BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNA RAPPORT All officiell statistik finns på: Statistikservice: tfn

Transkript

1 D BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNA RAPPORT 2015 All officiell saisik finns på: Saisikservice: fn All official saisics can be found a: Saisics service, phone Bealningsbalansen 2014

2

3 Bealningsbalansen 2014 Saisiska cenralbyrån 2015

4 Balance of Paymens 2014 Saisics Sweden 2015 Producen Producer SCB, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box SE Sockholm Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, Enquiries fredrik.ohrsrom@scb.se Jenny Peersson Eksed, jenny.peerssoneksed@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens Omslag/Cover: Aeljén, SCB Foo/Phoo: isock URN:NBN:SE:SCB-2015-FM04BR1501_pdf (pdf) Denna publikaion finns enbar i elekronisk form på This publicaion will only be published on

5 Bealningsbalans Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle Saisiska cenralbyrån i mars 2015 Folke Carlsson Ebba Harzell SCB ackar Tack vare våra uppgifslämnare privapersoner, föreag, myndigheer och organisaioner kan SCB illhandahålla illförlilig och akuell saisik som illgodoser samhälles informaionsbehov.

6

7 Bealningsbalans Innehåll Innehåll Förord 1 Sammanfaning 4 1 Byesbalans Handelsbalans Tjänsebalans Primärinkoms Sekundärinkoms Kapialbalans 12 3 Ulandssällning och finansiell balans Direka inveseringar Porföljinveseringar Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserven Faka om saisiken 20 En härledning av bealningsbalansen Sambande med ulandssällningen Saisiska Cenralbyrån 3

8 Bealningsbalans Sammanfaning Sammanfaning Byesbalansen uppvisade 2014 e översko på 245 miljarder kronor. Överskoe har därmed minska jämför med 2013 då de uppgick ill 276 miljarder kronor. Överskoe i handel med varor och jänser minskade från 217 miljarder kronor 2013 ill 182 miljarder kronor Underskoe i sekundärinkoms har öka och uppgick ill 68 miljarder kronor a jämföra med e undersko på 64 miljarder kronor Tillsammans har de bidragi ill e minska översko i byesbalansen Neo, mdr SEK byesbalans 211,6 251,6 244,2 275,8 244,9 2 kapialbalans -4,8-8,2-6,1-9,4-4,3 3 finansiell balans 265,6 308,7 71,1 149,1 112,6 Källa: SCB Kapialbalansen gav 2014 e undersko på dryg 4 miljarder kronor. Underskoe har därmed minska jämför med föregående år då de uppgick ill dryga 9 miljarder kronor. Transakioner i den finansiella balansen gav upphov ill e kapialuflöde på 113 miljarder kronor. Transakioner i direka inveseringar och porföljinveseringar gav kapialuflöden på 15 respekive 161 miljarder kronor Valuareserven bidrog också ill kapialuflöde med 1 miljard kronor. Övriga inveseringar liksom finansiella deriva gav kapialinflöden på 43 respekive 21 miljarder kronor. Enlig preliminära uppgifer visar ulandssällningen vid ugången av 2014 en neoskuld på 156 miljarder. Neoskulden har därmed minska jämför med ugången av 2013 då den uppgick ill 681 miljarder kronor. Neoskulden 2014 mosvarar cirka 4 procen av BNP. Ulandssällningen publiceras också med direkinveseringar ill marknadsvärde och visade en neoillgång på 562 miljarder kronor. Saisiska Cenralbyrån 4

