Skuldkrisen. Skuldkriser. Skuldsatta länder. Skuldkriser m.m. Varning. Erfarenheter. KAU Dec 13, Bo SjöMaj

Transkript

1 Skuldkriser Skuldkrisen KAU Dec 13, 2011 Bo Sjö Hur uppsår en skuldkris? (Sasbankru) Varför blir de en finansiell kris? Hur kan den ågärdas? Vad gör IMF o Världsbanken? Likheer med U-länderna skuldkriser Många kriser...blir de 1 2 Skuldkriser m.m. Skuldkriser (Regeringar) Bankkriser (Finanskriser) Bealningsbalans o Valuakriser Hänger ofa ihop. Reinhar och Rogoff This Time is Differen även på svenska via SNS Förlag. Hög Skuldsaa länder Välkän problem från n U-länderU Och numera även EU-länder Om faiga länder l ine behövde beala ränor och amorering påp sina lån l n sås kunde man sasa påp de faiga, eller? Jubel 2000 lades ner år r 2010, i princip lös. HIPC : Highly Indeped Poor Counries 3 Bo SjöMaj Erfarenheer A länder hamnar i obesånd är mk vanligare än vad de flesa ror U-länder har få avskrivningar mo a de sanera sina budgear och ekonomiska poliik, från och med efer vänder de. Srukuranpassningens programmen börjar verka, de blir balans och illväx i många u- länder. Genom a de har börja sköa sina ekonomier, och bygga upp valuareserver har de klara sig relaiv bra genom finanskriserna sedan Varning De mesa ni läser om u-länders skuldkris, IMF och srukuranpassningsprogram, Washingon concensus osv är ren propaganda, eller rena misförsånd. De 3 P:na: Präser, poeer och poliiker skyddar ofa de priviligierade under äckmaneln a de själva är bäre människor. De räcker ine med a vilja väl man förså konsekvenserna av de den poliik man förslår. Lär er a resurserna är begränsade och måse användas på bäsa möjliga sä, dvs läs NEK! 6

2 Varför lånar man? 1) Jämna J u konsumionen över iden, eller 2) konsumera när n r jag vill, oberoende av när n r i iden min inkoms kommer. 3) Låna L och invesera idag för f r a konsumera mera imorgon. Sluen ekonomi är r sparande lika med inveseringar: S = I I en öppen ekonomi: S I = X M Dvs S - I = byesbalansen saldo. Varför Lånar länder? Och EU:s faigase länder? Grundläggande eori: Bris på kapial beyder a kapial blir dyr, beyder hög avkasning på kapial. Kapial söker sig från länder med mycke kapial (relaiv låg avkasning) ) ill länder med bris på kapial (högre avkasning). Resula: Ujämning mellan länder Men de är ine hela sanningen. De krävs fungerande ekonomiska insiuioner däribland en finansiell marknad som för kapial ill produkiva inveseringar. Så är ine falle. Bo SjöDec Världbanken & IMF Upsod i planeringen efer 2:a världskrigev Inga konveribla valuor, ingen sor inernaionell finansmarknad. Världsbanken Ge lån l n ill sora infrasrukur-inveseringar, inveseringar, som är r för f r sora för f r a finansieras inom de egna lande Inernaionella Valua Fonden (IMF) Ge illfälliga lliga lån l n ill länder l i kris Världsbanken Världsbanken Ger (hårda) lån l n ill sora infrasrukurprojek i framförall rall uvecklingsländer. nder. Hisorisk se, lyckas bra, lånen l har ofas bealas illbaka. (Inciamen a fåf låna mer) De grundläggande ggande behove av en världsbank v har minska. Idag finns en inernaionell finansmarknad för r sora lån. l Banken roll uvidgas, ill a omfaa bisånd, + man följer och mäer m uveckling som millenniemålen len (8 s.),.ex Världsbanken Världsbanken ger lån på goda men normala villkor ill länder med sora infrasrukurprojek. Den del av VB som sysslar med privasekor ulåning heer Inernaional Finance Corporaion (IFC). Den del som ger lån uan räna ill faiga länder (med god poliik) heer Inernaional Developmen Associaion (IDA). IMF Efer 2:a världskrige: v fåf konveribla valuor, reglerade kapialrörelser, relser, osv IMF blev lender of las resor för r länder l med bealningsbalansproblem Uan inernaionella kapialrörelser relser blev jämvik j i byesbalansen e ekonomisk poliisk mål. m Med fasa växelkurser v och uan inernaionella lån n blev valuareservens sorlek en begränsning på bealningsbalansundersko

