VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25"

Transkript

1 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun , 14 Hallsahammars kommun,

2 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp: Gun Törnblad, Thomas Norrman och Jacob Lihammer Köpings kommun Arbesgrupp: Riia Haukilahi och Åsa Wesergren I båda kommunerna har KSAU vari syrgrupp. Framsäll av: Ramböll Sverige AB Rober Engblom, planeringsarkiek P/MSA Foon och illusraioner: Ramböll Sverige AB, om ine aa anges. Karor: Berny Karlsson, Helena Brämerson Gaddefors och Rober Engblom om ine aa anges. Uppdragsnummer 613A Ramböll Sverige AB Väsermarksgaan Eskilsuna 2

3 Sammanfaning De naionell uppsaa målen är a andelen förnybar energi ska vara mins 50 procen av den oala energianvändningen år För vindkrafen fis en planeringsram på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh ill havs. De långsikiga måle för enermråde i läne är a Väsmanland ska vara e föregångslän när de gäller minskning av resurs- och energiförbrukning sam usläpp av klimagaser. Före år 2050 ska länes energiförbrukning och usläpp av klimagaser ha närma sig en nivå som mosvarar den ekologiska andelen i e global perspekiv. Väsmanland ska bidra ill en rvis fördelning av världens resurser och förebygga negaiva konsekvenser av usläpp av klimagaser. Dea handling är en gemensam vindkrafspolicy för Hallsahammars och Köpings kommuner. Anagen vindkrafspolicy ugör en mellankommunal övergripande överenskommelse för Hallsahammars och Köpings kommuner som visar kommunernas gemensamma viljeinrikning ill en ansvarsfull ubyggnad av vindkraf med hänsyn agen ill de övergripande lokala vindkrafsförusningarna. E offenlig samråd för vindkrafspolicyn har genomförs där allmänheen, länssyrelsen, andra berörda myndigheer ec. givis möjlighe a lämna synpunker. Tiden för samråde pågick fr.o.m. 31 okober 2011.o.m. 16 januari 2012 och oal inkom 31 yranden, vilka sammansälls och bemös i en samrådsredogörelse. En översik av de förändringar som ske mellan samråd och anagande fis även under rubriken 1.5 Genomför samråd och övergripande revideringar i vindkrafspolicyn. I e europeisk perspekiv har Sverige goda vindförusningar. I e naionell perspekiv fis de dock många delar av lande som har bre vindförusningar än Väsmanlands län. En pågående snabb eknikuveckling och ökande energipriser i kombinaion med a de bäsa vindlägena as i anspråk medför a även lägen med ine full lika bra vindförhållanden kan bli inressana för vindkrafseableringar. Idag behövs ungefär årsmedelvindhasigheer på ca 6,5-7 m/s för a de ska vara kommersiell inressan för sorskaliga vindkrafseableringar. En ny vindkarering publicerades av Energimyndigheen under senare halvan av Uppdaering av underlage i policyn efer samrådskede med den nya vindkareringen från Energimyndigheen visar generell någo högre årsmedelvindar i kommunerna än idigare vindkarering. Den nya vindkareringen visar bl.a. årsmedelvindar på 6,5-7,5 m/s för sörre delar av kommunerna och >7,5 m/s för ensaka mindre områden vid 110 meers höjd. Vid 120 meers höjd redovisas årsmedelvindar på 7-7,5 m/s för sörre delar av kommunerna och >7,5 m/s för flera områden. I vindkrafspolicyn ges en gemensam övergripande bild av vindkrafsförusningarna i Hallsahammars och Köpings kommuner, inklusive en inledande usökning av vilka områden som kan ses som inressana för eablering av grupper av sörre vindkrafverk sam vilka områden där en mer resrikiv hållning ill vindkrafseableringar kan vara lämplig. I policyn anges även gemensamma övergripande planerings- och lokaliseringsprinciper för vindkraf sam gemensamma riklinjer/sällningsaganden som anger hur vindkrafsfrågor avses a behandlas i de angivna vindkrafsinressana och resrikiva områden respekive i övriga områden inom kommunerna. I dagsläge bedöms bl.a. en resrikiv hållning ill vindkrafseableringar vara lämplig för de Mälarnära områdena. Dea med hänsyn ill bl.a. förekomsen av sarka bevarandeinressen sam ill områdes förhållandevis a avsånd mellan bosadsbebyggelsen. Dock ueslus ine möjligheen hel a de i framiden evenuell kan bli akuell med en vindkrafseablering i Mälaren. Om eablering av en vindkrafsgrupp i framiden blir akuell i Mälaren så bör dea föregås av en gemensam planering med övriga kommunerna i väsra Mälaren så a en god hushållning med de värdefulla landskaps- och vaenområdena kan upprhållas. Möjligheerna ill eablering av en evenuell vindkrafsgrupp i Mälaren inom Hallsahammars och Köpings kommuner bedöms dock som förhållandevis begränsade. Med söd av de grundläggande planeringsprinciperna och resulae av överlagringsanalyser, som anges i kapiel 6, idenifieras e mindre anal olika områden i Hallsahammars och Köpings kommuner ha grundläggande översikliga förusningar a rymma grupper av sörre vindkrafverk. I vindkrafspolicyn anges fyra områden som inressana för eablering av grupper av sorskalig vindkraf i Hallsahammars och Köpings kommuner. Två områden i Köpings kommun, e område i Hallsahammars kommun sam e område på gränsen mellan kommunerna, samliga lokaliserade på land. Dessa redovisas i plankaran under kapiel 7 illsammans med de resrikiva områdena. Inom de områden som anges som vindkrafsinressana vill Hallsahammars och Köpings kommuner främja en ansvarsfull ubyggnad av förnyelsebar 3

