Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012"

Transkript

1 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012

2

3 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012

4 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box SE Sockholm Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, Inquiries Saffan Eriksson, De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Tredje kvarale I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Third quarer Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-2012-FM04BR1204_pdf Denna publikaion är endas illgänglig på This publicaion will only be published on

5 Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av redje kvarale Saisiska cenralbyrån, november 2012 Folke Carlsson Chrisina Ekblom

6

7 Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 7 Bealningsbalansen redje kvarale Byesbalansen... 8 Urikeshandel med varor och jänser... 8 Fakorinkomser Finansiell balans Direka inveseringar Porföljinveseringar Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserven Bealningsbalansen Revideringar Vad är bealningsbalansen? En härledning av bealningsbalansen Sambande med ulandssällningen Saisiska cenralbyrån 5

8 6 Saisiska cenralbyrån

9 Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen Sammanfaning Byesbalansen gav redje kvarale e översko på 66 miljarder kronor vilke är en försvagning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 72 miljarder kronor. Försvagningen i byesbalansen beror främs på e minska översko i handelsbalansen. Urikeshandeln med jänser var däremo i nivå med de redje kvarale Överskoe i handelsbalansen uppgick ill 17 miljarder kronor. Samma kvaral föregående år uppgick de ill 23 miljarder. Såväl expor som impor med varor minskade. Exporen föll dock krafigare än imporen vilke medförde en försvagad handelsbalans. De var i försa hand varuexporen ill länder inom EU som minskade. Den finansiella balansen gav e inflöde på 51 miljarder kronor och de var främs porföljinveseringar med ulande som genererade kapialinflöden. En sor del av inflöde kom från den gränsöverskridande handeln med svenska ränebärande värdepapper. Bankers emissioner på de uländska kapialmarknaderna var en orsak ill kapialinflöde. Samidig ökade de svenska bankerna sin ulåning mo ulande vilke gav uflöden i övriga inveseringar. I samband med publiceringen av bealningsbalansen för de redje kvarale 2012 publiceras även en idsserie från och med 1950 på årsbasis och från och med 1982 på kvaralsbasis. Även ulandssällningen publiceras på årsbasis från och med I slue av publikaionen preseneras därför en ex om bealningsbalansen uveckling från 1950 ill Saisiska cenralbyrån 7

10 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen för redje kvarale uppvisade e översko i byesbalansen på 66 miljarder kronor, en svag negaiv kapialbalans medan den finansiella balansen gav e kapialinflöde på 51 miljarder kronor. Byesbalansen Byesbalansen besår av handel med varor och jänser, fakorinkomser sam löpande ransfereringar. Under åres redje kvaral minskade överskoe i byesbalansen och uppgick ill 66 miljarder kronor. Samma kvaral föregående år uppgick överskoe ill 72 miljarder kronor. Försvagningen i byesbalansen beror främs på en illbakagång i handelsbalansen som besår av handel med varor. Urikeshandel med varor och jänser Den oala neohandeln med varor och jänser gav under kvarale e översko på 53 miljarder kronor vilke kan jämföras med e översko på 58 miljarder kronor under samma kvaral Minskningen beror främs på e dämpa översko i urikeshandeln med varor. Underskoe i handeln med varor och jänser med EU-länder uppgick ill knapp 16 miljarder kronor vilke är en ökning från e undersko på 11 miljarder kronor under samma kvaral Överskoe i handeln forsäer därmed a genereras från handeln med länder uanför EU. 8 Saisiska cenralbyrån

11 Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen Handelsbalansen Handelsbalansen uppgick ill 17 miljarder vilke kan jämföras med 2011 års redje kvaral då de uppgick ill 23 miljarder kronor. Såväl varuexporen som varuimporen sjönk jämför med samma kvaral Varuexporen uppgick ill 279 miljarder kronor och varuimporen ill 262 miljarder kronor vilke kan jämföras med mosvarande belopp om 301 miljarder kronor respekive 278 miljarder kronor år A varuexporen minskade mer än varuimporen är därmed förklaringen ill den svagare handelsbalansen. De var framförall varuexporen ill länder inom EU som minskade. Toal uppgick varuexporen med EU-länder ill 155 miljarder kronor, vilke är en minskning med näsan 10 procen jämför med redje kvarale Tjänsebalansen Urikeshandeln med jänser gav redje kvarale e översko på 36 miljarder kronor. De är i nivå med samma period föregående år då överskoe var 35 miljarder kronor. Tjänseexporen uppgick under kvarale ill 127 miljarder kronor medan jänseimporen uppgick ill 91 miljarder kronor. Tjänsehandeln visar översko både mo länder inom respekive uanför EU. Saisiska cenralbyrån 9

