Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?"

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och universiesubildningar i Sverige?

2 Sammanfaning Den här uppsasen behandlar eferfrågan av programubildningar med avseende på sök- och anagningssaisik. Resulaen visar på a arbeslösheen för åldersgruppen och sudiemedle från Cenrala Sudiesödsnämnden är de variabler som bäs förklarar förändringar i eferfrågan med avseende på anale sökande. Eferfrågan av programubildning med avseende på anale anagna förklaras däremo av förvänade framida inkomser. Nyckelord: eferfrågan, ubildning, sökande, anagna.

3 Sammanfaning 2 1. Inledning Problemformulering Tidigare forskning Avgränsningar 5 2. Teori Humankapialmodellen 6 3. Daa och variabler Sökande och anagna Arbeslöshe Demografi Löneskillnader Sudiesöd Meod Variabler Tes Elasicie Resula Sökfrekvens Anagningsfrekvens Analys Lieraurlisa 22

4 1. Inledning Dryg var feme, 22 procen, av dem som sök/ska söka en efergymnasial ubildning ill hösen 2009 skulle ha arbea isälle för a sudera om de ine hade vari lågkonjunkur. 1 En ofa förekommande föresällning är a all fler söker sig ill högskolor och universie när arbeslösheen ökar. Sämmer de verkligen? Är de den, vid en angiven idpunk, rådande arbeslösheen som bäs förklarar eferfrågan av en efergymnasial ubildning? Syfe med den är uppsasen är a försöka uröna vad som kan förklara flukuaionerna i eferfrågan av högskole- och universiesubildning med avseende på sök- och anagningssaisik. Mer veskap om vad som påverkar eferfrågan av högre ubildning leder ill bäre möjligheer a möa eferfrågan på andra varor och jänser som är direk beroende av ubildningseferfrågan. När anale anagna ill högskoleubildningar ökar brukar bosadssiuaionen i populära sudensäder bli aku, vilke berörda myndigheer och föreag då kan kompensera för genom a se ill den långsikiga uvecklingen för de paramerar som påverkar eferfrågan av ubildning. 1.1 Problemformulering Vilken förklaringsgrad ill förändringar i anale sökande respekive anale anagna vid universie och högskolor har: 1. Löneskillnader mellan gymnasieubildade och högskoleubildade, 2. Arbeslösheen i åldersgruppen år, 3. Inkomsskaens uveckling, 4. Sudiesödes uformning? Jag ämnar även undersöka om resulaen skiljer sig å mellan anale som söker en ubildning och anale som anas ill en ubildning. 1 hp://www.newsdesk.se/view/pressrelease/laagkonjunkuren-bakom-var-feme-ansoekan-ill-efergymnasialubildning

5 1.2 Tidigare forskning I arikeln Economic incenives and he demand for higher educaion kommer Fredriksson fram ill a de är skillnader i reallönen mellan universiesubildade och de som har gymnasiekompeens som är den huvudsakliga förklaringsgrunden ill varför anale anagna vid universie och högskolor varierar krafig under perioden Fredriksson menar på a individens beslu a ubilda sig eller ine i sor grad beror på re för saen påverkningsbara inciamen: arbesusiker, löneuveckling och subvenioner (sudiesöd) för sudener 3. Dessa fakorer kommer a ligga ill grund för den undersökning som genomförs i denna uppsas. Tillskillnad från Fredriksson, som in sina publikaioner ser ill eferfrågan av högskoleubildning för män under 22 år så avser den här uppsasen behandla både manliga och kvinnliga sökande och anagna, oavse ålder. Fredriksson suderar effeken på anale anagna ill universie och högskolor. Anale anagna påverkas av såväl anale sökande som saliga beslu. Exempelvis gav högskolereformen 1993 högskolorna och universieen en sörre frihe a själva uforma sina ubildningar Avgränsningar och definiioner Uppsasen behandlar endas idsperioden Högskolereformen som genomfördes 1977 innebar a anagningsbesämmelserna ändrades och de fria inräde ill vissa kurser och program ändrades genomfördes en EU-anpassning av arbeskrafsundersökningen, vilke medförde a arbeslöshessiffrorna ine är jämförbara med idigare undersökningar, därför sluar idserien Uppsasen behandlar endas de ubildningar som klassas som universies- eller högskoleubildnignar. Behöriga sökanden syfar på dem som avlag en gymnasieexamen. I uppsasen borses därför från dem som efer avlagd gymnasieexamen får allmän behörighe ill universie och högskolor genom a läsa upp gymnasiebeygen via komvuxubildningar. Analysen av anale sökande och anagna borser hel från anale sökande och anagna ill vår- och sommarerminerna, då daa för perioden ine finns illgänglig. Sökande och anagna avser endas de som sök eller anagis ill program (idigare kalla för linjer, i uppsasen avser program både den idigare och den senare benämningen), således inkluderas ine de som sök eller anagis ill kurser. 2 Fredriksson (1997b), s Fredriksson (1997a), s 2 4 SCB UF0205, s 8

