använder en dedukiv ansas. Efersom vi endas kommer använda oss uav kvaniaiv sekundär daa och maemaiska modeller så kommer de ine a finnas några subjekiva bedömningar i resulae. Vi kommer därför använda en posiivisisk ansas. 3.2 Daainsamling & Urval Nedan beskrivs mer i dealj vad urvale i sudien är sam varifrån vi inhämar kvaniaiva daa som används i den modifierade Jones-modellen. Urvale i denna sudie är samliga föreag som har genomför en nyemission under idsperioden och är noerade på Nasdaq OMX Sockholmslisa. För a få reda på om föreagen manipulerar mer eller mindre vid en nyemission så har vi även val a sudera Sekundärdaa är daa som inhämas vid e idigare illfälle av någon annan och ine av användaren. Exempel på sekundärdaa är är daa inhämad från regiser eller andra yper av daabaser.

16 hur de ser u e år innan och e år efer emissionen, vilke gör a hela idsperioden blir Varför vi även behöver daa från år 2007 är för a vissa beräkningar i modellen kräver a man har daa från föregående års resula-, balansräkning och kassaflöde. Modellen vi använder kräver också en sörre mängd föreag i varje bransch för a räkna u branschspecifika paramerar. Urvale uökas då ill majorieen av föreagen i OMX Sockholmslisa. För a vea vilka föreag som gjorde en nyemission i valda idsperioden hia vi dea på nyemissioner.se. Branscherna som urvale avser är uppdelade i konsumenvaror, konsumenjänser, finans, indusri, läkemedel, olja & gas och elekom & IT. Varför vi har val idsperioden är för a vi vill undersöka hur dagens föreag manipulerar sina resula. Varför vi ine har val a esa emissioner gjorda år 20 är för a de saknades daa i all för många föreag i Daasream för år 202. Dea års daa behövs för a räkna u manipulaioner åre efer emissionen. Vi valde då a ueslua emissionsåre 20 efersom vi ine skulle kunna räkna u de branschspecifika paramerarna på e effekiv sä för år 202. A göra uräkningar för dessa föreag manuell är idskrävande sam kan vara missvisande då föreagens egen informaion kan skiljas från daa framagen i Daasream. De finns även en sor risk a uräkningar av denna yp felkalkyleras när de uförs manuell och skulle då kunna leda ill a ge e skev resula. All daa vi använder är sekundär. För a inhäma den daa vi behöver använder vi oss uav daabasen Daasream, som är en daabas som samlar föreagsekonomiska nyckelal och siffror från olika idsperioder. Tillgång ill denna daabas fick vi genom Handelshögskolan i Göeborg. Vi har val a använda denna daabas efersom den innehåller den daa vi behöver för a genomföra beräkningarna i den modifierade Jones-modellen. Värden som hämas kommer konrolleras så mycke som möjlig för a korrek informaion ska erhållas. Daa har samlas in för samliga föreags resula-, balansräkning sam kassaflödesanalys i urvale under idsperioden Föreagen vars daa som saknas i Daasream under någo uav åren har elimineras då de ine går a räkna u den evenuella resulamanipulaionen. Den finansiell daa som måse inhämas för a genomföra beräkningarna i modifierade Jones-modellen är: TT = Toala illgångar för åre. OMS = Omsäningsillgångar för år. 2

