Betalningsbalans och utlandsställning
|
|
- Isak Hermansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2015 Källor och meoder 2015
2 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur Bealningsbalansen Allmän om bealningsbalansen Definiion Bealningsbalansens konoplan Begrepp och samband Bokföringsprinciper Värdering Sverige och ulande Sveriges bealningsbalans definiioner, källor, beräkningar Källor Byesbalansen Kapialbalans Finansiell balans Härledning av bealningsbalansen Bealningsbalans konra ulandssällning Ulandssällningen, sockuppgifer Allmän om ulandssällningen Definiion Ulandssällningens konoplan Samband med bealningsbalansen Bokföringsprinciper Värdering Sverige och ulande Sveriges ulandssällning definiioner, källor och beräkningar Källor Ulandssällningens poser Källor och meoder 2015
3 3(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare 1 Inernaionell nomenklaur De grundläggande rekommendaionerna för saisiken över bealningsbalans och ulandssällning har ufärdas av Inernaionella Valuafonden, IMF, i den nu gällande Balance of Paymens Manual, 6h ediion, BPM6. Rekommendaionerna gäller såväl konoplan som begrepp, definiioner, värderingsprinciper ec. IMF:s rekommendaioner är harmoniserade med den sandard som gäller för naionalräkenskaperna, NR, SNA Harmoniseringen avses leda ill a bealningsbalanssaisiken ska mosvara NR:s ulandssekor. Bealningsbalansmanualens (BPM6) begrepp och definiioner har uvecklas och konkreiseras yerligare inom EU, där Eurosa och den europeiska cenralbanken, ECB, har e dela ansvar för meodfrågor. Den svenska bealningsbalansen och ulandssällningen anpassades ill nuvarande nomenklaur i januari 2013 med försa publicering december P.g.a. brisande underlag har illbakaskrivningar av daa bara kunna göras i en begränsad omfaning, vilke innebär a e idsseriebro föreligger för vissa delposer. 2 Bealningsbalansen 2.1 Allmän om bealningsbalansen Definiion Bealningsbalansen är en sammansällning av en ekonomis (e lands) reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Dessa preseneras med en fördelning på Byesbalans (Curren Accoun), som omfaar löpande ransakioner i varor och jänser, primärinkomser sam sekundärinkomser. Kapialbalans (Capial Accoun), som omfaar bl.a. bidrag som lämnas för a moagaren ska göra en real invesering. Också köp och försäljning av immaeriella räigheer såsom varumärken och franchise ingår. Fram ill och med år 2002 kallades denna delbalans Kapialransfereringar m.m. för a undvika a den blandades samman med Finansiell balans. Finansiell balans (Financial Accoun), som äcker förändringar av finansiella illgångar och skulder genemo ulande. I den finansiella balansen ingår valuareserven. Före 1997 kallades denna delbalans Kapialbalans. Bealningsbalansen omfaar enbar ransakioner med ulande; värdeförändringar orsakade av.ex. kursflukuaioner är exkluderade. Parallell med bealningsbalansen sammansälls också en ulandssällning dvs. sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo ulande. Källor och meoder 2015
4 4(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Bealningsbalansens konoplan Huvudkonon Byesbalans Varor Tjänser Bearbening av varor Underhåll och reparaionsjänser Transporer Resor Byggnadsjänser Försäkringsjänser Finansiella jänser Nyjande av immaeriella räigheer Tele-, daa- och informaionsjänser Övriga affärsjänser Personliga, kulurella och rekreaionsjänser Övriga varor och jänser Primärinkomser Avkasning på kapial Löner Övrig primärinkoms Sekundärinkomser Kapialbalans Förvärv och avyring av immaeriella räigheer Kapialransfereringar Finansiell balans Direka inveseringar Ege kapial Lån Porföljinveseringar Akier Fonder Ränebärande värdepapper Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserv Resposen En rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen, vilke kan resulera i a mäfel uppsår beroende på periodiseringar, borfall ec. Källor och meoder 2015
5 5(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare För a balansera sådana briser finns i bealningsbalansen den s.k. resposen, som visar neo av de saisiska mäfelen. Resposen kan definieras som: Finansiell balans - Byesbalans - Kapialbalans = Respos Följande samband skall också råda: Byesbalans + Kapialbalans - Finansiell balans + Respos = 0 En posiiv respos indikerar a: a) exporen är underskaad i byesbalans och kapialbalans. b) imporen är överskaad i byesbalans och kapialbalans. c) neoökningen av illgångar i den finansiella balansen är överskaad d) neoökningen av skulder i den finansiella balansen är underskaad Tillfälliga, höga resposer i korperiodisk saisik kan allså bero på periodiseringsfel och påverkar ine olkningen av daa över längre idsperioder, efersom sådana fel neas u. Om däremo resposen visar samma ecken under en längre period yder dea på e sysemaisk fel i saisiken Begrepp och samband Idenieen mellan byesbalanssaldo och de finansiella neosparande ändrades i och med 1997-års nomenklaur. Efer införande av den sjäe manualen är den oförändrad: Finansiell neosparande = Byesbalans + Kapialbalans Sambande mellan bruosparande, inveseringar och byesbalans är oförändra: Bruosparande = Byesbalans + Bruoinveseringar För en dealjerad härledning av bealningsbalansen, se avsni Bokföringsprinciper Liksom i föreagsredovisning baseras bealningsbalansen på klassisk dubbel bokföring. Själva uppsällningen av balansen är omvänd mo den radiionella och visar kredivärdena i vänserkolumnen och debevärdena i högerkolumnen Värdering Bealningsbalansen omfaar enbar ransakioner, vilke innebär a sådana förändringar av finansiella illgångar och skulder som beror på orealiserade pris- och valuakursändringar exkluderas. Transakionerna ska redovisas vid ransakionsillfälle, dvs. när de svenska akörerna gör noeringar i sina egna böcker. Dea innebär.ex. a ränor Källor och meoder 2015
