Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2011"

Transkript

1 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011

2

3 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011 Saisiska cenralbyrån 2011

4 Balance of Paymens. Third quarer 2011 Saisics Sweden 2011 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box SE Sockholm Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, Inquiries Jon Smedsaas, De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Tredje kvarale I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Third quarer Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-2011-FM04BR1104_pdf (pdf) Denna publikaion är endas illgänglig på This publicaion will only be published on

5 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av redje kvarale Saisiska cenralbyrån, november 2011 Folke Carlsson Chrisina Ekblom

6

7 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 7 Bealningsbalansen redje kvarale Byesbalansen... 8 Urikeshandel med varor och jänser... 8 Fakorinkomser Finansiell balans Direka inveseringar Porföljinveseringar Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserven Vad är bealningsbalansen? En härledning av bealningsbalansen Sambande med ulandssällningen Saisiska cenralbyrån 5

8 6 Saisiska cenralbyrån

9 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Bealningsbalansen Sammanfaning Överskoe i byesbalansen växe yerligare under redje kvarale. De sörre överskoe beror på sarkare handels- och jänsebalans sam på en ökad kapialavkasning. Handel med varor och jänser gav e översko på 64,0 miljarder kronor under redje kvarale. Både handelsbalansen och jänsebalansen har särks främs som en följd av sark exporillväx. Handelsbalansen gav e översko på 26,3 miljarder kronor medan jänsebalansen gav e översko på 37,7 miljarder kronor. Överskoe i kapialavkasningen har öka och uppgick under redje kvarale ill 23,0 miljarder kronor. Den sarka kapialavkasningen beror främs på a avkasningen på porföljinveseringar vän från negaiv ill posiiv ill följd av lägre svenska ränor. Lägre svenska ränor särker kapialavkasningen efersom ränekosnaden ill ulande minskar. Överskoe i byesbalansen balanseras av e undersko i den finansiella balansen på 56,1 miljarder kronor. I likhe med föregående kvaral var de främs övriga inveseringar som bidrog ill underskoe. Finansiella deriva, som visa översko sedan 2010, bidrog nu isälle ill underskoe Saisiska cenralbyrån 7

10 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Byesbalansen uppvisade e översko på 76,1 miljarder kronor under åres redje kvaral. Den finansiella balansen gav e kapialuflöde på 56,1 miljarder kronor medan kapialbalansen gav e neoinflöde på 0,1 miljard kronor. Byesbalansen De relaiv sora överskoe på 76,1 miljarder kronor kan jämföras med redje kvarale 2010 då byesbalansöverskoe uppgick ill 50,5 miljarder kronor. De är överskoe i handel med varor och jänser sam relaiv höga fakorinkomser som förklarar den all sarkare byesbalansen. Urikeshandel med varor och jänser Urikeshandel med varor och jänser gav e översko på 64,0 miljarder kronor under redje kvarale. Under samma kvaral föregående år var överskoe 48,8 miljarder kronor. Exporen har öka mer än imporen vilke förklarar de ökade överskoe. Handeln med varor gav under redje kvarale e översko på 26,3 miljarder kronor. Handeln med varor genemo länder uanför EU gav e översko på 40,4 miljarder kronor. Samidig gav handeln med varor genemo EU-länder e undersko på 14,1 miljarder kronor. 8 Saisiska cenralbyrån

11 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Bealningsbalansen Tjänsebalansen gav under redje kvarale e översko på 37,7 miljarder kronor vilke är en försärkning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 31,5 miljarder kronor. Tjänseexporen uppgick under kvarale ill 127,7 miljarder kronor medan jänseimporen uppgick ill 89,9 miljarder kronor. De är en ökning med 7 respekive 2 procen i jämförelse med samma kvaral föregående år. A jänseexporen ökar mer än jänseimporen förklarar försärkningen i jänsebalansen. Både jänsehandeln mo länder inom respekive uanför EU uppvisar översko. Bland jänseslagen är de övriga affärsjänser och daa- och informaionsjänser som bidrar med sörs översko. Försärkningen i jänsebalansen jämför med samma kvaral föregående år beror bland anna på a underskoe i resor vän ill balans. Saisiska cenralbyrån 9