6 Åerbealningsaken ill Cenrala Sudiesödsnämnden (CSN) ingår ine i analysen av uppsasen. Fredriksson konsaerar a variaioner i arbeslöshesersäning ine påverkar vale av sudienivå, därför behandlas ine heller ersäningsnivåerna i denna uppsas Teori - Humankapial En individs inveseringar i sina produkiva egenskaper brukar förklaras av humankapialeorin. De förvärvade egenskaperna erhålls genom skol- och universiesubildning eller genom ubildning i arbee. Humankapial ugör därför den samlade beeckningen av de kunskaper och färdigheer som individen medför ill arbesplasen och brukar vara den referensram som används för a diskuera löneskillnader mellan arbesagare med olika ubildningsbakgrund. Röerna ill humankapialeorin sår a finna i Adam Smihs eori om kompenserade löneskillnader, där en individ kommer a kräva en lön som kompenserar för inkomsborfalle och de kosnader som uppsår under sudieiden. Jag ugår ifrån a en individ som jus avslua en gymnasial ubildning sår inför vå valmöjligheer: a räda in på arbesmarknaden eller a påbörja en högskoleubildning. Figur 1 visar en förenklad modell av vå olika inkomssrömmar som svarar mo en gymnasieubildning (w g ) och en universiesubildning (w u ). I enlighe med humankapialmodellen kommer individen a välja de alernaiv som ger de sörsa nuvärde. Då individen ine ve hur framida sysselsäningsmöjligheer kommer a e sig så kommer individen a ugå från förvänningar av framida ufall. Om den förvänade universieslönepremien (område A) är sörre än de förvänade inkomsborfalle (område B), som uppkommer under de 4 år individen suderar, så kommer individen välja vidareubildning 6. 5 Fredriksson (1997b), s Björklund e al (2000), s 125

7 FIGUR 1. Åldersinkomsprofiler för vå ubildningskaegorier Inkoms w u A w g B Ålder I figuren ovan anas individen få e arbee direk efer avsluade sudier, oavse nivå. För a kunna göra en korrek analys av nuvärde av en invesering i humankapial förvänas individen kunna göra en bedömning om arbessiuaionen efer avsluade sudier. De är rimlig a ana a en nyexaminerad suden, från såväl gymnasium som högskola, möer en korare eller längre period av arbeslöshe direk efer sudierna. För samliga individer uppkommer såväl kosnader som inäker ill följd av e ubildningsbeslu. Inräde på arbesmarknaden förs efer 4 års ubildning anses vara en indirek kosnad medan en direk inäk ges av sudiesöde under sudieiden. Så lång finns inga skillnader mellan individerna som moiverar varför några väljer vidareubildning och andra ine. För a kunna göra e anagande om den enskilde individens förvänade nuvärde av ubildning belyses de icke-pekuniära kosnaderna och inäkerna. Med dessa avses bland anna individens fallenhe för sudier, som kan änkas påverka vale av ubildning, föräldrarnas sudiebakgrund och konsumionsvärde av a bedriva akademiska sudier 7. 7 Ekonomiska råde (1993), s 44

8 I Ekonomiska rådes publikaion Sudier av svensk ubildning anges den marginelle, indifferene individens värdering av ubildningsperioden av c*. De individer som finner de icke-pekuniära värde av vidare sudier sörre än c* kommer a välja a sudera. I figur 2 mosvarar sökfrekvensen ill universie och högskolor ya A. FIGUR 2 Övergångsfrekvens ill högre sudier (i figuren illusreras en logisisk fördelning). 8 f(c) c* A Icke-pekuniära värde av ubildningsperioden Enlig samma publikaion från Ekonomiska råde kan de förvänade nuvärde (V u ) för en fyraårig högskoleubildning, för en enskild individ, då skrivas som: V U z + c U = + 3 u u = 0 ( 1 r ) (1 + r ) (1 + r ) w (1) där z beecknar sudiemedles sorlek, c individens icke-pekuniära värde av e års ubildning ill (värde kan aningen vara posiiv eller negaiv), U u arbeslösheen för universiesubildade, w u är den oala framida lönesumman för universiesubildade och r diskoneringsränan. 9 De försa lede i ekvaion 1 mosvarar värde av ubildningsåren diskonera ill idpunken då ubildningsbeslue faas medan de andra lede beskriver de förvänade nuvärde av a räda in i arbeskrafen som universiesubildad efer en fyraårig ubildning. I ekvaion 1 anas individen vara arbeslös iniial efer de 4 åren av akademiska sudier (iniial är universieslönen, w u, således 0). De sisa lede implicerar a individen erhåller e arbee inom e år efer avsluade sudier. Individen förusäs avlägga examen vid 23-års ålder sam arbea fram ill en ålder av 65 år. 8 Ekonomiska råde (1993), s 45 9 Ekonomiska råde (1993), s 44