6 6(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare redovisas på upplupen basis. Redovisningen ska ske ill marknadsvärde och omräkning av valuakurs ill ransakionsdagskurs Sverige och ulande Som svenska inlänningar räknas svenska myndigheer och föreag verksamma i Sverige sam privapersoner som är bosaa i lande sedan mins e år. Svenska föreags filialer och doerbolag i ulande behandlas som uländska moparer medan uländska filialer och doerbolag i Sverige ses som svenska. 2.2 Sveriges bealningsbalans definiioner, källor, beräkningar Den svenska bealningsbalansen anpassades ill den inernaionella nomenklauren enlig den sjäe bealningsbalansmanualen i december Den sörsa delen av poserna i bealningsbalans och ulandssällning har skrivis illbaka hela perioden ill De var dock ine möjlig a full u skriva illbaka alla serierna enlig de nya definiionerna då flerale poser är nya enlig BPM6. FISIM såväl som mäklarprovisionen på handeln med ränebärande värdepapper är vå nya poser som modellskaas och där serierna sarar januari Källor Den svenska bealningsbalansen, illsammans med ulandssällningen, insamlas, sammansälls och publiceras sedan 2007 av SCB på uppdrag av Riksbanken. Urikeshandel i varor samlas in via Inrasa/Exrasa, se nedan. Urikeshandeln med jänser och sekundärinkoms samlas in via en kvaralsvis enkä, i forsäningen benämnd jänseenkäen. Kvaralsvisa enkäer äcker också kund- och leveranörskredier sam icke-finansiella föreags låneransakioner och finansiella deriva m.m., benämnd föreagens balanssaisik. Huvudparen av den finansiella balansen samlas in genom månadsrapporer från sora akörer, sam vå årsrapporer avseende direkinveseringssockar och svensk porföljinnehav i ulande Från finansmarknadssaisiken hämas uppgifer för moneära finansinsius (banker, bolåneinsiu m.fl.) upp- och ulåning, vilke ingår i posen övriga inveseringar. Valuareserven rapporeras av Riksbanken. Daainsamlingen kompleeras med beräkningar för vissa poser T.o.m användes också daa om ulandsbealningar som svenska banker förmedlade för kunders räkning. Källor och meoder 2015
7 7(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Byesbalansen Byesbalansen, som är en cenral ekonomisk variabel, omfaar reala ransakioner i varor och jänser, primärinkoms sam sekundärinkoms Varor Saisiken över urikeshandel med varor bygger på uppgifer från både SCB och Tullverke. Uppgifer avseende Sveriges varuhandel med andra EU-länder samlas in av SCB via undersökningen Inrasa. Uppgifer för Sveriges varuhandel med länder uanför EU (Exrasa) kommer från Tullverke och hämas direk från föreagens impor- och expor-deklaraioner. För denna del av handeln behöver därför ingen särskild undersökning göras. Vissa varor, som exempelvis elekricie, kan vara svåra a fånga upp via Inrasa och Exrasa och samlas därför in via en separa undersökning kallad Särskilda varuförflyningar. Saisik-insamlingens olika delar beskrivs mer nedan. Varuhandel med EU-länder (Inrasa) Inrasa är en oalundersökning med en cu off-gräns, där de allra minsa föreagen ine ingår i daainsamlingen. Inrasaundersökningen avser föreag som har en årlig varuuförsel ill EU om mins 4,5 miljoner kronor eller varuinförsel från övriga EU-länder om mins 9,0 miljoner kronor. Inrasauppgiferna samlas in månadsvis. Uppgifer från föreagens momsdeklaraioner ligger ill grund för uppgifsskyldigheen i undersökningen. Varuhandel med länder uanför EU (Exrasa) Exrasa är regiserbaserade saisikuppgifer som SCB får via leveranser från Tullverke varje månad. Uppgiferna har si ursprung i de impor- och expordeklaraioner som redovisas av de som imporerar varor från eller exporerar varor ill e icke EU-land (redje land). De innebär a Exrasa kan ses som en oalundersökning. Varuhandeln äcker varor som förs in i och u ur lande. I urikeshandelssaisiken mäs exporen ill leveransvillkore f.o.b. (free on board) och imporen ill c.i.f. (cos, insurance, freigh) vid Sveriges gräns. I bealningsbalansen preseneras isälle såväl expor som impor ill f.o.b.- värde, dvs. värde vid de exporerande landes gräns. Köp/vidareförsäljning ( merchaning ) Delposen avser köp av vara från ulande för direk vidareförsäljning ill ulande. Marginalen mellan köp- och försäljningsvärde behandlades idigare som en jäns för varuförmedling, merchaning och redovisades under jänsebalansen. Enlig BPM6 klassas dea isälle som en ransakion illhörande varuhandeln. Merchaning förekommer bara på exporsidan i de land förmedlaren hör hemma. Moparsländerna (exporör och imporör) redovisar rena varuransakioner. I de varuvärde den slulige köparen redovisar ingår förmedlarens marginal. Källor och meoder 2015
8 8(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Uöver urikeshandelssaisiken ingår i varuposen uppgifer om korrigeringar och kompleeringar som genomförs för naionalräkenskapernas (NR) behov. Bl.a. kompleeras varusaisiken med uppgifer om bunkring, som i bealningsbalansen idigare redovisas under Transporer. Dessuom görs, med söd av ransporsaisik, en beräkning för a möjliggöra a urikeshandeln redovisas f.o.b./f.o.b. Beräkningen avser den c.i.f.-komponen som ingår i den ursprungliga värderingen av varuimporen. Denna komponen förs om från varuimpor ill Transporer (se vidare beskrivning under denna pos) Tjänser Tillverkning-, underhåll- och reparaionsjänser Tillverkning-, underhåll- och reparaionsjänser omfaar bearbening, monering, märkning, förpackning, underhåll och reparaioner av varor som mo en avgif uförs av annan par än varans ägare. Undanage är reparaioner och underhåll av byggnader (klassas som Byggjänser), sam daorer och kringurusning (klassas som Daajänser). Tillverkningsjänser är en ny jäns i samband med övergången ill BPM6, så även reparaioner och underhåll av varor föruom de ovan nämnda undanagen Transporer Transporposen omfaar ransakioner med ulande avseende ranspor av varor och passagerare sam södjänser,.ex. spediion, lagring, ransiering, hamn- och erminalkosnader och underhållsreparaioner. I posen ingår också hyra av ranspormedel med besäning. (Hyra av ranspormedel uan besäning ses som operaionell leasing och åerfinns under Övriga affärsjänser.) Källor för ransporposen är: Sjöranspor grundas huvudsakligen på en enkä över svenska rederiers inäker och kosnader i urikes sjöfar, som genomförs av Trafikanalys på uppdrag av SCB. För andra akörer än rederier hämas daa från jänseenkäen. Flygranspor baseras dels på en enkä över SAS expor och impor av jänser, dels på jänseenkäen. I byesbalansen redovisas för SAS bara den del av jänserna som mosvarar Sveriges ägarandel (3/7). Källor och meoder 2015