12 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Fakorinkomser Fakorinkomser besår av lön för arbee och avkasning på invesera kapial. Tillsammans gav dessa e relaiv sor kapialinflöde om 22,3 miljarder kronor under kvarale. Fakorinkomser varierar mycke mellan kvaralen, vilke främs beror på variaioner inom avkasningen på porföljinveseringar. Avkasning direka inveseringar Avkasningen på direkinveseringar gav e neoinflöde på 20,8 miljarder kronor under kvarale. Avkasningen på direkinveseringar i ulande uppgick ill 69,3 miljarder kronor medan avkasningen på direkinveseringar i Sverige uppgick 48,5 miljarder kronor. Udelningar var förhållandevis små, vilke de brukar vara under redje kvarale. Dea innebär i sin ur a sora åerinveserade vinsmedel redovisas i saisiken. Ränor på lån inom koncerner gav e neouflöde på 6,7 miljarder kronor under kvarale. Under de re försa kvaralen 2011 gav ränor på lån inom koncerner e neouflöde på 19,3 miljarder kronor. Avkasningen för 2010 som vari preliminär har nu ersas av ufallsvärden. Dea gav e yerligare neoillsko ill byesbalansen på 6,0 miljarder kronor. 10 Saisiska cenralbyrån

13 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Bealningsbalansen Avkasning porföljinveseringar Avkasningen på porföljinveseringar gav e neoinflöde på 0,4 miljarder kronor under de redje kvarale. Samma kvaral under föregående år resulerade i e uflöde på 3,9 miljarder kronor neo. Skillnaden beror främs på a avkasningen på svenska ränebärande värdepapper var lägre samidig som avkasningen från uländska ränebärande värdepapper i sor se var oförändrad. Udelningarna från uländska akier seg jämför med mosvarande kvaral föregående år. Svenska inveserares ökade placeringar i uländska akier och fonder låg bakom ökningen. Saisiska cenralbyrån 11

14 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Avkasning övriga inveseringar Avkasningen på övriga inveseringar gav e neoinflöde på 1,8 miljarder kronor under åres redje kvaral. Avkasning på övriga inveseringar besår främs av räna på lån och deposiioner. 12 Saisiska cenralbyrån

15 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Bealningsbalansen Finansiell balans Den finansiella balansen resulerade i e undersko på 56,1 miljarder kronor under redje kvarale I likhe med föregående kvaral bidrog övriga inveseringar ill underskoe. Till undersko bidrog även direka inveseringar och finansiella deriva, där den senare för försa gången sedan de andra kvarale 2009 gav e undersko. Porföljinveseringar och valuareserven uppvisade neoinflöden vilke balanserade någo. Direka inveseringar Direka inveseringar bidrog under kvarale med e neouflöde på 17,1 miljarder kronor ill den finansiella balansen. Svenska direkinveseringar i ulande gav e neouflöde på 65,4 miljarder kronor. Uländska direkinveseringar i Sverige gav e neoinflöde på 48,3 miljarder kronor. Under kvarale har e anal gränsöverskridande förvärv gjors vilke bidragi ill en del av flödena inom ege kapial. Kapialillsko har bidragi med yerligare en del av flödena inom ege kapial. Åerinveserade vinsmedel är residualpos i saisiken och avser den del av vinsen som ine delas u ill akieägarna, uan som isälle blir kvar i bolagen. Saisiska cenralbyrån 13

16 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Porföljinveseringar Porföljinveseringar gav e kapialinflöde på 122,4 miljarder kronor neo under redje kvarale Inflöde förklaras i huvudsak av bosadsinsiuens emissioner av obligaioner i ulande samidig som svenska banker emierade penningmarknadsinsrumen. Sammanage har uländska inveserare placera 176,5 miljarder kronor i ränebärande värdepapper ugivna av svenska banker och bosadsinsiu hiills under Uländska inveserare ökade sina innehav av svenska akier och fondandelar med 9,2 miljarder kronor under de redje kvarale. I sörs usräckning köpes Nordea, Alfa Laval och H&M. Svenska porföljinveseringar i ulande resulerade i e neoinflöde på 36,0 miljarder kronor. I mosas ill föregående kvaral sålde svenska inveserare uländska akier och fonder. Toal gav handeln med uländska akier och fonder e inflöde på 25,1 miljarder neo. Akier från USA, Schweiz och Spanien såldes i högs usräckning. Svenska inveserare minskade under kvarale sina innehav av ränebärande värdepapper ugivna av emiener i Porugal, Irland, Ialien, Grekland och Spanien med 12,3 miljarder kronor neo. 14 Saisiska cenralbyrån