4 energiprodukion genom grupper med sorskalig vindkraf. Anagande av policyn iebär dock ine a några sluliga sällningsaganden ill lämpligheen av vindkrafseableringar för de olika upekade områdena gjors. Yerligare e par områden med likvärdiga översiklig goda vindkrafsförusningar, som upekade vindkrafs inresana områden, har idenifieras efer uppdaering med Energimyndigheens nya vindkarering. Dessa har dock ine bedöms som akuella a gå vidare med som vindkrafsinressana områden i föreliggande vindkrafspolicyn. Dea bl.a. med hänsyn ill kommunernas viljeinrikning ill en ansvarsfull ubyggnad av vindkrafen sam vidhållande av en god hushållning med mark- och vaenresurserna i kombinaion med a de redan inom de områden som pekas u som vindkrafsinressana bedöms rymmas en väsenlig ubyggnad av vindkraf inom kommunerna. Teoreisk uppskaa skulle de vindkrafsinressana områdena kua rymma verk med en oalhöjd på ca 150 m och en effek på 3MW per verk. Den högre siffran anger e eoreisk maximal anal verk med e inbördes avsånd på 500 m mellan verken. Dock är de ej saolik a dea eoreiska anal verk fakisk går a rymma inom områdena med hänsyn ill lokala förusningar, behove av illfarsvägar ec. Den lägre siffran redovisar en någo mer avvägd uppskaning, med viss hänsyn agen ill lokala förusningar, behov av skyddsavsånd m.m. De fakiska anale verk som kan rymmas kan avgöras förs efer vidare uredningar i samband med prövning och projekering av evenuella vindkrafsanläggningar. 35 verk skulle mycke grov uppskaa kua ge en energiprodukion på ca 210 GWh om verken i sni producerar ca 2 GWh (2000 MWh) per insallerad MW (schablonuppskaning uan invägande av specifika lokala vindförusningar). Dea iebär a ca en redjedel av kommunernas elenergiförbrukning ren eoreisk skulle kua äckas av vindkraf inom de vindkrafsinressana områdena. Läsanvisning Vindkrafspolicyn ska läsas parallell med framagen landskapsanalys sam kommunernas övriga översikliga planer. Vindkrafspolicyns åa kapiel kan översiklig delas in i re grupper. Den som enbar är inresserad av vindkrafspolicyns sällningsaganden kan.ex. fokusera på kapiel 7-8 sam inledningen av kapiel 6. Kapiel 1-4 Ger bakgrundsinformaion om vindkraf generell, om vindkrafspolicyn och om lagsifning. Kapiel 5-6 Kapiel 5 redovisar en samlad bild av de övergripande vindkrafsförusningarna i kommunerna, vikiga upekade allmäa inressen sam pågående och planerad markanvändning. I kapiel 6 anges e anal grundläggande planeringsprinciper för lokalisering av vindkraf i Hallsahammars och Köpings kommuner. Här ges också en beskrivning av hur analys och usökning av vindkrafsinressana områden gå ill, med söd av planeringsprinciperna sam överlagringsanalyser av de övergripande förusningarnas förhållande ill varandra. Kapiel 7-8 Kapiel 7 redovisar bl.a. plankara och sällningsaganden/ riklinjer ill vindkrafsubyggnad i olika klassificeringsområden - vindkrafsinressana, resrikiva sam övriga områden. I kapiel 8 ges en närmare beskrivning av de områden som bedöms som vindkrafsinressana, d.v.s. de områden som bedöms inressana för eableringar av grupper med sörre vindkrafverk. 4

5 Iehållsföreckning 1. Inledning Bakgrund Naionella mål nala mål Vindkrafspolicyns syfe och roll Genomför samråd och övergripande revideringar Pågående och forsa översiksplanering 9 2. Lagsifning & illsåndsprocessen Kommunernas ansvar och roll Principiell översik av prövnings-/anmälningskrav för vindkrafsanläggningar Plan- och bygglagen Miljöbalken Beskrivning av miljöeffeker och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Krav på samråd med berörda Samordning av bygglovhanering och anmälan enlig miljöbalken Tekniska krav Vindenergi Hälso- och säkerheskrav Typer Placering Ybehov Vägar Transporer av vindkrafverk Ansluning ill eln Generella förusningar, riklinjer, konsekvenser m.m Energi- och övrig resurshushållning Landskape Naurmiljö och djurliv Kulurmiljö Upplevelsevärden för frilufsliv och urism Buller, skuggrörelser och reflexverkan Risker- och behov av skyddsavsånd Vägar Järnvägar Krafledningar Toalförsvare Luffar och hindermarkering Telekommunikaion Lokala förusningar Landskapes lokala förusningar Topografi Övergripande vindkrafsförusningar 32 Vindförusningar 32 Bufferavsånd ill bebyggelse, vägar, 36 krafledningar m.m Bevarandeinressen Pågående och planerad markanvändning m.m Analys Grundläggande planeringsprinciper för lokalisering av vindkraf i Hallsahammars och Köpings kommuner Analys av vindkrafsförusningarna Sammanvägd analys av vindkrafsförusningarna Sällningsaganden och överväganden Klassificering 53 Generella riklinjer för uppförande av vindkrafverk i Hallsahammars och Köpings kommuner Vindkrafsinressana områden 54 Riklinjer för ubyggnad inom: Vindkrafsinressana områden srikiva områden för vindkraf 57 Riklinjer för ubyggnad inom: srikiva områden Övriga områden 58 Riklinjer för ubyggnad inom: Övriga områden Beskrivning av vindkrafsinressana områden V Vindkrafsinressan område V Vindkrafsinressan område V Vindkrafsinressan område V Vindkrafsinressan område V4 73 ferenser och underlag 77 Mer informaion om vindkraf 77 5

