Tjänsteprisindex (TPI) 2008 PR0801
|
|
- Rebecka Hellström
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik (12) Tjänseprisindex (TP) 2008 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens innehåll och illförlilighe sam hur den genomförs och hur man kan a del av resulaen. Genom a klicka på en rubrik i innehållsföreckningen kommer man direk ill akuell avsni. nnehållsföreckning nnehållsföreckning 1 A Adminisraiva och legala uppgifer 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Saisikområde... 2 A.3 SOS-klassificering... 2 A.4 Saisikansvarig... 2 A.5 Saisikproducen... 2 A.6 Uppgifsskyldighe... 3 A.7 Sekreess och regler för behandling av personuppgifer... 3 A.8 Gallringsföreskrifer... 3 A.9 EU-reglering... 3 A.10 Syfe och hisorik... 3 A. Saisikanvändning... 3 A.12 Uppläggning och genomförande... 4 A.13 nernaionell rapporering... 4 A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar... 5 B Kvaliesdeklaraion 5 B.0 nledning... 5 B.1 nnehåll Saisiska målsorheer Objek och populaion Variabler Saisiska må Redovisningsgrupper Referensider 9 B.2 Tillförlilighe Tillförlilighe oal Osäkerheskällor Redovisning av osäkerhesmå B.3 Akualie Frekvens 3.2 Framsällningsid
2 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik (12) 3.3 Punklighe B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe Jämförbarhe över iden 4.2 Jämförbarhe mellan grupper 4.3 Samanvändbarhe med annan saisik B.5 Tillgänglighe och försåelighe Spridningsformer 5.2 Presenaion Dokumenaion Tillgång ill primärmaerial Upplysningsjänser 12 A Adminisraiva och legala uppgifer A.1 Ämnesområde Ämnesområde: Priser och konsumion A.2 Saisikområde Saisikområde: Producenpriser för jänser, Tjänseprisindex (TP) A.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella saisik gäller särskilda regler när de gäller kvalie och illgänglighe, se hp:// asp A.4 Saisikansvarig Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Box 24300, Sockholm Besöksadress: Karlavägen Konakperson: Chrisian Schoulz Telefon: Telefax: E-pos: fornamn.efernamn@scb.se A.5 Saisikproducen Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Box 24300, Sockholm Besöksadress Karlavägen 100 Konakperson: Chrisian Schoulz Telefon: Telefax:
3 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik (12) E-pos: A.6 Uppgifsskyldighe Uppgifslämnarplik föreligger enlig SCB-FS 2008:3. A.7 Sekreess och regler för behandling av personuppgifer myndigheernas särskilda verksamhe för framsällning av saisik gäller sekreess enlig 9 kap. 4 sekreesslagen (1980:100). A.8 Gallringsföreskrifer avvakan på gallringsbeslu sparas all primärmaerial. A.9 EU-reglering Tjänseprisindex omfaas av vå EU förordningar: Rådes Förordning 2223/96, Bilaga A sam Rådes Förordning 65/98, Bilaga D. A.10 Syfe och hisorik dag sår jänsebranschernas förädlingsvärde för cirka 62 procen av de oala förädlingsvärde inom näringslive. Beräkna som andel av Bruonaionalproduken (BNP) ugör näringslives jänseprodukion ca 50 procen. Under sörre delen av 1900-ale var denna andel srax under 40 procen av BNP för a under slue av århundrade successiv öka. Den jänseprodukion som regisreras i naionalräkenskaperna besår av jänser producerade av näringsliv, offenliga myndigheer och hushållens ideella organisaioner. Allefersom jänseprodukionens andel av BNP väx har behove av korreka volymberäkningar av jänseprodukionen öka. För a beräkna enskilda