9 9(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Övriga ransporer baseras på jänseenkäen. I ransporposen ingår också sörre delen av den under Varor beskrivna c.i.f.-komponenen, som förs över från varuimpor ill ransporposen, där den påverkar såväl expor- som imporsidorna. Orsaken ill dea är a i varusaisikens c.i.f.-värdering också ingår hemransporer uförda av.ex. svenska rederier. Efersom de svenska rederierna i sjöfarsneo även redovisar inäker från svenska kunder för sådan hemfrak, görs en korrigering för dea på exporsidan. Pos oc Resor Posen resor äcker ugifer som resande från en ekonomi har i en annan ekonomi under en viselse där som ine uppgår ill e år. Resor skiljer sig från andra jänseslag genom a konsumenen uppsöker de land/den plas där de eferfrågade varorna och jänserna illhandahålls. Delposen avser en samling av olika jänser snarare än en specifik yp av jäns. Resor omfaar både affärsresande och priva resande. I princip ska resandes alla förvärv av varor och jänser för ege bruk i de ekonomier som besöks äckas av saisiken oavse om de bealas av den resande, av någon annan för resandes räkning eller om de illhandahålls uan kosnad. I prakiken kommer i allmänhe den senare kaegorin ine a ingå i saisiken. De vanligase varorna och jänserna som ingår i begreppe resor är dels sådana som konsumeras inom den besöka ekonomin,.ex. ma, logi, underhållning, ransporer, dels varor som as med över gränsen,.ex. gåvor, souvenirer och andra varor (oavse värde) för den resandes ege bruk. Även köp av egen bil i samband med ulandsresa berakas som resor. Saisiken grundas på jänseenkäen, uppgifer om köp och försäljning av resevaluor (uländska sedlar, svenska sedlar, resecheckar) sam rapporer från konokorsföreag om korunyjande i Sverige och ulande. Genom den använda meoden med framförall sedlar och kor som beydande besåndsdelar kan också andra ransakioner än resor komma a redovisas här om de bealas med konaner Byggjänser Under delposen redovisas byggnads- och insallaionsjänser inklusive vägoch vaenbyggnad, monage m.m. i Sverige respekive i ulande. Vad gäller byggjänser finns en inkonsisens mellan bealningsbalans och naionalräkenskaper i uolkningen av de inernaionella rekommendaionerna. I NR berakas enlig ESA 95 (European Sysem of Naional Accouns) e byggprojek som lokal producera och konsumera, vilke innebär a ingen jänseexpor eller -impor förekommer. I de fall uländska byggenreprenörer delar i projeke ska deras ransakioner ses som finansiella och redovisas som direka inveseringar. Källor och meoder 2015
10 10(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare I den svenska bealningsbalansen följs isälle rekommendaioner från Eurosa, som säger a byggprojek redovisas som jänsehandel i byggnadsjänser uom i de fall byggenreprenören bildar bolag i de land projeke drivs Försäkringar Försäkringar redovisas nedbruna på Liv/pensionsförsäkring Frakförsäkring Övrig direkförsäkring Åerförsäkring Övriga försäkringsjänser Tjänser relaerade ill pension och sandardiserade garanier Av försäkringspremier ingår här endas den del som är a beraka som en real jäns. Åersoden av premien för liv-/pensionsförsäkringar ses som sparande och redovisas i finansiell balans. För övriga försäkringsslag förs denna del som en löpande ransferering. Ufall på liv-/pensionsförsäkring är en finansiell ransakion och på sakförsäkring en löpande ransferering. För beräkning av den reala jänsens andel av liv-/pensionsförsäkringspremierna används daa publicerade av Sveriges Försäkringsförbund. I Övriga försäkringsjänser ingår försäkringsförmedling, konsulaion, värdering m.m Finansiella jänser Under rubriken Finansiella jänser åerfinns avgifer och provisioner avseende bank- mäklar- och förvalningsjänser m.m. Vid sidan av insamlade daa görs en beräkning av mäklarprovision på handel med akier och ränebärande värdepapper. FISIM(Finansiell förmedlingsjäns indirek beräknad) är en ny pos i BPM6 och visar på krediinsiuens in- och ulåningsjänser vilka modellskaas med hjälp av skillnaden i deras in- och ulåningsränor. Posen finns från och med Nyjande av immaeriella räigheer I bealningsbalansen skiljs unyjande av räigheer från förvärv/avyring. Unyjande redovisas som jäns, medan förvärv/avyring åerfinns under Kapialransfereringar m.m. De räigheer som avses är.ex. varumärken, indusriella licenser och franchising. Förvärv av paen och copyrighs redovisas dock som en jäns. Programvarulicenser och sändningsräer behandlas emellerid annorlunda och redovisas under Daa- och informaionsjänser respekive under Personliga jänser, kulur. Källor och meoder 2015
11 11(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Tele-, daa- och informaionsjänser Kommunikaioner omfaar elekommunikaion, överföring via elenä, daanä och saelli inklusive radio- och TV-sändning. Posbefordran och kurirjänser som idigare ingick här redovisas i och med BPM6 isälle under ransporer och isälle inkluderas även daajänser, såsom sysemering, programmering, bearbening m.m. och informaionsjänser,.ex. daabasjänser, nyhesförmedling och prenumeraioner. Även programvarulicenser ingår här Övriga affärsjänser Tjänser i samband med varuhandel Varuprovisioner Posen varuprovisioner avser ersäning för varuförmedling för någon annans (den ursprunglige säljarens) räkning. Provisioner för jänseförmedling åerfinns under den jänsekaegori som berörs. Förmedling av finansiella insrumen ec. redovisas under Finansiella jänser Operaionell leasing Operaionell leasing berakas som en jäns ill skillnad mo finansiell leasing, som redovisas som Lån i Finansiell balans. I operaionell leasing ingår också hyra av ranspormedel exklusive besäning. Om hyran omfaar besäningen redovisas den under Transporer Diverse affärs- och ekniska jänser Med jänseenkäen som källa redovisas här: Forskning och uveckling Affärs- och konsuljänser Juridiska jänser, bokföringsjänser, managemen consuling m.m. Marknadsföring och reklam Tekniska-, handelsrelaerade och övriga affärsjänser Personliga jänser, kulur m.m. Delposen baseras på jänseenkäen och omfaar produkion (sam sändningsräer) av film, ljudinspelningar, radio- och TV-program, övriga kulurella evenemang, idro, ubildning, sjukvård m.m Övriga offenliga varor och jänser Här redovisas specifik offenliga jänser, som ine kan klassificeras under någon annan jänsekaegori. Här ingår ambassadkosnader, miliära jänser m.m. Redovisade daa baseras på rapporer från myndigheer m.fl. sam en beräkning av uländska ambassaders omkosnader i Sverige. Källor och meoder 2015
12 12(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Primärinkomser Löner Löneposen äcker löneransakioner direk mellan arbesgivare och ansälld. Enlig inernaionell nomenklaur ska här också ingå sådan lön som injänas i e anna land under en viselse där på högs e år. I den svenska bealningsbalansen illämpas ine eårs-krierie. Lön som injänas i e land och förs ill hemlande redovisas under löpande ransfereringar Kapialavkasning Avkasning på finansiella illgångar och skulder fördelas enlig huvudposerna i den finansiella balansen: Avkasning på direka inveseringar Delposen äcker all avkasning på illgångar och skulder mellan parerna i e direkinveseringsförhållande och fördelas på: Hemagen udelning Räna Åerinveserade vinsmedel Åerinveserade vinsmedel beräknas som skillnaden mellan oal vins efer ska och udelad vins. Medan udelningen redovisas vid bealningsillfälle, förs de åerinveserade vinsmedlen ill injänandeåre och fördelas jämn över månaderna. De främsa källorna för delposen är månadsrapporer från sörre akörer och en årlig urvalsenkä om vins i direkinveseringsföreag Avkasning på porföljinveseringar Delposen preseneras med nedbryning på: Akieudelning Räna obligaioner penningmarknadsinsrumen Avkasning på porföljakier omfaar udelning på innehav som uppgår ill mindre än 10% av akiekapial eller röser sam avkasning på fondandelar. Akieudelning redovisas på bealningsbasis, medan ränor på ränebärande värdepapper bokförs på upplupen basis. Saisiken baseras främs på beräkningsmodeller men även på månadsvisa rapporer. Källor och meoder 2015