9 De individer som har e högre förväna värde av högskoleubildning än de förvänade värde av a räda in på arbesmarknaden kommer a välja högskolesudier. Den individbaserade nuvärdesanalysen ligger sedan ill grund för eferfrågan av högskoleubildning. 3. Daa och variabler 3.1 Sökande och anagna De finns ingen given meod för a undersöka sök- och övergångsfrekvensen från gymnasie ill universie och högskolor. För a få en samlad bild av övergångsfrekvensen från gymnasie ill universie och högskolor anas samliga individer påbörja sin vidareubildning när de är mellan 19 25, vilke är i linje med vad idigare forskning visar 10. Samliga individer som avsluar sin gymnasieubildning förusäs fylla 19 år under examensåre. Anale sökande ill universie och högskolor sälls sedan i proporion ill anale personer som avlag en gymnasieexamen och är i åldern vid åre. De ger e esima för hur många som söker en vidareubildning efer gymnasie i förhållande ill dem som kan söka en högskoleubildning. Diagram 1 visar avgångsaken från gymnasie under perioden genomfördes en övergång från 2- och 3-åriga gymnasieubildningar ill endas 3-åriga ubildningar, vilke illusreras av nedgången i anale avgångna under de åren. Anal avgångna från gymnasie Anal Anal År Diagram 1 10 Ubildningssaisiks årsbok (1998), s 85

10 Daa för anale avgångna från gymnasie är hämad från Saisiska Cenralbyråns (SCB) Ubildningssaisiska årsbok och inkluderar de som få slubeyg från gymnasie och realskolan 11. Diagram 2 visar de oala anale åringar med avlagd examen för de år som behandlas i undersökningen. Anal åringar med avlagd gymnasieexamen Anal Anal åringar År Diagram 2 Daa för de som sök program vid högskolan sam de som blivi anagna är sammansälld från SCB: s publikaion Anal sökande och behöriga och avser åren medan övrig daa är källdaa som använs ill publikaionen Högre ubildning i Sverige - En problemorienerad diskussion om ubildningssasningar 13. Sökfrekvensen ( θ s ) kan esimeras som: SU θ S = (2) BS där (SU) anger anale behöriga som söke e ubildningsprogram år och (BS) anger anale individer mellan år som är har en gymnasieexamen åre. För a få e må på anagningsfrekvensen ( θ A ), de vill säga anale anagna i förhållande ill anale som gå u gymnasie och är i åldern vid e give år görs en liknande beräkning: 11 Daa hämad från Ubildningssaisisk årsbok, 1978, 1979, 1980, 1981, 1983/84, 1986, 1988, 1992, 1995, 1998, 2002, 2003, 2005, 2006, 2007, hp://www.scb.se/saisik/uf/uf0206/2008a02/tabell%204.xls 13 Regnér, H och B Öcker (2000) för perioden

11 AU θ A = (3) BS där AU anger anale anagna ill e ubildningsprogram vid höserminen och BS anale individer mellan år som har en gymnasieexamen åre. Diagram 4 ger en bild av hur sök- och anagningssaisiken se u under perioden Sökande och anagna ill program Anal Sökande Anagna År (höserminer) Diagram 4 Som framgår av diagrame så syns ydliga endenser ill öka sökryck under perioder så arbeslösheen öka. Ubyggnaden av anale högskolor och universie under mien av 90- ale illusreras genom a anale anagna ökar under slue av 90-ale. 3.2 Arbeslöshe Arbeslösa definieras i uppsasen som personer i arbeskrafen som ine är sysselsaa. Då arbeslöshesdaa för universiesubildade konra gymnasieubildade ine finns a illgå för hela idsperioden används isälle relaiva arbeslöshesal för åldersgruppen Uppsasen skiljer sig således från Fredrikssons undersökning då arbeslössaisik för dem som avslua sin ubildning och de som ine har en akademisk examen ine ingår i analysen. 14 SCB ( ) hp://www.scb.se/saisik/am/am0401/sysselsaning_och_arbesloshe_ pdf, s 17