9 Bealningsbalans Byesbalans 1 Byesbalans Byesbalansen uppvisade 2014 e översko på 245 miljarder kronor. Överskoe har minska jämför med 2013 då de uppgick ill 276 miljarder kronor. Byesbalansöverskoe mosvarade 2014 dryg 6 procen av BNP. Tabell 1.1 Byesbalansen och delposer Curren accoun wih sub iems Neo, mdr SEK byesbalans 211,6 251,6 244,2 275,8 244,9 1.1 handelsbalans 137,5 130,9 135,9 137,1 118,3 1.2 jänsebalans 49,5 67,0 67,5 80,3 63,5 2 primärinkoms 71,0 99,7 109,9 122,6 131,0 3 sekundärinkoms -46,5-46,0-69,1-64,1-67,9 Källa: SCB Fono: Primärinkoms och sekundärinkoms är nya begrepp i samband med övergången ill BPM6 (Balance of Paymens Manual 6). De beskrivs närmare under rubrik 1.3 och 1.4. De är främs handel med varor och jänser som bidrar ill överskoe i byesbalansen, med e översko på 182 miljarder kronor. Även primärinkomser bidrar med beydande översko medan sekundärinkomser bidrar med undersko. Överskoe i varor och jänser har minska medan överskoe i primärinkomser har öka. Däremo har underskoe i sekundärinkomser öka någo. Tillsammans har de bidragi ill e minska översko i byesbalansen Föregående år var Sverige e av de länder i Europa som hade sörs översko i byesbalansen. Saisiska Cenralbyrån 5

10 Bealningsbalans Byesbalans Diagram 1.1 Byesbalans i procen av BNP Curren accoun, percen of GPD 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% Källa: SCB I slue av 1980-ale och början av 1990-ale var de dock beydande undersko i byesbalansen. Byesbalansen vände sedan ill översko som ökade beydlig i början och mien av 2000-ale, men efer finanskrisen 2008 minskade överskoen. Saisiska Cenralbyrån 6

11 Bealningsbalans Byesbalans Diagram 1.2 Byesbalansens delposer Sub iems in curren accoun Mdr, SEK Handelsbalans (f.o.b. - f.o.b.) Tjänsebalans Primärinkoms Sekundärinkoms -100 Källa: SCB 1.1 Handelsbalans Handelsbalansen visade e översko på 118 miljarder kronor för Överskoe minskade jämför med föregående år då de uppgick ill 137 miljarder kronor. Exporen ökade med 4 procen medan imporen ökade med 6 procen. Trenden i handelsbalansen har under en längre id visa på e avagande översko och de forsae på den vägen även under Överskoen i handelsbalansen växe mycke under andra halvan av 1990-ale och var som sörs i början 2000-ale men har vari i en nedågående rend sedan srax före finanskrisen Varuhandeln fördelad på EU-länder och länder uanför EU visar någo olika mönser. Såväl expor som impor ökade under 2014 men i olika usräckning vilke gav e minska översko genemo länder uanför EU medan underskoe i handeln med EU-länder minskade någo. Merchaning som efer manualbye är en del av varuhandeln bidrar med e beydande översko. Av överskoe i varuhandeln 2014 bidrog merchaning med 80 miljarder kronor och posen uppvisar de senase åren en ökande rend. Merchaning är den försäljningsmarginal som uppsår när svenska föreag köper varor i ulande och säljer dem vidare ill e anna land uan a varorna imporeras ill Sverige. Saisiska Cenralbyrån 7

12 Bealningsbalans Byesbalans Diagram 1.3 Handelsbalans Trade in goods Mdr, SEK Källa: SCB Expor Impor Handelsbalans (högerskala) Varuexporen och varuimporen har dämpas sedan finanskrisen. Både exporen och imporen växe fram ill 2008 men 2009 föll både varuexporen och varuimporen krafig illbaka för a sedan 2010 och 2011 åerhäma sig. Under 2012 och 2013 minskade nivåerna successiv men dea vände under 2014 även om imporen och exporen ine kom upp i idigare års nivåer. Varuimporen ökade mer än varuexporen vilke medförde a handelsbalansen försvagades under Tjänsebalans Tjänsebalansen gav 2014 e översko på 64 miljarder kronor. Överskoe i jänsebalansen har minska jämför med 2013 då de uppgick ill 80 miljarder kronor. Saisiska Cenralbyrån 8