13 13(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Räna på lån m.m. Ränor på finansiella illgångar och skulder redovisas sedan okober 1997 huvudsakligen på upplupen basis. Uppgifer för idigare perioder redovisas på bealningsbasis. Före feme manualen, BPM5, redovisades även ränebaserade finansiella deriva här. Som en anpassning ill ändrad inernaionell nomenklaur flyades dessa i den finansiella balansen ill delposen Finansiella deriva. Källor är månadsvisa rapporer över avkasning på uländska illgångar och skulder sam föreagens balanssaisik Sekundärinkomser Transferering är e begrepp som äcker överlåelser av reala eller finansiella illgångar uan a liknande mopresaioner görs, dvs. huvudsakligen gåvor och bidrag i konaner eller varor. De illgångar som överlås mobokas under respekive delpos i bealningsbalansen,.ex. varubisånd under Varor. Transfereringar delas upp i löpande ransfereringar och kapialransfereringar. Transfereringar ingår i byesbalansen och omfaar bl.a. livsmedels- och kaasrofbisånd, avgifer ill EU, andra EU-bidrag än srukurbidrag, gåvor, medlemsavgifer, skadesånd, moms och överföring av arbesinkoms injänad uanför hemlande. Här redovisas också den del av sakförsäkringspremier som ine är a beraka som real jäns (se Försäkringar) sam ufall på sakförsäkringar. Källa är jänseenkäen Kapialbalans Delbalansen omfaar vå huvudkomponener Förvärv och avyring av immaeriella räigheer Delposen äcker förvärv/avyring av icke-producerade icke-finansiella illgångar, dvs. huvudsakligen överlåelse av räigheer (varumärken och franchise). Unyjande av räigheer är en jäns - Nyjande av immaeriella räigheer Kapialransfereringar Kapialransfereringar omfaar Sådana gåvor som lämnas för a moagaren ska kunna göra en realinvesering,.ex. u-bisånd för a finansiera e dammbygge. E anna exempel är srukurbidrag från EU. Källor och meoder 2015
14 14(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Överföring av finansiell illgång uan mopresaion,.ex. eferskänkning av fordran genom bilaeral överenskommelse. Regleringen av fordran redovisas i finansiell balans. Överföring av äganderäen ill en anläggningsillgång. Här har.ex. redovisas när svenska börsföreag skänke bor delar av sina akieporföljer ill de egna akieägarna. Arv Källa är huvudsakligen jänseenkäen Finansiell balans Den finansiella balansen visar ransakionsförändringar av svenska illgångar och skulder mo ulande. Transakionerna redovisas fördelade på insrumen sam på Sveriges illgångar och skulder. Fördelningen på illgångar och skulder innebär a ransakioner i.ex. svenska lånefordringar på ulande och i värdepapper med uländsk emien redovisas som illgångar. I skuldransakioner ingår bl.a. svenska lån från ulande och handel m.m. i värdepapper med svensk emien. Den beloppsmässig beydelsefulla delen av finansiell balans baseras på månadsrapporer från de sörsa akörerna Direka inveseringar Begreppe direk invesering är inernaionell vederage inom ekonomisk saisik. De är e finansiell begrepp som ine ska förväxlas med reala inveseringar i anläggningar eller maskiner. Definiionen av direka inveseringar ugår från begreppe direkinveseringsförhållande, som innebär a de finns e direk eller indirek ägande mellan vå föreag på mins 10% av akiekapial eller röser. Alla finansiella ransakioner mellan sådana föreag ses som direka inveseringar. Tidigare ingick endas långfrisiga ransakioner i begreppe direkinvesering. I saisiken fr.o.m. okober 1997 ingår även korfrisiga ransakioner sam kund- och leveranörskredier. En direk invesering kan ske genom nybildande eller förvärv av föreag och genom följdinveseringar,.ex. lån, akieägarillsko och nyemission. E specialfall är redovisningen av direka inveseringar inom moneära finansiella insiu, MFI (banker, bosadsinsiu m.fl.), där endas inveseringar i ege kapial ingår. Orsaken ill a låneransakioner ine as med är a in- och ulåning är själva verksamheen för denna sekor. I enlighe med inernaionell sandard redovisas nu även förvärv och avyring av friidsfasigheer m.m. som direka inveseringar. I saisiken redovisas koncerninerna finansiella deriva under Finansiella deriva. Källor och meoder 2015
15 15(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Direka inveseringar fördelas på uländska inveseringar i Sverige och svenska i ulande sam på: ege kapial lån m.m. åerinvesering av vinsmedel Daa för ege kapial och lån baseras på månadsrapporer från sörre akörer. Årligen genomförs en urvalsenkä för mäning av sockuppgifer och vins. Åerinveserade vinsmedel beräknas som skillnaden mellan oal vins efer ska och udelad vins. De åerinveserade vinsmedlen förs ill injänandeåre och fördelas jämn över månaderna Porföljinveseringar Porföljinvesering avser förvärv och avyring av akier/andelar och ränebärande skuldebrev. Även köp och försäljning av andelar i fonder berakas som porföljinveseringar. Såväl emissioner och inlösen som sekundärhandel ingår i saisiken. Som illgång redovisas ransakioner i värdepapper med uländsk emien och som skulder värdepapper med svensk emien. Beräffande definiion av porföljakier, jämför definiion på direk invesering enlig ovan. E akieinnehav redovisas som porföljinvesering om ägande är lägre än 10% av akiekapial eller röser. Porföljinveseringar redovisas fördelade på: Akier Ränebärande värdepapper - Obligaioner - Penningmarknadsinsrumen Källor för saisiken är rapporer från mäklare och banker över förmedlade värdepappersransakioner och rapporer från andra akörer som handlar direk med ulande. Månadsvis hämas också rapporer in om sockuppgifer för ränebärande skuldebrev. Uppgifslämnare är depåförvalare och övriga sörre akörer. Dessuom ingår uppgifer på svenska emieners emissioner och uppköp genemo ulande av egna värdepapper vilka grundar sig på svensk värdepappersaisik, SVDB Finansiella deriva Finansiella deriva avser opionspremier och marginalbealningar för finansiella deriva (erminer, opioner, swappar ec.) sam de realiserade värde (vins/förlus) av derivakonrake vid lösen/förfall. I de fall den underliggande affären fullföljs, redovisas en ransakion i de underliggande insrumene. Källor är dels en månadsrappor över ransakioner och sockar från de sörsa akörerna sam föreagens balanssaisik. Källor och meoder 2015
