OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE

Transkript

1 18 Rörmokaren Joseph Baromgo kommer från en by nära oljefälen. Han säger a de som bor här är förlorarna, men han ror a Uganda som land kommer a bli rikare. 19 OLJA TILL VARJE PRIS Tex & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén

2 20 21 Tusenals hus ska rivas för a lämna plas å oljeprodukionen. Jrumba Siluesi är en av hövdingarna i oljeområde. Han säger a markpriserna har iodubblas de senase åren. UGANDA Tiousenals människor fördrivs från sina hem. Husen rivs, odlingarna skövlas och musklerna ersäs av maskiner. Lande ska förvandlas från en sömnig puppa ill en vacker fjäril. De är oljans spel, den här gången i Uganda. Vägen väller fram som en giganisk svar orm genom djungeln. Den gamla grusvägen är bora och den nya får ännu ine användas (om man ine ger de uposerade vakerna lie fickpengar), så bönderna kämpar fram i skogsbryne för a a sina varor ill marknaden. De är regnperiod och leran glider under föerna. En man, vars cykel yngs ner av sex sockar mabananer, sannar för a orka sveen ur pannan. Snar börjar de. Hans nya liv, med nya människor på den gamla jorden som hans familj har bruka i generaioner. Världens yngsa oljenaion Ugandas olja ligger gömd under skog och sjö på gränsen ill landes plågade granne, Demokraiska Republiken Kongo. Under 1990-ale började de rykas om a de mycke insabila gränsrakerna gömde sora mängder olja, men de var förs år 2006 som Uganda bekräfade uppgiferna. Vi har mycke olja, och vi ska bli rika. Sen gick de snabb. De oljebolag som ine redan var på plas rusade ill Uganda. Där fanns franska Toal, briiska Tullow Oil, kinesiska CNOOC och en uppsjö av andra bolag. Mins 3,5 miljarder fa olja av god kvalie vänade på a uvinnas. Pengar bye händer. Premiärminiser Amama Mbabazi, urikesminiser Sam Kuesa, inrikesminiser Hillary Onek och självase presiden Yoweri Museveni är bara några av de oppoliiker som har missänks för a a emo muor från oljebolagen. Hösen 2011 var anklagelserna så allvarliga a parlamene vingades frysa alla förhandlingar om licenser för oljeprospekering och uvinning. Förlorad mark Den svara ormen når si slu vid Kabaale, den sömniga lilla by som snar kommer a vara halv. Rosröd lera ligger som e äcke över all växlighe längs vägen. I de avlägse finase huse (egel och plå isälle för lera och vass) sier e jugoal personer. Byns hövding har svara flipflops i plas, en krisrecksrandig kavaj Hur skulle ni känna er om ni skulle behöva flya ill e hel anna land? som näsan når ner ill knäna och en lika sor mingrön skjora. De är finkläderna. I dag är de kompensaionsdag. En och en ska familjefäderna sia med regeringsusända för a med fingeravryck bekräfa a de för en viss summa pengar lämnar hus och hem för a ge plas å e oljeraffinaderi, en inernaionell flygplas, maskinhallar och konorsbyggnader. Hövdingen heer Jrumba Siluesi och är mycke diplomaisk. Lugn. Han svarar rak på frågorna. Hur är de? Dålig. Vissa är nöjda, men de flesa är de ine. För de allra flesa räcker kompensaionen bara ill a köpa en bråkdel så mycke mark som de hade från början, säger han. Sedan kompensaionsnivåerna fasslogs så har markprise iodubblas. Den poliiska elien ska ha börja spekulera i land i regionen, vilke driver upp markpriserna. En farlig rikedom Liksom de flesa andra i byn lever Jrumba på a odla kassava, majs, bananer och apelsiner. Vi är rädda för a miljön kommer a försöras, säger han. Rädslan är ine obefogad. Redan nu hävdar de bönder som bor inill borrhålen a marken har förgifas och a boskap har dö. Blickar man lie längre, ill oljejäen Nigeria, finns de go om skräckexempel. Över re miljoner fa olja beräknas ha läck u i nauren sedan 1960-ale. Läckagen har förgifa grundvaen, skada de känsliga mangroveskogarna och försör bönders grödor. I Kabaale forsäer ummade papper a bya händer, de bläddras och jämförs. Många av de som skriver under på a lämna över sin mark kan varken läsa eller skriva. Sämningen är dämpad. Glansiga pappersgirlanger hänger ner från ake. Än har inga pengar bealas u, men de är på väg. Snar, säger en av regerings

