Tjänsteprisindex för N yhetsservice

Transkript

1 Tjänseprisindex för N yhesservice Branschbeskrivning för SNI-grupp 92.4 (SN I 2002) TPI -rappor nr 27 K arin Zeerberg Thomas Olsson Tjänseprisi ndex, Priser (ES/PR), SCB Februari 2009

2 Förord Tj änsepr i sindex för N yhe sser vice Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken uvecklas löpande producenprisindex för jänser - jänseprisindex. Tjänseprisindex (TPI) avser i försa hand a mäa prisuvecklingen för föreagsjänser. Den privaa jänseprodukionen har länge ugjor en sor andel av Sveriges bruonaionalproduk (BNP), men relevana prisindex har ine uvecklas i någon sörre usräckning före Dea kan delvis ha hisoriska förklaringar, varor har idigare vari en dominerande del av ekonomin och saisiken om ekonomin har därför vari fokuserad på varor. En annan anledning är a de är komplicera a mäa prisuvecklingen på jänser. Denna rappor ingår i en rapporserie om Tjänseprisindex som behandlar uvecklingen av index för olika branscher. Syfe med rapporerna är a ge en beskrivning av saisiken för exerna användare och a ugöra dokumenaion av arbee med de nya jänseprisindexe. Rapporerna kan också som en allmän dokumenaion av hur jänseprisindex kan beräknas. Rapporerna översäs även ill engelska och publiceras på SCB:s engelska hemsida så a kollegor på saisikbyråer i andra länder kan a del av vår uvecklingsarbee. SCB ack ar Tack vare uppgifslämnare privapersoner, organisaioner, föreag och myndigheer kan SCB illhandahålla illförlilig och akuell saisik som illgodoser samhälles informaionsbehov. Saisiska cenralbyrån 2

3 Tj änsepr i sindex för N yhe sser vi ce Innehåll Förord Sammanfaning Bakgrund Förusäningar för saisikarbee inom TPI-område Naionalräkenskapernas krav på prisindex Branschbeskrivning Näringsgrenens srukur och saisiska illhörighe Nyckelal och branschfaka Prisbildning och prismäning Inernaionella erfarenheer Tesundersökningens uppläggning Urvalsförfarande Insamlingsförfarande Uvärdering av esundersökningen Tesresula och slusaser Uformning av framida undersökning Urvalsförfarande Insamlingsförfarande Prismäningsmeoder Viker och indexberäkning Saisiska cenralbyrån 3

4 Tj änsepr i sindex för N yhe sser vice 1 Sammanfaning Denna rappor behandlar uvecklingen av jänseprisindex för jänser producerade inom näringsgrenen SN I 92.4 N yhe sser vi ce (enlig SN I 2002) och omfaar även en beskrivning av branschen. Föreagen i branschen erbjuder i huvudsak sina kunderna olika yper av abonnemang av nyhesförmedling med kvarals- eller årsvis löpid. Priserna juseras vanligvis årligen. Då en sor del av jänserna är konrakerade kommer främs konrakspriser a mäas för a skaa prisuvecklingen inom denna bransch. Under provåre kommer index för SN I a beräknas i vå seg, föreagsindex sam oalindex för branschen. I e försa seg beräknas föreagsindex som e geomerisk medelvärde av priskvoerna för de observerade jänserna. Dessa föreagsindex vägs därefer samman ill e oalindex för hela branschen där föreagen får viker uifrån anal ansällda. Saisiska cenralbyrån 4