16 16(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Övriga inveseringar Övriga inveseringar preseneras fördela på Lån m.m. Handelskredier Övrig kapial Lån m.m. Med lån avses här sådan upplåning som äger rum på anna sä än genom emission av värdepapper. Posen omfaar allså huvudsakligen reverslån, deposiioner, repor m.m. Värdepappersransakioner under åerköpsaval, s.k. repor (Repurchase Agreemens) behandlas i bealningsbalansen som lån mo säkerhe Här ingår också bankernas u- och inlåning genemo ulande. I bealningsbalans och NR ses filialer i e anna land än moderbolage som inlänningar i de lande. Dea innebär.ex. a svenska bankers lån ill ulande också ska omfaa lån ill deras egna filialer i ulande. Den främsa källan för Lån m.m. är finansmarknadssaisiken sam månadsrapporer från sora akörer inom såväl offenlig som finansiell sekor, sam föreagens balanssaisik för de icke-finansiella föreagen. Konon, deposiioner I bealningsbalansen behandlas deposiioner som lån i rapporeringen från övriga finansiella föreag, såsom försäkringsbolag, efersom de ofa är svår a definiionsmässig skilja dem å. Också saldoförändringar på ransakionskonon i e anna land behandlas som lån. Konon och deposiioner ingår i den månadsvisa rapporeringen från sora akörer i finansiell sekor, sam föreagens balanssaisik för de ickefinansiella föreagen. Finansiell leasing Finansiell leasing är e hyreskonrak som kan jämsällas med e avbealningskonrak, där äganderäen ill varan övergår när konrake löper u. Dessuom brukar leaseagaren ofa a upp hyresobjeke som illgång i balansräkningen. En kapialvara som hyrs under finansiell leasing regisreras under Varor, medan hyresåagande/avbealningen bokförs under Lån. Finansiell leasing rapporeras som lån i den månadsvisa rapporeringen från sora akörer i finansiell sekor och i föreagens balanssaisik. Källor och meoder 2015
17 17(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Handelskredier Med handelskredier avses kund- och leveranörskredier genemo ulande. Uppgiferna sammansälls på basis av en kvaralsvis urvalsenkä. Koncerninerna handelskredier redovisas under Direka inveseringar, övriga redovisas här Övrig kapial Här redovisas bl.a. inerimsposer (avsluade, men ej likviderade ransakioner), vissa ransakioner med inernaionella organisaioner sam försäkringssparande. Försäkringssparande Den del av liv-/pensionsförsäkringspremier som ine ugörs av en real försäkringsjäns ses som e finansiell sparande och ingår i Övrig kapial. Här ingår också ufall på sådana försäkringar. Källa är jänseenkäen. För beräkning av sparandedelen av liv- /pensionsförsäkringspremierna används daa publicerade av Sveriges Försäkringsförbund. Banker Den del av bankernas egna finansiella ransakioner som ine kan hänföras ill några andra delposer i Finansiell balans redovisas här, bl.a. mellanhavande mellan moderbank och filialer Valuareserven Valuareserven ugörs av Riksbankens innehav av guld och uländska illgångar (valuor, deposiioner och värdepapper). I bealningsbalansen ingår ine värdeförändringar.ex. orsakade av valuakursflukuaioner; enbar genomförda ransakioner redovisas. 2.3 Härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan C I G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( ( X M ): Källor och meoder 2015
18 18(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare BNP C I G X M. 1 (1) Genom a addera de primära och sekundära inkomserna, PI, SI, dvs. svenska primärinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska primärinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) och sekundärinkomser kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI C I G X M PI SI (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G S I X M PI SI, (3) där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I X M PI SI. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handel med varor och jänser. X M F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handeln i varor och jänser. För en given inkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handeln med varor och jänser uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 2 Dessa inkomser kallas ofa för primära och sekundära inkomser. Inkomserna besår av löner, kapialavkasning och sekundärinkoms. 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offen liga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Inkomserna anas vara konsana på kor sik. Källor och meoder 2015
19 19(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP r A C I G A A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M PI SI ( A A 1). (7) Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handeln i varor och jänser sam primäroch sekundärinkomser. Termen ( A A 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, dvs. A A 1 0. Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll Bealningsbalans konra ulandssällning Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden ska en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med urikeshandeln i varor och jänser. 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. Källor och meoder 2015
20 20(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. 3 Ulandssällningen, sockuppgifer 3.1 Allmän om ulandssällningen Parallell med bealningsbalansen sammansälls också en ulandssällning (Inernaional Invesmen Posiion, IIP), dvs. sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo ulande. Neo av dessa illgångar och skulder är e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden Definiion Definiionerna av de olika insrumenen sammanfaller hel med dem som gäller för bealningsbalansen Ulandssällningens konoplan Insrumenfördelningen i ulandssällningen överenssämmer med den som illämpas i bealningsbalansens finansiella balans: Direka inveseringar Porföljinveseringar Akier Ränebärande värdepapper Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserv Insrumenen fördelas på illgångar och skulder sam på inhemska sekorer. Källor och meoder 2015
21 21(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Byesbalans Kapialbalans Ingående balans Finansiell balans Prisförändr. (omvärd.) Valuakursförändr. (omvärd.) Övr korrigeringar (omklassn.) Ugående balans Respos Samband med bealningsbalansen Förändringen av sällningsuppgiferna mellan vå mäillfällen beror såväl på genomförda ransakioner som på värdeförändringar. Sambande mellan ulandssällningen (ingående och ugående balans) och de ransakioner som redovisas i bealningsbalansen är följande: Bokföringsprinciper Liksom i föreagsredovisning baseras bealningsbalans och ulandssällning på klassisk dubbel bokföring. Ulandssällningen kan sägas mosvara en balansräkning Värdering Sockuppgiferna ska redovisas ill marknadsvärde, dvs. hänsyn har agis ill.ex. upplupen räna och värdeförändringar, även orealiserade sådana. I sammansällningen av Sveriges ulandssällning har i vissa fall nominella eller bokförda värden använs,.ex. avseende direka inveseringar Sverige och ulande Gränsdragningen mellan Sverige och ulande sammanfaller hel med den som gäller för bealningsbalansen 3.2 Sveriges ulandssällning definiioner, källor och beräkningar Källor Den svenska ulandssällningen, illsammans med bealningsbalansen insamlas, sammansälls och publiceras sedan 2007 av SCB på uppdrag av Riksbanken. Källor och meoder 2015