17 KF = Kundfordringar för år. PPE = Fasigheer, mark, maskiner. För a räkna u oala periodiseringar behövs följande daa: TP = (I KFL ) TP = Toala periodiseringar x för år. I = Inäker neo. KFL = Kassaflöde från den operaiva verksamheen neo. De ska noeras a vår urval från början var a ia på samliga föreag lisade på OMX Sockholm som genomför en nyemission mellan åren , men på grund av brisande daa från Daasream så har en del borfall ske. Bland de 43 föreagen som mellan åren genomför en nyemission finns e borfall på oal 7 sycken på grund av brisande daa. Har de saknas daa för en eller flera poser under e år har vi eliminera föreage från vår undersökning. A göra uräkningar för dessa föreag manuell är väldig idskrävande sam kan vara missvisande då föreagens egen informaion kan skilja från daa som är framagen i Daasream. De finns även en sor risk a uräkningar av denna yp felkalkyleras när de uförs manuell och skulle då leda ill a ge resulae en skev snarare än rävis bild. 3.3 Modellen Presenaion av modellen vi kommer använda för a mäa earnings managemen och kor om vad den mäer och vilka variabler som används. För a genomföra denna sudie kan man använda sig av olika modeller som mäer graden av earnings managemen som e föreag illämpar. Modellerna iar på re olika illvägagångssä; a mäa oala periodiseringar, specifika periodiseringar sam fördelning av redovisa resula. Enlig McNichols (2000) är de vanligase säe a mäa earnings managemen genom a sudera oala periodiseringar (McNichols, 2000). Den vanligase meoden för a mäa de oala periodiseringarna är genom a använda den så kallade Jonesmodellen som ogs fram 99 (Jones, 99). De finns även andra modeller för a mäa earnings managemen, ex. Healy-modellen och DeAngello- modellen. Vi kommer dock i vår sudie a använda oss uav den så kallade modifierade Jones-modellen som är framagen av (Dechow, Sloan, & Sweeney, Deecing earnings managemen, 995). 3

18 Anledningen ill vale av denna modell är på grund av a de är den acceperade modellen och den modell som används inom dagens forskning inom område earnings managemen. De vå andra modellerna sam ursprungliga Jones-modellen anses ha fler brisfälligheer. En av dessa brisfälligheer är a de ine ar hänsyn ill inäker. Dechow, Sloan och Sweeney menar på a ledningen även kan manipulera föreags inäker och därför har modellen modifieras med a a hänsyn ill föreages försäljnings på kredi. Mer om dessa brisfälligheer as upp i avsnie meodkriik. Jones-modellen: TP = β TT 0 [ ] + β TT [ OMS ] + β 2 [ PPE ] TT TT TP = (I KFL ) TP = Toala periodiseringar x för år. I = Inäker neo. KFL = Kassaflöde från den operaiva verksamheen neo. TT = Toala illgångar för åre. OMS = Omsäningsillgångar för år. PPE = Fasigheer, mark, maskiner. β 0, β, β 2 = Branschspecifika paramerar som måse skaas fram genom en mulipel regressionsanalys. Modifierade Jones-modellen: TP = β TT 0 [ ] + β TT 0 [ OMS KF ] + β 2 [ PPE ] TT TT KF = Kundfordringar för år. Skillnaden på Jones-modellerna är a den modifierade versionen ar hänsyn ill förändring i kundfordringar. Kor sammanfaa kan man säga a modellen syfar ill a idenifiera oala periodiseringar, då framförall dem av godycklig karakär. Godyckliga periodiseringar är periodiseringar av onormal karakär och dessa används främs i syfe a manipulera resula. 4

19 Försa sege är a fassälla de oala periodiseringarna för a uppskaa de icke godyckliga periodiseringarna, och sluligen subrahera dessa från de oala. Kvar blir således de godyckliga periodiseringarna. 3.4 Meodkriik Här diskueras problemaik som kan uppså vid mäning av earnings managemen sam även kriik som har rikas mo dem. Precis som i många andra modeller så finns de briser även i den modifierade Jonesmodellen. Många av dem eablerade forskarna inom område som Dechow, Sloan och Sweeney påvisar a de finns svagheer i modellen sam svårigheen i a försälla resulamanipulering (Dechow, Sloan, & Sweeney, Deecing earnings managemen, 995). Framförall har modellen få kriik för a ha en låg effekivie i a uppäcka förekomsen av earnings managemen, särskil vid låga nivåer. Annan kriik som rikas mo modellen från bland anna Hansen (999) och McNichols (2000) menar på a de är svår a vea om godyckliga periodiseringar är rä må för a mäa earnings managemen (Hansen, 999), (McNichols, 2000). Anagande a godyckliga periodiseringar auomaisk innebär a e föreag manipulerar si resula kan leda ill förhasade slusaser. Som vi nämnde idigare i andra kapile så måse ledningen göra uppskaningar och bedömningar för a redovisningen ska vara relevan (Dechow & Skinner, 2000). Dea medför a de resula vi får fram med modellen kanske ine är rävisande. Två föreag kan visa samma grad av earnings managemen när den ena föreages ledning ine har som avsik a manipulera samidig som den andra ledningen har de. Modellen ar enbar siffror från resula-, balansräkningen och kassaflödesanalysen och ine hur ledningen agerar när de periodiserar. A göra egna bedömningar är illåe så länge man håller sig ill god redovisningssed. A då uppäcka avsiklig earnings managemen förekommer blir då svår a bedöma även för en revisor som skriver under årsredovisningen. Som vi kan se så ligger den sörsa problemaiken i a idenifiera earnings managemen, och de eablerade modellerna som finns idag är lång ifrån hundraprocenig illförliliga. Men ros dea så anses den modifierade Jones-modellen ändå som de mes illförliliga säe a uppäcka manipulaion. 5