6 6

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Frågan om minskad klimapåverkan, långsikig hållbar uveckling och omsällningen ill förnyelsebar energi sår hög upp på agendan både global och naionell. På regeringsnivå verkas de för a öka ubygganden av förnyelsebar energi på olika s, ine mins genom vindkraf. Som e vikig led för a förbereda och underla för vindkrafseableringar har de från naionell nivå illsas möjlighe för kommuner a söka salig planeringssöd för översiklig vindkrafsplanering. Hallsahammars och Köpings kommuner har gemensam beviljas saliga medel för framagande av vindkrafspolicyn. Hallsahammars och Köpings kommuner beviljades under vinern 2011 via Boverke salig bidrag för a a fram en gemensam vindkrafspolicy sam en landskapsanalys för de båda kommunerna. Ramböll Sverige AB har på uppdrag av kommunerna under våren/sommaren 2011 agi fram en samrådshandling för föreliggande vindkrafspolicy sam en illhörande övergripande landskapsanalys. Vindkrafspolicyn har efer genomför samråd revideras under Framagande och revideringar av vindkrafspolicyn har ske under ledning av en poliisk syrgrupp sam en jänsemaagrupp från respekive kommun. Vindkrafspolicyn är änk a fungera som e gemensam planeringsunderlag med grundläggande sällningsaganden gällande vindkrafsubyggnaden inom kommunerna. På sik kan även vindkrafspolicyn komma a inarbeas i kommunernas respekive översiksplaner genom illägg ill dessa. Landskapsanalysen är änk a fungera som e underlag och komplemen ill vindkrafspolicyn sam fungera som e söd vid övrig planering och prövning enlig Plan- och bygglagen sam Miljöbalken. Vindkrafspolicyn sam sällningsaganden i dea ar sin ugångspunk i den eknik, sorlek och uformning av vindkrafverk som idag dominerar den pågående naionella vindkrafsubyggnaden, d.v.s. (vad de gäller sorskalig vindkraf) verk med sående roaionsrikning (propellerverk) med oalhöjder på uppill ca 150 m och några ioal meer där över. Om de ill följd av eknikuveckling blir akuell med andra yper av verk som påaglig avviker från dessa vad de gäller krav på förusningar eller påverkan på omgivningen kan vindkrafspolicyns sällningsaganden behöva omprövas. En vindkrafsubyggnad i Hallsahammars och Köpings kommuner kan komma a kräva verk med oalhöjder som överskrider 150 m oalhöjd, vilke i enlig nuvarande föreskrifer kräver hindermarkering med höginensiv vi blinkande sken. Om verk som kräver sådan eller liknande hindermarkering blir akuella är de särskil vikig a evenuella sörningsrisker från hindermarkering idig uppmärksammas, så lång som möjlig minimeras och i erforderlig omfaning beakas vid bedömning av den illänka eableringens lämplighe. 1.2 Naionella mål Riksdagen har beslua a energipoliiken ska uformas så a den underlar en omsällning ill e ekologisk hållbar samhälle. De iebär bland aa a elförsörjningen i framiden ska grundas på användningen av varakiga, förnyelsebara och hels inhemska energikällor. I den av riksdagen anagna klima- och energipoliiken En sammanhållen klima- och energipoliik (prop 2008/09:163) framgår bland aa a andelen förnybar energi ska vara mins 50 procen av den oala energianvändningen år Samidig ss en planeringsram för vindkraf på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh ill havs. Begreppe planeringsram erser de idigare begreppe planeringsmål för a yerligare ydliggöra a de ine handlar om e ubyggnadsmål. Under 2010 producerade vindkrafen 3,5 TWh. Vid årskife fas de 1639 verk med en oal insallerad effek på 1997 MW. Under perioden sepember 2010-augusi 2011 uppgick elprodukionen från vindkraf i Sverige ill över 5 TWh. 1.3 nala mål Länssyrelsen i Väsmanlands län og under 2008 fram Klima- och energisraegin för läne. Sraegin ska vara e seg vidare i e samordna arbee inom läne för a nå uppsaa mål inom energi- och klimaområde. De långsikiga måle för enermråde i läne är a Väsmanland ska vara e föregångslän när de gäller minskning av resurs- och energiförbrukning sam usläpp av klimagaser. Före år 2050 ska länes energiförbrukning och usläpp av klimagaser ha närma sig en nivå som mosvarar den ekologiska andelen i e global perspekiv. Väsmanland ska bidra ill en rvis fördelning av världens resurser och förebygga negaiva konsekvenser av usläpp av klimagaser. 7