22 22(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Ulandssällningen redovisas nedbruen på insrumen sam på Sveriges illgångar och skulder. Fördelningen på illgångar och skulder innebär a.ex. svenska lånefordringar på ulande och svensk innehav av värdepapper med uländsk emien redovisas som illgångar. I skulder ingår bl.a. svenska lån från ulande och ulandes innehav av värdepapper med svensk emien. För definiion av de olika insrumenen, se beskrivning under Finansiell balans. För källor för insamling, se avsni Källor. Insamlingen i huvudsak från samma källor som för den finansiella balansen och sker samidig Ulandssällningens poser Direka inveseringar Sockuppgiferna för direka inveseringar avser huvudsakligen bokförda värden, men en meod har uvecklas för marknadsvärdering. Tills vidare publiceras de marknadsvärderade uppgiferna separa. Saisiken över sällningsuppgifer grundas på re källor: Urvalsenkäen som genomförs årligen för a mäa direkinveseringssockar i form av: - Ege kapial - Lån inom direkinveseringsförhållande - Direkägda fasigheer. Resulae av undersökningen preseneras i en särskild publikaion. Ufalle från urvalsenkäen har en efersläpning på knapp e år, och saisiken kompleeras därför med uppskaningar, huvudsakligen baserade på ransakionsdaa ills ufalle är klar. Friidsfasigheer Egen bosad/friidsfasighe ingår enlig den inernaionella nomenklauren i begreppe direk invesering. Saisiken bygger huvudsakligen på modellberäkningar. Handelskredier Uppgifer om kund- och leveranörskredier inom koncern baseras på kvaralsvisa urvalsenkäer. Källor och meoder 2015
23 23(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Porföljinveseringar Akier Uländska akier Varje år görs en undersökning i syfe a mäa sorleken på de svenska illgångarna i ulande i form av uländska akier och ränebärande värdepapper (CPIS, Coordinaed Porfolio Invesmen Survey). Såväl enskilda akieposer som andelar i uländska akiefonder inkluderas i undersökningsresulae. För sammansällningar som görs vid idpunker när ufall saknas görs uppskaningar baserade på ransakionsdaa, som juseras med hänsyn ill uländsk börs- och valuakursuveckling. Innehav sörre än 10% av akiekapiale klassas som direkinvesering och ingår ine i begreppe porföljinvesering Svenska akier Uppgifer om sorleken på de uländska innehaven av svenska akier erhålls via en halvårsvis enkä ill Euroclear och svenska depåförvalare, den s.k. akieägarsaisiken. Uppskaningar för övriga perioder där ufall saknas görs på samma sä som för uländska akier Ränebärande värdepapper Uländska ränebärande värdepapper Uppgiferna om de svenska innehave av ränebärande värdepapper med uländsk emien baseras på månadsrapporer från svenska depåförvalare och från akörer som håller papper i depå i ulande. Daa anges med marknadsvärde. Dessa rapporer kompleeras av ränebärande värdepapper i CPIS (se avsni Uländska akier) Svenska ränebärande värdepapper Saisiken över de uländska innehave av ränebärande värdepapper med svensk emien baseras på månadsvisa rapporer från akörer som emiera egna papper uomlands. Dessa uppgifer kompleeras med månadsvisa rapporer från depåförvalare över krondenominerade värdepapper som ligger i svensk depå och papper som ugör säkerhe i repoaval. Med söd av ransakionsdaa korrigeras sockarna för åerköp av värdepapper denominerade i uländsk valua. Uppgiferna från depåförvalarna är värderade ill nominell belopp, medan övriga daa är marknadsvärderade. En meod för marknadsvärdering av depåsockar används avseende värdepapper denominerade i svenska kronor. Källor och meoder 2015
24 24(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Repor Värdepappersransakioner under åerköpsaval, s.k. repor (Repurchase Agreemens) behandlas i bealningsbalansen som lån mo säkerhe. Efersom de finns e inresse a följa reporansakioner i kronpapper publiceras också uppgifer över ulandes repoposiion fördelade på emiensekorer för de underliggande värdepapperen. Daa baseras på månadsvisa rapporer från depåbanker Finansiella deriva Sockuppgiferna för finansiella deriva baseras på månadsrapporer från de sörsa akörerna. Uppgiferna redovisas aggregerade, dvs. ine fördelade på insrumenyp Övriga inveseringar Lån m.m. Daa över Lån m.m. baseras främs på finansmarknadssaisiken sam månadsrapporer från sora akörer inom såväl offenlig som finansiell sekor. Föreagens balanssaisik är källa ill icke-finansiella föreag Handelskredier Saisiken över kund- och leveranörskredier mo ulande sammansälls på basis av en kvaralsvis urvalsenkä. Koncerninerna kredier redovisas under Direka inveseringar Övrig Här redovisas bl.a. inerimsposer (avsluade, men ej likviderade ransakioner), vissa illgångar och skulder genemo inernaionella organisaioner sam försäkringssparande. Försäkringssparande Sparande i form av liv- och pensionsförsäkringar beräknas uifrån ackumulerade ransakioner med korrigering för växelkurs- och börsuveckling sam ränenivå Valuareserven Daa över valuareserven baseras på Riksbankens redovisning av innehav av guld och uländska illgångar. Källor och meoder 2015
Betalningsbalans och utlandsställning
1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän
Läs merBETALNINGSBALANSEN. Första kvartalet Betalningsbalansen
DATUM: 28-5-3 UTGIVARE: Enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik (BFM) Lena Finn 8-56 944 9, lena.finn@scb.se Camilla Bergeling 8-56 942 6, camilla.bergeling@scb.se Malin Sundeby 8-56 946 14,
Läs merBETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006
BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46,
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2012
Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Första kvartalet 2012
Bealningsbalansen Försa kvarale 2012 Bealningsbalansen Försa kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Firs quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2010
Bealningsbalansen Andra kvarale 2010 Bealningsbalansen Andra kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Second quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalansen. mling avs. Första kvartalet Statistiska centralbyrån Statistics Sweden
Bealningsbalansen Saisiska cenralbyrån Saisics Sweden Försa kvarale 2011 mling avs Bealningsbalansen Försa kvarale 2011 Saisiska cenralbyrån 2011 Balance of Paymens. Firs quarer 2011 Saisics Sweden 2011