12 Då ansökningarna ill universie och högskolor inför höserminen görs under våren anges arbeslösheen genom 1 (4) efersom arbeslösheen under åre innan anas vara den som påverkar beslue om vidareubildning efer gymnasie genomfördes en omläggning av arbeskrafsundersökningarna vilke medför a uppgifer före och efer 1987 ine är hel jämförbara. I analysen används värde som är jämförbar med perioden före För a isolera effekerna av omläggningen används därför en dummyvariable (Dummy = 1 för , 0 i övrig). Relaiv arbeslöshe 0,2 Procen 0,15 0,1 0, år år år år År Diagram 5 Diagram 5 visar ungdomsarbeslösheen i förhållande ill övriga åldersgruppers arbeslöshe under den angivna idsperioden. Omläggningen illusreras genom brypunken 1986, för vilken de finns vå värden 3.3 Demografi Då sök- och anagningsfrekvensen esimeras uifrån ekvaion 2 och 3 så anges befolkningsillväxen som en exogen konrollvariabel. Om avgångarna minskar eller ökar från gymnasie så bör de ill viss del korrelera med ålderskohorerna, vilke då påverkar sök- och anagningsfrekvensen. I uppsasen behandlas förändringen i åldersgrupperna 15 19, 20 24

13 och Daa för förändringar i demografin är hämade från SCB: s befolkningssaisik Folkmängd vid åres slu sam medelfolkmängd efer kön, ålder och civilsånd år X Löneskillnader Reallöneskillnaderna mellan universiesubildade och de som har gymnasieexamen har vari svåra a finna för hela idsperioden. Därför används isälle daa för en skaning av effekerna av yerligare e års ubildning mo lönerna för dem som är sysselsaa under perioden Diagram 6 ger en bild av uvecklingen under den angivna idsperioden. I enlighe med humankapialeorin så kommer den raionelle individen a ubilda sig e år ill om de förvänade effekerna för framida inkoms av a ubilda sig yerligare e år översiger kosnaderna för ubildningen. Skaade effeker av yerligare e års ubildning Förväna värde Ufall År Diagram 6 Skaningarna har gjors på obeskaade inkomser, varför inkomsska har lags ill som en förklarande variabel isälle för den reallön som Fredriksson använder sig av. Med inkomsska avses medelskaessaserna för kommunal-, landsings- och församlingsska i Sverige under idsperioden Från och med år 2000 ingår ine någon församlingsska i den kommunala skaesasen, efersom församlingarna inom Svenska kyrkan ine längre är kommuner. Församlingsskaen är dock en ämligen lien och orde därför ine påverka ufalle. 15 SCB Befolkningssaisik år Skaningarna baseras på LINDA-daa, och har illhandahållis av Björn Öcker. 17 SCB ( ) hp://www.scb.se/pages/tableandchar aspx

14 3.5 Sudiesöd Sudiesöde besår av såväl lån som bidrag och är ange i 1974års priser 18. De variabler som undersöks är Lån + Toal = Bidrag (5) sam Bidrag Andel = (6) Toa 1989 genomfördes en omsrukurering av sudiesöde då bidragsdelen höjdes markan. Summorna är beräknade årsvis, de vill säga för 40 veckors sudier. I uppsasen as ingen hänsyn ill åerbealningsaken av låne eller anal erminer sudener får söka lån och bidrag efersom de förusäer a de finns känd daa för förvänade framida inkoms, då åerbealningen baseras på inkomsen. Som framgår av diagram 7 så var bidrage konsan fram ill 1989, vilke innebär a de fakiska värde av bidrage minska under perioden. Sudiesöd omräkna i 1974-års priser Summa Bidrag Lån Bidrag+Lån År Diagram 7 18 CSN ( ) hp://www.csn.se/polopoly_fs/1.2242!sudiemedelsbelopp%20jan%2008.pdf