8 Sraegin fram ill år 2020 bygger på fyra insasområden: Minskad oal förbrukning av energi i Väsmanlands län Effekivisering av energianvändningen genom bl.a. effekivare ransporer och effekivare energianvändning i bosäder och lokaler Bye av bränsle och ökad andel förnybara energislag Övriga usläpp av klimagaser 1.4 Vindkrafspolicyns syfe och roll Framagande av en gemensam vindkrafspolicy för Hallsahammars och Köpings kommuner är e seg på vägen ill a skapa möjligheer för en mer uhållig förnyelsebar energiprodukion. Vindkrafspolicyns övergripande syfe är a ugöra e kommungränsöverskridande beslus- och planeringsunderlag med avsik a underla a en framida ubyggnad av vindkraf i Hallsahammars och Köpings kommuner kan komma ill sånd, samidig som en god hushållning med mark och vaenresurser bibehålls. I vindkrafspolicyn ges därför en gemensam övergripande bild av vindkrafsförusningarna i kommunerna, inklusive en inledande usökning av vilka områden som kan ses som inressana för eablering av grupper av sörre vindkrafverk sam vilka områden där en mer resrikiv hållning ill vindkrafseableringar kan vara lämplig. Vindkrafspolicyn iehåller även gemensamma riklinjer/sällningsaganden som anger hur vindkrafsfrågor avses a behandlas i kommunerna sam övergripande planeringsoch lokaliseringsprinciper för vindkraf (som bl.a. illämpas vid usökande av vindkrafsinressana och resrikiva områden). 8 Någon formell miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har ine uppras för förslagen i vindkrafspolicyn. Dock har usökningsprocessen av vindkrafsinressana områden, resrikiva områden, riklinjer ec. medvee uformas för a på e översiklig plan minska risken för konfliker med mosående enskilda och allmäa inressen sam bidra ill a en god hushållning med både mark-, naur-, och vindresurser bibehålls. Om vindkrafspolicyn på sik inarbeas i respekive översiksplan behöver en MKB uppras. Krav på upprande av MKB kan även komma sällas i samband med prövning av en specifik vindkrafsanläggning. Framagande av vindkrafspolicyn iebär dock ine a några sluliga sällningsagande ill lämpligheen av vindkrafseableringar i de olika upekade områdena gjors. Informaion och sällningsaganden i vindkrafpolicyn är a beraka som underlag för kommande planering, uredningar, prövning och beslu av markområdenas lämplighe för vindkraf. Anagen vindkrafspolicy ugör en mellankommunal övergripande överenskommelse för Hallsahammars och Köpings kommuner som visar kommunernas gemensamma viljeinrikning ill en ansvarsfull ubyggnad av vindkraf i kommunerna med hänsyn agen ill de övergripande lokala vindkrafsförusningarna. Vindkrafspolicyn ska även läsas parallell med gällande kommunala översiksplaner sam med söd av framagen landskapsanalys vid forsa planering och prövning av vindkrafseableringar. 1.5 Genomför samråd och övergripande revideringar E offenlig samråd för vindkrafspolicyn har genomförs där allmänheen, länssyrelsen, andra berörda myndigheer ec. givis möjlighe a lämna synpunker. Vindkrafspolicyn godkändes för samråd av kommunsyrelsen i Hallsahammar den 17 okober 2011 och av kommunsyrelsen i Köpings kommun den 11 okober Tiden för samråde pågick fr.o.m. 31 okober 2011.o.m. 16 januari Aonsering av samråde skedde i de lokala idningarna Bärgslagsblade, Magazin24 och VLT. I Hallsahammars kommun har samrådshandlingar fuis illgängliga i kommunhuse, på biblioeken i Hallsahammar och Kolbäck sam i Knypunken i Srömsholm. I Köpings kommun fas samrådshandlingar illgängliga på sadsarkiekkonore, biblioeken i Köping och Kolsva sam Sorbygården i Munkorp och friidshemmen i Himmea och Odensvi. Samrådshandlingar och sändlisa har även fuis illgängliga på båda kommunernas hemsidor. I Hallsahammars kommun hölls även e öppe medborgardialogmöe den 6 december 2012, vilke vid vå illfällen ian möe aonserades i Väsmanlands lokalidning. Toal har 31 skrifliga synpunker inkommi från insanser, organisaioner, enskilda m.fl. Inkomna synpunker sam kommunernas bemöande av dessa fis redovisade i en separa samrådsredogörelse. Vindkrafspolicyn har efer samråde kompleeras och revideras i viss omfaning. De övergripande revideringar som genomförs efer samråd är a: Underlage i vindkrafspolicyn har uppdaeras med en ny vindkarering som publiceras av Energimyndigheen under senare halvan av Bl.a. den översikliga analysen har uppdaeras med hänsyn ill den nya vindkareringen. Område V1 har minskas i omfaning, och koncenreras ill den nordväsra delen.

9 VINDKRAFTSPOLICY, HALLSTAHAMMARS OCH KÖPINGS KOMMUNER Vindkrafspolicyn har kompleeras med generella riklinjer för vindkrafseableringar i Hallsahammars och Köpings kommuner. Riklinjerna avser bl.a. generella hänsynsaganden som skall göras vid och efer en vindkrafseablering sam uformning av verk och grupper av verk. Ugångspunkerna för vindkrafspolicyn vad de gäller yp av verk, höjder ec. har förydligas i inledningskapile. Vissa mindre förydliganden och kompleerande skrivningar har lyfs in bl.a. vad de gäller ransporer av verk, behov av avsånd ill krafledningar och elekommunikaion. I övrig har i huvudsak mindre juseringar sam redakionella förändringar genomförs. 1.6 Pågående och forsa översiksplanering Vid framagande av föreliggande vindkrafspolicy har de både i Hallsahammars kommun och i Köpings kommun bedrivis arbee med a a fram nya kommunövergripande översiksplaner. Den nya översiksplanen för Hallsahammars kommun hölls usälld under våren 2011 och anogs i okober För Köpings kommun hölls usällning för ny översiksplan under november 2011 ill februari 2012 och anagande skede i sepember Kommunernas avsik är a på sik överväga e inarbeande av vindkrafspolicyn i respekive översiksplan genom emaiska illägg för vindkraf, vilke då kommer iefaa upprande av MKB för illägge sam ny samråd med allmänhe och berörda myndigheer. 2. Lagsifning & illsåndsprocessen 2.1 Kommunernas ansvar och roll Kommunen har genom Plan- och bygglagen (2010:900) och principen om kommunal självsyrelse e avgörande inflyande över markanvändningen inom kommunen. Sedan de nya reglerna för prövning av vindkraf rädde i kraf är bygglov ine nödvändig för vindkrafverk som har illsånd enlig miljöbalken. Kommunen har ändå genom plan- och bygglagens besämmelser om översiksplan e sark planeringsverkyg för lokalisering av bl.a. vindkraf. En översiksplan är ine bindande men den illms beydelse vid prövning av ärenden i olika insanser. Näverkärre Björken Ire Iresjön Ulbosjön Oppäsen Alvesa Bjurnäsviken Näsviken Kila Sora Vålen Väsra Skedvi Skedvisjön Rölen Väslandaholm Bernshammar Sundänge Gisslarbo 250 Sicklinge Hedsrömmen Lärser Lundbysjön Barksalund Hedsrömmen 250 Vågsjön Grönö Ösuna Borsingby Tillsånd ill vindkrafverk som ine är bygglovsplikiga får ges bara om kommunen har illsyrk de. Dea iebär i prakiken en veor för kommunen i mål eller ärenden om illsånd a uppföra vindkrafverk. Några särskilda regler som syr kommunens yrande inom ramen för illsåndsprövningen fis ine uöver de allmäa krav på saklighe och opariskhe som gäller för kommunal verksamhe. geringen kan, ros a kommunen ine illsyrk en anläggning, illåa verksamheen med söd av 17 kap. 6 miljöbalken, om de är syerligen angeläge från naionell synpunk a verksamheen kommer ill sånd. De är vikig a en kommun som är negaiv ill en eablering av vindkraf redan under samrådsprocessen enlig 6 kap. miljöbalken ydlig redogör för sin uppfaning. Aars riskerar verksamhesuövaren a dra på sig kosnader för prövningsprocessen i onödan. Kommunerna har frihe a organisera Gryen Kölsa Kolsva Kolsva bruk Häggsa Köpings kommun Gusa Kindbro Tvea Valla Valsa Köping Köpingsån Jägaråsen Malmön Säholm 252 Lusigkulla Duvhällarna Hallsahammar Förunda Näs Rallsa NorrbySvenby Skällby Tibble Sörsafors Hallsahammars Säudd Munkorp Sorby Dåvö Senby kommun Vallby Vänsa Kolbäck Kyrkbyn Mölnorp 252 Herrskogen Srömsholm Mälaren Borgåsund Galen Mälaren Översikskara för område policyn behandlar Galen 0 o 6 km 9