3 IMF - idag När r e land ine kan låna l någon n annansans räder IMF in med illfälliga lliga lån. 1) Lån L n av inhemsk allmänhe och 2) banker, 3) låna l av ulande och när n r ingen annan vill låna l u ill lande dåd kan IMF gåg in med illfälliga lliga omsällningsl llningslån. n. IMF ger lån l n och rådgivning, r ine bisånd. IMF:s Roll A ge illfälliga lliga lån l n påp mk goda vilkor jfr med alernaiven för f r a undvika a lande går r i konkurs Krav för f r a fåf lån är r a man löser l de underliggande problem som generera skuldkrisen (Soppa behove av a låna l mera) IMF:s Roll IMF besämmer ine över hur länder använder sina budgear! De säller bara de självklara krave a lös era grundläggande problem så får ni lån. Men, överklassen priviligier är svåra a brya. Därför uppsår e förhandlingsspel, där en välmående medel och överklass plöslig börjar bry sig om de faiga! 15 IMF handlar eisk korrek! IMF ger lån l n mo a lande redovisar en rovärdig rdig plan för f r hur man minskar budgeunderskoe IMF kan ge råd r d om lämpliga l nedskärningar, men besämmer aldrig över enskilda länders l budgear. De är r landes regering som handla oeisk och spendera pengar man ine hade! E svår jobb självklar, men vad är alernaive? 16 Alernaive ill IMF? Om alernaive är en oordnad konkurs, sängs lande av från alla lån, och vingas sanera mk hår. Ingen vill låna u pengar ill dessa länder! Med mk sora sociala konsekvenser. Men om de leder ill a poliiken läggs om (rovärdighe, slua låna, sasa på illväx), och konkursen genomförs i ordnade former, så kan all bli bra. Ekonomisk grund för skuldanalys Ugå från n enkla men cenrala idenieer från n makrokursen! Förklarar också principerna för f r hur man löser en skuldkris. Bealningsbalansen Naionalinkoms = Inkomsernas användning ndning (Y = C +...) 17 18

4 Byesbalansen Bealningsbalans = Handelsbalans + Neo fakorinkomser & ransfereringar (Här r ingår r ränebealningar r påp ulandskulden!) = Byesbalans Byesbalansen Ränebealningar ill ulande. Dessa blir en börda b om lånen l ine gå g ill produkiva inveseringar som le ill ekonomisk illväx. Vilke är r ypisk för f r länder l i skuldkris. Jämför r med 2 lyckade exempel; Kanada och Sverige som idig 1900-al lånade l sora belopp inernaionell ill inveseringar som gav ekon. illväx Hur uppsår r Skuldkrisen II Opps, änke ine på de a lånade medel bör gå ill produkiva inveseringar, ine konsumion eller bara misslyckade inveseringar. Och inveseringar måse övervakas Konsekvensen av (dålig?) poliisk syrning, slapp kredigivning och överro på a bara man inveserar blir de bra. Konkre: Bris på väl fungerande Ekonomiska Insiuioner Dvs fungerande marknader som ine är sönderreglerade, äganderä, och insiuioner som juridisk sysem, civilrä, konkurslagar Hur Uppsår r.. Grekland Oansvariga poliiker och väljarev Medvee bluffa om skuldernas sorlek Löner o ugifer har öka mer än n produkivien, och finansieras med lån. l Genom Euros regelsysem kunde Grekland låna l mycke och billig Greklandsskuldkris Inom Euro-omr område finns de inga bra mekanismer för f r a, 1) konrollera och göra g kredisvärdighesbed rdighesbedömningar av enskilda länder 2) Övervaka och sraffa länder l som lånar l för r mycke 3) A låa l länder l inom EMU gåg i konkurs. Eurobanker När banker köper sarspapper i Euro behöver de ine avsäa särskil mycke i reserver, näsab noll, och dea för Tysland som för Grwkland, Ialien osv, ros skillnader i upplåning. För Indiska o Kinesiska saspapper avsä 8%! Samma som för riskfyllda föreagslån