13 Bealningsbalans Byesbalans Diagram 1.4 Tjänsebalans Trade in services Mdr, SEK Expor Impor Tjänsebalans (högerskala) Källa: SCB Tjänseexporen uppgick ill 516 miljarder kronor och ökade med 8 procen medan jänseimporen uppgick ill 452 miljarder kronor och ökade med 14 procen jämför med Då jänseimporen öka mer än jänseexporen medförde de en försvagad jänsebalans. Tjänsebalansen försvagades därmed efer en längre ids försärkning. Bland jänseslagen bidrog ransporer 2014 med e översko på 19 miljarder kronor medan resor bidrog med e undersko på 40 miljarder kronor. Underskoe i resor innebär a svenskars ugifer vid resande i ulande översiger uländska resenärers ugifer vid resande i Sverige. Tele-, daa- och informaionsjänser bidrog med översko på 57 miljarder kronor. Även nyjande av immaeriella räigheer bidrog med e översko på 36 miljarder kronor. Överskoen i dessa båda poser har öka beydlig se över en längre idsperiod. Sverige är neoimporör av forsknings- och uvecklingsjänser, och posen visade 2014 e undersko på 30 miljarder kronor. Underskoe har öka jämför med föregående år då de uppgick ill 20 miljarder kronor, vilke beror på ökad impor. Tillsammans med e minska översko i ekniska, handelsrelaerade och övriga jänser har de främs bidragi ill försvagningen i jänsebalansen Saisiska Cenralbyrån 9

14 Bealningsbalans Byesbalans 2014 uppgick jänseexpor ill Norge ill 71 miljarder kronor och Norge var därmed sörsa moparsland för svensk jänseexpor. För impor av jänser var USA var sörsa moparsland. Tabell 1.2 Tjänsehandel med sörsa moparsländer Trade in services, larges counerpar counries Tjänsehandel mo sörsa moparsländer (mdr kr) Expor Impor NO 70,5 US 57,2 US 59,2 GB 43,3 DE 41,5 DE 41,5 GB 38,2 DK 35,1 DK 34,3 NO 30,7 Toal 515,5 Toal 452,0 Källa: SCB Se över en längre idsperiod har både jänseexpor och jänseimpor öka beydlig, med undanag direk efer finanskrisen Tjänseexporen har öka från 321 miljarder kronor 2006 ill 516 miljarder kronor Tjänseimporen har också öka beydlig, från 287 miljarder kronor 2006 ill 452 miljarder kronor Då exporen har öka mer än imporen har jänsebalansen särks och bidrar nu ill en beydande del av byesbalansöverskoe. Bland jänseslagen har överskoe öka mes i daajänser. 1.3 Primärinkoms Primärinkoms som avser huvudsakligen inkoms från kapial och löner uppvisade 2014 e översko på 131 miljarder kronor. Överskoe i primärinkomsen har öka jämför med 2013 då de uppgick ill 123 miljarder kronor. Löner gav e översko på 20 miljarder kronor medan kapialavkasningen gav e översko på 110 miljarder kronor och övrig primärinkoms gav e översko på 0,5 miljarder kronor. Saisiska Cenralbyrån 10

15 Bealningsbalans Byesbalans Diagram 1.5 Primärinkoms Primary income Mdr, SEK Expor Impor Primärinkoms, neo (högerskala) Källa: SCB Försärkningen i kapialavkasningen kommer främs från a avkasningen på porföljinveseringar som uppgick ill 10 miljarder kronor år 2014 a jämföra med år 2013 då posen visade e undersko på 3 miljarder kronor. Avkasningen har därmed vän ill posiiv efer a ha vari negaiv under en längre id. Avkasningen på direkinveseringar forsäer a ugöra en sor del av kapialavkasningen men har minska från 101 miljarder år 2013 ill 93 miljarder kronor år Avkasningen på svenska direkinveseringar i ulande uppgick ill 223 miljarder kronor medan avkasningen på uländska direkinveseringar i Sverige uppgick ill 130 miljarder kronor. Övriga inveseringar genererade en posiiv avkasning på 3 miljarder kronor. Avkasningen har minska både på illgångssidan och skuldsidan de senase åren då ränorna vari lägre. Samidig har neoillgångar inom övriga inveseringar i ulande öka vilke påverkar neoavkasningen. Primärinkomsen var länge negaiv, men vände i början av 2000-ale från undersko ill översko. Överskoen har sedan öka successiv och ugör nu en beydande del av byesbalansöverskoe. Även om ulandssällningen idag är negaiv är kapialavkasningen dock posiiv. Saisiska Cenralbyrån 11