10 sina verksamheer och fördela ansvare mellan nämnder på olika s. De är kommunfullmäkige som anar reglemene för kommunen och fördelar arbesuppgiferna mellan de olika nämnderna och syrelserna. Fullmäkige anar översiksplan och enlig huvudregeln även dealjplaner. Vidare kan kommunfullmäkige påkalla regeringsprövning av sörre vindkrafsprojek enlig 17 kap. miljöbalken. Kommunfullmäkige fassäller dessuom axor för prövning och illsyn både enlig PBL och miljöbalken. Kommunsyrelsen förbereder ärenden ill kommunfullmäkige och kan även vara ansvarig för översiksplaneringen. Kommunen har aler, inklusive r a överklaga ärenden om illsånd enlig miljöbalken för a illvaraa miljöinressen och andra allmäa inressen inom kommunen och föreräds då vanligen av kommunsyrelsen (se 22 kap. 6 miljöbalken). Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd eller mosvarande ar emo anmälningar enlig miljöbalken för anmälningsplikiga vindkrafverk på land och är dessuom illsynsmyndighe enlig miljöbalken för dessa. Nämnden kan vidare vara illsynsmyndighe för illsåndsplikiga vindkrafverk om länssyrelsen har delegera den illsynen ill kommunen. Nämnden kan dessuom meddela illsynsbeslu med anledning av evenuella sörningar från vindkrafverk. Kommunens byggnadsnämnd eller mosvarande är ansvarig för kommunens bygglovshanering. Vidare avgör den ansvariga nämnden om de ska krävas dealjplan eller ine för e vindkrafsprojek sam ansvarar för evenuell planprocessen. 2.2 Principiell översik av prövnings-/anmälningskrav för vindkrafsanläggningar De fis många lagar a a hänsyn ill inför och vid uppförande av vindkrafverk. Vissa lagar är dock mera cenrala, som Miljöbalken (MB) och Plan- och bygglagen (PBL). Tillsåndsprövning eller samråd kan krävas även enlig flera andra lagsifningar beroende på vindkrafsanläggningens uformning och lokalisering. Om.ex. fornmien kan komma a ändras eller skadas krävs de illsånd av länssyrelsen enlig kulurmieslagen och för a bygga elekriska sarksrömsledningar krävs de illsånd enlig ellagen. Vilka beslu som akualiseras enlig olika förfaningar varierar beroende på de enskilda falle: vindkrafsanläggningens uformning, lokaliseringen och ibland kommunens vilja a planlägga de akuella område. Även de som föreskrivs i bl.a. förordningen om miljöfarlig verksamhe och hälsoskydd (FMH) har beydelse för prövningen av vindkrafverk. De fis i huvudsak fyra olika yper av prövningsklasser för vindkrafverk på land; miniverk, gårdsverk, medelsora anläggningar och sora anläggningar. Två olika yper av prövningsklasser fis även för vindkrafseableringar i vaen (se blå rua på näsa sida). 2.3 Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen, PBL (2010:900) reglerar planläggning av mark- och vaenområden och har sor beydelse för lokaliseringen av vindkrafverk. I lagen regleras också bl.a. bygglov och de ekniska egenskapskrav som samhälle kan sälla på byggnader och byggnadsverk. De är kommunen som faar beslu enlig PBL. Planläggningen iehåller en procedur som ger inflyande även för länssyrelsen och andra myndigheer sam för enskilda och organisaioner. Länssyrelsen och regeringen har också vissa begränsade möjligheer a syra över den kommunala planeringen. Prövningen enlig PBL är från formell synpunk oberoende av den prövning som kan ha ske enlig aan lagsifning. Prövning enlig aan lagsifning får ine lämnas i srid mo dealjplan eller områdesbesämmelser. Hushållningsbesämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ska illämpas, ine bara vid illsåndsprövningen enlig miljöbalken, uan även vid planläggning och prövning av bygglov enlig plan- och bygglagen. Översiksplan Alla kommuner ska ha en akuell översiksplan som anger grunddragen i användningen av mark- och vaenområdena, kommunens syn på hur den byggda miljön ska uvecklas och bevaras sam hur kommunen avser a illgodose redovisade riksinressen och följa gällande miljökvaliesnormer (3 kap. 2, 4 och 5 PBL). I den kan ill exempel redovisas vilka områden inom kommunen som är lämpliga eller olämpliga för vindkrafseableringar och vilka konsekvenserna blir av olika alernaiv. Områden av riksinresse för vindbruk ska redovisas. Planen är vägledande men ine juridisk bindande och har en sor yngd som underlag för lokaliseringsöverväganden och illsåndsärenden. Enlig hushållningsförordningen (1998:896) ska en myndighe vid illämpningen av 3 och 4 kap. miljöbalken bland aa ange om ågärden sämmer överens med den gällande kommunala översiksplanen. 10

