Labour Cost Index (LCI) 2005

Transkript

1 Labour Cos Index (LCI) 2005 AM0114 A. Allmänna uppgifer A.1 Ämnesområde Arbesmarknad A.2 Saisikområde Löner och arbeskosnader A.3 Saisikproduken ingår i Sveriges officiella saisik Ja A.4 Ansvarig Myndighe/organisaion: Medlingsinsiue Adress: Box 1236 Konakperson: Chrisina Eurén Telefon: Telefax: E-pos: fornamn.efernamn@mi.se A.5 Producen Myndighe/organisaion: SCB Adress: ÖREBRO Konakperson: Krisian Söderholm, Mikael Molén Telefon: , Telefax: E-pos: fornamn.efernamn@scb.se A.6 Uppgifsskyldighe LCI bygger på uppgifer som samlas in i undersökningen Konjunkurlönesaisik, priva sekor (KLP). Skyldighe a lämna uppgifer ill undersökningen föreligger enlig lagen om den officiella saisiken (SFS 2001:99) och Medlingsinsiues föreskrifer (SCB-FS 2001:8). Samråd har ske med Näringslives Regelnämnd. A.7 Sekreess och regler för behandling av personuppgifer I myndigheernas särskilda verksamhe för framsällning av saisik gäller sekreess enlig 9 kap. 4 sekreesslagen (1980:100). Vid auomaiserad behandling av personuppgifer gäller reglerna i personuppgifslagen (1998:204). På saisikområde finns dessuom särskilda regler för personuppgifsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella saisiken.

2 A.8 Gallringsföreskrifer Inga krav finns på långidsarkivering av månadssaisik. Blankeer gallras forlöpande efer vå år. Primär- och bearbead daa finns i daabasen sedan 1996 då clien/server-omläggningen gjordes och sparas så länge som behov av maeriale finns. A.9 EU-reglering Europaparlamenes och Rådes förordning (EG) 450/2003. Kommissionens förordning (EG) 1216/2003. A.10 Syfe och hisorik Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga a för varje kvaral leverera e arbeskosnadsindex, Labour Cos Index (LCI) ill Eurosa. Till och med leveransen avseende fjärde kvarale 2004 har länderna lämna uppgifer enlig en så kallad Genlemens agreemen, vilke innebär a länderna lämna uppgifer efer bäsa förmåga uan någo formell krav. Rådsoch Kommissionsförordningen avseende LCI, som anogs 2003, innebär a länderna nu också enlig lag är skyldiga a leverera e index som uppfyller de sällda kraven. Från och med LCI avseende försa kvarale 2005 har den svenska undersökningen anpassas, så a kraven från förordningarna ovan ska kunna uppfyllas. Från 1996 ill och med 2004 har LCI beräknas uifrån Arbeskosnadsindex (AKI). Genom a väga ihop indexalen för arbearnas imkosnader och jänsemännens månadskosnader har indexal för oalen (arbeare + jänsemän) beräknas. Som viker har arbearnas lönesummor baserade på arbeade immar och jänsemännens lönesummor baserade på anale helidsjänser använs. Förfarande har ine vari opimal efersom man vid vikningen väg ihop vå olika lönebegrepp och dessuom använ viker som baseras på olika yper av lönesummor. Genom a använda AKI exkluderas dessuom hela den offenliga sekorn. Eurosa gör ingen uppdelning på priva och offenlig sekor uan vill mäa kosnadsuvecklingen i ekonomin oavse sekor, dock fördela på näringsgrenar. A.10.1 Krav enlig förordningarna LCI är e på årsbasis kedja Laspeyresindex sammansäll av kvaralsvisa uppgifer om arbeskosnader per fakisk arbead imme. Arbeskosnaderna 1 omfaar löner, sociala kosnader och skaer. Evenuella bidrag och subvenioner som föreagen erhåller för arbeskrafen ska dras ifrån arbeskosnaderna. Variabelinnehåll och variabeldefiniioner bygger på Labour Cos Survey (LCS). Uppgiferna ska avse samliga ansällda2 som har e konrak med arbesgivaren och som har moagi någon form av ersäning under ansällningsperioden oavse konrakes längd, yp av uför arbee eller anale arbeade immar. Timmarna 3 ska avse den fakisk arbeade iden och definieras enlig Rådsförordningen för Naionalräkenskaperna i EU. 1 Arbeskosnaderna definieras enlig Commission Regulaion (EC) No 1726/1999 of 27 July 1999 (Labour Cos Survey) 2 Ansällda definieras enlig Commission Regulaion (EC) No 1726/1999 of 27 July 1999 (Labour Cos Survey) 3 Fakisk arbeade immar definieras i Council Regulaion (EC) No 2223/96 of 25 June 1996

3 Medlemsländerna ska redovisa LCI enlig de nya kraven från och med de försa kvarale De flesa länder, inklusive Sverige, har dock få vå års uppskov med leveranserna, vilke innebär a indexe började levereras enlig de nya kraven från och med försa kvarale Dessuom har hisoriska kvaralsserier från och med 1996 beräknas och levereras ill Eurosa. Indexe har numera år 2000 som basår, dvs. årsindexe för 2000 är lika med 100. Tidigare var 1996 basår. Indexe ska levereras ill Eurosa inom 70 dagar efer referenskvarales slu och publiceras i vå varianer, e där bonus inkluderas och e där bonus exkluderas. När de gäller krave a redovisa arbeskosnader exklusive bonus anser flera medlemsländer a de finns sora svårigheer a illgodose dessa krav. Eurosa har därför iniiera pilosudier i medlemsländer med dessa svårigheer och accepera a e index exklusive bonus ska levereras förs För några länder, inklusive Sverige, är probleme de mosaa. I uppdrage a ureda hur LCI ska kunna levereras från och med försa kvarale 2005, ingår därför även a hia en lösning på hur bonus ska inkluderas från och med dea kvaral. LCI ska redovisas uppdela enlig EU:s branschsandard NACE Rev.1 på avdelningsnivå (boksavsnivå). I Rådsförordningen finns urymme för a öka kraven ill en redovisning av näringsgren på våsiffernivå. I dagsläge är dea ine akuell, men bör beakas för framida redovisning. Index ska på sik omfaa samliga föreag och organisaioner i ekonomin (Nace Rev.1, C-O). Undanage är näringsgrenarna A och B (jordbruk, skogsbruk och fiske). De är vär a noera a ingen uppdelning sker mellan priva och offenlig sekor. De innebär a enheer i kommuner, landsing och sa ska omfaas av undersökningen i den mån verksamhe förekommer i näringsgrenarna. Efersom flerale länder har problem a redovisa näringsgrenarna L-O har Eurosa beslua a dessa länder ska genomföra pilosudier, för a undersöka hur dessa näringsgrenar ska kunna inkluderas i LCI. Näringsgrenarna L-O ska börja redovisas försa kvarale LCI ska omfaa hela ekonomin och redovisas för olika näringsgrenar på boksavsnivå C O, där L, M, N och O är näringsgrenar där den offenliga sekorn har omfaande verksamhe. Nedan följer Eurosas krav på redovisningsbranscher i LCI1996 respekive LCI Tabell 1.1 Näringsgrensindelning i LCI1996 respekive LCI2000 SNI Benämning C x Gruv- och mineraluvinningsindusri D x x Tillverkningsindusri E x El-, gas-, värme- och vaenförsörjning F x x Byggindusri G x Pari- och dealjhandel; rep. av fordon, hushållsariklar H x Hoell- och resaurangverksamhe I x Transpor, magasinering och kommunikaion J x Finansiell verksamhe K x Fasighes- och uhyrningsverksamhe, föreagsjänser L* x Offenlig förvalning och försvar; obligaorisk socialförsäkring M* x Ubildning N* x Hälso- och sjukvård, sociala jänser; veerinärverksamhe O* x Andra samhälleliga och personliga jänser C-E x x Se ovan C-F x Se ovan C-K x x Se ovan 4 LCI1996 avser LCI enlig genlemens agreemen där basåre är 1996, LCI2000 avser LCI efer förodningarna anogs där basåre är 2000.

4 C-O* x Se ovan G-I x x Se ovan G-K x Se ovan G-O* x Se ovan J-K x x Se ovan * Näringsgrenarna L-O ska inkluderas förs 2007 För varje näringsgren ska indexe redovisas separa för de fyra kosnadskomponenerna oala arbeskosnader, oala arbeskosnader exkl. bonus, löner sam sociala kosnader (arbesgivaravgifer enlig lagar och aval sam löneskaer). Målsäningen a äcka arbeskosnaderna för hela ekonomin (föruom näringsgrenarna A och B) innebär a de ine är möjlig a ueslua små föreag ur LCI. Då cu-off för små föreag förekommer acceperas modellberäkningar för a skaa dessa föreag, så a de kan inkluderas i indexe. Om samliga medlemsländer har möjlighe a uppfylla de krav som sälls i förordningarna kommer de a resulera i e europeisk index med god kvalie. LCI kommer a vara relevan i den aspeken a de äcker in de flesa arbeskosnadskomponenerna, avser hela ekonomin och samliga ansällda. Med harmoniserade undersökningar kommer inernaionella och naionella jämförelser a underläas, vilke med sor sannolikhe kommer a öka kraven på illgång ill saisiken och användningen av resulaen. A.10.2 E kedja Laspeyres index Indexe ska beräknas på kvaralsbasis och är e kedja Laspeyres index. E arbeskosnadsindex enlig Laspeyres index skrivs (w = arbeskosnad per imme (kvaral), ω = arbeskosnad per imme (helår), h = arbeade immar): LCI w j h j, k = k k ω h k Arbeade immar för samma år (här år k) används både i äljaren och nämnaren. Näsa år används immarna för år som viker, osv. för eferföljande år. På så sä konsanhåller man de olika branschernas andel av de oala immarna mellan vå eferföljande år, så a indexe för Toalen (alla branscher) ine påverkas av förändringar av de ingående branschernas sorleksandelar. Nackdelen är a om kosnaderna på någo sä påverkar de arbeade immarna as ingen hänsyn ill dea i indexe. A.10.3 Populaion Populaionen ska beså av alla personer som har e ansällningsaval med en arbesgivare och får ersäning för uför arbee, uan hänsyn agen ill vilken yp av arbee som är uför, om personen arbear hel- eller delid, är vissids- eller illsvidareansälld. Observera a alla personer som uppfyller dessa villkor ska ingå oavse ålder, arbesgivarens sekorsillhörighe eller sorleksklass. Legoarbeare ska ingå om de finns en urycklig överenskommelse om a denne ersäs på basis av uför arbee, dvs. arbesiden är känd. Även lärlingar och personer som ännu ine delar full u i produkionsprocessen och som är ansällda enlig lärlingsaval eller annan liknande ansällningsform ska ingå. Personer som är ansällda av personaluhyrningsföreag ska ingå i den näringsgren som föreage/organisaionen som ansäll dem illhör och ine i den näringsgren i vilken de föreag som de fakisk arbear hos ingår. Personer i

5 ledande befaning, vars ersäning ofa as u i form av andelar av vinser eller engångsersäningar, arbeande familjemedlemmar och försäljare med okänd arbesid ska exkluderas ur populaionen. A.10.4 Arbeskosnader Kosnadskomponenerna i LCI definieras enlig Kommissionsförordningen för Labour Cos Survey (LCS). I samband med diskussionerna inför LCS föreslogs de a variabellisan ska följa indelningen enlig European Sysem of Accouns, ESA 95. De innebär a både LCS och LCI ska vara jämförbara med naionalräkenskaperna i Europa och medlemsländerna. De innebär också a kosnaderna i sora drag överenssämmer med överenskommelsen i Inernaional Conference of Labour Saisicians (Geneva, 1966). De svenska arbeskosnaderna är definierade i enlighe med svensk sandard för indelning av arbeskrafskosnader 6 (SIAK). Även om SIAK, när den byggdes upp, var anpassad för a kunna a hänsyn ill ILO och den sandard som fassälldes 1966 följer den ine full u sandarden enlig ESA 95. Vissa lönekomponener saknas och några har klassificeras ill andra huvudområden. Indexe ska redovisas för re nivåer av arbeskosnader: Tabell 1.2 Redovisningsnivåer för LCI Nivå Kod enlig ESA Benämning a b c* D D11 D12, D4 *exklusive evenuella bidrag enlig D5 Toal arbeskosnad Toala lönekosnader (egenlig lön) Arbesgivarens kollekiva avgifer och skaer A.11 Saisikanvändning I dagsläge publiceras LCI ej i Sverige uan enbar av Eurosa som redovisar LCI per medlemsland men även väger ihop de olika länderna ill olika grupper inom EU,.ex. EU25, EU15 och Euro-zone. Huvudsakliga användare är Eurosa, Europeiska cenralbanken (ECB) och andra EU-insiuioner. Bland de svenska användarna kan nämnas, Riksbanken, Konjunkurinsiue och vissa deparemen. A.12 Uppläggning och genomförande LCI bygger i grunden på undersökningen Konjunkurlönesaisik, priva sekor (KLP). Från KLP beräknas lönesummor och arbeade immar. Efersom KLP ine omfaar föreag med färre än fem ansällda modellberäknas denna del av populaionen för a uppfylla kraven i LCI. De sociala avgiferna beräknas med hjälp av diverse konsaner och procensaser. Vid beräkning av LCI, som är en kvaralsvis undersökning, adderas förs KLP-uppgiferna för de re månaderna. Dessuom adderas uppgiferna för arbeare och jänsemän för a få lönesummor och summa immar för oalen (arbeare+jänsemän). Genom a dividera kosnadsummorna med arbeade immar erhålls en genomsnilig imkosnad för redovisningsgruppen. Med hjälp av uvecklingen av imkosnaderna mellan akuell kvaral och föregående år och indexale för föregående år beräknas de nya indexale för akuell kvaral. 5 För Sverige avser dea LCS SCB, MIS 1989:4, svensk sandard för indelning av arbeskrafskosnader m.m (SIAK 89).

6 A.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar Medlingsinsiue (MI) ansvarar för evenuella förändringar. Från och med försa kvarale 2007 ska även näringsgrenarna L-O inkluderas i LCI. Dessa näringsgrenar ugörs ill sor del av offenlig sekor. E uredningsarbee pågår för närvarande för a undersöka hur konjunkurlönesaisiken avseende offenlig sekor ska kunna inkluderas i indexe. B. Kvaliesdeklaraion 0 Inledning Syfe med undersökningen är a belysa uvecklingen av arbeskrafskosnaderna inom den privaa sekorn. På sik skall även offenlig sekor inkluderas i indexe. 1 Innehåll 1.1 Saisiska målsorheer Resulaen i undersökningen redovisas i form av indexal per kvaral och år för de fyra arbeskosnadsbegreppen (se nedan) fördela på 15 redovisningsbranscher (se nedan) Objek och populaion Målpopulaionen ugörs av ansällda i föreag/arbessällen inom priva sekor enlig SCB:s föreagsregiser (FDB). Med föreag inom priva sekor avses handelsbolag, kommandibolag, akiebolag, ekonomiska föreningar, sifelser och ideella föreningar. Populaionen av föreag/arbessällen inom priva sekor definieras med a den insiuionella sekorkoden mosvarar föreag inom icke-finansiell föreagssekor, finansiell föreagssekor, kyrkokommunal sekor, hushåll, icke vinsdrivande hushållsorganisaioner, sam akiebolag uom bank och försäkring hänförliga ill landsingskommunal-, primärkommunal och salig sekor. Offenlig ägda akiebolag sam saliga affärsverk och Sveriges riksbank ingår i undersökningen. Som ansällda definieras personal med marknadsmässig lönesäning i åldern år. Personer i arbesmarknadspoliiska ågärder, ombordansällda i urikes sjöfar sam beingansällda ingår ej i undersökningen Variabler År Period (månad och kvaral 1-4) Näringsgren enlig SNI Sorleksklass (anal ansällda) Anal ansällda arbeare Arbeade immar för arbeare Anal ansällda jänsemän Arbeade immar för jänsemän Avalade immar för jänsemän Arbeskosnader för arbeare Arbeskosnader för jänsemän

7 Arbeskosnaderna beräknas som summor fördelade på följande komponener: D D11 D11111 D11112a D11112b D1113 D1114 D11Bonus D12 D1211 D1212 D122 D4 DBonus = Toala arbeskrafskosnaden = Lön = Lön för arbead id = Bonus = Rero = Lön för ej arbead id = Förmåner = Lön exkl. bonus = Arbesgivaravgifer = Lagsadgade arbesgivaravgifer = Avalade arbesgivaravgifer = Sjuklön = Löneskaer = Toala arbeskrafskosnaden exkl. bonus Saisiska må Indexal avseende arbeskosnaden per imme, fördela på de fyra kosnadsbegreppen; Lön, Övriga arbeskosnader, Toal arbeskosnad sam Toal arbeskosnad exklusive bonus Redovisningsgrupper Näringsgren enlig SNI Följande näringsgrenar redovisas: C C-E C-F C-K D E F G G-I G-K H I J J-K K Referensider Kvaral löpande. 1.2 Fullsändighe Underlage ill LCI besår av Konjunkurlönesaisiken för priva sekor (KLP). Efersom KLP ine undersöker föreag med färre än fem ansällda modellberäknas denna del av populaionen för a LCI ska äcka alla sorleksklasser. Näringsgrenarna A, B, L, M, N och O ingår i dagsläge ine i LCI.

8 2 Tillförlilighe 2.1 Tillförlilighe oal De resula som preseneras är vanligvis behäfade med en viss osäkerhe. De finns e anal felkällor som, i olika usräckning, påverkar illförliligheen i skaningarna. Dessa felkällor är äckningsfel, urvalsfel, mäfel och borfallsfel. De bör även observeras a genomsnislönernas förändringsal mellan vå år även påverkas av andra fakorer. Exempel på sådana fakorer är lönehöjningar p.g.a. aval och löneglidning, avalens längd och srukurella förändringar i arbeskrafen. 2.2 Osäkerheskällor Osäkerheen beror bland anna på nedansående felkällor. De är i de flesa fall svår a mäa respekive felkällas inverkan på resulaen och därmed den oala osäkerheen. Efersom LCI i huvudsak bygger på daa från Konjunkursaisik, löner för priva sekor (KLP) hänvisas ill dokumenaionen av KLP för dealjer om felkällorna i avsni Urval Se beskrivning av saisiken sam övrig dokumenaion för Konjunkursaisik, löner för priva sekor (KLP) Ramäckning Se beskrivning av saisiken sam övrig dokumenaion för Konjunkursaisik, löner för priva sekor (KLP) Mäning Se beskrivning av saisiken sam övrig dokumenaion för Konjunkursaisik, löner för priva sekor (KLP) Svarsborfall Se beskrivning av saisiken sam övrig dokumenaion för Konjunkursaisik, löner för priva sekor (KLP) Bearbening Se beskrivning av saisiken sam övrig dokumenaion för Konjunkursaisik, löner för priva sekor (KLP) Modellanaganden Då KLP ine undersöker föreag med mindre än fem ansällda modellberäknas denna populaion för a inkluderas i LCI. Dea görs med hjälp av löne- och analsuppgifer för sorleksklass 5-9** ansällda i KLP och sysselsäningsuppgifer för sorleksklasserna 1-4* och 5-9** ansällda i sysselsäningssaisiken, KSP. * (Sorleksklass 2) ** (Sorleksklass 3)

9 Modelluppräkning för populaionen föreag med 1-4 ansällda görs enlig följande: Dˆ 2, ng ˆ ν = ˆ ν klp, ksp, ˆ ν ksp, 2, ng, Dˆ ˆ ν klp, hˆ 2, ng ˆ ν = ˆ ν klp, ksp, ˆ ν ksp, 2, ng, hˆ ˆ ν klp, där; Dˆ = arbeskosnad νˆ = anal ansällda ĥ = arbeade immar ng = näringsgren = kvaral eller år skl = sorleksklass 2.3 Redovisning av osäkerhesmå Inga osäkerhesmå har beräknas för indexalen som redovisas i LCI. I KLP redovisas dock 95-proceniga konfidensinervall kring löneskaningarna. 3 Akualie 3.1 Frekvens KLP-undersökningen är månalig men ill LCI aggregeras underlage ill kvaral. 3.2 Framsällningsid Framsällningsid för den månaliga konjunkursaisiken beräknas ill nio veckor. Efer a KLP för den sisa månaden i kvarale är klar kan LCI beräknas på en dag. 3.3 Punklighe LCI rapporeras ill Eurosa senas 70 dagar efer referenskvarales slu. 4 Jämförbarhe och samanvändbarhe 4.1 Jämförbarhe över iden Från och med 2005 används en ny meod för a beräkna LCI. Denna har appliceras på beräkningarna från och med försa kvarale De innebär a indexalen före respekive efer årsskife 2003/2004 är beräknade med olika meoder. Den gamla meoden innebar a man vägde ihop indexalen för arbearnas imkosnader med indexalen för jänsemännens månadskosnader. Som viker för arbeare har lönesummor basera på arbead id använs, medan vikerna för jänsemän baseras på anal ansällda.

10 Den nya meoden innebär a man ine gör någon uppdelning på arbeare och jänsemän uan direk beräknar en genomsnilig imkosnad för hela gruppen (arbeare+jänsemän). 4.2 Jämförbarhe mellan grupper Av radiion redovisas lönesaisiken för priva sekor fördelad på arbeare och jänsemän. Arbearnas löner redovisas i form av imlöner och jänsemännens löner i form av månadslöner. Även de svenska arbeskosnadsindexe (AKI) redovisas fördela på arbeare och jänsemän och då i form av im- respekive månadskosnader. Efersom Eurosa i försa hand vill mäa skillnader mellan branscher görs ingen uppdelning på arbeare och jänsemän i LCI. 4.3 Samanvändbarhe med annan saisik Kosnadsuvecklingen i LCI bör ligga i parie med uvecklingen för arbearnas imlöner och jänsemännens månadslöner i KLP. Men efersom KLP redovisas månadsvis, fördelad på arbeare och jänsemän och dessuom exkluderar föreag med färre än fem ansällda är de vara svår a på e enkel sä göra exaka jämförelser. 5 Tillgänglighe och försåelighe 5.1 Spridningsformer LCI publiceras än så länge endas av Eurosa, dels i form av kvaralsvisa pressmeddelanden avseende uvecklingsal, dels kan man själv göra uag på Eurosas hemsida. Både pressmeddelanden och daaserier kan laddas ned på hp://epp.eurosa.cec.eu.in under rubriken Themes och underrubriken Populaion and social condiion. 5.2 Presenaion Se avsni Dokumenaion Undersökningen finns dokumenerad i SCB:s dokumenaionsmall SCBDOK, som går a nå via SCB:s hemsida Tillgång ill primärmaerial SCB uför på besällning, mo bealning, specialbearbeningar av primärmaeriale. Forskare, uredare m.fl. kan efer noggrann prövning få illgång ill avidenifiera uppgifsmaerial för egen bearbening. Organisaionsnummer eller personnummer lämnas på grund av sekreesskäl aldrig u. 5.5 Upplysningsjänser Krisian Söderholm, fn , Mikael Molén, fn , e-pos: fornamn.efernamn@scb.se vid Enheen för löne- och arbeskosnadssaisik, SCB, Örebro.