Betalningsbalansen. Första kvartalet 2012

Transkript

1 Bealningsbalansen Försa kvarale 2012

2

3 Bealningsbalansen Försa kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012

4 Balance of Paymens. Firs quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box SE Sockholm Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, Inquiries fredrik.ohrsrom@scb.se Jon Smedsaas, jon.smedsaas@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Försa kvarale I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Firs quarer Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-2012-FM04BR1202_pdf (pdf) Denna publikaion är endas illgänglig på This publicaion will only be published on

5 Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av försa kvarale Saisiska cenralbyrån, maj 2012 Folke Carlsson Chrisina Ekblom

6

7 Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 7 Bealningsbalansen försa kvarale Byesbalansen... 8 Urikeshandel med varor och jänser... 8 Fakorinkomser Finansiell balans Direka inveseringar Porföljinveseringar Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserven Revideringar Vad är bealningsbalansen? En härledning av bealningsbalansen Sambande med ulandssällningen Saisiska cenralbyrån 5

8 6 Saisiska cenralbyrån

9 Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Bealningsbalansen Sammanfaning Byesbalansen gav försa kvarale e översko på 70 miljarder kronor. Samma period föregående år uppgick överskoe ill 67 miljarder kronor. Öka översko i jänsehandeln bidrog ill försärkningen. Urikeshandeln med jänser gav e översko på 31 miljarder kronor. De var en försärkning i jämförelse med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 24 miljarder kronor. Exporen har öka mer än imporen vilke medför e öka översko. Urikeshandel med varor gav e översko på 25 miljarder kronor. Varuexporen och varuimporen var i sor se på samma nivå som under mosvarande period föregående år. Transakioner i den finansiella balansen gav e uflöde på 20 miljarder kronor. Porföljinveseringar gav e inflöde på 95 miljarder kronor neo. Inflöde förklaras av a uländska placerare köpe svenska obligaioner. Samidig gav övriga inveseringar e uflöde på 60 miljarder kronor vilke främs besod av ökad ulåning ill ulande. Ulåningen ill ulande har öka koninuerlig och är sedan en id illbaka sörre än upplåningen från ulande. Saisiska cenralbyrån 7

10 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Bealningsbalansen för försa kvarale uppvisade e översko i byesbalansen på 70 miljarder kronor medan kapialbalansen gav e kapialuflöde på knapp 1 miljard kronor. Den finansiella balansen gav e neouflöde på 20 miljarder kronor. Byesbalansen Byesbalansen särkes någo i jämförelse med samma period föregående år och gav e översko på 70 miljarder kronor. Mosvarande period föregående år uppgick överskoe ill 67 miljarder kronor. Öka översko i handel med varor och jänser bidrog ill försärkningen. Byesbalansen innehåller delposer med säsongsvariaioner. Överskoe i fakorinkomser enderar a vara relaiv sor under försa kvarale medan underskoe i löpande ransfereringar brukar vara mindre under försa kvarale. De bidrar ill a överskoe i byesbalansen enderar a vara relaiv sor under åres försa kvaral. Urikeshandel med varor och jänser Urikeshandel med varor och jänser gav försa kvarale e översko på 56 miljarder kronor. Urikeshandel med varor gav e översko på 25 miljarder kronor medan urikeshandel med jänser gav e översko på 31 miljarder kronor. Varuexporen och varuimporen var i sor se på samma nivå som under mosvarande period föregående år. Försa kvarales översko i handelsbalansen är därför på samma nivå som under samma period 8 Saisiska cenralbyrån

11 Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Bealningsbalansen föregående år. De är forsa sora översko i varuhandeln genemo länder uanför EU medan handeln med EU-länder genererar undersko. Tjänsebalansen gav försa kvarale e översko på 31 miljarder kronor. De är en försärkning i jämförelse med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 24 miljarder kronor. Både imporen och exporen av jänser har öka. Exporen har öka mer än imporen vilke medför en särk jänsebalans. Tjänsehandeln visar översko både mo länder inom och uanför EU. Bland jänseslagen bidrar övriga affärsjänser, licenser och royalies sam daa- och informaionsjänser med sörs översko. De sörsa förändringarna jämför med samma kvaral föregående år är a underskoe i posen resor minska från dryg 7 miljarder ill dryg 3 miljarder kronor sam a överskoe i posen övriga affärsjänser öka Saisiska cenralbyrån 9