5 Tj änsepr i sindex för N yhe sser vi ce 2 Bakgrund I Sverige uppgår jänsebranschernas förädlingsvärde ill cirka 62 procen av näringslive oala förädlingsvärde. Beräkna som andel av Bruonaionalproduken (BNP) ugör näringslives jänseprodukion cirka 50 procen. Under sörre delen av 1900-ale låg denna andel srax under 40 procen av BN P för a under slue av sekle successiv öka. I ak med a jänseprodukionens andel av BN P vuxi har även behove av korreka volymberäkningar av jänseprodukionen öka. För a beräkna enskilda branschers uveckling måse förädlingsvärden rensas från inflaion. Prisuvecklingen för olika varor och jänser måse mäas och index beräknas innan de löpande priserna kan omvandlas ill fasa priser. För a omfaa de flesa jänsegrupper inom Sveriges naionalräkenskaper och för a uppfylla inernaionella krav uvecklas löpande nya index för jänsebranscherna. Tjänseprisindex (TPI) är e producenprisindex för jänser som avser mäa prisuvecklingen i branscher som producerar föreagsjänser. Idag finns TPI för dryg 40 procen av näringslives jänseprodukion. Flerale av de jänseprisindex som idag produceras har agis fram efer Under 1990-ale sarade uvecklingen med TPI för lokalhyror, hoelljänser sam inrikes resor med flyg. En gemensam arbesgrupp för Eurosa och OECD uppräades 2002 med syfe a uveckla en gemensam meod för europeiska jänseprisindex och a förse länder som uvecklar TPI med prakisk hjälp. En manual med bland anna prakiska beskrivningar av TPI för olika branscher arbeades fram. 1 M anualen bygger på den redan befinliga PPI-manualen för indexeori och meod. 2 Idag regleras uvecklings- och produkionsarbee i TPI av en EU-förordning 3. 1 Mehodological guide for developing producer price indices for services. Websie:hp:/ / w w w.oecd.org 2 Producer Price Index M anual: Theory and pracice. Websie:hp:/ / w w w.imf.org 3 N o 1165/ 98 concerning shor erm saisics. Saisiska cenralbyrån 5

6 Tj änsepr i sindex för N yhe sser vice 2.1 Förusäningar för saisikarbee inom TPIområde TPI är e producenprisindex som avser a redovisa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänser då dessa levereras från inhemska producener. Indexale avser e kvaral och prisuppgiferna skall ugöra e genomsni per kvaral. Mäningen bör avse ransakionspriser vilke är de pris som köparen fakisk bealar efer rabaer. När e jänseprisindex för en ny bransch skall uvecklas måse specifika branschrelaerade prismäningsproblem lösas. De är ill exempel ine allid självklar hur jänsen skall definieras. E anna problem är a jänserna som illhandahålls ofa är skräddarsydda för en speciell kund och illhandahålls endas en gång. Dea gör de svår a hia jämförbara jänser a följa över iden. Bland anna är de dessa problem som denna rappor behandlar för branschen i fråga: Vad är de som skall mäas? Hur ser branschens prisbildning u? På vilke sä kan SCB samla in korreka prisuppgifer uan a de är allför beungande för uppgifslämnarna? 2.2 Naionalräkenskapernas krav på prisindex EU sae genom pris- och sabiliespaken i Maasrich upp krierier gällande redovisningsprinciperna för medlemssaernas naionalräkenskaper i fasa priser. För fasprisberäkning rekommenderas a produkion och insasförbrukning deflaeras var för sig med godkända, kvaliesjuserade prisindex. Dea innebär a indexen enbar skall spegla förändringar som går a hänföra ill prisförändringar medan förändringar som har med kvanie, kvalie eller sammansäningen av varan/ jänsen ine skall påverka index. Följs dessa rekommendaioner berakas indexe som en A -meod för fasprisberäkning. A lla länder inom EU har rangordna sina meoder, under översyn av Eurosa, enlig A, B och C meoder. Från och med år 2006 får inga C meoder användas inom ländernas naionalräkenskaper om ine dispens beviljas. För en mer uförlig beskrivning hänvisas ill Europeiska Naionalräkenskapssyseme EN S 1995, kap 10. Saisiska cenralbyrån 6

7 Tj änsepr i sindex för N yhe sser vi ce 3 Branschbeskrivning 3.1 Näringsgrenens srukur och saisiska illhörighe Sandarden för svensk näringsgrensindelning, SNI, är en sandard för klassificering av föreag ill näringsgrenar. SN I är Sv er i ges mosvarighe ill NACE (General Indusrial Classificaion of Economic Aciviies of he European Communiies) som är den europeiska näringsgrensindelningen. SN I N yhesservice (SN I 2002) innefaar nyhes- och bildbyråer sam övrig pressjäns som levererar maerial ill medierna. Vidare omfaas verksamhe som uförs av frilansjournaliser och -foografer. Sandard för svensk produkindelning efer näringsgren 2002, SPIN 2002, är en produkklassifikaion där produkerna länkas ill akivieerna (branscherna) i SN I SPIN 2002 är den svenska mosvarigheen ill EU:s produksandard CPA (Classificaion of Producs by Aciviy). Tabel l 1: SPIN 92.4 N yhesservice Tjänsegrupp SPI N 2002 CPA 2002 N yhesservice Källa: SPIN 2002/ CPA 2002 Från och med januari 2009 gäller en ny version av Svensk näringsgrensindelning, SN I I SN I 2007 sker en uppdelning av SN I ill fyra näringsgrenar. Dessa är N yhesservice, Övriga informaionsjänser, Press- och övrig foografverksamhe sam Lierär och konsnärlig skapande. A v dessa näringsgrenar kommer endas N yhesservice a beräknas. I denna rappor hänvisas dock ill SN I 2002, dvs. SN I N yhesservice. Saisiska cenralbyrån 7