5 E resula av EU:s skuldkris Är a många banker nu sier med sasobligaioner i sina låneporföjer som ev är värdelösa, eller har e mycke lägre värde än vad de köpes för. När värde på bankernas illgångar minskar får de effeker för deras inlåning,och deras solidie. Om sora banker kursar får de effeker på hela EU:s ekonomi. De är briser i regleringen av bankernas reservkrav som ligger bakom. Grekland ses som lika säker som Tyskland, efersom EU länder ine får gå i konkurs. Plus avsaknaden av begränsande regler i upplåningen. Hur uppsår eknik Y = BNI (Bruo( Naional Inkoms) Y = C + G + I + X M C = priva konsumion G = offenlig konsumion I = inveseringar (X-M) = byesbalans neo Om X M < = 0 undersko, lande lånar pengar, om (X-M) > 0 översko, lande inveserar (lånar u) ) ill omvärlden (X-M)<0 Implikaioner? Över- eller undersko är inge själv lvändamål, eller problem! Kom ihåg varför man lånar! Sor undersko, eller ulandskuld hel ok om jag är kan & är beredd a beala illbaka. Vilke är enkel om jag låna ill produkiva inveseringar, eller pga demografiska orsaker (Tänk japans befolkningssrukur efer 2:a världskrige.) Lie djupare analys Skriv om inkoms idenieen så a X M = S I Byesbalans = Neosparande Hur? Sar: Y = C + G + I + X M Hia sparande (S = Y-C-G) Y i ekonomin. Skriv så här Y C G = I + X M Den oala inkomsen Y kan konsumeras eller sparas (S). Dvs. Sparande är S = Y C G, och S = I + X M, och S I = X M. Allså byesbalansen mosvarar landes neosparande! Meod Om vi ve a byesbalansen är r lika med neosparande, kan vi definiera hur skulden uppsår r och om den är för r sor?? I mening a landes illgångar ine äcker skulderna. De gör g r vi genom a fråga om de går g r a skapa e illräcklig sor neosparande (=byesbalansöversko) i framiden sås a skulden kan äckas, omsäas, eller mins ränorna bealas. Toal Skuld Dagens oala ulandsskuld, är definiionsmässig ssig summan av alla ackumulerade hisoriska byesbalans-undersko över iden (=id id) ) : Skuld = ( X M ) i = i 29 30

6 Toala Tillgångar 1 Konkurs kan sägas uppså när Skulder > Tillgångar Skulden är i uländsk valua, så bör balanseras mo alla framida byesbalansöversko lande behöver generera för a beala skulden. Dvs summan av alla förvänade (och diskonerade) byesbalansöversko lande kan generera i framiden är: Hållbar Skuld? En definiion orkar beala ränor 1) Skriv ner eller bea av skulden så a lande orkar beala ränor på skulden uan problem. 2) Skriv ner skulden så a ränebealningarna ine ränger u ubudsbefrämjande ugifer i sasbudgeen. Dea är delvis e räkne problem men framför all e förhandlingsproblem Tillgång = j = 1 (X - M) ( 1 + r ) + j j Ränebeal ningar = r ( Hållbar Skuld ) uändsk Lösning Ine korsikig IS/LM eller AD/SAS kurvor uan mera långsikig: l 1) hindra ökad belåning genom a balansera saens lånebehov l mo ulande 2) Skapa byesbalansöversko för f r a beala av påp skulden Hur? Flya Medium aggregaed supply curve MAS uå + srama å konsumion! Principerna för f r poliiken Y C G -I I = X M (Byesbalans)( Översko i (X-M) skapas genom a Öka Y genom ubudspoliik (flya MAS u) samidig som Minska G och öka T dvs minska (G-T) Minska C (ransfereringar + skaer) Skydda I som ger ökad illväx i Y genom ubudspoliik Prakik o Poliik Gå igenom samliga poliikområden för f r a se var man kan skära uan a påverka p illväxen i Y Öka skaeuppbörden! För r en akiv ubudspoliik, avreglera Sälj salig egendom och beala ner påp skulden Nedskrivning Om man är r rovärdig rdig får f r man lån l n för f r a läare klara omsällningen. Noera a själva omsällningen kan innebära a de behövs nya lån l n påp kor sik. Är r man rovärdig rdig kan man förhandla f om nedskrivning av skulden

