Skyddad natur. Innehåll MI0603 STATISTIKENS FRAMTAGNING MI (14) Regioner och miljö Miljöekonomi och naturresurser Karin Hedeklint

Transkript

1 MI (14) Skyddad naur 2016 MI0603 Innehåll 0 Allmänna uppgifer Ämnesområde Saisikområde SOS-klassificering Saisikansvarig Saisikproducen Uppgifsskyldighe Sekreess och regler för behandling av personuppgifer Gallringsföreskrifer EU-reglering Syfe och hisorik Saisikanvändning Upplägg och genomförande Inernaionell rapporering Planerade förändringar i kommande undersökningar Innehållsöversik Undersöka populaioner och variabler Redovisade populaioner och sorheer Uflöden: saisik och mikrodaa Dokumenaion och meadaa Uppgifsinsamling Ram Urval Mäinsrumen Insamling Daaberedning Saisisk bearbening: anaganden och beräkningsformler Sluliga observaionsregiser Produkionsversioner Arkiveringsversioner Erfarenheer från denna undersökningsomgång... 14

2 MI (14) 0 Allmänna uppgifer 0.1 Ämnesområde Miljö 0.2 Saisikområde Markanvändning 0.3 SOS-klassificering Saisiken ingår både i Sveriges officiella saisik (SOS) och i syseme för Sveriges officiella saisik (SOS-syseme). För saisik som ingår i Sveriges officiella saisik (SOS) gäller särskilda regler för kvalie och illgänglighe, se Förordningen om den officiella saisiken (2001:100). 0.4 Saisikansvarig Myndighe/organisaion Posadress Konakperson SCB Box 24300, Sockholm Telefon E-pos mark.vaen.gis@scb.se 0.5 Saisikproducen Myndighe/organisaion Posadress Konakperson SCB Box 24300, Sockholm Telefon E-pos mark.vaen.gis@scb.se 0.6 Uppgifsskyldighe Uppgifsskyldighe föreligger ine enlig lagen om den officiella saisiken (SFS 2001: 99). 0.7 Sekreess och regler för behandling av personuppgifer I myndigheernas särskilda verksamhe för framsällning av saisik gäller sekreess enlig 24 kap. 8 offenlighes- och sekreesslagen (2009:400).

3 MI (14) För a skydda enskilda personers eller föreags sekreessbelagda uppgifer i den offenliggjorda saisiken, säkersälls a de ine kan röjas varken direk eller indirek. Vid auomaiserad behandling av personuppgifer gäller reglerna i personuppgifslagen (1998:204). För saisik finns också särskilda regler för personuppgifsbehandling i lagen om den officiella saisik-en (2001:99) och förordningen (2001:100). 0.8 Gallringsföreskrifer Ingen direkinsamling av daa görs ill denna undersökning. Saisiken bygger primär på regiser uppräade hos andra myndigheer. Gallring av uppgifer är därför ine akuell för SCBs del. En kopia av alla saisikredovisningar som ges u som rycksak eller som pdf-fil förvaras hos Riksarkive och Kungliga biblioeke. Med saisikredovisningar avses här redovisad saisik i form av rapporer, böcker och Saisiska meddelanden. 0.9 EU-reglering Saisiken är ine EU-reglerad Syfe och hisorik Syfe med saisiken är a ge en översik av e områden i Sverige, som naionalparker, naurreserva och bioopskyddsområden. De omfaar geografisk väl avgränsade områden med föreskrifer för bevarande av skyddsvärd naur enlig miljöbalken, sam uppgifer om e älvar, naionalsadsparken och fridlysa arer. Den europeiska skyddsformen Naura 2000 ingår i delar av saisiken. Saisiken as fram i samarbee mellan Naurvårdsverke och SCB. Publicering har ske i e årlig saisisk meddelande sedan början av 1990-ale. Huvudkälla för saisiken är Naurvårdsverkes cenrala regiser över e områden. Sedan 2007 avgränsas saisiken primär ill de naionella skyddsformer som ger e skydd i enlighe med sjunde kapile miljöbalken och förordningen om områdesskydd. Riksinressen enlig miljöbalkens redje kapiel sam naurvårdsaval enlig jordabalken har därmed exkluderas. Den europeiska skyddsformen Naura 2000 ingår i vissa delar av saisiken. I års saisik användes de arealer som genererades auomaisk i VIC-Naur, d.v.s. a arealen baseras på den angivna avgränsningen. Tidigare användes de manuella arealerna från VIC- Naur, d.v.s. de arealer som länssyrelserna själva angav. Övergången ill auomaiska arealer gjordes efersom de ansågs vara av högre kvalie. Från och med 2011 års saisik används land- och