branschers uveckling måse förädlingsvärden rensas från inflaion. Prisuvecklingen för olika varor och jänser måse mäas och index beräknas innan de löpande priserna kan omvandlas ill fasa priser. Värden för olika variabler och aggrega urycks därmed i e viss års prisnivå (basåre). Nya jänseprisindex uvecklas löpande för a omfaa de flesa jänsegrupper inom Sveriges naionalräkenskaper och för a uppfylla inernaionella krav. dag finns TP för ca 60 procen av näringslives jänseprodukion. Flerale av de jänseprisindex som finns idag har uvecklas sedan januari Under 1990-ale sarade uvecklingen av TP med index för lokalhyror, hoelljänser och inrikes flygresor. A. Saisikanvändning Saisiken används i försa hand av naionalräkenskaperna för a fasprisberäkna dels värde av jänseprodukionen och dels jänser som ugör inpu i olika branscher. Yerligare användningsområden är i avalssammanhang och för
4 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik (12) konjunkuranalyser. A.12 Uppläggning och genomförande Saisiken baseras på e urval av ypiska ransakioner avseende respekive jäns. Efersom de ine finns någon ram för jänser används föreag som urvalsobjek och ramen som används är Föreagsdaabasen (FDB). E sannolikhesurval används efersom många små föreag ofa sår för en sor andel av omsäningen i branschen. E sannolikhesurval medför a e lie anal små föreag represenerar e sor anal små föreag vilka kan ha en sor beydelse för omsäningen inom branschen. Vid e PPS-urval är urvalssannolikheerna proporionella mo sorleken. Omsäning eller anale ansällda är de sorleksmå som används. Urvalssannolikheen för e föreag beror på föreages sorlek enlig de må som använs, oalsumman och urvalssorleken. E sraum bildas för alla sora föreag som väljs med säkerhe sam e urvalsundersök sraum avseende mindre föreag där e PPS-urval görs. Vid sammanvägning av de vå sraumen används omsäningen. En översyn av viker och urval görs årligen. De föreag som kommi med i urvale ombeds a kvaralsvis redovisa fakisk pris för en eller e anal jänser som föreagen själva väljer u i samråd med SCB. Krave på de valda jänserna är a de ska vara väl specificerade, ypiska för föreage och repeiiva. de fall då jänsens sammansäning förändras eller då jänsen upphör och ersäs genomför SCB, i nära konsulaion med föreage, en värdering av skillnader mellan den gamla och den nya specifikaionen. SCB samlar in cirka 4000 prisuppgifer från ungefär 1000 föreag per kvaral. Uppgifsinsamlingen pågår från den 1 ill den 20 i månaden efer de akuella kvarales slu. En majorie av uppgifslämnarna rapporerar på en webbblanke medan öviga aningen rapporerar via pappersblanke eller e-pos. Prisindex för lokalhyror beräknas årligen och uppgifer för hyresinäker och uhyrda yor samlas in från ca 1000 fasighesägare för olika lokalyper. Resulae levereras sedan ill Naionalräkenskaperna ca 45 dagar efer mäperiodens ugång. E fleral index publiceras samidig på SCB:s webbplas. Alla producerade jänseprisindex, plus e anal konsumenprisindex, vägs samman ill e index, kalla Tjänseprisindex. Avsiken med dea index är a ge en samlad bild av den genomsniliga prisuvecklingen för jänser producerade av de svenska näringslive. Tjänseprisindex äcker ca 60 procen av jänseprodukionen inom Svensk näringsgrensindelning (SN) A.13 nernaionell rapporering SCB rapporerar index för olika delbranscher ill Eurosa. Dea sker i samband med publicering.