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2009
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2009 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2009 Saisiska cenralbyrån 2009 Balance of Paymens. Third quarer 2009 Saisics Sweden 2009 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNA RAPPORT All officiell statistik finns på: Statistikservice: tfn
D BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNA RAPPORT 2015 All officiell saisik finns på: www.scb.se Saisikservice: fn 08-506 948 01 All official saisics can be found a: www.scb.se Saisics service, phone +46 8 506
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2010
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 2010 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2011 Balance of Paymens. Fourh quarer 2010 Saisics Sweden 2011 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:2
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:2 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. 1 s quarer 214 Saisics Sweden 214
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2013:4. Betalningsbalansen Tredje kvartalet
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 213:4 Bealningsbalansen Tredje kvarale Bealningsbalansen Tredje kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Third quarer 213 Saisics Sweden 213
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2013
Bealningsbalansen Andra kvarale 213 Bealningsbalansen Andra kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Second quarer 213 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:3
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:3 Bealningsbalansen Andra kvarale 214 Bealningsbalansen Andra kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. 2 nd quarer 214 Saisics Sweden 214
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1. Betalningsbalansen Fjärde kvartalet
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:1 Bealningsbalansen Fjärde kvarale Bealningsbalansen Fjärde kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. Third quarer 213 Saisics Sweden 214
Läs merBetalningsbalansen. Första kvartalet 2013
Bealningsbalansen Försa kvarale 213 Bealningsbalansen Försa kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Firs quarer 213 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merSkuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys
Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2011
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011 Saisiska cenralbyrån 2011 Balance of Paymens. Third quarer 2011 Saisics Sweden 2011 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merTjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster
Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,
Läs merTjänsteprisindex för varulagring och magasinering
Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005
Läs merHåkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14
1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14
Läs merSkillnaden mellan KPI och KPIX
Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor
Läs merFörslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna
Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer
Läs merSLUTLIGA VILLKOR. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
SLUTLIGA VILLKOR Nedansående mall används för Sluliga Villkor för Värdepapper emierade under Bevisprogramme. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Sluliga Villkor för Värdepapper under Skandinaviska
Läs merbättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs merLivförsäkringsmatematik II
Livförsäkringsmaemaik II Hanering av översko Beng von Bahr Richard Blom 2004 1(22) Innehållsföreckning 1. Hur och var översko uppsår i en livporfölj...3 1.1. Resularäkningen...3 Ekonomisk resula i allmänhe...3
Läs merTjänsteprisindex för Teknisk provning och analys
Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.3 TPI-rappor nr 26 Siv Grimsvik Laskaridis Pera Jansson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB November 2007 Förord Den
Läs merAtt studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och
Läs merKreditderivat: introduktion och översikt
Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.
Läs merPersonlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet
Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars
Läs merLösningar till Matematisk analys IV,
Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en
Läs merKonjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram
Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning
Läs merTjänsteprisindex för Rengöring och sotning
Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken
Läs merKan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar
Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på
Läs merTjänsteprisindex för godshantering
Tjänseprisindex för godshanering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.11 TPI-rappor nr 13 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005 1(10) 1 INLEDNING
Läs merVad är den naturliga räntan?
penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank
Läs merDagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:
Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och
Läs merJämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15
Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus
Läs merEgnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002
Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska
Läs merTimmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14
Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen
Läs mer(Icke-lagstiftningsakter) RIKTLINJER
23.8.2011 Europeiska unionens officiella idning L 217/1 II (Icke-lagsifningsaker) RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 30 juni 2011 om ändring av riklinje ECB/2008/8 om insamling av daa
Läs merTjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15
Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,
Läs merLektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2
Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer
Läs mer5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt
5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa
Läs merIngen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning
Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra
Läs merJobbflöden i svensk industri 1972-1996
Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens
Läs mer1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.
RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.