16 Bealningsbalans Byesbalans Sammansäningen av ulandssällningen visar a illgångssidan ill sörre del besår av akier och ege kapial medan skuldsidan ill sor del ugörs av ränebärande värdepapper. De avspeglas i a primärinkomsen under en längre id vari posiiv medan ulandssällningen visa neoskuld. 1.4 Sekundärinkoms Underskoe i sekundärinkomsen uppgick ill 68 miljarder kronor Underskoe har öka jämför med föregående år då de uppgick ill 64 miljarder kronor. Underskoe i ransfereringar ill och från EU ökade. Även U-bisånd ill ulande ökade. Övrig sekundärinkoms var i nivå med Sekundärinkomsen visar löpande ransfereringar mellan Sverige och ulande. Löpande ransferering innebär en överföring uan a få någo illbaka, och påverkar disponibel inkoms. 2 Kapialbalans Kapialbalansen gav 2014 e undersko på dryg 4 miljarder kronor. Underskoe har därmed minska jämför med föregående år då de uppgick ill dryg 9 miljarder kronor. Saisiska Cenralbyrån 12

17 Bealningsbalans Ulandssällning och finansiell balans 3 Ulandssällning och finansiell balans Enlig preliminära uppgifer visar ulandssällningen vid ugången av 2014 en neoskuld på 156 miljarder. Neoskulden har därmed minska jämför med ugången av 2013 då den uppgick ill 681 miljarder kronor. Neoskulden 2014 mosvarar cirka 4 procen av BNP. Tabell 3.1 Ulandssällning och delposer Inernaional Invesmen Posiion and sub iems neo (mdr kr) ulandssällning, oal -294,3-374,8-525,5-681,3-156,4 1 direkinveseringar 182,7 208,2 102,7 194,5 452,0 2 porföljinveseringar -904,4-1363,4-1448,6-1987,0-1888,7 3 finansiella deriva 82,2 123,8 105,2 56,5 128,2 4 övriga inveseringar 20,6 310,1 375,0 634,4 662,7 5 valuareserv 324,5 346,5 340,3 420,3 489,5 Källa: SCB Neoskulden mo ulande har minska samidig som byesbalansen visade e översko på 245 miljarder kronor. Överskoe i byesbalansen mosvarades ine full u av kapialuflöden i den finansiella balansen, som visade e kapialuflöde på 113 miljarder kronor. De gav upphov ill en beydande negaiv respos. Resposen uppsår när över/undersko i byesbalansen illsammans med kapialbalans ine mosvaras av lika sora kapialflöden i den finansiella balansen. Saisiska Cenralbyrån 13

18 Bealningsbalans Ulandssällning och finansiell balans Tabell 3.2 Finansiell balans och delposer Financial Accoun and sub iems neo (mdr kr) finansiell balans, oal 256,6 308,7 71,1 149,1 112,6 1 direka inveseringar 145,7 110,0 85,5 164,9 14,5 2 porföljinveseringar -142,0-172,9-97,8-288,3 161,4 3 finansiella deriva -29,7 19,6-36,2-63,7-21,1 4 övriga inveseringar 293,9 347,4 116,1 240,9-43,2 Källa: SCB Byesbalansen har vari posiiv sedan mien av 1990-ale men de är främs under 2000-ale byesbalansen uppvisa beydande översko. Diagramme nedan visar den fakiska ulandssällningen i procen av BNP sam hur ulandssällningen hade uvecklas om den full u hade följ byesbalansen. Diagramme visar a neoskulden i ulandssällningen minska över iden men a ulandssällningen ine förbäras i ak med byesbalansöverskoen. Ulandssällningen publiceras också med direkinveseringar ill marknadsvärde och visade en neoillgång på 562 miljarder kronor. Saisiska Cenralbyrån 14