11 Miniverk Anal/Höjd: 1 verk max 20 m oalhöjd Roordiam. : Max 3 m roordiameer Prövning: Ej bygglov. Bygglov krävs dock om placering sker närmare från gränsen än verkes oalhöjd eller om verke moneras fas på en byggnad. Anmälan ill kommunen kan krävas enlig 6 kap. 5 pk 7 plan- och byggförordningen. E så kalla miniverk definieras som e vindkrafverk med en oalhöjd på maximal 20 m och med en roordiameer på maximal 3 m. De krävs ine bygglov enlig plan- och bygglagen för a bygga e sådan vindkrafverk om ine verke ska moneras på en byggnad eller kommer uppföras på e närmare avsånd från omgränsen än verkes höjd. Gårdsverk Anal/Höjd: 1 verk m oalhöjd Roordiam. : Mer än 3 m roordiameer Prövning: Bygglov och anmälan (kommunen) E så kalla gårdsverk definieras som e vindkrafverk med en oalhöjd på m eller e verk vars roordiameer översiger 3 m. För a bygga e sådan vindkrafverk krävs bygglov enlig planoch bygglagen. Bygglov handläggs av kommunens byggnadsnämnd (eller mosvarande nämnd).! För a bygga vindkrafverk i vaenområden krävs illsånd för miljöfarlig verksamhe och vaenverksamhe enlig miljöbalken sam kommunens illsyrkan. Tillsånd för vindkrafseablering i vaen prövas normal av miljödomsolen. Dealjplan Sedan 1 augusi 2009 gäller a krav på dealjplan för vindkraf endas gäller i vissa fall. Krav på dealjplan för vindkrafverk regleras i 4 kap. 3 plan- och bygglagen. Där anges a markens lämplighe för vindkrafsanläggningar endas ska prövas i de områden där de råder sor eferfrågan på mark för byggnader eller andra anläggningar. Dea krav på dealjplan Principiell översik av prövningsklasser Medelsora anläggningar Anal: 2 eller fler verk alernaiv... Höjd: 1 verk med oalhöjd över 50 m Prövning: Miljöbalksanmälan, bygglov och anmälan (kommunen) En så kallad medelsor anläggning definieras som e vindkrafverk med en oalhöjd som översiger 50 meer eller en anläggning där vå eller fler vindkrafverk sår illsammans. För a bygga en medelsor landbaserad vindkrafsanläggning krävs anmälan enlig miljöbalken sam bygglov enlig plan- och bygglagen. Såväl bygglov och anmälan enlig miljöbalken prövas av kommunen. Sora anläggningar Anal/Höjd: 2 eller fler verk med oalhöjd över 150 m alernaiv 7 eller fler verk med oalhöjd över 120 m Prövning: Miljöbalksillsånd (Länssyrelsen), kommunens illsrykan och anmälan ill kommunen En så kallad sor anläggning definieras som en gruppsaion som besår av 2 eller fler vindkrafverk med en oalhöjd över 150 m eller en gruppsaion som besår av 7 eller fler vindkrafverk med en oalhöjd över 120 m. För a bygga en sor landbaserad vindkrafsanläggning krävs illsånd enlig miljöbalken sam kommunens illsyrkan. Ansökan om illsånd enlig miljöbalken prövas av länssyrelsen. gäller oberoende av om bygglov krävs eller ine. En bedömning av om dealjplan krävs eller ine görs av kommunen. Fasighesägaren har under planens genomförandeid (5 ill 15 år) r a använda och bebygga sin mark i överenssämmelse med planen, så kallad byggr. I dealjplanen kan också under vissa förusningar besluas om bygglovsbefrielse för vissa ågärder, dock ine om bygglov krävs för a illvaraa graars inresse eller allmäa inressen. Om dealjplan as fram för e område krävs de skolossningsillsånd av polismyndigheen för a kua bedriva jak enlig ordningslagen 3 kapile 6. Då är även jakrsiehavare samrådspar. Krävs dealjplan för en vindkrafseablering kan dea således delvis försvåra jakförusningarna inom de planlagda område. Bygglov och anmälan I Plan- och byggförordningen, PBF (2011:338) fis regler för bygglov gällande vindkrafverk. Se blå rua nedan. Bygglovsprövningen gäller lokalisering, yre uformning och användning. De ekniska egenskaperna behandlas i samband med bygglove men kan klaras u efer de a bygglov ges. Uppförande av vindkrafverk får ine påbörjas ian byggnadsnämnden (eller mosvarande nämnd på kommunen) har ge e sarbesked. Ian vindkrafverke får as i bruk ska e slubesked erhållas. De krävs bygglov enlig 6 kap. 1, planoch byggförordningen (2011:338) för a uppföra vindkrafverk med en vindurbin som är sörre än 3 meer, har en höjd på över 20 meer, ska moneras fas på byggnad eller placeras på e avsånd från gränsen som är mindre än krafverkes höjd över marken. Om vindkrafverke eller anläggningen ska illsåndsprövas enlig 9 eller 11 kap. i miljöbalken krävs inge bygglov uan bara en anmälan enlig 6 kap. 5 plan- och byggförordningen. Bygglov krävs även för a uppföra eller bygga ill.ex. en eknikbod eller en ransformaorsaion. Om vindkrafverke eller anläggningen ska illsåndsprövas enlig 9 eller 11 kap. miljöbalken krävs inge bygglov uan bara en anmälan enlig PBF 6 kap. 5. Krave på anmälan gäller även för nybyggnad eller ändring för mindre, bygglovbefriade vindkrafverk. 11