5 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik (12) A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar En översyn av index för ransporer, elejänser, bankjänser och daajänser sker under år Prisinsamling för jänser inom branscherna Marknads- och opinionsundersökning, Konsulverksamhe, Teknisk provning och analys och Uhyrning av maskiner sarar fr.o.m. kvaral Uvecklingsarbee för prisindex för handelsmarginalen inom pari- och dealjhandel, impor och expor av jänser sam jänser i priva regi för Ubildning och Socialomsorg pågår under övrig sker en koninuerlig översyn av befinliga prisindex. För mer informaion om TP:s uvecklingsarbee se: hp:// asp B Kvaliesdeklaraion B.0 nledning Tjänseprisindex (TP) är e producenprisindex som avser mäa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. ndexale avser e kvaral och prisuppgiferna skall vara e genomsni per kvaral. näringslive produceras jänserna framförall av de branscher som klassificeras ill SN De förekommer även en del jänser inom de branscher som klassificeras som varuproducener. TP omfaar idag inhemska produceners produkion för användning inom Sverige. Naionalräkenskaperna behöver även index för impor och expor av jänser. B.1 nnehåll 1.1 Saisiska målsorheer Objek och populaion Objeke är ransakion i samband med uförd jäns. Populaionen ugörs av alla ransakioner som avser försäljning av jäns i producenlede. De primära objeken, som används för urval och insamling av uppgifer, är föreag Variabler Tjänseprisindex avser mäa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. Priserna som avses är ransakionspriser uan moms. Transakionspris är jänsens verkliga pris som köparen fakisk bealar.
6 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik (12) Generell gäller a förändringar i e ransakionsvärde måse kunna hänföras aningen ill en prisförändring, ill en volymförändring eller en kombinaion av de båda. Efersom en värdeförändring som beror på a kvalieen förändras är a beraka som en volymförändring måse, i indexberäkningarna, hänsyn as ill kvaliesförändringar. För en mer uförlig beskrivning av de principiella ugångspunkerna gällande kvaliesförändringar hänvisas ill Europeiska Naionalräkenskapssyseme, ENS Saisiska må ndex, förändringsskaning, är de saisiska må som används för de olika undergrupperna inom TP. För alla föreag beräknas e geomerisk medelvärde för prisförändringen inom varje föreag. Föreages olika jänser vägs ofas ine sinsemellan. ndex för varje föreag beräknas enlig: m 0, a = i= 1 p p a, i 0 a, i 1/ m Där 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk p, = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk a i 0 p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken m = anal jänser inom föreag a Näsa seg är a geomerisk väga ihop e index för branschen från de olika föreagsindexen. De sörsa föreagen, som vals u med säkerhe, får en vik uifrån sin omsäning och de mindre föreagen får dela på reserande vik. Toalindex för branschen ges av: 0, T Där = n ( 0, a ) a= 1 wa 0,T = oalindex med basidpunk 0 för branschen vid idpunk 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk w a = vik för föreag a n = anal föreag i undersökningen för branschen Dessa delindex vägs samman med e anal Konsumenprisindex för jänser.(för en dealjerad beskrivning av KP se: Beskrivning av saisiken.)
7 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik (12) Uppgifer gällande vikfördelning mellan olika huvudgrupper och undergrupper baseras på informaion från naionalräkenskaperna avseende produkionsvärden och kompleeras i förekommande fall med uppgifer från undersökningen Föreagens ekonomi (FEK). ndexlänkarna för Tjänseprisindex beräknas med de akuella kvarale kv år y som jämförelseperiod, och med kvaral 4 år y-1 som prisbasperiod. Vikperioden är år y-3. Dea ger följande: V * y, kv j y 1, kv4 * j Vj j y, kv; j =, y 1, kv4; j värdeviken är värde av den ransakionsmängd under år y-3 som jänsen j * y 1, kv4 represenerar, omräknad ill prisläge i kvaral 4 år y-1 dvs Vj = Vy 3; j y 3; g, j g. Referensåre är för närvarande sa ill 2005=100 och e kedja indexal beräknas för kvaral kv år y enlig: 2005, kv4 y, kv 2004, kv4 2006, kv4 y 1, kv4 y, kv 2005 = 2005, kv4... y 2, kv4 4 y 1, kv , kv , kv4 kv= 1 Försa fakorn visar prisläge i kvaral i procen av de genomsniliga prisläge under Därefer den kedjade prisuvecklingen från kvaral 4, 2004 ill kvaral 4, år y-1 (årsvisa indexlänkar från kvaral 4 ill kvaral 4). Sluligen visas prisuveckling från kvaral 4 år y-1 ill kvaral kv år y. Föruom de kedjade indexalen redovisas också procenuell förändring av de kedjade indexalen enlig ovan, sedan föregående kvaral, och sedan mosvarande kvaral åre innan (årsaken) Redovisningsgrupper De flesa TP som ingår i Tjänseprisindex publiceras även separa i Saisikdaabasen som finns a illgå kosnadsfri på SCBs hemsida. Några index publiceras enbar som en del av oala Tjänseprisindex. ndexalen publiceras ine separa pga. av sekreesskäl. Dessa index är nedan kursiverade och umärka med e "s". Till sammanvägningen Tjänseprisindex används även e anal konsumenprisindex för a äcka en så sor del av värde av näringslives jänseprodukion som möjlig. Dessa KP måse fungera ur e producenprisperspekiv för a inkluderas. Uppfylls ine krave måse de juseras eller i sisa hand exkluderas.