7 Och Seg 1) Ta konroll över sasbudgeen, se ill a den kan balanseras över konjunkurcykler. Seg 2) Srama å yerliggare för f r a skapa byesbalansöversko och beala av skulden i framiden. Visa och överyga allmänheen och omvärlden a man har budgekonroll. Seg 3) Förhandla om skuld-länader ill en hållbar skuld. Bo Sj Och, sisa sege Seg 4) Efer seg 1)-3) + ekonomiska ubudsreformer göra g lande arakiv för f uländska inveserare, både b reala och finansiella inveseringar. Noera a höja h ullar för f r skydda den egna indusrin, och hindra impor ine är r smar poliik. De blir bara en illfällig llig lösning, l som beyder a relaiv lågprodukiv l produkion skyddas och blir svårare a fasa u eller a göra g mera produkiv genom ökad konkurrens Alernaive Alernaiv gåg i konkurs, ev.oordnad konkurs? Men dåd måse saker förändras. f De är r en svår siuaion för f r e land (privaa och offenig sekor) a ine kunna unyja inernaionella finanser som.ex. handelskredier. En konkurs kan fåf åerverkningar påp banksyseme, inom och uom lande, och därmed skapa yerliggare problem pga a människor appar föroende f för f r de finansiella syseme. Grekland Noera a Grekland (= saen) är r i en siuaion där d r ingen vill låna l u efersom de ine kan beala illbaka om man ine för f r en poliik som kan generera illväx och översko i byesbalansen. Anpassa konsumionen efer inkomsen Slulig lösningl Ändra Ändra den den ekonomiska ekonomiska poliiken poliiken så så s a a illväx illväx skapas. skapas. I dagsläge dagsläge ge ge måse måse m konsumionen konsumionen hållas hållas illbaka, illbaka, sparande sparande öka öka och och därmed därmed d också också inveseringar. inveseringar. Hia Hia den den skuldsock skuldsock som som maximerar maximerar värde värde v på på p alla alla framida framida inkomser inkomser (knepig (knepig joviss). joviss). Maximera Maximera följande landes f förmf rmögenhe, dvs framida inkomser: BNI = = ( r ) Orsaker & Lösning Lösningen ligger ine i avskrivning av skulder uan i avskrivning i kombinaion med ekonomisk poliiska förändringar som ar bor orsaken ill krisen.. Den poliik som generar ökade skulder. Innan dea är lös så fungerar inge. Borde vara självklar men är de ine. Mosånde är välorganisera. Lokala inressegrupper blockerar beslu. De finns lokala grupper som lever go på a inge förändras