12 Uanför dealjplanelag område Uanför dealjplanelag område bedöms anläggningens lämplighe uifrån översiksplanens riklinjer sam de allmäa besämmelserna i plan- och bygglagen och miljöbalken. Hushållningsbesämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ska illämpas. Även om kommunen behandla vindkrafsfrågan i översiksplanen måse varje ansökan behandlas uifrån de speciella förusningar som gäller i varje enskil fall. De räcker ine a bara hänvisa ill allmäa riklinjer i översiksplanen. För a bygglovbeslue ska så sig i en evenuell överprövning behöver kommunen uveckla sina sakskäl och moivera dem uifrån lagsifningen, översiksplanen och den akuella plasen. En förusning för a ge bygglov är a anläggningen ine kräver dealjplaneläggning. Inom dealjplanelag område Inom dealjplanelag område ska anläggningen sämma överens dels med dealjplanens besämmelser, dels med allmäa riklinjer i plan- och bygglagen om hänsyn ill sads- och landskapsbild, säkerhesfrågor och sörningar m.m. Mindre avvikelse kan i vissa fall acceperas om de är förenliga med planens syfe. Förhandsbesked Sökanden kan isälle för bygglov ansöka om e s.k. förhandsbesked. Förhandsbeskede avser endas själva lokaliseringen. Den mer dealjerade uformningen och placeringen behandlas då senare, i samband med a bygglov söks. E posiiv förhandsbesked är bindande i 2 år. 2.4 Miljöbalken Miljöbalken, MB (1998:808) är sedan 1999 huvudlagsifning på miljörens område. De övergripande måle i miljöbalken är a främja en hållbar uveckling (1 kap. 1 ). Olika slags miljöinressen ska illgodoses vid illämpningen av balken. Hi hör skydde för Länssyrelsen prövar Kräver kommunens illsyrkan sam anmälan ill kommunen, men ej bygglov Tillsånd enlig miljöbalken krävs om: vå eller fler vindkrafverk som sår illsammans (gruppsaion) och var och e av vindkrafverken inklusive roorblad är högre än 150 meer e vindkrafverk som inklusive roorblad är högre än 150 meer och sår illsammans med en sådan gruppsaion som avses i 1, eller e vindkrafverk som inklusive roorblad är högre än 150 meer och sår illsammans med e aa sådan vindkrafverk, om verksamheen påbörjas efer a verksamheen med de andra vindkrafverke påbörjades Principiell översik av prövning av vindkrafseableringar Kommunen prövar Bygglov krävs för a uppföra eller väsenlig ändra vindkrafverk som: Bygglov och anmälan enlig miljöbalken krävs om: och sju eller fler vindkrafverk som sår illsammans (gruppsaion) och var och e av vindkrafverken inklusive roorblad är högre än 120 meer är högre än 20 meer över markyan placeras på e avsånd från gränsen som är mindre än krafverkes höjd över marken moneras fas på en byggnad, eller har en vindurbin med en diameer som är sörre än 3 meer e vindkrafverk som inklusive roorblad är högre än 50 meer vå eller fler vindkrafverk som sår illsammans (gruppsaion), eller e vindkrafverk som sår illsammans med e aa vindkrafverk, om verksamheen påbörjas efer a verksamheen med de andra vindkrafverke påbörjades e vindkrafverk som inklusive roorblad är högre än 120 meer och sår illsammans med en sådan gruppsaion som avses i punken ovan, eller e eller fler vindkrafverk som var och e inklusive roorblad är högre än 120 meer och sår illsammans med så många andra sådana vindkrafverk a gruppsaionen sammanlag besår av mins sju vindkrafverk 12

13 mäiskors hälsa mo olika slags sörningar och skydde för nauren och kulurmiljön men också hushållningen med energi,.ex. a uvia energi från vind och andra förnybara resurser. Miljöbalken iehåller olika miljökrav, varav vissa har särskild beydelse för lokaliseringen av vindkrafverk och andra anläggningar. Di hör lokaliseringsregeln och de så kallade hushållningsbesämmelserna. Hushållningsbesämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ger en gemensam grund för både fysisk planering och olika prövningsbeslu. Den i många fall avgörande miljörsliga frågan vid vindkrafseableringar kan på e eller aa s härledas ill hushållningsbesämmelserna och de sysem som reglerna verkar i. Plasen för en verksamhe ska vara lämplig med hänsyn ill miljöbalkens mål och dess hushållningsbesämmelser. Plasen ska också väljas så a verksamheen kan bedrivas med minsa inrång och olägenhe för mäiskors hälsa. Dea s.k. lokaliseringsregel i 2 kap. 6 miljöbalken gäller både vid ny verksamhe och vid uvidgningar och omprövningar av befinliga verksamheer. Enlig dea paragraf får illsånd ine lämnas i srid mo dealjplan eller områdesbesämmelser. Besämmelsen omfaar ine bara lokalisering av en verksamhe som sådan uan även delar av en verksamhe eller en usläppspunk. Den ska illämpas såväl på lokaliseringen i sor, dvs. var i lande, läne eller kommunen någo ska placeras, som i de lilla, dvs. var på fasigheen någo ska placeras. I miljöbalken fis också besämmelser som ger skydd för värdefulla naur- och kulurmiljöer. 4 kap. 3 och 17 kap. 4 a miljöbalken begränsar vindkrafsubyggnaden inom vissa geografisk angivna områden. I 7 kap. miljöbalken fis regler om områdesskydd. De regler om områdesskydd som främs kan ha beydelse för vindkrafseableringar gäller naionalparker (7 kap. 2 miljöbalken), naurreserva (7 kap. 4 miljöbalken), kulurreserva (7 kap. 9 miljöbalken), bioopskyddsområden (7 kap. 11 miljöbalken), srandskydd (7 kap och 16 miljöbalken) och naura 2000-områden (7 kap. 28 miljöbalken). Förekomsen av områdesskydd och arskydd är frågor som den som söker illsånd eller gör anmälan enlig miljöbalken måse a med i sin planering. Om e skydda område eller skyddad ar berörs måse de redovisas i ansöknings- eller anmälningshandlingarna där frågan kommer a avgöras i samband med lokaliseringsprövningen enlig 2 kap. 6 miljöbalken. Frågor om illsåndsprövning och områdesskydd eller arskydd är bara samordnade med vingande verkan när de gäller srandskydd (7 kap. 17 miljöbalken) och Naura 2000-områden (7 kap. 29 b miljöbalken). För övriga områdesskydd och arskydd kan de uöver illsånd enlig 9 eller 11 kap. miljöbalken dessuom behövas dispens från områdes- eller arskydde. Vid prövning i miljödomsol kan prövningarna dock läggas samman enlig 21 kap. 3 miljöbalken. Prövning enlig miljöbalken (MB) Vindkrafverk prövas enlig 9 kap. miljöbalken bl.a. på grund av sörningar för omgivningen i form av ljud, skuggbildning m.m. Dea sker aningen genom en anmälan eller en ansökan om illsånd för uppförande av vindkrafverk. Vad som avses med miljöfarlig verksamhe, di vindkrafseableringar normal räknas, och hur prövning genom illsånds- och anmälningsplik går ill framgår av 9 kap. miljöbalken. Kommun, länssyrelsen eller miljödomsol prövar vanligen vindkrafsanläggningar. Nya besämmelser för vilka som prövar anläggningarna gäller från och med 1 augusi 2009 och framgår av bilagan ill förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhe och hälsoskydd (FMH). Omfaning, uformning och placering av vindkrafsanläggningen är avgörande för om den omfaas av krav om anmälan eller illsåndsansökan enlig MB. Kommunen prövar anmälningsärenden enlig MB och länssyrelsen prövar illsåndsärenden. Om de fis särskilda skäl får den kommunala nämnden hänskjua en anmälan ill länssyrelsen. Exploaören/sökanden har också möjlighe a söka frivillig illsånd hos länssyrelsen för en anmälningsplikig verksamhe, oavse om den förvänade miljöpåverkan är beydande eller ine (9 kap. 6 miljöbalken). Observeras bör även a en miljödomsol ska pröva anläggningar i vaenområden enlig 11 kap. miljöbalken. Vaenområde avser högsa högvaeivå, exempelvis räknas låga skär i havsbande som idvis sår under vaen som vaenområde. Uöver dea anges i FMH a om illsynsmyndigheen bedömer a en anmälningsplikig verksamhe kan anas medföra en beydande miljöpåverkan så ska illsåndsmyndigheen förelägga verksamhesuövaren a ansöka om illsånd enlig MB. (26 a FMH). Observera a de även fis andra lagkrav på illsånd, dispenser, ledningskoncessioner som berör uppförande av vindkrafverk,.ex. enlig 11 kap. miljöbalken för lednings- och vägdragning över vaen eller om anläggningen ska placeras i vaen. 13