15 4. Meod För a skaa värde av de förklarande variablerna genomförs vå mulipla regressionsanalyer med sökfrekvens respekive anagningsfrekvens som beroende variabler. Samliga variabler anges i logarimerad from, vilke innebär a regressionsanalyserna är linjära. Regressionsanalyserna ger sedan e må på hur väl de oberoende variablerna förklarar förändringen i sök- och anagningssaisiken som visas i diagram Variabler Den ekonomeriska specifikaionen av figur 2 är logisisk fördelad, vilke innebär a relaionen mellan andelen som sök respekive anagis ill en högskoleubildning och de variabler som ange som exogena kan skrivas som: θ ' ln = β ln X + ε 1 θ (7) där X är en vekor för de förklarande variablerna och θ mosvarar anagningsfrekvensen ( θ s ) respekive anagningsfrekvens ( θ a ). De förklarande variablerna för sökfrekvensen anges av: θs ln 1 θs + = β + β lnlön β ln a D + β ln in. ska β lnoal β ln andel 5 + β ln 6 fm β 79 ln fm β ln 8 fm ε och för anagningsfrekvensen anges de av: (8) θa ln 1 θa + = β + β 0 1 ln lön + + β 2 ln a 16 24D + β 3 ln in. ska β 4 ln oal + + β 5 ln andel + β 6 ln fm β 79 ln fm β 8 ln fm ε (9) där lön anger effekerna av yerligare e års ubildning i förhållande ill lönen för dem som är sysselsaa, a anger arbeslösheen för grupperna åldersgruppen åringar, vilke i

16 uppsasen refereras ill som ungdomsarbeslöshe, D 1 mosvarar dummyvariablen för förändringen i arbeskrafsundersökningen som genomfördes 1986, D 1 = 0 för och 1 för In.ska avser inkomsskaen, oal avser summan av bidrag och lån som sudener erhåller från CSN och andel avser andelen bidrag av oalsumman för lån och bidrag. Med fm avses folkmängden för de angivna åldersgrupperna (15-19, 20 24, 25 29). ε är en saisisk slumperm med medelvärde 0 som används för a jusera för evenuella mäfel i de beroende variablerna. Tecknen ovanför koefficienerna anger den förvänade effeken på den endogena variabeln vid en ökning av den exogena variabeln. Om arbeslösheen ökar i åldersgruppen anas sök- och anagningsfrekvensen ill universie och högskolor a öka Tes För a skaa de linjära sambande genomförs en vanlig regressionsanalys. Vid idserier händer de a residualerna auokorrelerar då e negaiv värde vid e år as u av e posiiv värde näskommande år. För a esa för auokorrelaion genomförs e Durbin-Wasones vilke ska vara sörre än 1 för a ine svara mo auokorrelaion. I analysen korrigeras även för heroskedasicie. Signifikansnivån, de vill säga inom vilka gränser korrelaionen anses vara illräcklig sor mäs på en 5- sam 10-procenig nivå. Deerminaionskoefficienen, R 2, anger modellens förklaringsgrad och anges i inervalle 0 1, där 1 mosvarar en fullkomlig förklaring av variaionen i sök- och anagningsfrekvensen. 4.3 Elasicieer Då variablerna anges i logarimisk form kan en konvenionell elasiciesolkning genomföras. Sök- och anagningselasicieen erhålls genom a muliplicera en angiven koefficien med andelen som ine väljer en vidareubildning efer gymnasie, de vill säga (1- θ ) 20. Exempelvis anger β 1 (1- θ ) (10) 19 Ekonomiska råde (1993), s Ekonomiska råde (1993), s. 46

17 den procenuella ökningen av sök- eller anagningsfrekvensen om de skaade effekerna av yerligare e års sudier mo lönen för de som är sysselsaa ökar med en procen. Jag har val a uvärdera resulaen vid seriens medelvärde. Termen (1- θ ) kan därför beräknas enlig följande: 1 θ = T T θ (11) där θ anger medelvärde för hela perioden.

18 5. Resula Elasicieerna beräknas uifrån medelvärde 0,15 för sökfrekvensen och 0,07 för anagningsfrekvensen. Tabell 1 Esimaionsresula: sökfrekvens ( θ s ) och anagningsfrekvens ( θ a ) ill universie och θs θa högskolor under höserminerna Beroende variabel ln respekive ln 1 θs 1 θa Beroende variabel: Sökfrekvens Anagningsfrekvens Coefficien Elasicie Coefficien Elasicie LOG lön 4,44* 0,67 5,03** 0,35 (2,49) (2,17) LOG inkomsska -0,43-0,06-0,49* -0,03 (0,27) (0,29) LOG arbeslöshe ,37** 0,05 0,21 0,01 (0,17) (0,15) LOG oalsumma CSN 6,63** 0,99 4,88 0,34 (2,59) (3,22) LOG andel CSN -0,67* -0,10-0,45-0,03 (0,37) (0,37) LOG folkmängd ,54 0,38 1,32 0,09 (2,60) (0,56) LOG folkmängd ,13-0,17-1,03-0,07 (2,12) (0,56) LOG folkmängd ,35 0,20-1,83-0,13 (1,52) (1,19) Anale observaioner R 2 0,85 0,88 Durbin-Wason 1,02 1,29 No: All modeller innehåller också e inercep och en dummyvariabel för omläggningen av arbeslöshessaisken. Sandardfel anges inom parenas. */**/ innebär a esimae är signifikan skill från noll på 10/5 - procensnivån.. Förklaringsgraden är god för båda modellerna, 85 respekive 88 för sök- och anagningsfrekvensen. Durbin-Wasonese för båda modellerna är sörre än 1, vilke yder på a de ine finns någon auokorrelaion i de båda idserierna. LOG lön avser de skaade av effekerna av yerligare e års ubildning mo lönerna för dem som är sysselsaa under perioden Samliga eckenolkningar sämmer överens med vad som angivi i ekvaion 8 och 9 föruom andelen bidrag i förhållande ill oalsumman som erhålls från CSN. Anledningen ill den