4 MI (14) vaenarealer som auomagenereras av Saisiska cenralbyrån i samband med a saisiken as fram Saisikanvändning Naurvårdsverke använder saisiken för a följa uvecklingen av de e områdena. Övriga användare är bland anna miljödeparemene, länssyrelser, kommuner och inresseorganisaioner Bearbeningar av saisiken och grundregiser eferfrågas inernaionell, bl.a. av EEA, som underlag ill inernaionella daabaser med markanvändnings- och naurresurssaisik Upplägg och genomförande Regisre bearbeas av SCB. Meria gör vissa bearbeningar på uppdrag av Naurvårdsverke. Saisiska uppgifer om anal och areal as fram för varje yp av skydda område. För vissa skyddsyper framas yerligare uppgifer, bl.a. om nauryper och förvalare. Till hjälp används digiala gränser. Även en inernaionell jämförelse görs Inernaionell rapporering Bearbeningar av saisiken och grundregiser rapporeras av Naurvårdsverke ill EEA som underlag ill inernaionella daabaser Planerade förändringar i kommande undersökningar Inga förändringar är planerade i kommande undersökningar. 1 Innehållsöversik Saisiken avser a redovisa faka om e områden i Sverige, bl. a. uifrån anal, areal och nauryp. Grunddaa är huvudsakligen Naurvårdsverkes daabas över e områden, VIC-Naur. Saisiken avser a visa samliga objek inom de yper av e områden som redovisas. 1.1 Undersöka populaioner och variabler Undersök populaion Undersök variabel Namn Referensid Namn Referensid Naionalparker Toalareal, landareal areal av oal-/landareal Beslusdaum

5 MI (14) Naurreserva Kulurreserva Naurvårdsområden av befolkning inom zon Förvalare Kosnader areal i och omkring äor Toal-, land-, vaenareal, sövaenareal areal av oal-/landareal Beslusfaare av befolkning inom zon Förvalare Kosnader areal i och omkring äor Toalareal Miljöyp Beslusdaum Toalareal, landareal areal av oal-/landareal Typ av beslu av befolkning inom zon Förvalare areal i och omkring äor

6 MI (14) Djur- och växskyddsområden Toalareal, landareal areal av oalreal Naurminnen Naura 2000 Toalareal areal av landareal Vaenskyddsområden Toalareal, vaenareal Bioopskyddsområden, fördela på: a) I skog b) övriga Toalareal areal av oal-/landareal Kosnader Skyddade älvar Naionalsadspark Fridlysa väx- och djurarer Skyddad naur i världen Skyddad naur i Europa Brosmissankar avseende broskod Produkiv skogsmark Areal Toal-, land-, sjö-, havsareal Folkmängd Areal Areal Areal

7 MI (14) Skyddad skog per skogsareal Marin skydd Havareal 1.2 Redovisade populaioner och sorheer Redovisad populaion Redovisad sorhe Redovisad sorhes referensid Indelning i redovisningsgrupper Saisisk må Måenhe Naionalpark er Kommun, län Toalareal, landareal areal av oal- /landareal Kosnad Procen Tusenals kronor Beslusdau m av befolkning inom zon Förvalare Kosnader Naurreserva Kommun, län Typ av kosnad (köp, inrång, bidrag), areal i och omkring äor Toal-, land-, vaenareal, Procen

8 MI (14), Typ av markägare sövaenare al areal av oal- /landareal Kosnad Tusenals kronor Beslusfaar e av befolkning inom zon Förvalare Kosnader Kulurreserv a Län areal i och omkring äor Toalareal Miljöyp Beslusdau m Naurvårdsområden Kommun, län Toalareal, landareal areal av oal- /landareal Procen Typ av beslu av befolkning inom zon

9 MI (14) Förvalare areal i och omkring äor Djur- och växskyddsområden Län Toalareal, landareal areal av oalreal Naurminne n Län Naura 2000 Län EEZ* Toalareal areal av landareal Procen Vaenskydd sområden Län Toalareal, vaenareal Bioopskydd s-områden, fördela på: a) I skog b) övriga Län, Kommun Toalareal areal av oal- /landareal Kosnad Procen Krono r Kosnader Skyddade älvar Areal Km 2