8 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik (12) Tjänseprisindex inkluderar följande index: Tjänseprisindex 55 Hoell- och resaurangverksamhe 55.1 TP hoelljänser 55.1 A TP hoelljänser, vardag 55.1 B TP hoelljänser, veckoslu 55.1 C TP hoelljänser, konferensdygn/helpension 55.2 KP camping KP resaurang och bar Transpor KP regionalbussrafik 60.2 TP kollekivrafikverksamhe (S) TP vägranspor av gods sjöranspor exkl. oljeransporer, omfaar ej personransporer TP flygresor (S) TP lufransporer av gods (S) 63. TP godshanering TP varulagring och magasinering KP övriga södjänser ill landranspor 63.3 KP pakeresor/charer 63.4 TP annan ransporförmedling Bank, pos och ele 64. TP posbefordran naionella posen (S) TP annan posbefordran (S) 64.2 TP elekommunikaion (S) TP bankverksamhe (S) 70 Fasighesverksamhe 70.2 A-D TP uhyrning av egna lokaler 70.2 A TP uhyrning av egna lokaler, konor 70.2 B TP uhyrning av egna lokaler, buiker m m 70.2 C TP uhyrning av egna indusrilokaler 70.2 D TP uhyrning av egna lokaler, annan lokalyp 70.2 KP hyra hyresrä TP fasighesförmedling TP fasighesförvalning på uppdrag 71 Uhyrning av fordon och maskiner 71.1 TP biluhyrning 71.1 A TP biluhyrning, föreag 71.1 B TP biluhyrning, myndigheer 71.1 C TP biluhyrning, privapersoner 71.4 KP uhyrning av hushållsariklar och varor för personlig bruk
9 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik (12) 72 daabehandlingsjänser m.m TP ugivning av programvarupake TP daakonsuljänser 72.5 TP underhåll och reparaion av konors- och bokföringsmaskiner sam daabehandlingsurusning 72 A TP exkl 2+5 daabehandlingsjänser, övriga 74 Andra föreagsjänser 74. TP juridiska jänser TP redovisning och bokföring, revision; skaerådgivning A TP revision B TP redovisning och bokföring 74.2 TP arkiek- och ekniska konsuljänser o.d TP arkiekjänser TP annan eknisk konsulverksamhe 74.4 TP reklamverksamhe TP uhyrning av personal 74.6 TP deekiv- och bevakningsverksamhe 93 Annan Serviceverksamhe TP väeriverksamhe (S) KP hår- och skönhesvård KP begravningsverksamhe KP kroppsvård Följande index produceras men publiceras ine: TP järnvägsranspor av gods 71.3 TP uhyrning av maskiner och urusning TP marknads- och opinionsundersökning TP konsulverksamhe 74.7 TP rengöring och soning TP avfallshanering TP renhållning Referensider TP:s basår är ndexal beräknas primär för kvaral, och anger kvarales prisläge i förhållande ill de genomsniliga prisläge under ndexalen avser uvecklingen av e för kvarale genomsnilig pris Fullsändighe Tjänseprisindex äcker dryg 60 procen av den oala jänseprodukionen. B.2 Tillförlilighe 2.1 Tillförlilighe oal
10 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik (12) De är för illfälle ine möjlig a ange osäkerhesmarginaler för de beräknade indexvärdena. Mäfel och urvalsosäkerhe orde ge de sörsa bidragen ill osäkerheen i skaningarna. 