Läs merStrategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet
1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe
Läs merfluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna
Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53
Läs merSkyddad natur. Innehåll MI0603 STATISTIKENS FRAMTAGNING MI (14) Regioner och miljö Miljöekonomi och naturresurser Karin Hedeklint
MI0603 1 (14) Skyddad naur 2016 MI0603 Innehåll 0 Allmänna uppgifer... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Saisikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Saisikansvarig... 2 0.5 Saisikproducen... 2 0.6 Uppgifsskyldighe...
Läs merDags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI
SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras
Läs merTjänsteprisindex för N yhetsservice
Tjänseprisindex för N yhesservice Branschbeskrivning för SNI-grupp 92.4 (SN I 2002) TPI -rappor nr 27 K arin Zeerberg Thomas Olsson Tjänseprisi ndex, Priser (ES/PR), SCB Februari 2009 Förord Tj änsepr
Läs merPensionsåldern och individens konsumtion och sparande
Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson
Läs mer2 Laboration 2. Positionsmätning
2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni
Läs merDemodulering av digitalt modulerade signaler
Kompleeringsmaeriel ill TSEI67 Telekommunikaion Demodulering av digial modulerade signaler Mikael Olofsson Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie, 581 83 Linköping Februari 27 No: Denna uppsas
Läs mershetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.
Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn
Läs mer02008O0008 SV
02008O0008 SV 22.03.2017 003.001 1 Den här exen är endas avsedd som e dokumenaionshjälpmedel och har ingen räslig verkan. EU-insiuionerna ar inge ansvar för innehålle. De aueniska versionerna av mosvarande
Läs merUpphandlingar inom Sundsvalls kommun
Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du
Läs merDet svenska konsumtionsbeteendet
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs merVäxelkursprognoser för 2000-talet
Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:
Läs merDet svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System
De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas
Läs merKonsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker
Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera
Läs merden 25 april 2014 Arbetsdomstolen Arbetsdomstolen Majoritet Majoritet Föreläsning 2 Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Arbesdomsolen Lag (1974:371) om räegången i arbesviser Arbesdomsolen i diskrimineringsviser: 3 opariska (varav 1 ordförande) + 1 arbesgivarledamo
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs merEn modell för optimal tobaksbeskattning
En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and
Läs merAnsökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015
Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448
Läs merAMatematiska institutionen avd matematisk statistik
Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.
Läs mer24 april Ett kollektivavtal [ ] är ett avtal [som] uppställer normer på ungefär samma sätt som en lag. är ett avtal. Tolkningsföreträde
Ingående Innehåll Upphörande LAS E kollekivaval [ ] är e aval [som] uppsäller normer på ungefär samma sä som en lag Kollekivaval Tore Sigeman Räsverkningar (ill exempel): Tolkningsföreräde för kollekivavalsbärande
Läs merVA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning
VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s
Läs merLektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM
ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller
Läs merInfrastruktur och tillväxt
Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh
Läs merLabour Cost Index (LCI) 2016 AM0114
ES/LA 1(12) Labour Cos Index (LCI) 2016 AM0114 I denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens innehåll och illförlilighe
Läs merKvalitativ analys av differentialekvationer
Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Kvaliaiv analys av differenialekvaioner Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Kvaliaiv analys av differenialekvaioner 1 (10) Inrodukion De
Läs merBildningsförvaltningens regler och riktlinjer för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg
Bildningsförvalningens regler och riklinjer för godkännande av frisående förskola, friidshem och pedagogisk omsorg Riklinjer för godkännande a bedriva frisående förskola, friidshem och pedagogisk omsorg
Läs merRealtidsuppdaterad fristation
Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm
Läs merSkattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag
Beng Carlsson I ins, Avd f sysemeknik Uppsala universie Empirisk modellering, 009 Skaning av respiraionshasighe R och syreöverföring LA i en akivslamprocess rojekförslag Foo: Björn Halvarsson . Inledning
Läs merSkuldkrisen. Skuldkriser. Skuldsatta länder. Skuldkriser m.m. Varning. Erfarenheter. KAU Dec 13, Bo SjöMaj
Skuldkriser Skuldkrisen KAU Dec 13, 2011 Bo Sjö Hur uppsår en skuldkris? (Sasbankru) Varför blir de en finansiell kris? Hur kan den ågärdas? Vad gör IMF o Världsbanken? Likheer med U-länderna skuldkriser
Läs merFinansiering. Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2. Jonas Råsbrant
Finansiering Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2 Jonas Råsbran jonas.rasbran@fek.uu.se Värdering av illgångar. Akier Obligaioner Fasigheer Exempel på nuvärdeberäkningar Inveseringsbedömning (bedömning
Läs merFundamentala faktorer och den amerikanska dollarn
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Uppsas forsäningskurs D Förfaare: Michael Bohlin Handledare: Nils Gofries Höserminen 006 Fundamenala fakorer och den amerikanska dollarn Sammanfaning
Läs merÄr terminspriserna på Nord Pool snedvridna?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av
Läs merTISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9
ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:
Läs merUPPFÖLJNINGSUPPGIFTER FÖR AVFALL SOM UTGÖRS AV ELLER INNEHÅLLER ELEKT- RISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER
UPPFÖLJNINGSUPPGIFTER FÖR AVFALL SOM UTGÖRS AV ELLER INNEHÅLLER ELEKT- RISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER Föreag som omfaas av producenansvar (producen) Producensammansluning Operaör RAPPORTERINGSÅR Verksamhesåre
Läs merPenningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver
NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr
Läs merLabour Cost Index (LCI) 2007 AM0114
NA/LA 2008-06-10 1(13) Labour Cos Index (LCI) 2007 AM0114 I denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens
Läs merEn komparativ studie av VaR-modeller
Naionalekonomiska insiuionen Magiseruppsas EKONOMIHÖGSKOLAN Okober 005 LUNDS UNIVERSITET En komparaiv sudie av VaR-modeller Handledare Hossein Asgharian Förfaare Ola Grönquis Erik Källerö 1 Sammanfaning
Läs merExempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!
Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG
UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG SPECIALIST NURSING PROGRAMME ANESTHESIA CARE 60 CREDITS Dnr LiU-2014-00388 Fassälld av fakulessyrelsen
Läs merTruckar och trafik farligt för förare
De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG
UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG SPECIALIST NURSING PROGRAMME IN INTENSIVE CARE 60 CREDITS Dnr LiU-2014 00389 Fassälld av fakulessyrelsen
Läs mer