10 MI (14) Naionalsad spark Fridlysa väx- och djurarer Skyddade områden i världen Brosmissankar avseende bros-kod 8015 Skyddad skog per skogsareal Kommun Ar EU-länder Världen Typ av åal Kommun SUS-regioner** Toal-, land-, sjö-, havsareal Folkmängd Areal av oal skogsya Procen Län Marin skydd Havsområden* Havareal ** * Ekonomisk zon EEZ: Område uanför Sveriges errioriegräns. Besår endas av havsya i den är saisiken. ** Indelning i fem naurgeografiska regioner anpassade ill länsgränserna. Indelningen gjordes i Skogsvårdsorganisaionens Uvärdering av Skogspoliiken (SUS) *** Indelning som Svensk Vaenarkiv (SMHI) anger. Se även: Uflöden: saisik och mikrodaa Resulaen från undersökningarna har preseneras i Saisiska Meddelanden serie Na 41 (fr.o.m MI 41). Delar av resulaen finns inlagda i SCB:s daabaser. Båda publikaionsformerna finns illgängliga på SCB:s hemsida: Resulaen i sammandrag har preseneras i SCB-publikaionerna Markanvändningen i Sverige och Saisisk årsbok, sam i Nordisk saisisk årsbok. Procen

11 MI (14) 1.4 Dokumenaion och meadaa I dea dokumen beskrivs framagningen av saisiken och saisikregisre Saisikens framagning (SCBDOK). Kvalieen hos saisiken beskrivs i Beskrivning av saisiken (BaS). De dealjerade innehålle i saisiken beskrivs i SCB:s mikrodaaregiser (MeaPlus). Dokumenaionerna finns publicerade på SCB:s webbplas, 2 Uppgifsinsamling 2.1 Ram I ramen ingår de e områden som ger e skydd i enlighe med sjunde kapile miljöbalken och förordningen om områdesskydd, d v s naionalparker, naurreserva, kulurreserva, naurminnen, bioopskyddsområden, djur- och växskyddsområden, vaenskyddsområden och naurvårdsområden. Dessuom redovisas saisik om Naura 2000-områden, e älvar, naionalsadsparker och fridlysa väx- och djurarer. Följande koordinasaa regiser har använs vid produkion av saisiken: Naurvårdsregisre (NVR) i daabasen VIC-Naur Sveriges Naura 2000-områden Koninuerlig naurypskarering av e områden (KNAS) Gränser för kommuner och län, hämade från Lanmäeries fasigheskara. Uag i januari 2017 Vaenkara, hämad från Lanmäeries fasigheskara. Uag i januari 2017 Fasighesregiser samkör med regisre över oalbefolkningen Regiser över havsvaen, basera på bland anna Fasigheskaran 2016 Täorer 2015, SCB Uppgifer hämas även från andra källor avseende fridlysa växer och djur, e älvar, kosnader, brosmissankar och inernaionella daa. Uppgifer om naionalparker, naurreserva, naurvårdsområden, naurminnen, vaenskyddsområden, djur- och växskyddsområden,

12 MI (14) bioopskyddsområden i jordbruksmark sam Naura 2000-områden bygger på uppgifer från Naurvårds-regisre (daabasen VIC- Naur). sfördelningen baseras på Koninuerlig naurypskarering av e områden (KNAS). Kompleerande uppgifer om bl.a. kulurreserva, bioopskyddsområden och kosnader hämas direk från ansvariga myndigheer. Daa för inernaionell jämförelse hämas från den inernebaserad daabasen WDPA - World Daabase on Proeced Areas. 2.2 Urval Undersökningen avser samliga e områden som besluas och vunni laga kraf.o.m. 31 december Saisiken omfaar endas områden med saus gällande vid referensidpunken. Efersom de är en oalundersökning görs inga urval inom respekive skyddsyp. 2.3 Mäinsrumen Undersökningen är hel baserad på regiserdaa. 2.4 Insamling Källdaa hämas från regisre VIC-Naur. De levereras av regisres förvalare, Meria, på uppdrag av Naurvårdsverke. Regisre levereras som Access-filer ill SCB. Daa från andra regiser levereras som Excel-filer direk från ansvarig myndighe eller via Naurvårdsverke. 2.5 Daaberedning Bearbeningar görs i huvudsak av SCB. Den saisik som innehåller uppgifer om nauryper bearbeas av Meria, på uppdrag av Naurvårdsverke. Arealer per kommun Arealuppgiferna har beräknas av SCB i GIS-miljö. De e arealerna på läns- och kommunnivå har fördelas med hjälp av digiala gränser med en noggrannhe som mosvarar skala 1: När e område sräcker sig över kommun- eller länsgräns redovisas de som e område i varje kommun eller län. Endas naionalpark kan sräcka sig över länsgräns. Övriga områden räknas som separa objek om de sräcker sig över länsgräns. Om någon del av område är mindre än 10 hekar per kommun och ugör mindre än 50 procen av hela områdes area, så är de ej medage i analsuppgifen för den akuella kommunen. Undanag görs för de områden vars oala area är mindre än 10 hekar, uan delning mo kommungräns. Då redovisas de olika delarna per kommun i analsuppgifen, om ine yan undersiger 0,005 hekar.