2.2 Osäkerheskällor Urval TP är en urvalsundersökning och urvalen är små vilke medför en ine oväsenlig osäkerhe i skaningarna. Varianser har ine skaas Ramäckning Som underlag ill ram används Föreagsdaabasen (FDB). Som föreagsbegrepp används FE (Föreagsenhe). En avgränsning görs på juridisk form. Endas föreag som i huvudsak sysslar med den undersöka branschens verksamhe as med i ramen, således bidrar föreag som endas har en mindre del av sin verksamhe inom den undersöka branschen ill underäckningen. Vid urval görs cu-off inom vissa branscher vilke bidrar ill en frivillig underäckning. Felklassificeringar i FDB sam efersläpning leder ill såväl under- som överäckning. Osäkerhe i ramäckningen anas ge e lie bidrag ill oalfele Mäning De represenaiva jänser som undersökningen baseras på väljs u av föreagen själva och de är därmed svår a avgöra hur ypiska dessa jänser är. Krave är a jänsen/jänserna skall vara jämförbara över iden och i de fall en jäns upphör eller sammansäningen förändras måse kvaliesjuseringsmeoder illämpas. Denna felkälla illsammans med de fel urvale ger upphov ill, bedöms ge de sörsa bidrage ill osäkerhe Svarsborfall De föreligger skyldighe enlig lag för föreagen a lämna prisuppgifer. Svarsborfalle för e normal kvaral är ca 3-5 procen av prisuppgiferna. Vid borfall används den genomsniliga uvecklingen för branschen eller också, i sisa hand, används (impueras) föregående kvarals prisuppgif Bearbening Avsaknaden av e enhelig produkionssysem kan vara en orsak ill evenuella bearbeningsfel. E produkionssysem är dock under uppbyggnad och skall as i bruk under 2009, vilke orde minska bearbeningsfelen.
11 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik (12) Modellanaganden nga modellanaganden görs. 2.3 Redovisning av osäkerhesmå ngen redovisning. B.3 Akualie 3.1 Frekvens Både uppgifsinsamling och publicering är kvaralsvisa. Dessuom publiceras årligen indexal avseende kalenderår. Uhyrning av lokaler för näringsverksamhe, SN 70.2 A-D, samlas in årsvis och publiceras i sepember varje år. 3.2 Framsällningsid Saisiken publiceras ca 45 dagar efer periodens slu. 3.3 Punklighe Har allid publiceras enlig den kalenderårsvisa publiceringsplanen. B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe 4.1 Jämförbarhe över iden Tidsserierna är jämförbara över iden 4.2 Jämförbarhe mellan grupper Ej relevan. 4.3 Samanvändbarhe med annan saisik Den vikigase användning av Tjänseprisindex är omräkning av belopp i löpande priser ill värde i fasa priser. De avgränsningar och sandarder som används överenssämmer ganska väl. Den använda produkindelningen, SPN 2002, grundar sig på EU:s produkindelning Classificaion of Producs by Aciviy (CPA 2002) och är idenisk med denna ned.o.m. den fjärde siffran. B.5 Tillgänglighe och försåelighe 5.1 Spridningsformer Saisiken görs illgänglig via pressmeddelande, SCB:s hemsida sam, Sveriges Saisiska Daabaser (SSD). Den mes dealjerade publiceringen görs i SSD, där
12 Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik (12) i några fall indexserier ned ill SPN 2002, 5-siffernivån, publiceras. Sveriges Saisiska årsbok. 5.2 Presenaion Tabeller och Diagram 5.3 Dokumenaion hp:// asp hp://epp.eurosa.ec.europa.eu/cache/ty_offpub/ks-bg /en/ks- BG EN.PDF 5.4 Tillgång ill primärmaerial Specialbearbeningar kan uföras på besällning. Primärmaerial finns illgänglig och kan efer särskild prövning och avidenifiering nyjas för forskningsändamål. 5.5 Upplysningsjänser Upplysningar om och frågor rörande TP kan fås genom a a konak med eller via e-pos med adress priser@scb.se. Även den cenrala informaionsservicen vid SCB kan konakas.