20 Avsluningsvis vill vi också nämna brisen vad gäller en uebliven konrollsudie. För a med säkerhe kunna fassälla nyemission som den bakomliggande orsaken ill högre nivåer av earnings managemen innan en nyemission hade en konrollsudie kunna göras. I sudien hade föreag som ine genomför någon nyemission mellan åren suderas för a se huruvida dessa föreag hade påvisa några signifikana skillnader i earnings managemen mellan åren. Om inga signifikana skillnader påvisas hade vi kunna dra slusasen a nyemissioner med sörsa sannorlikhe är den bakomliggande orsaken ill a earnings managemen skiljer sig krafig mellan åren bland dem föreag som genomför en nyemission. 3.5 Genomförande av beräkningarna Genomförande beskrivs segvis efer hur vi hämar daa ill a den beräknas med den modifierade Jones-modellen. En sammanfaning av processen a beräkna är a man förs räknar u oala periodiseringar för varje enskil föreag. Sedan gör man en mulipel regressionsanalys för a få fram de branschspecifika paramerarna. När man få fram dessa kan man räkna u de icke godyckliga periodiseringarna (de som ine anses som manipulerande). När man gjor dea blir de lä a räkna u de godyckliga periodiseringarna genom a subrahera de icke godyckliga från oala periodiseringar. Seg A räkna u oala periodiseringar för varje enskil föreag. TP = (I KFL ) TP = Toala periodiseringar för år. I = Inäker neo. KFL = Kassaflöde från den operaiva verksamheen neo. Seg 2 A räkna u de icke godyckliga periodiseringarna. TP = β TT 0 [ ] + β TT [ OMS KF ] + β 2 [ PPE ] TT TT För a räkna u de icke godyckliga periodiseringarna för varje enskil föreag så måse vi förs räkna u de branschspecifika paramerarna β 0, β och β 2. För a göra dea måse man uföra en mulipel regressionsanalys som vi gör i saisikprogramme SPSS. Värden som 6

21 behövs för a uföra regressionen är [ ], [ OMS KF ] och [ PPE ]. Dessa räknar vi u i TT TT TT Excel för varje enskil föreag och samordnar dem i branscherna konsumenvaror, konsumenjänser, finans, indusri, läkemedel, olja & gas och elekom & IT. När dessa är uräknade så får vi genom regressionen fram β 0, β och β 2 2. Paramerarna säs in i formeln ovan på de föreag som genomför en nyemission för emissionsåre sam e år innan och e år efer. Seg 3 A räkna u de godyckliga periodiseringarna. När de icke godyckliga periodiseringarna är uräknade så ska de godyckliga räknas fram på följande sä: GP = TP IGP GP = Godyckliga periodiseringar. TP = Toala periodiseringar. IGP = Icke godyckliga periodiseringar. 3.6 Analysmodeller I vår resula kommer vi a använda oss uav e T-es för a esa sambande mellan graden av earnings managemen innan en nyemission och om sambande är signifikan då esa ese bedömer sannolikheen a vå grupper har samma sanna medelvärde (Lövås, 2006). Vi har val a använda oss uav e konfidensinervall på 5 %, anledningen ill dea är a en signifikansnivå på 5 % ofas används inom föreagsekonomisk forskning sam a idigare sudier inom område earnings managemen med liknande modeller och daa har använ denna signifikansnivå vilke moiverar vår val. De ska noeras a e T-es endas visar a de finns e samband, men ine a de finns e kausal samband. I den modifierade Jones-modellen krävs a dem branschspecifika skaas fram genom en så kallad mulipel regressionsanalys. En mulipel regressionsanalys är en avancerad analysmeod som mäer om de finns någo saisisk samband mellan en oberoende (responsvariabel) och en eller flera oberoende variabler (förklaringsvariabler) (Andersson, Jorner, & Ågren, 200). 2 Dem exaka beräkningarna för dessa åerfinns i bilaga 2. 7