3 22 23 Provborrningar pågår längs gränsen mo Demokraiska Republiken Kongo. Jus nu borrar Tullow Oil vid byn Tonya inill Albersjön. represenanerna som vi praar med i byn. Oljedrömmar För Ugandas presiden, Yoweri Museveni, kom oljefyndigheerna mycke läglig. Hans glimmande sjärnsaus efer a ha få lande på föer efer Idi Amins och Milon Oboes kaasrofala syren på 70- och 80-ale, hade efer några decennier vid maken börja falna. Krige i norr og aldrig slu, regeringen blev all mer repressiv, och den ekonomiska uvecklingen nådde ine befolkningen. Men den som ror a den enda vägen från faig ill rik går genom hår arbee bör änka om. Alla världens auokraer ve vad de svara gulde kan göra. De är drömmen om a ens land ska bli rik, uan a någon mak sipprar med oljepengarna u ill folke. För olja beyder mycke kapial men lie arbee. En makgirig ledare ve a de är bra, efersom de varken skapar en farlig och inflyelserik överklass eller e sor och rasande prolearia. Regeringen kan använda pengarna efer ege ycke och smak, och ysa en svälande skara på väg ill rösbåsen genom vallöfen om rikedom eller ho och våld. Vräk från si hem Hon är orolig. Febromia Kisembo bor precis där raffinaderie ska byggas. Under ysnad skrider hon barfoa fram mo si hus, hon drar handen över si fårade ansike. De är ine bra. Ine alls. Hur skulle ni känna er om ni skulle behöva flya ill e hel anna land med andra människor? De är precis så. Vi alar ine ens samma språk. Hon ska bara några mil bor, men i Uganda alas flera dussin olika språk. Nu flyar de flesa i Kabaale å olika håll, familjer spliras och den bygemenskap som i hundraals år har fungera som social skyddsnä, lös viser och adminisrera allmänningar, riskerar a vira sönder. Febromia skakar på huvude och sräcker u armen mo sina igenväxa fäl. Hon har låi bli a odla upp sin mark efersom hon ine har få reda på när hon behöver flya och när hennes hus ska sopas bor. Snar, inom några månader säger regeringen. Men så har de låi i

4 24 25 E av alla de kompensaions illfällen när regeringsrepresenaner och markägare förhandlar om den ekonomiska ersäningen. De som väljer en ekonomisk ersäning isälle för a bli förflyade ansvarar själva för a bygga nya hus. Näsan alla som bor i område är jordbrukare. fyra år. A köpa usäde kan vara en borkasad invesering. När jag får kompensaionspengarna ska jag äa ills jag sorknar, säger Febromia och skraar med ansike böj mo marken. Hon drar några bladrankor å sidan. Hennes mark avgränsas av en ermihög å ena hålle och e sor kassavaräd å de andra. Skogen har avancera snabb och de är svår a se genom snåren. Jag har bo här i hela mi liv och lev av jorden. Jag ve ine vad som kommer a hända i framiden. Ingen beräar för mig. Jag vill bara a vi ska kunna överleva, säger Febromia. Resursförbannelse Somliga alar om en resursförbannelse. A länder med rikliga naurresurser sagnerar i uvecklingen efersom andra sekorer i lande försummas. I Ugandas fall är de landes jordbrukare, ryggraden i ekonomin, som åsidosäs. Över 70 procen av befolkningen i Uganda försörjer sig på jordbruk. Tros de är maprodukionen ine illräcklig och sedan 1990 har anale undernärda i Uganda öka med 11 procen. Erfarenheer från Sierra Leone, Angola, Tchad, Gabon, Sydsudan, Cenralafrikanska Republiken och Nigeria visar a exporinäker från naurresurser ine behöver komma de faiga ill godo. När den nigerianska oljeuvinningen og far under 1970-ale ulovades rikedom och ekonomisk förvandling. Men 30 år senare och 400 miljarder dollar rikare hade den exrema faigdomen väx från 36 procen ill över 70 procen, eller i absolua al från 19 ill 90 miljoner. När en regering kan finansiera hela sasapparaen med olja, guld eller diamaner försvagas länken mellan sa och medborgare. Naionalsaen urholkas och de blir svårare för befolkningen a ukräva ansvar från den syrande elien. Och när alla resurser samlas hos regeringen blir höga posiioner i sasapparaen exra åråvärda, vilke i sin ur leder ill en ökad risk för konfliker och saskupper. resursförbannelse En köp mak Teorin om resursförbannelsen är lång ifrån oklanderlig, och de ve också Ugandas presiden Museveni. Han har själv peka på en av eorins briser: Oljan är bara en förbannelse om lande syrs av dåliga ledare. Mycke rikig. Yoweri Museveni har sui vid maken i 28 år. Efer maköveragande (en saskupp) år 1986 förn Teorin om resursförbannelsen innebär a e land som uesluande förliar sig på exporinäker från en naurresurs sagnerar i uvecklingen. Bland anna efersom andra, ofa mer arbesinensiva, sekorer i lande försummas. Alla inäker koncenreras ill saen, vilke gör a befolkningens förmåga ill ansvarsukrävande försämras. n När e land förliar sig på expor av en enda råvara blir man också sårbar för prissvängningar på världsmarknaden. Om prise på produken man exporerar sjunker kan de innebära ekonomisk kaasrof. n Resursförbannelsen är också kopplad ill vad som brukar kallas för Holländska sjukan. När värde på exporen ökar blir landes valua sarkare. De gör a andra produker (i Ugandas fall bomull, e, kaffe, sniblommor och fisk) blir dyrare för omvärlden a imporera, vilke missgynnar sekundära sekorer.