19 omvända eckenolkning kan vara de fakum a bidrage minskade i värde under den fösa delen av den suderad idsperioden. Sedan bidrage höjdes 1989 har värdeminskningen avagi så när som på 1993, då värdeminskningen var ämligen hög, vilke framgår av diagram Sökfrekvensen Som framgår av abell 1 så är arbeslösheen för åldersgruppen sam den oala summan som en suden erhåller från CSN varje år de enda variablerna som är signifikan på en 5-procensnivå för sökfrekvensen. De innebär a dessa vå variabler är de som bäs förklarar förändringen i eferfrågan av högskoleubildning med avseende på anale som söker program. Arbeslöshe definieras, som idigare nämns, som personer i arbeskrafen men ej sysselsaa. När en individ blir börjar sudera kommer denne a lämna gruppen arbeskrafen och isälle hamna uanför arbeskrafen, vilke innebär a variabeln arbeslösa endas avser dem som ine redan suderar. Anale sökande och anagna avser dem som ine suderar och söker/anas ill en ubildning sam de som redan läser en ubildning och söker/anas ill senare del av ubildningen. De innebär a arbeslöshesvariabeln bör olkas med viss försikighe. De är rimlig a ana a de individer som läser sin sisa ermin vid e program väljer a söka en frisående kurs isälle för e ny program om de anser a yerligare ubildning är a föredra framför a räda in på en osäker arbesmarkand. Arbeslöshe som signifikan variabel implicerar a de som redan påbörja en ubildning enderar a fullfölja programme isälle för a avbrya ubildningen när arbeslösheen ökar. Individer i åldersgruppen kommer i sörre usräckning a söka programubildningar när arbeslösheen ökar. Variabeln oal, de vill säga den oala summan som sudenerna erhåller från CSN visar på a när summan ökar så kommer anale som söker e program a öka. Sambande mellan oalsumman från CSN och arbeslösheen kan beskrivas uifrån den ökade eferfrågan av ubildningsprogram när arbeslösheen ökar. För de individer som söker en programubildning som e subsiu för a räda in på en osäker arbesmarknad så ugör sudiemedle från CSN en försörjningsmöjlighe. De skaade effekerna av yerligare e års ubildning mo lönen för de som redan är sysselsaa (LOG lön) är signifikan på en 10-procenig nivå. De ger söd å anagande om a högskolesudier anses vara e sysselsäningsalernaiv under långkonjunkurer. Efersom den framida inkomsen ine är signifikan på en 5-procensnivå anas den vara av mindre beydelse än konjunkurläge vid beslue om a söka e program.

20 Efersom inkomsskaen ine är signifikan söder de olkningen om a den framida lönen ine är av lika sor vik som den rådande arbeslösheen när beslue a söka program faas. 5.2 Anagningsfrekvensen I enlighe med Fredrikssons sudie så visar resulaen för anagningsfrekvensen a de skaade effekerna av yerligare e års ubildning mo lönen för de som redan är sysselsa (LOG lön) är de som bäs förklarar förändringen i eferfrågan av högskoleubildningar. Endas den variabeln är signifikan på en 5-procenig nivå. Inkomsskaen, som anges som e komplemen ill de skaade effekerna av yerligare ubildning, söder resulae a framida löneanspråk är den främsa förklarande fakorn ill variaioner i eferfrågan för högskoleubildningar med avseende på anagningen. De sämmer väl överens med Fredrikssons resula, som beskriver reallöneskillnaderna mellan universiesubildade och de som saknar akademisk examen som den huvudsakliga grunden ill förändringar i eferfrågan. Definiionsproblemaiken med anagna individer och arbeslösheen medför a olkningen av den icke-signifikana variabeln arbeslöshe bör ske med en viss försikighe. De flesa som anas ill e program är dock redan sudener och därför orde de vara rimlig a ana a de som påbörja sina sudier anser a nuvärde av a fullfölja ubildningen är sörre än a ine fullfölja den oavse konjunkurläge. Diagram 4 visar hur anale anagna ill en början svag uppågående rend som sedan illar och svara ine mo konjunkursvängningar, vilke förklarar varför arbeslösheen ine är en signifikan variabel.