12 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 2012 från dryg 13 miljarder kronor ill knapp 17 miljarder kronor. De minskade underskoe i posen resor beror på ökad uländsk konsumion Sverige. Svenskars konsumion i ulande ökade ine i samma omfaning. Merchaning sår för en sor del av neoexporen inom posen övriga affärsjänser. Merchaning är en jäns som innebär en varuförmedling från en uländsk leveranör ill en uländsk kund. 10 Saisiska cenralbyrån

13 Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Bealningsbalansen Fakorinkomser Fakorinkomser besår av lön för arbee och avkasning på invesera kapial. Tillsammans gav dessa e översko om 24 miljarder kronor. De är en minskning med 3 miljarder kronor i jämförelse med samma kvaral föregående år. Kapialavkasningen sår för den sora delen av fakorinkomserna medan löner gav e svag negaiv bidrag. Avkasning direka inveseringar Avkasning på direkinveseringar bidrog med e översko på 16 miljarder kronor under försa kvarale. Avkasningen på svenska direkinveseringar i ulande var 59 miljarder kronor medan avkasningen på uländska direkinveseringar i Sverige var 43 miljarder kronor. Ränor på lån inom direkinveseringsförhållanden bidrog med e undersko på knapp 7 miljarder kronor. Ränor har under en längre id givi e negaiv bidrag ill kapialavkasningen. Udelningarna var förhållandevis små under kvarale, vilke i sin ur innebär a sora åerinveserade vinsmedel redovisas i saisiken. Åerinveserade vinsmedel är en residualpos i saisiken och avser den del av avkasning som ine delas u ill akieägarna. Saisiska cenralbyrån 11

14 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar genererade e kapialinflöde på 5 miljarder kronor neo vilke är en ökning jämför med samma period förra åre. Udelningar på svenska akier genererade ulande en avkasning på 2 miljarder kronor vilke är i nivå med samma period förra åre. Svenskars udelning på inveseringar i akier gav e kapialinflöde på 20 miljarder varav uländska fonder sod för 9 miljarder. 12 Saisiska cenralbyrån

15 Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Bealningsbalansen Avkasning övriga inveseringar Avkasning på övriga inveseringar, som är räna på lån och deposiioner, gav e översko på knapp 4 miljarder kronor neo. Avkasningen på övriga inveseringar i ulande gav e inflöde på dryg 10 miljarder kronor medan avkasning på övriga inveseringar i Sverige gav e uflöde på knapp 7 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 13

16 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Finansiell balans Transakioner i den finansiella balansen gav e neouflöde på 20 miljarder kronor under försa kvarale. Direka inveseringar, övriga inveseringar och valuareserven gav uflöden medan porföljinveseringar och finansiella deriva uppvisade inflöden. Direka inveseringar Direka inveseringar gav under försa kvarale e neouflöde på 58 miljarder kronor. Svenska direkinveseringar i ulande ökade under kvarale med 81 miljarder kronor medan uländska direkinveseringar i Sverige ökade med 22 miljarder kronor. Både inom svenska direkinveseringar i ulande och uländska direkinveseringar i Sverige bidrog åerinvesering av vinsmedel med sora flöden. Sörre ransakioner i ege kapial har under kvarale gjors både inom svenska direkinveseringar i ulande och uländska direkinveseringar i Sverige. 14 Saisiska cenralbyrån