5 26 27 Nauren i oljeområde skifar mellan lummig djungel och orr slälandskap. bjöd han paripoliisk verksamhe och började förfölja och rakassera de folkgrupper som förmodades söa hans förerädare. Sedan poliiska parier fick illsånd a verka i lande år 2005 har opposiionen och regeringskriiska röser förrycks sysemaisk. Begränsningen av anale mandaperioder som presidenen kan sia har avskaffas, och valen har kanas av poliisk våld och valfusk. Musevenis mak är ill sor del köp. Han är beroende av si näverk av lojala parikamraer som är uposerade på nyckelposiioner run om i lande, och med oljepengarna kan han göra yerligare ruppförflyningar och befäsa sin mak. Uganda räknas nu ill e av världens mes korrupa länder. A granska hur mycke pengar Uganda borde få från oljan, och var de ar vägen, blir dessuom avsevär svårare efersom presiden Museveni har vägra a offenliggöra de aval som Uganda hiills har skrivi med oljebolagen. Och maken a reglera hur oljan ska användas har koncenreras ill presidenen och hans närmase kres. Som Museveni sa: Oljan är bara en förbannelse om lande syrs av dåliga ledare. Kriiker är fiender Ugandas del av oljevinsen kommer roligen a landa på mellan vå och re miljarder dollar per år i flera decennier. De mosvarar en fördubbling av landes årliga sasbudge. Den kommersiella oljeuvinningen kan inledas idigas år Frågan är om världens nyase oljenaion kan hanera oljan bäre än sina grannar. Bashir Hamgi är en av regeringens kommunikaörer för oljeprojeke. När vi ar upp delar av den kriik som rikas mo Ugandas re- Jag har bo här i hela mi liv och lev av jorden. Jag ve ine vad som kommer a hända i framiden. gering skakar han bara på huvude. All är lögner sagda av Ugandas fiender, säger han. Bashir Hamgi beräar a regeringen har en mäserlig plan som gör a alla kommer a jäna på oljan. Och de bönder som vägrar a a emo kompensaionen ska regeringen vångsförflya ill ny mark med färdigbyggda hus. De är klar om re månader, då ska vi börja bygga raffinaderie. Ni får gärna komma illbaka och ia på de nya byarna vi har bygg, säger han. Men när vi söker Bashir Hamgi re månader senare, i februari 2014, får vi bara ysnad ill svar. Så vi åker själva u ill de som skulle förflyas. De är kvar. Och några nya hus har ine byggs. Geofrey Byabasaija är en av dem som vänar på ersäningen för si förlorade land. Jag kommer a få 3,5 miljoner ugandiska shilling (knapp kronor) för varje unnland, säger han. Geofrey är nöjd. Tros a prise för a köpa ny land nu angerar 10 miljoner ugandiska shilling per unnland (vilke mosvarar knapp en halv hekar mark) och han därmed får mindre än hälfen av markens marknadsvärde. Febromia Kisembo är orolig för vad som kommer a hända när hon vingas flya.