12 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bland jänseslagen bidrog övriga affärsjänser och daa- och informaionsjänser med sörs översko. Jämför med samma kvaral föregående år har poserna resor och övriga affärsjänser uvecklas posiiv medan poserna byggjänser och daa- och informaionsjänser har uvecklas negaiv. Dea medför a jänsebalansen är i nivå med samma kvaral föregående år. Posen resor omfaar varor och jänser som resenärer förvärvar vid resande i andra länder. Exporen av resor, som besår av uländska resenärers konsumion vid resande i Sverige, uppgick oal under kvarale ill 31 miljarder kronor. Imporen, dvs. svenskarnas ugifer vid resor uomlands, uppgick ill 30 miljarder kronor. Toal bidrog resor därmed med e översko på dryg 1 miljard kronor. 10 Saisiska cenralbyrån

13 Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen Fakorinkomser Fakorinkomser besår av lön för arbee och avkasning på invesera kapial. Avkasningen sår för den sörsa delen av fakorinkomserna och gav e inflöde på 26 miljarder kronor. Toal gav fakorinkomser e inflöde om 25 miljarder för de redje kvarale vilke är i nivå med samma period Avkasning direka inveseringar Avkasningen på direka inveseringar gav e neoinflöde på 20 miljarder kronor. Avkasningen på svenska direkinveseringar i ulande uppgick ill 55 miljarder kronor och överseg avkasningen på uländska direkinveseringar i Sverige som uppgick ill 35 miljarder kronor. Udelningarna var förhållandevis små även om man ar hänsyn ill a udelningarna under de redje kvarale hisorisk har vari låga. Liksom idigare år innebär de a en sor del av avkasningen har åerinveseras i form av åerinveserade vinsmedel. Ränor på lån inom direkinveseringsförhållande bidrog negaiv med e uflöde på 6 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 11

14 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar genererade e kapialinflöde på 3 miljarder kronor vilke är en ökning jämför med samma period förra åre. De förklaras av a avkasningen på uländska akier var högre under åres redje kvaral jämför med samma kvaral Saisiska cenralbyrån

15 Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen Avkasning övriga inveseringar Avkasning på övriga inveseringar, som besår av räna på lån och deposiioner, gav e översko på dryg 2 miljarder kronor för de redje kvarale Dea är en ökning på närmare 1 miljard jämför med samma kvaral förra åre. Ökningen kan förklaras av a svenska bankers illgångar i form av lån ill ulande har öka samidig som deras skulder genemo ulande har vari konsana under idsperioden. Saisiska cenralbyrån 13

16 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Finansiell balans Den finansiella balansen gav under kvarale e neoinflöde på 51 miljarder kronor. Direka inveseringar, porföljinveseringar och finansiella deriva uppvisade neoinflöden medan övriga inveseringar och valuareserven uppvisade neouflöden. Direka inveseringar Direka inveseringar genererade under redje kvarale e mindre neoinflöde. Svenska direkinveseringar i ulande gav e uflöde på 11 miljarder kronor och uländska direkinveseringar i Sverige gav e inflöde på 11 miljarder kronor, därav e neo nära noll. Åerinveserade vinsmedel sod för den sörsa delen av flödena både inom svenska direkinveseringar i ulande och uländska direkinveseringar i Sverige. Åerinveserade vinsmedel är en residualpos i saisiken och avser den del av avkasningen som ine delas u ill akieägarna, uan som isälle blir kvar i bolagen. 14 Saisiska cenralbyrån