17 Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Bealningsbalansen Porföljinveseringar Porföljinveseringar med ulande gav under försa kvarale 2012 e kapialinflöde på 95 miljarder kronor neo. Inflöde förklaras av a ulande köpe svenska obligaioner. Uländska inveserare forsae visa sor inresse för svenska bosadsobligaioner och ökade oal si innehav med 63 miljarder under de försa kvarale. Under kvarale emierade svenska banker obligaioner ugivna i uländsk valua med 66 miljarder kronor. Även svenska akier genererade e inflöde från ulande. Uländska inveserare ökade sina innehav av svenska akier och fondandelar med 12 miljarder kronor. Svenska inveserare neoköpe uländska ränebärande värdepapper för 12 miljarder kronor under 2012 års försa kvaral. Inresse för akier och fondandelar var också sor. Sammanage köpe svenska inveserare uländska akier och fondandelar med 47 miljarder kronor neo. Saisiska cenralbyrån 15

18 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale Saisiska cenralbyrån

19 Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Bealningsbalansen Finansiella deriva Under försa kvarale noerades kapialinflöden i posen finansiella deriva på 10 miljarder kronor. De var räne- och valuaswappar som låg bakom inflöde. Såväl forwards som fuures gick å mosa håll och gav kapialuflöden. Övriga inveseringar Övriga inveseringar gav under försa kvarale e neouflöde på 60 miljarder kronor vilke främs besod av ökad ulåning ill ulande. Banksekorn sår för näsan hela ökningen. Ulåningen gav oal e neouflöde på 98 miljarder kronor medan upplåning från ulande gav e neoinflöde på 38 miljarder kronor. Tillgångarna har öka koninuerlig de senase kvaralen. Tillgångar inom övriga inveseringar är därför sedan några kvaral illbaka sörre än mosvarande skulder. Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån. Dea omfaar bland anna reverslån, deposiioner och repor. Saisiska cenralbyrån 17

20 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Valuareserven Riksbanken särke under kvarale valuareserven med 6 miljarder kronor. Ökningen besod av värdepapper medan bankillgodohavanden minskade. 18 Saisiska cenralbyrån

21 Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Bealningsbalansen Revideringar Sveriges revideringspolicy för bealningsbalansen är enlig följande: Vid publicering av kvaral 1 revideras närmas föregående kvaral Vid publicering av kvaral 2 revideras föregående 13 kvaral Vid publicering av kvaral 3 revideras föregående 10 kvaral Vid publicering av kvaral 4 revideras föregående 11 kvaral Dea följer Eurosas revideringspolicy för bealningsbalansen med undanag för kvaral 3 där Sverige reviderar en längre period. Undanagsvis kan yerligare perioder revideras om de ske meodändringar eller illkommi nya daa som ger en påaglig förändrad bild av bealningsbalansen. Under den reviderade perioden skedde revideringar om -7 miljarder kronor neo i byesbalansen och 3 miljarder kronor neo i den finansiella balansen. Merparen av revideringarna i byesbalansen orsakades av ny beräkningsunderlag för avkasning på direka inveseringar och reviderade uppgifer från uppgifslämnare avseende löpande ransfereringar. E fel i saisiken över urikeshandeln med jänser avseende 2010 och 2011 leder vid denna publicering ill en mindre korrigering av fjärde kvarale Vid publicering av andra kvarale 2012 kommer reserande perioder a korrigeras. Saisiska cenralbyrån 19

22 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen kan delas in i: Byesbalansen, som visar handel i varor och jänser, löner, avkasning på finansiella illgångar och skulder, sam löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen, som dels omfaar EU-bidrag och U-bisånd för reala inveseringar och dels köp och försäljning av räigheer, såsom.ex. paen. Den finansiella balansen, som delas in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övriga inveseringar och valuareserven. Den finansiella balansen visar förändringar i finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 20 Saisiska cenralbyrån

23 Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Bealningsbalansen Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handelsbalansen. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handelsbalansen. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handelsbalansen uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med handelsbalansen. Saisiska cenralbyrån 21

24 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handelsbalansen och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < A Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 22 Saisiska cenralbyrån

25 Bealningsbalansen försa kvarale 2012 Bealningsbalansen balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. Saisiska cenralbyrån 23

26