19 Bealningsbalans Ulandssällning och finansiell balans Diagram 3.1 Ulandssällning Inernaional Invesmen Posiion 70% 60% 50% 40% 30% Ulandssällning, % av BNP 20% 10% 0% -10% Ulandssällning enlig ackumulerad byesbalans, % av BNP -20% -30% -40% Källa: SCB Förändringar i ulandssällningen kommer dels av ransakioner i den finansiella balansen dels av förändringar i akiekurser och ränor sam valuakursförändringar. Förhållande mellan ingående och ugående balans sammanfaas i figuren nedan. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans Balansomsluning i ulandssällningen har öka krafig under 2000-ale med en beydande bruoökning i illgångar såväl som skulder mo ulande. Sammansäningen av ulandssällningen visar a illgångssidan ill sörre del besår av akier och ege kapial medan skuldsidan ill sörre del ugörs av ränebärande värdepapper och lån vilke avspeglas i avkasningen. Däruöver är illgångssidan ill sor del denominerad i uländsk valua medan skuldsidan ill sörsa del är denominerad i svenska kronor. Sammanage gör de Saisiska Cenralbyrån 15

20 Bealningsbalans Ulandssällning och finansiell balans neoulandssällningen känslig för förändringar i valuakurser, ränor och akiekurser. Under 2014 har börskurserna sigi medan ränorna har falli. Samidig har kronan försvagas beydlig mo de sörre valuorna vilke har bidragi ill a öka värde på illgångar i uländsk valua. Tillsammans har de bidragi ill a minska neoskulden i ulandssällningen. De inhemska sekorernas exponering mo ulande redovisas i den sekorfördelade ulandssällningen. Den visar a de moneära finansinsiuen och de icke-finansiella föreagen sår för en sor del av illgångar och skulder mo ulande. Båda har beydande neoskuld mo ulande. De moneära finansinsiuen har beydande upplåning från ulande i ränebärande värdepapper medan de samidig placera beydande belopp på konon i ulande inom posen övriga inveseringar. Socialförsäkringssekorn och övriga finansinsiu har beydande neoillgångar genemo ulande. De icke-finansiella föreagen har beydande direkinveseringar i ulande samidig som ulande äger beydande belopp i icke-finansiella föreag i Sverige, främs i form av direkinveseringar men även i form av porföljinveseringar. Saen har neoskuld mo ulande, medan Riksbanken har en neoillgång i form av valuareserven. 3.1 Direka inveseringar Toal gav ransakioner i direka inveseringar 2014 e kapialuflöde på 15 miljarder kronor. Transakionerna ökade svenska direkinveseringar i ulande med 83 miljarder kronor. Transakioner ökade uländska direkinveseringar i Sverige med 69 miljarder kronor. Transakionerna i svenska direkinveseringar i ulande kom främs av vinser som åerinveseras i uländska bolag. Åerinvesering av vinsmedel gav en invesering på 133 miljarder kronor. Transakioner i ege kapial respekive lån har isälle bidragi med en minskning på 47 miljarder kronor respekive knapp 3 miljarder kronor. Inom uländska direkinveseringar i Sverige har ransakioner i ege kapial och åerinvesering av vinsmedel bidragi ill en ökning med 12 respekive 73 miljarder kronor, medan lån bidragi negaiv med 16 miljarder. Sällningsvärden visar a svenska direkinveseringar i ulande uppgick ill 2936 miljarder kronor vid ugången av 2014 medan uländska Saisiska Cenralbyrån 16