21 6. Analys Uifrån resulaen så är arbeslösheen och sudiemedle f rån CSN de variabler som påverkar sökeferfrågan av ubildningsprogram som mes medan framida inkomsförvänningar är den variabel som bäs förklarar variaioner i anagningseferfrågan. Tros a daaunderlage och idseriens variaion från Fredrikssons undersökning så förblir resulae de samma för eferfrågan med avseende på anale anagna. Skillnaden mo eferfrågan med avseende på anale individer som söker programubildning sår med all sannolikhe a finna i de olika populaionerna som grupperna avser. Anale anagna sår i direk förhållande ill anale som söker ubildning sam anale plaser som erbjuds. Då anale sökande är ren individbasera ger de därför e bäre må på hur eferfrågan på ubildning varierar. Programubildningarna sräcker sig över flera år vilke innebär a de individer som söker ubildningar ser dem som en långsikig invesering. Om arbeslösheen ine hade vari signifikan hade de ge en fingervisning om a de som söker de längre ubildningarna skulle val a sudera oavse konjunkurläge. De påvisade resulaen implicerar snarare a de finns en grupp individer som väljer a sudera ros a de hellre skulle arbea. De är möjlig a de beror på a de förvänar sig en bäre arbesmarknadsusik i framiden eller a den förvänade framida inkomsen gör a de anser de vär a sudera. Resulaen visar dock på a e anal personer väljer sudier på grund av arbesmarknadsläge, vilke innebär a de ine skulle ha sök program om konjunkurläge vari mer gynnsam. Om ubyggnaden av högskoleväsende forsäer och anale plaser som sår ill förfogande ökar så finns de anledning a ro a arbeslösheen kommer a bli en signifikan variabel även för eferfrågan med avseende på anale anagna. Den direka effeken av de blir då a e anal personer kommer a påbörja sudier ros a de hellre skulle ha arbea, vilke innebär a de i försa hand ser sudierna som en försörjningsmöjlighe isälle för en framidsinvesering.

22 7. Lieraurlisa Björklund A, Edin P-A, Holmlund B, Wadensjö W, (2000) Arbesmarknaden, Krisiansads Bokryckeri AB, Krisiansad Ekonomiska rådes (1993) Sudier av svensk ubildning, Ekonomiska råde Konjunkurinsiue Fredriksson Peer (1997), Educaion, migraion and acive labour marke policy, Deparmen of Economics, Uppsala Universiy, Uppsala Fredriksson Peer (1997), Econimic incenives and he demand for higher educaion, Scandinavian Journal of Economics 99 (1), Regnér, H och B Öcker (2000), Högre ubildning i Sverige - En problemorienerad diskussion om ubildningssasningar, Insiue för social forskning, Sockholms universie Saisiska Cenralbyrån Befolkningssaisik år , abell: Folkmängd vid åres slu sam medelfolkmängd efer kön, ålder och civilsånd år X, SCB-Tryck Örebro (varje give år ) Saisiska Cenralbyrån - UF0205 Suderande och examina i högskolans grundubildning läsåre 2004/2005 Saisiska Cenralbyrån - Ubildningssaisisk årsbok, 1978, 1979, 1980, 1981, 1983/84, 1986, 1988, 1992, 1995, 1998, 2002, 2003, 2005, 2006, 2007, 2008 Inernekällor: Cenrala Sudiesödsnämnden Sudiemedelsbelopp hp://www.csn.se/polopoly_fs/1.2242!sudiemedelsbelopp%20jan%2008.pdf ( ) Newsdesk hp://www.newsdesk.se/view/pressrelease/laagkonjunkuren-bakom-var-feme-ansoekan-ill-efergymnasialubildning ( ) Saisiska Cenralbyrån (SCB) Saisiska Meddelanden Anal sökande och anagna ill universie och högskolor hp://www.scb.se/saisik/uf/uf0206/2008a02/tabell%204.xls Sysselsäning och arbeslöshe hp://www.scb.se/saisik/am/am0401/sysselsaning_och_arbesloshe_ pdf ( ) Medelskaesaser , hela rike, hp://www.scb.se/pages/tableandchar aspx ( )

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Per Haldén och Jonas Rydén Handledare: Annika Alexius och Chrisian Nilsson H 06 Är valuamarknader effekiva? En koinegraionsanalys

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid

Läs mer

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2 Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad. RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.