17 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Bealningsbalansen Finansiella deriva Under redje kvarale noerades kapialuflöden i posen finansiella deriva på 27,9 miljarder kronor. Bakom dessa flöden låg sora flukuaioner på finansmarknaderna. Den svenska kronan försvagades mo TCW-index samidig som svenska marknadsränor sjönk och börsindex föll på bred fron. Framförall räne- och valuaswappar låg bakom merparen av uflödena. Även akierelaerade deriva sod för en beydande andel av uflödena ill följd av fallande värden på underliggande illångar. Övriga inveseringar Övriga inveseringar genererade e neouflöde på 136,8 miljarder kronor under redje kvarale Ulåningen gav e neouflöde på 154,9 miljarder kronor medan upplåningen genererade e neoinflöde på 18,1 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 15

18 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Banksekorn sod för merparen av neouflöde under kvarale. De ickefinansiella föreagen minskade upplåningen mo ulande, vilke också bidrog ill neouflöde. Neouflödena under kvarale var ill sörsa delen mo Finland, Danmark och Tyskland. Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån. Dea omfaar bland anna reverslån, deposiioner och repor. Valuareserven Transakioner i valuareserven gav e neoinflöde på 3,4 miljarder kronor under redje kvarale Inflöde förklaras av e minska innehav av uländska bankillgodohavanden och värdepapper. 16 Saisiska cenralbyrån

19 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Bealningsbalansen Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen kan delas in i: Byesbalansen, som visar handel i varor och jänser, löner, avkasning på finansiella illgångar och skulder, sam löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen, som dels omfaar EU-bidrag och U-bisånd för reala inveseringar och dels köp och försäljning av räigheer, såsom.ex. paen. Den finansiella balansen, som delas in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övriga inveseringar och valuareserven. Den finansiella balansen visar förändringar i finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakor- 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. Saisiska cenralbyrån 17

20 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2011 inkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handelsbalansen. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handelsbalansen. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handelsbalansen uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med handelsbalansen. 18 Saisiska cenralbyrån

21 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Bealningsbalansen BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handelsbalansen och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < A Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. Saisiska cenralbyrån 19

22 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans 20 Saisiska cenralbyrån

23

24

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006 BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46,

Läs mer

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:2

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:2 BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:2 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. 1 s quarer 214 Saisics Sweden 214

Läs mer

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:3

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:3 BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:3 Bealningsbalansen Andra kvarale 214 Bealningsbalansen Andra kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. 2 nd quarer 214 Saisics Sweden 214

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2013

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2013 Bealningsbalansen Andra kvarale 213 Bealningsbalansen Andra kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Second quarer 213 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1. Betalningsbalansen Fjärde kvartalet

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1. Betalningsbalansen Fjärde kvartalet BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:1 Bealningsbalansen Fjärde kvarale Bealningsbalansen Fjärde kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. Third quarer 213 Saisics Sweden 214

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2015 Källor och meoder 2015 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Regionalräkenskaper 2012

Regionalräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper 2014 Regionalräkenskaper 2012 Egentliga Tavastlands ekonomi hade den största tillväxten år 2012 tidigare toppområden låg alltjämt i täten I Egentliga Tavastland, på Åland och i Lappland

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län, men trenden är

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt 5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

PERSPEKTIV PÅ STOCKHOLMSREGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 2008/2010

PERSPEKTIV PÅ STOCKHOLMSREGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 2008/2010 PERSPEKTIV PÅ STOCKHOLMSREGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 2008/2010 Stockholm den 28 oktober 2008 Johan Deremar, Maria Pleiborn, Ulf Strömquist Sida 1 Sammanfattning Finanskrisen och konjunkturnedgången

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 juni 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 juni 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 juni 2010 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008 - april 2010) Förändring över motsvarande period föregående