21 Bealningsbalans Ulandssällning och finansiell balans direkinveseringar i Sverige uppgick ill 2484 miljarder kronor. Sammanage ger de för 2014 en neoillgång inom direkinveseringar på 452 miljarder kronor. De är främs dea som bidrar ill minskningen av neoskulden i ulandssällningen. Som kompleering preseneras direkinveseringar beräknade ill marknadsvärde. För 2014 ger direkinveseringar ill marknadsvärderade en neoillgång på 1170 miljarder kronor. Med direkinveseringar ill marknadsvärde medför de a ulandssällningen vänder från negaiv ill posiiv. Direkinveseringar åerfinns ill övervägande del inom sekorn ickefinansiella föreag. Moneära finansinsiu har också beydande direkinveseringar. 3.2 Porföljinveseringar Transakioner i porföljinveseringar gav under 2014 e kapialuflöde på 161 miljarder kronor. Lejonparen kommer av svenska inveseringar i uländska porföljinveseringar. Neoköp av uländska ränebärande värdepapper uppgick under åre ill 135 miljarder kronor, de är främs amerikanska och finska obligaioner som har handlas. Även köp av uländska akier och fondandelar bidrog ill kapialuflöde med 83 miljarder kronor. Via handeln ökade ulande sina inveseringar i svenska värdepapper med 57 miljarder kronor. Ulande neoköpe både svenska akier och fondandelar sam ränebärande värdepapper. Svenska akier och fondandelar neoköpes ill e värde av 13 miljarder kronor. Svenska ränebärande värdepapper neoköpes för 44 miljarder. De var framförall placeringar i svenska saspapper som var av inresse, såväl kora som långa papper som köpes ill 160 miljarder kronor neo. Uländska inveserare köpe framförall svenska ränebärande värdepapper denominerade i svenska kronor. Sammanage har Sverige en neoskuld mo ulande i porföljinveseringar på 1889 miljarder kronor. Svenska porföljinveseringar i ulande uppgick vid ugången av 2014 ill 4423 miljarder kronor, värde av uländska porföljinveseringar i Sverige uppgick ill 6312 miljarder kronor. Både svenska porföljinveseringar i ulande liksom uländska porföljinveseringar i Sverige har öka jämför med ugången av Saisiska Cenralbyrån 17

22 Bealningsbalans Ulandssällning och finansiell balans Neoskulden i porföljinveseringar har öka krafig de senase åren, med en ökad neoskuld i ränebärande värdepapper som kommer av en ökad upplåning från ulande. Under 2014 minskade neoskulden mo ulande med 98 miljarder kronor. Ulandes innehav av svenska ränebärande värdepapper har som idigare år forsa a öka. Minskningen av neoskulden beror isälle på en ökning i de svenska innehave av uländska akier och fondandelar. Under åre har innehave av uländska akier och fondandelar gå från 2577 miljarder kronor ill 3210 miljarder kronor, där ökningen vari sörs hos övriga finansinsiu vars innehav uppgick ill 1774 miljarder i slue av åre. Ökningen av akier och fonder beror ill sörsa delen på en krafig börsuppgång illsammans med en kronförsvagning. 3.3 Finansiella deriva Transakioner i finansiella deriva gav upphov ill e kapialinflöde på 21 miljarder kronor under Transakioner i finansiella deriva ugörs ill sörsa graden av swapkonrak i ränor och valuor och främs innehavarsekor är de svenska sorbankerna. Finansiella deriva används främs för säkring av inveseringar. Vid ugången av 2014 visade finansiella deriva en neoillgång mo ulande på 128 miljarder kronor. Värde av illgångar uppgick ill 613 miljarder kronor och överseg värde av skulderna som uppgick ill 485 miljarder kronor. Posiiv marknadsvärderade konrak mo uländsk mopar definieras som en illgång och på samma sä definieras e konrak med negaiv värde som e skuldkonrak. De senase årens flukuaioner i ränor och valuakurser har medför högre sällningsvärden i finansiella deriva. 3.4 Övriga inveseringar Transakioner i övriga inveseringar, som främs besår av lån och deposiioner, gav e kapialinflöde på 43 miljarder kronor under Transakioner ökade svenska illgångar i övriga inveseringar i ulande med 16 miljarder kronor. Transakioner på skuldsidan inom övriga inveseringar gav upphov ill en ökning på 59 miljarder kronor under Under en längre period har de vari sora ransakioner inom övriga inveseringar i ulande sedan svenska inveserare deponera sora belopp på konon i ulande. Saisiska Cenralbyrån 18