13 MI (14) Land- och vaenarealer De e områdenas oalarealer innehåller både land- och vaenyor. Vaenarealerna besår av såväl insjöar och älvar som havsområden. De e områdenas fördelning i land- och vaenarealer beräknas med hjälp av en digial vaenkara med en noggrannhe som mosvarar karskalan 1: Saisik över nauryper Bearbeningen görs av Meria. Överlappande arealer mellan olika skyddsformer är exkluderade. De medför a hela arealen visas för de områden som redovisas förs i Tabell I, d v s naionalparker. Därefer redovisas endas den areal som ligger uanför föregående skyddsyp. Beräkningen forsäer på samma sä ills de sisa områdena har lags ill, enlig den ordning som visas i abellen nedan. På så sä blir inga arealer dubbelräknade när de finns överlapp mellan olika skyddsyper. Priorieringsordningen mellan skyddsformerna är baserad på kännedom om hur skyddsformerna överlappar och en bedömning av hur sark skydd respekive skyddsform ger för framför all skogsmark. Priorie Skyddsyp Skyddad skogsmark 1 Naionalparker (NP) Ja 2 Naurreserva (NR) Ja, om föreskrifer finns 3 Naurvårdsområde (NVO) Ja, om föreskrifer finns 4 Skogliga Bioopskyddsområden (SBO) Ja 5 Övriga Bioopskyddsområden (ÖBO) Nej 6 N2000 områden (SCI) Ja, om olka som skogshabia inom områden upekade för sina skogliga habia (9000-koder) 7 N2000 områden (SPA) Nej 8 Naionalsadspark Nej Skyddad skogsmark Bearbeningen görs av Meria. För naurreserva och naurvårdsområden används föruom yergränsen även geografiska avgränsade delområden som saknar föreskrifer mo skogsbruk. Dessa delområden räknas ine in som skog i sammansällningarna. Majorieen av den skogsmarken inom naurreserva som har skogliga naurvärden har e fullgo skydd. Skogsmark uan skydd ligger framför all inom naurvårdsområden men även inom naurreserva som är e av andra skäl än

14 MI (14) skogsbiologiska värden,.ex. för frilufsliv, geologiska errängformer, eller andra naurmiljöer där skogsmaken är en mycke lien del av objeke. I Naura skaran (NNK) av e områden karerades ubredningen av Naura 2000-habia inom e områden. Inom de Naura 2000-områden som ine har någo anna skydd har vi räkna in de avgränsade skogshabiaen som skog. Skog inom andra habia eller som ine är Naura 2000-habia saknar skydd. De är ovanlig a skogsmark som är upekade som Naura 2000-habia ine är e som naurreserva eller naionalpark, då över 80 procen av habiaen inom Naura 2000-områden ligger inom naionalparker eller naurreserva. Omland äor Skyddad naur i och omkring äorer har beräknas inom en zon på 3 kilomeer från äorsgräns. 3 Saisisk bearbening: anaganden och beräkningsformler Skaningar görs ine, efersom de är en oalundersökning uan okända paramerar. 4 Sluliga observaionsregiser 4.1 Produkionsversioner I de här dokumene (SCBDOK) har framagningen av nedansående sluliga observaionsregiser beskrivis. Tablå: Saisikens sluliga observaionsregiser. Regiser Regiservarian Regiserversion Skyddad naur Skyddad naur Forsa dokumenaion, av regisrens dealjerade innehåll (i MeaPlus), finns på SCB:s webbplas. Där beskrivs alla variabler och värdemängder m.m. Dokumenaionen finns på Klicka dig fram med hjälp av namnen på Regiser, Regiservarian och Regiserversion som finns angivna i ovansående ablå. 4.2 Arkiveringsversioner Bevarandebehov är under uredning. 4.3 Erfarenheer från denna undersökningsomgång Inga särskilda erfarenheer finns från denna undersökningsomgång. Arbee har gå hel enlig plan.