Läs mer

Sparbarometer. Fjärde kvartalet 2001. Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot 2002-02-26

Sparbarometer. Fjärde kvartalet 2001. Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot 2002-02-26 2002-02-26 Sparbarometer Fjärde kvartalet 2001 Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot Ställning Miljarder kronor 99 dec 00 mar 00 jun 00 sep 00 dec 01 mar 01 jun 01 sep 01 dec Finansiella

Läs mer

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 30 september 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 30 september 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 30 september Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan - aug

Läs mer

MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari mars 2011

MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari mars 2011 Medcore AB (Publ) Org.nr 556470-2065 MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari mars 2011 Nettoomsättningen uppgick till 23,8 (14,9) Mkr +60% EBITDA -0,2 (0,5) Mkr Resultat efter skatt uppgick till -1,6 (-0,2)

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

En gemensam bild av verkligheten

En gemensam bild av verkligheten En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?

Läs mer

Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar pensionärer med inkomstpension och tilläggspension. Balanseringen innebär

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 Antalet arbetslösa ökar för första gången på 20 månader om än

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2016 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2016 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2016 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Portföljval, stora företag och SME företag - effekter av skatter på ägande kontra bolag

Portföljval, stora företag och SME företag - effekter av skatter på ägande kontra bolag Portföljval, stora företag och SME företag - effekter av skatter på ägande kontra bolag Erik Norrman Ekonomihögskolan vid Lunds universitet erik.norrman@nek.lu.se Den stora frågan Vilken betydelse har

Läs mer

Delårsrapport. 1 januari 31 augusti 2010. Uppsalahem AB S:t Persgatan 28 Box 136 751 04 Uppsala

Delårsrapport. 1 januari 31 augusti 2010. Uppsalahem AB S:t Persgatan 28 Box 136 751 04 Uppsala Delårsrapport 1 januari 31 augusti 2010 Uppsalahem AB S:t Persgatan 28 Box 136 751 04 Uppsala www.uppsalahem.se email@uppsalahem.se Tel vxl. 018-727 34 00 Org. nr 556137-3589 1 Uppsalahem delårsrapport

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 17 januari 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 2016-05-06 B E S L U T Swedbank AB FI Dnr 15-13124 Verkställande direktören Delgivning nr 2 105 34 Stockholm Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella

Läs mer

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län februari månad 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras under februari

Läs mer

Kapitel 14 Växelkurser och betalningsbalansen

Kapitel 14 Växelkurser och betalningsbalansen Kapitel 14 Växelkurser och betalningsbalansen 1 En öppen ekonomi Omfattningen av ett lands handel med omvärlden ger graden av öppenhet. Export och import påverkas av växelkurs och internationell konkurrenskraft,

Läs mer

Hammarlands kommun PM juni 2016

Hammarlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Hammarlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Hammarland kommuns verksamheter kännetecknas av: Minskad kostnad per grundskoleelev år 214 samt lägre kostnad än genomsnittet för Åland. Ökande

Läs mer

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad. RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2012. Pressträff 14 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport 2012. Pressträff 14 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Pressträff 14 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken (kapitel 1) Finanspolitiska medel och analysmetoder (kapitel 2) Den långsiktiga skuldkvoten

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av maj 2012 2012-06-15 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av maj 2012 Arbetsmarknadens läge Antalet nyanmälda platser i Stockholms län ligger på fortsatt höga nivåer och uppgick i slutet

Läs mer

Befolkningsuppföljning

Befolkningsuppföljning RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar

Läs mer

Euron har ökat exporten. Stefan Fölster och Fabian Wallen Februari 2003

Euron har ökat exporten. Stefan Fölster och Fabian Wallen Februari 2003 Euron har ökat exporten Stefan Fölster och Fabian Wallen Februari 2003 Euron har ökat exporten - Exportens utveckling i euroområdet samt de övriga EU-länderna - Den första januari 1999 låste 11 EU-länder

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Elektroteknik MF1016 och MF1017 föreläsning 2