22 Uan a gå in på djupare dealjer så förklarar analysmodellen ill vilken grad dem oberoende variablerna påverkar den beroende variabeln som i dea fall är oala periodiseringar. Jones (99) använder i sin sudie idsserieregressioner för a skaa fram rikningskoefficienerna β 0, β och β 2. Vi kommer vi vår sudie ine a illämpa idsserieregressioner uan isälle kommer vi använda oss uav värssnisregressioner indelade branschvis för a skaffa fram rikningskoefficienerna (Andersson, Jorner, & Ågren, 200). Anledningen ill dea är för a flerale forskare som exempelvis Shivakumar (2000) och McNichols (2000) påpekar vissa svagheer med Jones idsserieregressioner. För a genomföra en idsserieregression krävs mins 0 års daa, dea är problemaisk i sig då de förs och främs kan vara svår a hia komple daa över en så lång id. För de andra begränsas urvale av föreag då nysarade föreag och föreag som gå i konkurs faller bor på grund av ofullsändig daa. Med denna moivering har vi därför val a använda oss uav värssnisregressioner, följakligen blir därför rikningskoefficienerna branschspecifika och ine föreagsspecifika som i falle med (Jones, 99) 4.0 Resula I de här kapile kommer vi a presenera de resula som vi generera genom vår daamaerial. Förs kommer vi a presenera en del deskripiv daa för a sedan aningen bekräfa eller förkasa vår huvudhypoes. Signifikansnivån för hypoesen sae vi ill 5 %. Som idigare nämns i arbee mäs earnings managemen uifrån graden av godyckliga periodiseringar. Om dem godyckliga periodiseringarna mosvarar värde noll innebär de a ingen earnings managemen har ske eller ens exiserar. E negaiv värde yder på a föreage har manipulera resulae nedå och e posiiv värde indikerar en resulajusering uppå. Genom våra mulipla regressionsanalyser fassäller vi en förklaringsgrad. I de här falle visas förklaringsgraden genom e R Square-värde vilke alar om för oss i genomsni hur mycke modellen förklarar variaioner i oala periodiseringar. Vår uppmäa medelvärde av R Square-värde uppgick ill 23,7% vilke kan jämföras med de R Square-värde som Jones redovisade i sin egen sudie vilke mäe 23,2% (Jones, 99). 8

23 Nedan preseneras e hisogram som visar dem godyckliga periodiseringarna bland föreag mellan åren 2009 ill 200 som har genomför en nyemission 3. Tabellen visar också godyckliga periodiseringar som gjors e år innan och e år efer de a föreage genomför en nyemission. Tabell. Hisogram som visar förekomsen av godyckliga periodiseringar i urvale. Hisogramme visar allså förekomsen av godyckliga periodiseringar bland de föreag som vi observera. De flesa observaionerna ligger relaiv nära noll och medelvärde i populaionen är -0,0095 vilke anyder a de förekommer relaiv lie resulamanipulaion bland de föreag vi val a ia på. Siffran i sig säger egenligen ine så mycke mer än a resulamanipulaion exiserar och a föreagen enderar a manipulera sina resula nedå. De i sig beyder ine a föreag manipulerar sina resula nedå varje år, uan dem kan manipulera nedå några år och uppå några år. I vissa fall där sudier har gjor inom område earnings managemen är de ine inressan huruvida e föreag manipulerar si resula uppå eller nedå uan endas om de har ske någon earnings managemen och om de ske i högre eller lägre grad. Då kan de 3 Samliga godyckliga periodiseringar redovisas i bilaga 3. 9