17 Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen Porföljinveseringar Porföljinveseringar med ulande gav under redje kvarale 2012 e kapialinflöde på 97 miljarder kronor neo. En sor del av inflöde kom från den gränsöverskridande handeln med svenska ränebärande värdepapper vilke gav e inflöde på 157 miljarder kronor neo. Inflöde förklaras ill sor del av svenska bankers forsaa upplåning i ulande i form av emissioner av ränebärande värdepapper. Uländska inveserare visade under redje kvarale även inresse för obligaioner emierade av bosadsinsiu och icke-finansiella föreag. Svenska inveserare köpe under kvarale uländska ränebärande värdepapper för 35 miljarder kronor neo. Inresse för uländska akier forsäer vara sor. Svenska inveserare neoköpe uländska akier och fonder för 37 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 15

18 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Finansiella deriva Finansiella deriva genererade neoinflöden på 19 miljarder kronor under åres redje kvarale. Flöden i finansiella deriva uppkommer främs vid konraksförfall men även vid in- och ubealningar av premier. Inflöden generas när konrak med posiiva marknadsvärden förfaller. Övriga inveseringar Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån som fångas upp i porföljinveseringar. All sedan de redje kvarale 2010 har posen generera uflöden vilke även är falle för de akuella kvarale. Uflöde om 65 miljarder kronor neo för kvarale förklaras främs av svenska bankers ökade ulåning mo ulande. Samidig som banksekorns ulåning gav sora uflöden i övriga inveseringar generande samma sekor beydande kapialinflöden under posen porföljinveseringar. 16 Saisiska cenralbyrån

19 Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen Valuareserven Under kvarale generade valuareserven uflöden på 9 miljoner kronor. Valuareservens huvudsyfe är a den ska kunna användas för a Riksbanken ska kunna uppfylla sina åaganden. Åagandena innebär a ge illfälliga likvidiessöd ill insolvena banker, a fullgöra Sveriges del i den inernaionella valuafonden (IMF) och a vid behov inervenera på valuamarknaden. De är därmed vikig a placeringarna görs i likvida illgångar såsom sasobligaioner. Saisiska cenralbyrån 17

20 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen I samband med publiceringen av kvaral re 2012 publicerar SCB bealningsbalansen på årsbasis från och med 1950 och på kvaralsbasis från och med Även ulandssällningen publiceras på årsbasis från och med Den försa officiella bealningsbalansen publicerades 1922 av Finansdeparemene. Sedan 1950 har beydande förändringar ske i vår omvärld vilke har påverka såväl saisiken som insamlingsmeoder. Avgörande händelser har vari devalveringarna mellan , valuaavregleringen 1989 och övergången ill flyande växelkurs Däremellan har finansiella kriser avlös varandra, 1974 påverkades Sverige sark av den våldsamma oljeprischocken. Under sora delar av 90-ale sanerades den svenska ekonomin efer den sora bank och fasigheskrisen och i början av sekelskife bras IT-bubblan. Hösen 2008 gick den amerikanska invesmenbanken Lehman Brohers i konkurs och exraordinära insaser ogs i bruk för a moverka en finansiell härdsmäla. Eferföljderna blev den pågående europeiska skuldkrisen vars påverkan har börja urskiljas i den svenska ekonomin under framförall hösen. Bealningsbalansens re huvudposer besår av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Byesbalansen omfaar främs alla löpande ransakioner av varor och jänser sam kapialavkasning på Sveriges illgångar och skulder. Den finansiella balansen visar hur övereller undersko i byesbalansen placeras eller finansieras i ulande. Den diskrepans som uppsår på grund av mäfel, periodiseringar ec. fångas upp i resposen. Sedan den akuella idsseriens sar 1950 har dessa poser påverkas av ovan nämnda ekonomiska kriser och regleringar. Ekonomiska regleringar och kriser speglas i saisiken Under 70-ale var den ekonomiska illväxen i Sverige låg och byesbalansen genererade undersko under sörre delen av perioden. För a simulera den svenska ekonomin gjordes en försa devalvering Tros den svagare kronan forsae underskoe i byesbalansen emellerid a växa och kulminerade Försämringen berodde främs på en hög och ihärdig inflaion vilke försämrade Sveriges konkurrenskraf. För a åer simulera den svenska ekonomin skrevs därför kronan ned yerligare vå omgångar, 1982 och Den svenska exporen seg och byesbalansen förbärades beydlig. Samidig som den svenska ekonomin expanderade började man under 1980-ales senare del a avreglera sora delar av den svenska finansmarknaden vilke bland anna medförde a värde på finansiella illgångar seg ill ohållbara nivåer. När illgångspriserna föll i början av 90-ale försämrades åer Sveriges konkurrenskraf och så även byesbalansen. Hösen 1992 vingades Riksbanken gå från fas ill rörlig växelkurs och den svenska kronan föll krafig. Den svagare kronan sam den sanering som gjordes av den svenska ekonomin under 90-ale har bidragi ill a byesbalansen allsedan 1994 har visa e översko. 18 Saisiska cenralbyrån