Läs mer

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Rober Fredriksson Handledare: Beng Assarsson HT 2007 Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprises inverkan på akiemarknaden

Läs mer

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen Icke förvänad korrelaion på den svenska akiebörsen Carl-Henrik Lindkvis Handledare: Johan Lyhagen Sammanfaning Denna uppsas avser a undersöka och, i den mån de går, förklara icke förvänad korrelaion mellan

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik? Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Direktinvesteringar och risk

Direktinvesteringar och risk NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Haldén Handledare: Marin Holmén H 07 Direkinveseringar och risk Finns e samband? Sammanfaning Beslu om och var man ska genomföra

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18 18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Regelstyrd penningpolitik i realtid

Regelstyrd penningpolitik i realtid Naionalekonomiska Insiuionen Regelsyrd penningpoliik i realid En konrafakisk simulering med realidsdaa Magiseruppsas 4 juni 2008 Handledare: Klas Freger Förfaare: Marin Henriksson Handledare: Jesper Hansson

Läs mer

Föreläsning 8 Kap G71 Statistik B

Föreläsning 8 Kap G71 Statistik B Föreläsning 8 Kap 6.8 732G71 Saisik B Y Saionarie 25 2 För en saionär idsserie gäller 15 1 E(y ) = Var(y ) = 2 Corr(y, y -k ) beror bara av k (idsavsånde) och allså ine av. Uryck i ord: korrelaionen på

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Svenska företags skatteundandragande - En studie i hur viljan att betala vinstskatt påverkades av skattereformen 1990

Svenska företags skatteundandragande - En studie i hur viljan att betala vinstskatt påverkades av skattereformen 1990 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Jesper Eriksson & Rickard Hellman Handledare: Per Johansson VT 2008 Svenska föreags skaeundandragande - En sudie i hur viljan

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Det prediktiva värdet hos den implicerade volatiliteten

Det prediktiva värdet hos den implicerade volatiliteten Föreagsekonomiska insiuionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Magiseruppsas HT 2005 De predikiva värde hos den implicerade volailieen en jämförelse mellan Black-Scholes och Cox-Ross-Rubinsein Förfaare: Saphiro Flügge

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

EFFEKTEN AV VALUTARISK PÅ BILATERAL HANDEL

EFFEKTEN AV VALUTARISK PÅ BILATERAL HANDEL NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie C-uppsas Hösen 2008 EFFEKTEN AV VALUTARISK PÅ BILATERAL HANDEL Johan Grip & Mounir Karadja Handledare: Chrisian Nilsson 1 1 Vi vill acka Chrisian Nilsson,

Läs mer

3. Matematisk modellering

3. Matematisk modellering 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3.. Modellyper För design oc analys av reglersysem beöver man en maemaisk modell, som beskriver sysemes

Läs mer

Background Facts on Economic Statistics

Background Facts on Economic Statistics Background Facs on Economic Saisics 2003:12 En illämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska urikeshandeln 1914 2003 An applicaion of TRAMO/SEATS: The Swedish Foreign Trade Series 1914 2003 Exporen år 1914-2003

Läs mer

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt 5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa

Läs mer

Fastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från

Fastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från Fasbasindex--Kedjeindex Index av de slag vi hiinills agi upp kallas fasbasindex. Vikbesämningar ugår från priser och/eller kvanieer under basåre. Vid långa indexserier blir dea e problem. Vikerna måse

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm

Läs mer

Kan förekomsten av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen ränteparitet?

Kan förekomsten av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen ränteparitet? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Joakim Lannergård Handledare: Annika Alexius VT 2006 Kan förekomsen av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen räneparie?

Läs mer

Inflation och penningmängd

Inflation och penningmängd EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN?

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Shubila Balaile och Rober Rajnak Handledare: Nils Gofries V 2005 BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? -En illämpning av aylorregeln

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

Tidsserieanalys. Vad karaktäriserar data? Exempel:

Tidsserieanalys. Vad karaktäriserar data? Exempel: Tidsserieanalys Exempel: Vad karakäriserar daa? Observaionerna är ine oberoende Observaionerna ger e mönser över iden ex sigande värden med iden ex periodisk variaion över en idsperiod av besämd längd

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik

Läs mer

Finansiering. Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2. Jonas Råsbrant

Finansiering. Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2. Jonas Råsbrant Finansiering Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2 Jonas Råsbran jonas.rasbran@fek.uu.se Värdering av illgångar. Akier Obligaioner Fasigheer Exempel på nuvärdeberäkningar Inveseringsbedömning (bedömning

Läs mer