Elektroteknik MF1016 och MF1017 föreläsning 2 Elekroeknik MF1016 och MF1017 föreläsning 2 När en srömbryare slås ill och e baeri kopplas in ill en kres ppkommer likspänningar och liksrömmar i kresen, vi kan kalla de e DC illsånd. Liksrömmarna och

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Inflation och skevhet i fördelningen av relativprisförändringar

Inflation och skevhet i fördelningen av relativprisförändringar NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Uppsas forsäningskurs D Förfaare: Linnéa Grenevall Handledare: Nils Gofries VT 2005 Inflaion och skevhe i fördelningen av relaivprisförändringar Sammanfaning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013 Blekinge, 15 maj 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013 Den globala ekonomiska utvecklingen går fortsatt trögt och det är framför allt Europa som utgör sänket

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lathund, procent med bråk, åk 8 Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011 Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Trygg på arbetsmarknaden?

Trygg på arbetsmarknaden? Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig

Läs mer

Direktinvesteringar. Tillgångar och avkastning

Direktinvesteringar. Tillgångar och avkastning Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning 26 Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning 26 Statistiska centralbyrån 27 Foreign Direct Investment Assets and income 26 Statistics Sweden 27 Tidigare

Läs mer

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4 Partnerskapsförord giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2 Parter 3 Namn Telefon Adress Namn Telefon Adress Partnerskapsförordets innehåll: 4 Vi skall ingå registrerat partnerskap har ingått registrerat

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Om undersökningen...4 Sparbelopp...5 Sparkapital...6 Sparformer...7 Räkneexempel...8 2 Sammanfattning De föräldrar

Läs mer

Mildare väder och god vattentillgång fick priserna att falla under veckan som gick.

Mildare väder och god vattentillgång fick priserna att falla under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 17 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Mildare väder och god vattentillgång fick priserna att falla under veckan som gick. Under veckan

Läs mer

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 FEBRUARI 2002 T-22588 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Det moderna regionala ekonomiska samarbetet tog sin början i Kol- och stålunionen vilket utvecklades till EU USA som förebild där de flesta produkter stannade i landet och importen

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport April 2016. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Sondre Solvoll Bakketun

SKAGEN Krona. Statusrapport April 2016. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Sondre Solvoll Bakketun SKAGEN Krona Statusrapport April 2016 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Sondre Solvoll Bakketun SKAGEN Krona Data för april 2016 Krona senaste månaden 0,02 % Jämförelseindex senaste månaden -0,05

Läs mer

Kalenderår. Personnummer

Kalenderår. Personnummer 1(4) ÅRSRÄKNING OMYNDIG Överförmyndarnämnden Skicka blanketten före den 1 mars till Kalenderår Omyndig Vistelseadress (utdelningsadress, postnummer och postort) Förmyndare (även riktnummer) adress Mobiltelefon

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Test Virkesmarknad och Lagerteori

Test Virkesmarknad och Lagerteori Test Virkesmarknad och Lagerteori Av Peter Lohmander 111111 1 Uppgift VM1 (maximalt 2.5 poäng): I Skogsland, Nr 46, 11 november 2011, står följande: Citat: Sänkt pris på sågtimmer: Från och med den 1 december

Läs mer

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Arbetsmarknadsläget i juli 2002 Ökad sysselsättning inom vård och omsorg Förändring på kort sikt Liksom de senaste månaderna fortsätter antalet arbetslösa att minska. Sysselsättningen som förra månaden

Läs mer

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka

Läs mer

Ökad export och import i augusti. Handelsnettot för januari - juli 2006 gav ett överskott på 107 miljarder kronor

Ökad export och import i augusti. Handelsnettot för januari - juli 2006 gav ett överskott på 107 miljarder kronor HA 17 SM 0609 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för augusti 2006, i löpande priser Foreign trade first released figures for August 2006 I korta drag Ökad export och import

Läs mer

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 Februari 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB Arbetsmarknadsläget i september 2002 Arbetslösheten ökar trendbrott? 1(5) 2002-10-17 kl 13.00 Nr 2002:261 För första gången sedan december förra året ökar antalet arbetslösa jämfört med månaden innan,

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län mars månad 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras under mars månad.

Läs mer

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för

Läs mer

Vi skall skriva uppsats

Vi skall skriva uppsats Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad

Läs mer