8 Tj änsepr i sindex för N yhe sser vice 3.2 Nyckelal och branschfaka Enlig uppgifer hämade från SCB:s Föreagsdaabas (FDB) ingår omkring 300 föreag inom SN I och branschen har en oal neoomsäning på ca 1263 miljoner kr (2007). I Tabell 2 redovisas branschens srukur per sorleksklass fördelad efer anal ansällda. Inom SN I åerfinns e lie anal sora och mellansora föreag och flera mindre föreag. Flerale föreag inom branschen, dryg 76 procen, är enmansföreag, men dessa föreags andel av den oala neoomsäningen är endas 2,6 procen. De fyra sörsa föreagen omsäer illsammans ca 790 miljoner kronor, vilke ugör mer än 60 procen av branschens oala omsäning. Tabel l 2: Branschen srukur per sorlek sk l ass f ördel ad ef er anal ansäl l da A nal ansäl l da Anal föreag % Oms Mkr % , , , , , , ,0 32 2, , , ,3 40 3, ,3 33 2,6 Toal: , ,0 Källa: SCB, Föreagsdaabasen (FDB) Föreagen inom näringsgren SN I erbjuder olika yper av nyhesförmedlingsjänser inom skrif, bild eller al. De främsa kunderna är medier,.ex. idningar och eermedier, men jänserna säljs även ill myndigheer, föreag och organisaioner. Såväl sandardiserade som unika och skräddarsydda jänser erbjuds. De sörsa föreagen inom branschen har specialisera sig inom olika områden,.ex. nyhesjäns, förmedling av bilder och/ eller feaure (specialmaerial). Samarbee mellan föreagen förekommer regelbunde för a kunna erbjuda kunderna en mer omfaande jäns. Kunderna har emellerid enskilda aval med respekive föreag. 3.3 Prisbildning och prismäning Informaionen i dea avsni har inhämas vid besök hos föreag. Saisiska cenralbyrån 8

9 Tj änsepr i sindex för N yhe sser vi ce Föreagen i branschen erbjuder i huvudsak sina kunder olika yper av abonnemang som löper kvarals- eller årsvis. Priserna på abonnemangen juseras i regel årsvis och dea sker ofa genom indexreglering, bl.a. efer Arbeskosnadsindex, A KI. Abonnemangens pris beror mycke på kundyp. Priserna diversifieras beroende på om kunden är en idning, en webbplas eller exempelvis e finansbolag som vill ha marknadsnoeringar levererade. Anal ugivningsdagar eller anal upplagor är en annan prisbesämmande fakor, där prise blir högre ju sörre spridning nyheerna beräknas få. I de flesa fall förhandlas prise fram men prislisor förekommer ill viss usräckning. Vid besök hos föreagen i branschen diskuerades på vilke sä prisuvecklingen kunde mäas. Då de är vanlig med abonnemang som löper kvarals- eller årsvis kommer främs konraksprismäning och direk användning av priser för upprepade jänser a användas för a fånga prisuvecklingen inom denna bransch. Enlig branschen är produkiviesuvecklingen, som i många andra branscher inom jänsesekorn, hög. Flera föreag upplever a kvalieen öka under de senase åren men a priserna ine öka lika mycke. Om kvalieen ökar mer än prise innebär de ur prisindexsynpunk en prissänkning, och en kvaliesjusering bör göras för a mäa prisuvecklingen för en jäns med konsan kvalie. Då föreagen i branschen bedömer a denna uveckling kommer a forsäa är dea en fråga som bör beakas. 3.4 Inernaionella erfarenheer Nyhesservice är en förhållandevis ny bransch inom jänseprisindex. Bl.a. Finland, Frankrike, Öserrike och Danmark har uveckla eller arbear för närvarande med a uveckla e index för denna bransch. Samliga dessa länder använder sig i huvudsak konraksprismäning och direk användning av priser för upprepade jänser. Saisiska cenralbyrån 9

10 4 Tesundersökningens uppläggning Tj änsepr i sindex för N yhe sser vice 4.1 Urvalsförfarande Besök har avlags hos de fyra sörsa föreagen i branschen vilka alla ombads dela under esundersökningen. Föreagen ombads a välja u 2-5 jänser/ konrak som de ansåg vara represenaiva för verksamheen. För dessa ombads de rapporera pris och en noggrann specifikaion av jänsen. 4.2 Insamlingsförfarande Under esundersökningen skickades informaion och blankeer u via pos. Blankeens uformning baserades på den informaion om branschen som erhölls under föreagsbesöken. 4.3 Uvärdering av esundersökningen Samliga föreag som ingick i esundersökningen svarade på undersökningen på e illfredssällande sä och alla uppgifer var illräckliga för a priserna skulle kunna användas för indexberäkning. 4.4 Tesresula och slusaser Samliga redovisade priser var konrakspriser. Priser från oal fjoron olika konrak med fjoron olika kunder redovisades. Konraken gällde olika yper av jänser och hade varierande löpid. Konraken omförhandlas eller löper u vid fem olika idpunker. Dea bör innebära e go inflöde av nya eller omförhandlade konrak och a prisuvecklingen kan mäas på e illfredsällande sä Saisiska cenralbyrån 10

11 Tj änsepr i sindex för N yhe sser vi ce 5 Uformning av framida undersökning 5.1 Urvalsförfarande M åle med urvale är a ge en represenaiv bild av branschens sammansäning så a prisuvecklingen kan mäas korrek. SCB har blivi ålag a minska uppgifslämnarbördan, vilke bör vägas in när sorleken på urvale besäms. I denna bransch sår de fyra sörsa föreagen för mer än 60 procen av den oala omsäningen, se Tabell 2. Vid samal med branschförerädare har de framkommi a prisbilden bland föreagen i branschen är liknande och a de sörsa föreagen är prisledande. Om dea beakas och vägs mo måle av urvalsförfarande kan slusasen dras a de är illräcklig a inkludera de fyra sörsa föreagen i urvale. Dea då denna avgränsning fångar upp huvudparen av branschens omsäning sam ger en represenaiv beskrivning samidig som uppgifslämnarbördan begränsas. 5.2 Insamlingsförfarande Insamlingen av priser kommer a ske via w ebben enlig önskemål från föreagen. Uppgifslämnarna kommer a erhålla lösenord och användar-id via pos för a kunna lämna uppgifer via w ebbsidan. 5.3 Prismäningsmeoder Då samliga redovisade priser under esundersökningen var konrakspriser kommer i huvudsak konraksprismäning a användas för a mäa prisuvecklingen. Vid esundersökningen specificerades jänserna och pris lämnades för fjärde kvarale Dessa uppgifer kommer användas som bas för 2009 års beräkningar. Vid mäning av konrakspriser är de av sor vik a konrak med olika löpid väljs u för a säkersälla inflöde av nya eller omförhandlade konrak. Vidare är de vikig a a hänsyn ill evenuella kvaliesförändringar i samband med konraksbyen. 5.4 Viker och indexberäkning Saisiska cenralbyrån 11

12 Tjänseprisindex beräknas en gång per kvaral. Tj änsepr i sindex för N yhe sser vice Seg 1 är a beräkna e index för varje föreag, dea görs genom a beräkna e geomerisk medelvärde av priskvoerna för de valda jänserna: I m 0, a = i= 1 p p a, i 0 a, i 1/ m Där I 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk p, = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk p a i 0 a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken m = anal mäa jänser inom föreag a Seg 2 är a geomerisk väga samman föreagsindexen ill e oalindex. Föreagen får viker uifrån anal ansällda. Toalindex ges av: I 0, T = n ( I 0, a ) a= 1 wa Där I 0,T = oalindex med basidpunk 0 för branschen vid idpunk I 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk w a = vik för föreag a n = anal föreag i undersökningen för branschen n a= 1 w a = 1 Saisiska cenralbyrån 12