24 vara ill fördel a mäa earnings managemen i absolua al isälle. Earnings managemen mä i absolua al uppgår ill 0,08552 vilke är lie högre än vad som påvisas i idigare sudier (Leuz, Nanda, & Wysocki, 2002). Fördelen med a använda sig uav absolua al är a problemaiken kring a negaiva och posiiva ar u varandra kringgås. I vår fall är vi dock inresserade av a se å vilke håll föreagen har manipulera sina resula och vi kommer därför presenera resula i posiiva och negaiva ermer. Vad som däremo visa sig från idigare sudier som också ia på resulamanipulaion bland svenska föreag är a de generell sä sker väldig lie resulamanipulaion i Sverige jämför med andra länder. De ska noeras a vi har uppmä en högre grad genomsnilig earnings managemen i absolua al jämför med idigare sudier kring earnings managemen i Sverige. En förklaring ill dea kan delvis bero på grund av e mindre urval då idigare sudier mä samliga föreag på OMX Sockholm sam a vi ia specifik på föreag med genomförda nyemissioner där majorieen finns på Small Cap som har påvisas ha beydlig högre grad av earnings managemen jämför med Mid Cap och Large Cap (Leuz, Nanda, & Wysocki, 2002). 4. Earnings managemen före och efer en nyemission Syfe med sudien är a idenifiera huruvida de förekommer högre grad av earnings managemen vid nyemissioner bland svenska börsnoerade föreag. För a undersöka dea har vi gjor en jämförelse mellan åre innan och åre efer en nyemission. Tabell 2. Förekomsen av godyckliga periodiseringar för åre innan och efer en nyemission sam emissionsåre. Tabell 2 Emissionsåre=T T- T+ Observaioner Medelvärde 0,0336 0,0373 0,02707 Median 0, , ,0339 Sandardavvikelse 0,0435 0,027 0,02639 Som vi kan uläsa ur abellen finns de relaiv sora skillnader mellan dem olika åren. Medelvärde avviker mer från noll både åren innan och efer emissionsåre, vilke yder på a en högre grad av earnings managemen ske både åren innan och efer nyemissionsåre. Medianen är någo högre år T- sam år T vilke anyder a några observaioner har haf högre värden. Tiar vi däremo på år T+ kan vi se a medianen skiljer sig krafig från 20

25 medelvärde, vilke yder på a de har funnis sora exremvärden med i observaionerna. Den mes inressana observaionen är dock a för år T- är medelvärde posiiv medan de andra vå åren har e negaiv värde. Dea ger oss föranledning a ro a föreag juserar si resula uppå innan en nyemission, vilke är vår huvudhypoes. För a pröva vår huvudhypoes sämmer, behöver vi därför uföra e T-es. 4.2 Signifikan evidens för a earnings managemen förekommer i resulahöjande syfe och i högre grad innan en nyemission Tabell 3. Sudie Tabell 3 T- T=Emissionsåre Observaioner Medelvärde 0,0373 0,0336 T-es 0,00829 Som vi kan uläsa ur abellen ger T-ese e värde på 0, vilke är mindre än vår signifikansnivå 0,05 och yder allså på a de finns sarka signifikana bevis på a earnings managemen används i resulahöjande syfe innan en nyemission. Vi kan därmed bekräfa vår hypoes. De kan även vara inressan a jämföra åre innan en nyemission mo nyemissionsåre och åre efer då de kan vara så a effekerna av den earnings managemen som gjors i resulahöjande syfe ine hel neuraliseras åre efer. Vi gör därför yerligare en sudie. Vi vill noera a även vid T-es i absolua al påvisades signifikan evidens med e T-es värde på 0,02755, men vi anser a de är mer relevan a presenera resulae i icke absolua al. 4 Hela -ese åerfinns i bilaga. 2