8 Nedskrivning EMU:s regeringar (EU?) bidrar med pengar ill en fond som köper upp Greklands, Ialiens, Spniens skulder från bankerna och sedan skriver av, sänker ränan, längre amorering för Grekland. Håprade och effekiva konroller av Euroländers sasbudgear. Forsäning följer Spanien, Ialien,Porugal... Lämna EMU? Mycke dyr o komplicera. Blir billigare för skaebealarna a lösa u de dåliga lånen. Konkurs => problem evenuell i EU banker som måse köpas upp illfällig av EU för a sabiliseras Varning för populism Ingen alar om a rädda bankägarnas pengar. De handlar om a upprähålla de finansiella syseme. Proekionism och isolaions är ingen lösning, de gör de bara värre alskrisen igen. Konkurerande devalveringar, handelskrig, främligsfienlighe, sängda gränser, var och en för sig Vad är Ekonomisk Tillväx x? -Varför är de vikig med ekonomisk illväx x? Svar vi lever i en värld med begränsade resurser, där befolkningen ökar, därför måse vi använda nda de vi har på bäsa möjliga sä. S.k illväxkriiker de försår ine vad de kriiserar. De ugår ifrån a jorden måsa vara pla för annars skulle människor på andra sidan ramla av. Tillväxkriiker försår ine illväx och relaiva priser. När de uppsår (förvänad) knapphe ökar de relaiva prise och eferfrågan på varan minskar. 46 Ekonomisk illväx 1) Flya om produkionsresurser för a unyja dem bäre. Ex. flya lågprodukiva lanarbeare och bönder ill gruvor och fabriker. 2) Öka produkivieen A. Teknisk uveckling B. Friskare och kunnigare arbeskraf C. Förbära de ekonomiska insiuionerna dvs. äganderä,, lag och ordning så a konrak kan skrivas och hållas. De räcker ine a praa De krävs rikiga reformer, som håller på lång sik Srukuranpassning e måse. Resurser måse u ur improdukiva sekorer ill mera produkiva sekorer. Många länder har i ubye mo bisånd och nya lån lova reformer men aldrig genomför den. Andra har gjor halvhjärade reformer Idag undersryker Världsbanken även good governance, accounabiliy för regeringar och den offenliga sekorn i kombinaion med lag och rä. EMU behöver reformeras. Dagens siuaion föruågs av många. Svaga EU länder skulle unyja de billiga lånen för a roffa å ig och låna för mycke 47 48

9 Counry Defaul Erfarenheer sedan 1850-ale, även från ale och framå. Sasbankru är vanlig, även i våra dagar. Länder i konkurs (Sydamerika). De går dålig i 5 år för dessa länder, jämför med andra liknande länder Efer 10 år ingen sörre skillnad, dvs långsikig inga sörre effeker Sunk coss, Accepera och gå vidare, ny regering, nya reformer 49 Skuldavskrivning Heavily Indebed Poor Counries HIPC 38 länder har erkäns som HIPC och få hjälp med avskrivningen Principen: För en poliik som gynnar illväx x, och de faiga. Ju bäre poliik ju mer avskrivning. Många bra exempel som Uganda och Mozambique. 50 Moral Hazard Problemen med skuldavskrivning är 1) Meningslös s om ine orsakerna ågärdas 2) Moral Hazard. Om man kan låna uan a behöva beala illbaka raseras syseme. Får alla skuldavskrivning vid problem, blir de lönsam a skapa problem. Resulae av avskrivning uan krav, blir moral hazard och a de blir svårare för länder som behöver a låna i framiden! (PS Moral Hazard är e vikig begrepp) Länder som vanlig folk Lånar gla i goda ider uan anke på morgondagen (kommande generaioner) De som proeserar mo nedskärningar nu var fanns de när skulderna byggdes upp? Förr kunde saen rycka pengar och genom inflaion skriva av sasskuldens sorlek. (Godyckliga förmögenhes omfördelningar.) Den vägen är sängd nu därför a inflaion kan bli dyr på längre sik, leder ill inprodukiva felakiga inveseringar Sammanfaning Förklara sambande byesbalans och neosparande. Förklara e lands neoskuld som summan av hisoriska byesbalansundersko. Visa med formler hur skuldsocken uppså.. Definera balans mellan skuld och framida översko. När r kan man säga s a e land i konkurs? Diskuera principerna för r lösa l e lands skuldkris. Hållbar skuld,, principerna för f r den ekonomisk poliiken och avksrivningar. Moral Hazard probleme. Bo SjöDec