21 Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen Liksom byesbalansen har även den finansiella balansen påverkas av idigare devalveringar, avregleringar och ekonomiska kriser. En avgörande fakor för den finansiella balansens uveckling var valuaavregleringen Innan dess hade exempelvis all värdepappershandel med ulande vari förbjuden och avregleringen innebar därför en krafig expansion av posen porföljinveseringar under kommande år. Pågående finanskris gav en svagare byesbalans 2009 Även den senase och pågående finanskrisen speglas i bealningsbalansen. Åre efer Lehman Brohers konkurs, 2009, möes Sverige av en sor produkionsnedgång och falle i BNP var de sörsa sedan andra världskrige. Samma år försämrades byesbalansen med näsan 30 procen jämför med åre innan. Krisens effeker på den finansiella balansen var också märkbara. Banker och bosadsinsiu hade exempelvis svår a förnya sina kredier på de inernaionella kapialmarknaderna vilke medförde beydande uflöden i svenska porföljinveseringar under De sora BNP-falle 2009 möes emellerid av en ännu sörre uppgång 2010 och svensk ekonomi har därefer så sig sark i jämförelse med många andra europeiska länder. De senase månadernas ekonomiska indikaorer pekar dock på a Sverige åer sår inför en inbromsning. Hur påaglig kommande konjunkurnedgång blir åersår a se liksom dess påverkan på bealningsbalansen. Saisiska cenralbyrån 19

22 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Revideringar Sveriges revideringspolicy för bealningsbalansen är enlig följande: Vid publicering av kvaral 1 revideras närmas föregående 4 kvaral Vid publicering av kvaral 2 revideras föregående 13 kvaral Vid publicering av kvaral 3 revideras föregående 10 kvaral Vid publicering av kvaral 4 revideras föregående 11 kvaral Undanagsvis kan yerligare perioder revideras om de ske meodändringar eller illkommi nya daa som ger en påaglig förändrad bild av bealningsbalansen. Vid publicering av kvaral 3 har den ordinarie revideringspolicyn frångås. Bealningsbalansen har revideras från 1998 kvaral 1 ill och med 2012 kvaral 2. Under den reviderade perioden skedde revideringar om 38 miljarder neo i byesbalansen och -90 miljarder neo i den finansiella balansen. 20 Saisiska cenralbyrån

23 Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen kan delas in i: Byesbalansen, som visar handel i varor och jänser, löner, avkasning på finansiella illgångar och skulder, sam löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen, som dels omfaar EU-bidrag och U-bisånd för reala inveseringar och dels köp och försäljning av räigheer, såsom.ex. paen. Den finansiella balansen, som delas in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övriga inveseringar och valuareserven. Den finansiella balansen visar förändringar i finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakor- 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. Saisiska cenralbyrån 21

24 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 inkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handelsbalansen. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handelsbalansen. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handelsbalansen uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med handelsbalansen. 22 Saisiska cenralbyrån

25 Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handelsbalansen och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < A Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. Saisiska cenralbyrån 23

26 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans 24 Saisiska cenralbyrån

27

28

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006 BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46,

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:3

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:3 BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:3 Bealningsbalansen Andra kvarale 214 Bealningsbalansen Andra kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. 2 nd quarer 214 Saisics Sweden 214