26 Tabell 4. Sudie 2 Tabell 4 T- T+(T+) Observaioner Medelvärde 0,0373 0,030 T-es 0,042 Som vi ser även i denna sudie så ger T-ese e värde på 0,042 5 vilke allså är mindre än 0,05 och åerigen yder de på a de finns signifikana bevis på a earnings managemen används i resulahöjande syfe innan nyemissioner. Vi kan därmed med viss försikighe dra slusasen a föreag använder earnings managemen för a jusera sina resula uppå. 5.0 Analys & Slusas De här avsnie inleds med a diskuera kring hur signifikan evidens har påvisas genom de resula som preseneras och södjer bevisningen sam vår hypoes om a earnings managemen används i resulahöjande syfe innan nyemissioner. Vi diskuerar sedan kring inciamen och bakomliggande orsaker sam problemaisering och begränsningar kring våra uppmäa resula. Sluligen ger vi även förslag ill vidare forskning. Syfe med vår sudie var a idenifiera huruvida earnings managemen används i resulahöjande syfe innan en nyemission. Tidigare sudier på den amerikanska akiemarknaden har påvisa a earnings managemen används bland föreag vid nyemissioner för a förbära resula (Teoh, Wong, & Welch, 998), vi blev därför inresserade av a se om dea även illämpas bland svenska börsnoerade bolag. Vi ine hiar någon forskning om dea i Sverige och ycker de är vikig a visa inressener ill föreagen a de kan bli vilseledda när de ska invesera si kapial när earnings managemen förekommer. Vi valde därför a sudera de bolag som är noerade på OMX Sockholm börsen och som någon gång under åren genomför en nyemission. Den hypoes vi ugick ifrån var a earnings mangamen används i resulahöjande syfe vid nyemissioner även bland svenska börsnoerade bolag. Vår sudie uppmäe a de fanns sarka signifikana bevis på a earnings 5 Hela -ese åerfinns i bilaga. 22

27 managemen används för a jusera upp resula innan en nyemission. Både i de falle då vi jämförde graden av earnings managemen åre innan nyemissionen mo åre som nyemissionen genomfördes och åre efer med nyemissionsåre sammanslage fann vi signifikan evidens. Vi bekräfar därmed vår försa hypoes a earnings managemen används i resulahöjande syfe även bland svenska börsnoarade bolag. I vår resula finner vi också en inressan observaion vad gäller R Square-värde sam medelvärde på förekomsen av godyckliga perdiodiseringar i absolua al. Jämför med idigare sudier uppmäe vi e högre medelvärde i godyckliga periodiseringar i absolua al. En av förklaringarna ill dea bör rimligvis vara överviken av bolag från Small Cap sam a observaioner åren en nyemission är medagna där vi idigare påvisa a en högre grad av earnings managemen förekommer. De förklarar dock ine a vi uppmäe näsan samma R Square-värde som Jones (99) gjorde i sin sudie på amerikanska föreag. Tidigare i denna rappor ar vi upp många olika inciamen och bakomliggande orsaker som driver föreag ill a bedriva earnings managemen. E av dem inciamenen som vi og upp var bonussyseme som exiserar bland många föreag, särskil på inernaionell nivå. Degeorge m.fl. (999) diskuerar i sin sudie hur föreagsledare känner a de behöver uppnå vissa bonusrösklar vilke i sin ur driver på inciamene för a använda earnings managemen (Degeorge, Pael, & Zeckhauser, 999). Om vi där ugår ifrån a de bland svenska föreag exiserar få personliga bonusar eller a de delas u relaiv lien bonus ill föreagsledarna i jämförelse andra länder så kan en av orsakerna ligga där i varför earnings managemen skulle vara relaiv låg i Sverige jämför med andra länder. Höga bonusar har länge var och är forfarande e väldig konroversiell ämne i Sverige som många gånger väcker avundsjuka känslor bland folke. De kan där också änkas a rädslan för a föreage och även föreagsledaren personligen ska få en negaiv bild överväger bonusen och därmed också inciamene för a använda sig uav earnings mangamen. Vi nämner också hur kulur och menalie skulle kunna vara en avgörande fakor för hur earnings managemen ine illämpas i samma usräckning i Sverige. De resula vi uppmäe yder dock näsan på mosasen. Förs och främs har vi redan påvisa a earnings managemen används i resulahöjande syfe innan en nyemission precis som föreag på den amerikanska marknaden. Vidare uppmäe vi näs inill samma R Square-värde som Jones gjorde i sin sudie. De ska sägas a de ine går a direk jämföra vår R Square- 23