23 Bealningsbalans Ulandssällning och finansiell balans Sällningsvärden i övriga inveseringar visade vid ugången av 2014 en neoillgång på 663 miljarder kronor. Värde av svenska övriga inveseringar i ulande uppgick ill 2884 miljarder kronor medan ulandsägda övriga inveseringar i Sverige uppgick ill 2221 miljarder kronor. Se över en längre idsperiod har övriga inveseringar vän från neoskuld ill neoillgång. Vid ugången av 2008 hade övriga inveseringar en neoskuld mo ulande på 533 miljarder kronor, vilke nu har vän ill en beydande neoillgång. Sörsa delen av dessa övriga inveseringar är inlåning och deponeringar. Övriga inveseringar domineras av moneära finansinsiu. Förändringarna i övriga inveseringar speglar förändringarna i porföljinveseringar. Samidig som övriga inveseringar vän från neoskuld ill neoillgång har neoskulderna i ränebärande värdepapper inom porföljinveseringar öka. 3.5 Valuareserven Valuareserven är Sveriges riksbanks reserv av guld, värdepapper och andra illgångar i uländska valuor. Dess huvudsyfe är a ge illfälliga likvidiessöd ill insolvena banker, a fullgöra Sveriges del i den inernaionella valuafonden (IMF) och a vid behov inervenera på valuamarknaden. Valuareserven under 2014 gav e kapialuflöde på dryg 1 miljarder kronor. Valuareserven uppgick vid ugången av 2014 ill 490 miljarder kronor. Den har öka jämför med ugången av 2013 då den uppgick ill 420 miljarder kronor. Kronans försvagning under 2014 har främs bidragi ill ökningen i valuareserven. De senase åren har Riksbanken särk valuareserven beydlig, vilke främs skedde under 2009 och Saisiska Cenralbyrån 19

24 Bealningsbalans Faka om saisiken Faka om saisiken Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen huvudaggrega är byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan C + + ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga I ( världen ( G X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. Saisiska Cenralbyrån 20

25 Bealningsbalans Faka om saisiken Genom a addera de primära och sekundära inkomserna, PI, SI, dvs. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) och löpande ransfereringar kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI C + I + G + X M + PI + SI = (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + PI + SI, (3) där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande,. 3 BNI T C Enlig (3) gäller: S I = X M + PI + SI. (4) S och I kallas ofa för neoinveseringarna Differensen mellan genemo ulande och differensen mellan X och handelsbalansen. X M + F är byesbalansen. M kallas för Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handelsbalansen. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S 2 Dessa fakorinkomser kallas ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. Saisiska Cenralbyrån 21

26 Bealningsbalans Faka om saisiken och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handelsbalansen uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 X På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med handelsbalansen. Saisiska Cenralbyrån 22

27 Bealningsbalans Faka om saisiken X. (7) M + PI + SI = ( A A 1) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handelsbalansen och primär- och sekundärinkomser. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, dvs. A < A Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. Saisiska Cenralbyrån 23

28 Bealningsbalans Faka om saisiken skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. Saisiska Cenralbyrån 24

29 D BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNA RAPPORT 2015 All officiell saisik finns på: Saisikservice: fn All official saisics can be found a: Saisics service, phone Bealningsbalansen 2014