Läs mer

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:2

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:2 BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:2 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. 1 s quarer 214 Saisics Sweden 214

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2013

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2013 Bealningsbalansen Andra kvarale 213 Bealningsbalansen Andra kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Second quarer 213 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1. Betalningsbalansen Fjärde kvartalet

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1. Betalningsbalansen Fjärde kvartalet BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:1 Bealningsbalansen Fjärde kvarale Bealningsbalansen Fjärde kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. Third quarer 213 Saisics Sweden 214

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2011

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2011 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011 Saisiska cenralbyrån 2011 Balance of Paymens. Third quarer 2011 Saisics Sweden 2011 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

Inflation och penningmängd

Inflation och penningmängd EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad. RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2015 Källor och meoder 2015 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18 18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas

Läs mer

Background Facts on Economic Statistics

Background Facts on Economic Statistics Background Facs on Economic Saisics 2003:12 En illämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska urikeshandeln 1914 2003 An applicaion of TRAMO/SEATS: The Swedish Foreign Trade Series 1914 2003 Exporen år 1914-2003

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka

Läs mer

Finansiering. Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2. Jonas Råsbrant

Finansiering. Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2. Jonas Råsbrant Finansiering Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2 Jonas Råsbran jonas.rasbran@fek.uu.se Värdering av illgångar. Akier Obligaioner Fasigheer Exempel på nuvärdeberäkningar Inveseringsbedömning (bedömning

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt 5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

1. Geometriskt om grafer

1. Geometriskt om grafer Arbesmaerial, Signaler&Sysem I, VT04/E.P.. Geomerisk om grafer En av den här kursens syfen är a ge de vikigase maemaiska meoderna som man använder för a bearbea signaler av olika slag. Ofa är de så a den

Läs mer

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2 Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

Undersökning av energibalansen i ljusbågsugnar

Undersökning av energibalansen i ljusbågsugnar Energisnål dubbel liksrömsljusbågsugn för skro av låg kvalie Den energimässig opimerade dubbla liksrömsljusbågsugnen från ABB erbjuder sålindusrin e smälaggrega som illåer konkurrenskrafig produkion av

Läs mer

Valutamarknadens effektivitet

Valutamarknadens effektivitet Ekonomihögskolan Lunds Univerise Naionalekonomiska Insiuionen Valuamarknadens effekivie En sudie av växelkurser uifrån UIP med förvänningar Förfaare: Krisoffer Persson Handledare: Fredrik NG Andersson

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Fastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från

Fastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från Fasbasindex--Kedjeindex Index av de slag vi hiinills agi upp kallas fasbasindex. Vikbesämningar ugår från priser och/eller kvanieer under basåre. Vid långa indexserier blir dea e problem. Vikerna måse

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.

Läs mer

Centralbankers självständighet och hur det kan påverka ekonomin

Centralbankers självständighet och hur det kan påverka ekonomin Cenralbankers självsändighe och hur de kan påverka ekonomin Maria Nilsson C-uppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson Inlämnad den 7 augusi 004 Absrac Cenralbanker, inflaion, produkionsgape,

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II Hanering av översko Beng von Bahr Richard Blom 2004 1(22) Innehållsföreckning 1. Hur och var översko uppsår i en livporfölj...3 1.1. Resularäkningen...3 Ekonomisk resula i allmänhe...3

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Rober Fredriksson Handledare: Beng Assarsson HT 2007 Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprises inverkan på akiemarknaden

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

El- och värmeproduktion

El- och värmeproduktion El- och värmeprodukion 2008 Blankeanvisningar Allmän Saisiken över el- och värmeprodukionen innehåller uppgifer om produkionen av el sam indusri- och fjärrvärme, förbrukningen av producerad energi, de

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport Kviors arbesmiljö Tillsysakivie 12 iom regerigsuppdrage om kviors arbesmiljö Delrappor Rappor 12:11 12-5-9 1 (9) Ehee för mäiska och omgivig Chrisia Josso, 8-73 94 18 arbesmiljoverke@av.se Delrappor Tillsysakivie

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer