Tjänsteprisindex för Teknisk provning och analys

Transkript

1 Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.3 TPI-rappor nr 26 Siv Grimsvik Laskaridis Pera Jansson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB November 2007

2 Förord Den privaa jänseprodukionen har länge ugjor en sor andel av Sveriges bruonaionalproduk (BNP) men relevana prisindex har ine uvecklas i någon sörre usräckning före år Dea kan delvis förklaras hisorisk; varor har idigare ugjor en dominerande del av ekonomin. Saisiken om ekonomin har också vari koncenrerad på varor. Yerligare en anledning är a de är ämligen komplicera a mäa prisuvecklingen på jänser. Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken uvecklas sedan några år illbaka producenprisindex för jänser, Tjänseprisindex (TPI). TPI uvecklas för de vanligase jänserna inom de branscher där aningen Naionalräkenskaperna eller EU kräver de. Denna rappor ingår i en rapporserie om Tjänseprisindex som behandlar uvecklingen av jänseprisindex i olika branscher. Syfe med rapporerna är dels a ge en beskrivning av saisiken för exerna användare dels a ugöra dokumenaion för arbee med nya jänseprisindex men också som en allmän beskrivning av hur man kan beräkna jänseprisindex. Rapporerna översäs ill engelska och publiceras på SCB:s hemsida så a kollegor på saisikbyråer i andra länder kan a del av SCB/TPI:s uvecklingsarbee. SCB ackar Tack vare våra uppgifslämnare privapersoner, föreag, myndigheer och organisaioner kan SCB illhandahålla illförlilig och akuell saisik som illgodoser samhälles informaionsbehov. 2

3 Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys Innehåll Förord Sammanfaning Bakgrund Förusäningar för saisikarbee inom TPI-område Naionalräkenskapernas krav på prisindex Branschbeskrivning Forsa uveckling Urval Prismäningsmeoder Anaganden, viker och indexberäkning Borfallshanering och kvaliesjusering Slukommenar...12 Saisiska cenralbyrån 3

4 1 Sammanfaning Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys Teknisk provning och analys är en heerogen bransch, den innehåller.ex. analys av vaen, konroll av hissar, ypgodkännande av fordon och elekriska apparaer. Prissäningen inom branschen varierar beroende på föreag och jäns. Tjänserna kan prissäas per konrak, per imme eller genom specifikaionsprismäning. Specifikaionsprismäning innebär a prise erhålls från en prislisa där varje jäns som föreage uför har specificeras. Urvale har begränsas ill io föreag, dels på grund av olikheerna mellan föreagen dels för a de äcker en sor del av branschen. Meningen är a varje föreag i urvale ska besökas för a vi i samråd ska komma fram ill lämplig blanke och prismäningsmeod som passar jus dem. E oalindex för 74.3 kommer a beräknas där delindex för olika verksamhesområden vägs ihop. 4

5 Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys 2 Bakgrund I Sverige uppgår jänsebranschernas förädlingsvärde ill cirka 62 procen av näringslive oala förädlingsvärde. Beräkna som andel av Bruonaionalproduken (BNP) ugör näringslives jänseprodukion cirka 50 procen. Under sörre delen av 1900-ale låg denna andel srax under 40 procen av BNP för a under slue av sekle successiv öka. I ak med a jänseprodukionens andel av BNP vuxi har även behove av korreka volymberäkningar av jänseprodukionen öka. För a beräkna enskilda branschers uveckling måse förädlingsvärden rensas från inflaion. Prisuvecklingen för olika varor och jänser måse mäas och index beräknas innan de löpande priserna kan omvandlas ill fasa priser. För a omfaa de flesa jänsegrupper inom Sveriges naionalräkenskaper och för a uppfylla inernaionella krav uvecklas löpande nya index för jänsebranscherna. Tjänseprisindex (TPI) är e producenprisindex för jänser som avser mäa prisuvecklingen i branscher som producerar föreagsjänser. Idag finns TPI för dryg 40 procen av näringslives jänseprodukion. Flerale av de jänseprisindex som idag produceras har agis fram efer Under 1990-ale sarade uvecklingen med TPI för lokalhyror, hoelljänser sam inrikes resor med flyg. En gemensam arbesgrupp för Eurosa och OECD uppräades 2002 med syfe a uveckla en gemensam meod för europeiska jänseprisindex och a förse länder som uvecklar TPI med prakisk hjälp. En manual med bland anna prakiska beskrivningar av TPI för olika branscher arbeades fram 1. Manualen bygger på den redan befinliga PPI-manualen för indexeori och meod 2. Idag regleras uvecklings- och produkionsarbee i TPI genom en EUförordning 3. 1 Mehodological guide för developing producer price indices for services. Websie:hp:// 2 Producer Price Index Manual: Theory and pracice. Websie.hp:// 3 No 1165/98 concerning shor erm saisics. Saisiska cenralbyrån 5

6 Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys. 2.1 Förusäningar för saisikarbee inom TPIområde TPI är e producenprisindex som avser a redovisa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänser då dessa levereras från inhemska producener. Indexale avser e kvaral och prisuppgiferna skall ugöra e genomsni per kvaral. Mäningen bör avse ransakionspriser vilke är de pris som köparen fakisk bealar efer rabaer. När e jänseprisindex för en ny bransch skall uvecklas måse specifika branschrelaerade prismäningsproblem lösas. De är ill exempel ine allid självklar hur jänsen skall definieras. E anna problem är a jänserna som illhandahålls ofa är skräddarsydda för en speciell kund och illhandahålls endas en gång. Dea gör de svår a hia jämförbara jänser a följa över iden. Bland anna är de dessa problem som denna rappor behandlar för branschen i fråga: Vad är de som skall prismäas? Hur ser branschens prisbildning u? Och på vilke sä kan vi få in priserna på e sä som speglar prisuvecklingen uan a vara all för beungande för uppgifslämnarna? 2.2 Naionalräkenskapernas krav på prisindex EU sae genom pris- och sabiliespaken i Maasrich upp krierier gällande redovisningsprinciperna för medlemssaernas naionalräkenskaper i fasa priser. För fasprisberäkning rekommenderas a produkion och insasförbrukning deflaeras var för sig med godkända, kvaliesjuserade prisindex. Dea innebär a indexen enbar skall spegla förändringar som går a hänföra ill prisförändringar medan förändringar som har med kvanie, kvalie eller sammansäningen av varan/jänsen ine skall påverka index. Följs dessa rekommendaioner berakas indexe som en A-meod för fasprisberäkning. Alla länder inom EU har 6

7 Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys rangordna sina meoder, under översyn av Eurosa, enlig A, B och C meoder. Från och med år 2006 får inga C meoder användas inom ländernas naionalräkenskaper om ine dispens beviljas. För en mer uförlig beskrivning hänvisas ill Europeiska Naionalräkenskapssyseme ENS 1995, kap 10. Saisiska cenralbyrån 7

8 3 Branschbeskrivning Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys Uppgiferna i dea kapiel är inhäma från Föreagsdaabasen (FDB), Föreagens Ekonomi (FEK) på enheen för Näringslives srukur (NA/NS) sam genom föreagsbesök. Enlig Sandard för svensk näringsgrensindelning 2002 (SNI 2002) sorerar denna under SNI 74, Diverse övriga föreagsjänser. Branschen SNI sår för cirka 2 procen av den oala omsäningen inom SNI 74. SNI är uppdelad i sex undergrupper. Undergruppernas indelning överenssämmer med indelningen i SPIN föruom SPIN A som i SNI är uppdelad i grupperna Annan eknisk besikning och Annan eknisk provning och analys. Omsäningsuppgiferna i abell 3 är hämade från NA/NS där Annan eknisk besikning, provning och analys och Typgodkännande och besikning av moorfordon ugör den sörsa delen. Tillsammans sår dessa för 66 procen av den oala omsäningen inom branschen. Se abell 1 nedan. Tabell 1: Delgrupper i SPIN 74.3 Teknisk provning och analys med värden (MKr). SPIN Beskrivning OMS Provagning och analys av sammansäning och renhesgrad Provagning och analys av fysiska egenskaper Provning och analys av inegrerade mekaniska och elsysem Typgodkännande och besikning av moorfordon A Annan eknisk besikning, provning och analys Toal Källa: FEK, NA/NS Sandard för svensk produkindelning 2002 (SPIN 2002) är en sandard där produkerna länkas ill akivieerna (branscherna) i SNI SPIN 2002 är den svenska mosvarigheen ill EU:s produksandard CPA (Classificaion of producs by Aciviy). 8

9 Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys Tabellen nedan grundar sig på uppgifer från SCB:s föreagsdaabas (FDB) från Tabell 2: srukur per sorleksklass fördelad efer anal ansällda inom SNI Teknisk provning och analys Omsäning i MKr Anal ansällda Anal föreag % Anal ansällda % Neoom säning Toal Källa: Föreagsdaabasen 2005 De föreag som har angivi eknisk provning och analys som sin branschillhörighe (och ugör mer än 70 % av verksamheen) är 470 ill anale. Den sörsa delen, 385 föreag, har 0-4 ansällda. I denna grupp på 385 föreag finns 6 % av neoomsäningen och 3 % av oal anal ansällda inom branschen. Inom gruppen 0-4 ansällda är så många som 240 föreag (73%) enmansföreag. Den klar dominerande andelen av både neoomsäning (55%) och anal ansällda (66%) svarar 5 föreag med fler än 200 ansällda för. Föreagen inom branschen arbear med es av all från köksurusning ill faryg och flygplan, sam även ypgodkännade av ryckbehållare, moorfordon, kärnkrafsverk med mera. Föreagen i denna bransch verkar inom vi skilda områden med hel olika prissäningsmekanismer. I vissa fall är de konsuler som anlias och priserna säs uifrån pris per konsulimme, i andra fall uför föreagen analys av livsmedel eller brunnsvaen. De kan även röra sig om besikning av bilverksäder, kärnkrafsverk, hissar eller moorfordon. Inom branschen förekommer en sor prispress på markanden för offenliga kunder. % Saisiska cenralbyrån 9

10 4 Forsa uveckling Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys De har under föreagsbesöken framkommi a de är svår a hia en gemensam prismäningsmeod för alla föreag. Därför kommer under våren alla föreag som skall dela i undersökningen a besökas, så a vi illsammans kan uforma individuella prismäningsmeoder. Urvalssorleken kommer a hållas nere då sor kraf isälle kommer a läggas på a räffa uppgifslämnarna och illsammans med dem uarbea en lämplig blanke. 4.1 Urval E sannolikhesurval om io föreag från föreag klassificerade inom SNI 74.3 i Föreagsdaabasen har dragis med beakande av omsäningssorlek. En Cu-off gräns på io ansällda har använs. Av de io föreagen i urvale har fem dragis med så kallad säkerhe vilke innebär a de represenerar sig själva vid indexberäkningen medan de övriga fem delar lika på reserande vik. Urvale äcker oal 62 procen av den oala omsäningen inom branschen. Tabellen nedan visar hur urvale är fördela. Tabell 3. Visar urvale för SNI Anal Anal Neoomsäning MKr ansällda föreag Procen av branschens oala omsäning Toal Prismäningsmeoder De io föreag som är med i urvale kommer a besökas för a vi i samråd skall kunna uveckla en lämplig blanke och komma fram ill lämplig prismäningsmeod för varje enskil föreag. I idealfalle kommer föreagen kvaralsvis a ange fakiska ransakionspriser för re ill fem jänser inom de båda kundkaegorierna offenliga och privaa. Uifrån vad som framkommi vid föreagsbesöken kommer de bli fråga om konraksprismäning, specifikaionsprismäning och i vissa fall imprismäning. 10

11 Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys 4.3 Anaganden, viker och indexberäkning Nedan följer en beskrivning av hur man inom TPI beräknar index. De är även på dea vis indexberäkningen för branschen Teknisk provning och analys kommer a gå ill. För alla föreag beräknas e geomerisk medelvärde för prisförändringen inom föreage. Index för varje föreag beräknas enlig: I m 0, a = i= 1 p p a, i 0 a, i 1/ m Där I 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk p, = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk a i 0 p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken m = anal jänser inom föreag a Näsa seg är a geomerisk väga ihop de olika föreagsindexen ill e oalindex för branschen. De sörsa föreagen får en vik uifrån sin omsäning och de mindre föreagen får dela på reserande vik. Toalindex för branschen ges av: I 0, T = n ( I 0, a ) a= 1 wa Där I 0,T = oalindex med basidpunk 0 för branschen vid idpunk I 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk Saisiska cenralbyrån 11

12 Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys w a = vik för föreag a n = anal föreag i undersökningen för branschen 4.4 Borfallshanering och kvaliesjusering Skulle borfall uppså sker impuering enlig lämplig meod. I de fall kvaliesjusering bli nödvändig uförs denna i nära konsulaion med föreage. 5 Slukommenar Inom branschen Tekniks provning och analys finns en rad olika verksamhesområden där viker finns a illgå från NA/NS. Tyvärr är ine FDB, som används för a dra urvale, indelad på samma sä. Därmed går de ine a förusäa a de urval som dragis represenerar alla verksamhesområden. De går heller ine a ugå från a de olika verksamhesområdenas prisuveckling ine skiljer sig å. Under försa åre som är e prov år för undersökningen kommer en uvärdering av urvalssorlek och meod för indexberäkning a genomföras. E änkbar alernaiv för indexberäkning är a föreagens jänser vikas mellan offenliga och privaa och a man även ar hänsyn ill vilke verksamhesområde som föreage arbear inom. 12