Tjänsteprisindex (TPI) 2007 PR0801
Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik 2007--08 1() Tjänseprisindex (TPI) 2007 PR0801 I denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik.
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2009 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2009-06-15 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2009 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer
Läs merTjänsteprisindex 2014 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2014-05-09 1(11) Tjänseprisindex 2014 PR0801 denna beskrivning redovisas förs adminisraiva och legala upifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2015 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2015-05-18 1(10) Tjänseprisindex (TP) 2015 PR0801 denna beskrivning redovisas förs adminisraiva och legala upifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer
Läs merTjänsteprisindex för Teknisk provning och analys
Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.3 TPI-rappor nr 26 Siv Grimsvik Laskaridis Pera Jansson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB November 2007 Förord Den
Läs merLabour Cost Index (LCI) 2016 AM0114
ES/LA 1(12) Labour Cos Index (LCI) 2016 AM0114 I denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens innehåll och illförlilighe
Läs merPrisindex i producent och importled (PPI)
SCBDOK 4.2 PR0301 1 (21) Saisikproducen SCB är kvaliescerifierad enlig ISO 20252:2012 Avdelningen för ekonomisk saisik Enheen för prissaisik Ellen Khan STATISTIKENS FRAMTAGNING Prisindex i producen och
Läs merTjänsteprisindex för godshantering
Tjänseprisindex för godshanering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.11 TPI-rappor nr 13 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005 1(10) 1 INLEDNING
Läs merLabour Cost Index (LCI) 2011 AM0114
ES/LA 2011-05-16 1(13) Labour Cos Index (LCI) 2011 AM0114 I denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens
Läs merTjänsteprisindex för N yhetsservice
Tjänseprisindex för N yhesservice Branschbeskrivning för SNI-grupp 92.4 (SN I 2002) TPI -rappor nr 27 K arin Zeerberg Thomas Olsson Tjänseprisi ndex, Priser (ES/PR), SCB Februari 2009 Förord Tj änsepr
Läs merLabour Cost Index (LCI) 2007 AM0114
NA/LA 2008-06-10 1(13) Labour Cos Index (LCI) 2007 AM0114 I denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens
Läs merTjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster
Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,
Läs merTjänsteprisindex för Marknads- och opinionsundersökning
Tjänseprisindex för Marknads- och opinionsundersökning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.13 TPI-rappor nr 24 Ulf Johansson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2007 Förord Tjänseprisindex för
Läs merLabour Cost Index (LCI) 2005
Labour Cos Index (LCI) 2005 AM0114 A. Allmänna uppgifer A.1 Ämnesområde Arbesmarknad A.2 Saisikområde Löner och arbeskosnader A.3 Saisikproduken ingår i Sveriges officiella saisik Ja A.4 Ansvarig Myndighe/organisaion:
Läs merTjänsteprisindex för varulagring och magasinering
Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005
Läs merTjänsteprisindex för Rengöring och sotning
Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merSkyddad natur. Innehåll MI0603 STATISTIKENS FRAMTAGNING MI (14) Regioner och miljö Miljöekonomi och naturresurser Karin Hedeklint
MI0603 1 (14) Skyddad naur 2016 MI0603 Innehåll 0 Allmänna uppgifer... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Saisikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Saisikansvarig... 2 0.5 Saisikproducen... 2 0.6 Uppgifsskyldighe...
Läs merTjänsteprisindex 2012 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2012-03-22 1(12) Tjänseprisindex 2012 PR0801 denna beskrivning redovisas förs adminisraiva och legala upifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2012
Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBefolkningsstatistiken
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Befolkningssaisiken 2011 BE0101 Innehåll 0 Allmänna uppgifer... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Saisikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Saisikansvarig... 2 0.5
Läs merSkillnaden mellan KPI och KPIX
Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merTjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15
Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merUpphandlingar inom Sundsvalls kommun
Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merbättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.
Läs merVA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning
VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s
Läs merPersonlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet
Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars
Läs merBetalningsbalans och utlandsställning
1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän
Läs merIngen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning
Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra
Läs merFörslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna
Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer
Läs merHåkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14
1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14
Läs merSLUTLIGA VILLKOR. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
SLUTLIGA VILLKOR Nedansående mall används för Sluliga Villkor för Värdepapper emierade under Bevisprogramme. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Sluliga Villkor för Värdepapper under Skandinaviska
Läs merDags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI
SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras
Läs merTruckar och trafik farligt för förare
De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs merLektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM
ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller
Läs merKonsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker
Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe
Läs merLektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2
Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer
Läs merTunga lyft och lite skäll för den som fixar felen
Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda
Läs merBASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator
Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.
Läs merTimmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14
Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen
Läs merDemografisk analys 2011 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... Kvalitetsdeklaration... 4
Befolkning och välfärd/prognosinstitutet 2011-03-25 1(5) Demografisk analys 2011 BE0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merDamm och buller när avfall blir el
Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar
Läs merStrategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet
1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe
Läs merHa kul på jobbet är också arbetsmiljö
Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö
Läs merOmsättning inom tjänstesektorn
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 1 (33) Osäning ino änsesekorn 2017 HA0101 Inneåll 0 Allänna uppgifer... 2 0.1 Änesoråde... 2 0.2 Saisikoråde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Saisikansvarig... 2 0.5
Läs merAnsökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015
Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs merExempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!
Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen
Läs merFinansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011
NR/OEM 2013-09-20 1(6) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merRealtidsuppdaterad fristation
Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm
Läs merFinansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 OE0112
NR/OEM 2014-10-02 1(7) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merJämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15
Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus
Läs merMånga risker när bilen mals till plåt
Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.
Läs merGlada barnröster kan bli för höga
Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.
Läs merMinnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014
Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren
Läs merVad är den naturliga räntan?
penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank
Läs merIntegration - Analys 2008 LE0105
Befolkning och välfärd/prognosinstitutet 2008-12-18 1(7) Integration - Analys 2008 LE0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merModeller och projektioner för dödlighetsintensitet
Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller
Läs merJobbflöden i svensk industri 1972-1996
Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens
Läs merDIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor
Läs merSCB-Indikatorer 2014 AA0101
NR/SES 2014-02-03 1(6) SCB-Indikatorer 2014 AA0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll
Läs mer2 Laboration 2. Positionsmätning
2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni
Läs merEgnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002
Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska
Läs merSveriges ekonomi 2014 NR0001
NR/SES 2014-01-02 1(6) Sveriges ekonomi 2014 NR0001 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs mer(Icke-lagstiftningsakter) RIKTLINJER
23.8.2011 Europeiska unionens officiella idning L 217/1 II (Icke-lagsifningsaker) RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 30 juni 2011 om ändring av riklinje ECB/2008/8 om insamling av daa
Läs merKan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar
Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på
Läs merAtt studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och
Läs merUPPFÖLJNINGSUPPGIFTER FÖR AVFALL SOM UTGÖRS AV ELLER INNEHÅLLER ELEKT- RISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER
UPPFÖLJNINGSUPPGIFTER FÖR AVFALL SOM UTGÖRS AV ELLER INNEHÅLLER ELEKT- RISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER Föreag som omfaas av producenansvar (producen) Producensammansluning Operaör RAPPORTERINGSÅR Verksamhesåre
Läs merFinansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112
NR/OEM 2016-09-22 1(6) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merSysselsatta och arbetade timmar i AKU och NR Bakgrundsfakta arbetsmarknad och utbildning 2016:1
Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Bakgrundsfaka arbesmarknad och ubildning 2016:1 Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Bakgrundsfaka arbesmarknad och ubildning 2016:1 Employed and hours worked
Läs merElektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual
Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik
Läs merLaboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson 2001-02-28 v 3.1 ELEKTRONIK Digialeknik Laboraion D158 Sekvenskresar Namn: Daum: Eposadr: Kurs: Sudieprogram: Innehåll
Läs merSjukhusbibliotek Referensår 2010 Produktkod KU0104
2011-12-30 1(5) Sjukhusbibliotek Referensår 2010 Produktkod KU0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merBetalningsbalansen. mling avs. Första kvartalet Statistiska centralbyrån Statistics Sweden
Bealningsbalansen Saisiska cenralbyrån Saisics Sweden Försa kvarale 2011 mling avs Bealningsbalansen Försa kvarale 2011 Saisiska cenralbyrån 2011 Balance of Paymens. Firs quarer 2011 Saisics Sweden 2011
Läs merPUBLIKATION 2009:5 MB 801. Bestämning av brottsegheten hos konstruktionsstål
PUBLIKATION 2009:5 MB 801 Besämning av brosegheen hos konsrukionssål 2009-06 Tiel: MB 801 Besämning av brosegheen hos konsrukionssål Publikaion: 2009:5 Ansvarig: Mas Karlsson Konakperson: Yngve Thorén
Läs merVälkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom
Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2010
Bealningsbalansen Andra kvarale 2010 Bealningsbalansen Andra kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Second quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merFöreläsning 8. Kap 7,1 7,2
Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y
Läs merDagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:
Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och
Läs merSatelliträkenskaper för hälso- och sjukvård 2006 NR0109
Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2008-10-24 1(6) Satelliträkenskaper för hälso- och sjukvård 2006 NR0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt
Läs merByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn
ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har
Läs merKonjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram
Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning
Läs merMiljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun
Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk 2 (19) Innehållsföreckning Grunddel... 3 Texdel... 4 1. Verksamhesbeskrivning... 4 2. Tillsånd... 4
Läs merDiskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?
Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-
Läs merEn modell för optimal tobaksbeskattning
En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and
Läs merProgramvara. Dimmer KNX: 1, 3 och 4 utgångar Elektriska/mekaniska egenskaper: se produktens användarhandbok. TP-anordning Radioanordning
Programvara Dimmer KNX: 1, 3 och 4 ugångar Elekriska/mekaniska egenskaper: se produkens användarhandbok Produkreferens Produkbeskrivning Programvarans ref TP-anordning Radioanordning TXA661A TXA661B Dimakor
Läs merEl- och värmeproduktion
El- och värmeprodukion 2008 Blankeanvisningar Allmän Saisiken över el- och värmeprodukionen innehåller uppgifer om produkionen av el sam indusri- och fjärrvärme, förbrukningen av producerad energi, de
Läs merARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING BAKGRUNDSFAKTA 2016:1. Sysselsatta och arbetade timmar i AKU och NR
ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING BAKGRUNDSFAKTA 2016:1 Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR I serien Bakgrundsfaka preseneras bakgrundsmaerial ill den saisik som SCB producerar inom område arbesmarknad
Läs merVINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25
VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:
Läs merFastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från
Fasbasindex--Kedjeindex Index av de slag vi hiinills agi upp kallas fasbasindex. Vikbesämningar ugår från priser och/eller kvanieer under basåre. Vid långa indexserier blir dea e problem. Vikerna måse
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2009
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2009 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2009 Saisiska cenralbyrån 2009 Balance of Paymens. Third quarer 2009 Saisics Sweden 2009 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs mer