14 För både anmälningsplikiga och illsåndsplikiga verksamheer ska en viss årlig illsynsavgif bealas. Sorleken på dea avgif framgår av en särskild förordning (1998:940) om avgifer för prövning och illsyn enlig miljöbalken. 2.5 Beskrivning av miljöeffeker och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Vid illägg ill gällande översiksplan gäller allid krav på upprande av en MKB för illägge. Krav på upprande av MKB fis också för dealjplaner som kan anas medföra en beydande miljöpåverkan. När de gäller själva prövningen av en vindkrafsanläggning skiljer sig MKB-krave beroende på hur anläggningen prövas. Vid anmälan enlig Miljöbalken är de ine obligaorisk med en MKB. Tillsynsmyndigheen, ofas den kommunala nämnden, har möjlighe a kräva de uredningar som den anser behövs,.ex. en fullsändig MKB med samrådsförfarande ec. som för sörre anläggningar eller en enklare MKB (25 FMH). De åligger illsynsmyndigheen a i anmälningsärende bedöma om verksamheen kan anas medföra en beydande miljöpåverkan. Om så är falle ankommer de numera uryckligen på illsynsmyndigheen a förelägga verksamhesuövaren a ansöka om illsånd (26 a FMH). E formell krav på upprande av en MKB gäller för alla anläggningar som omfaas av illsåndsplik eller har bedöms medföra beydande miljöpåverkan. MKB-processen ger också möjlighe ill inflyande för myndigheer, enskilda och organisaioner. 2.6 Krav på samråd med berörda Vid upprande av illägg ill gällande översiksplan gäller samma krav på samråd som vid upprande av själva översiksplanen, dock är de ine obligaorisk med program/programsamråd för illägg ill översiksplanen. Vid upprande av dealjplan fis också lagsadgade krav på samråd med berörda myndigheer, sakägare, organisaioner ec. Även ian en ansökan för en vindkrafsanläggning beviljas skall samråd hållas med bl.a. berörda boende och myndigheer. I ansökningar som omfaas av krav på bygglov avgränsar kommunen sakägarkresen och hör graar, övriga berörda sam myndigheer enlig vad som fis angive i 8 kap 22 PBL. Även i anmälnings-/illsåndsärenden enlig Miljöbalken ska saliga och kommunala myndigheer sam organisaioner och enskilda som kan ha e särskil inresse i saken på lämplig s och i skälig omfaning få illfälle a yra sig över en anmälan. I Miljöbalkens 6 kap 4 anges a den som avser a bedriva en verksamhe eller vida en ågärd ska samråda med länssyrelsen, illsynsmyndigheen och de enskilda som kan anas bli särskil berörda, om verksamheen eller ågärden kräver illsånd eller beslu om illålighe enlig dea balk eller enlig föreskrifer som har meddelas med söd av balken. Vidare anges a krav på uökad samrådskres iehållande ovan nämnda sam även övriga saliga myndigheer, de kommuner, den allmänhe och de organisaioner som kan anas bli berörda, om a) verksamheen eller ågärden ill följd av föreskrifer som har meddelas med söd av 6 kap 4 a MB ska anas medföra en beydande miljöpåverkan, b) illsynsmyndigheen har förelag den som avser a bedriva verksamheen eller vida ågärden a ansöka om e illsånd som avses i 9 kap. 6 MB, eller c) verksamheen eller ågärden ill följd av länssyrelsens beslu enlig 6 kap 5 MB andra sycke ska anas medföra en beydande miljöpåverkan. Samråde ska genomföras i god id och i behövlig omfaning ian en ansökan om illsånd görs och den miljökonsekvensbeskrivning som krävs enlig 6 kap 1 MB uppras. Samråde ska avse verksamheens eller ågärdens lokalisering, omfaning, uformning och miljöpåverkan sam miljökonsekvensbeskrivningens iehåll och uformning. Före samråde ska den som avser a bedriva verksamheen eller vida ågärden lämna uppgifer om den planerade verksamheens eller ågärdens lokalisering, omfaning och uformning sam dess förusedda miljöpåverkan. Uppgiferna ska lämnas ill länssyrelsen, illsynsmyndigheen och de enskilda som särskil berörs. Verksamhesuövaren väljer form för och kallar ill samrådsmöe. Sökanden ska under samråden föra aneckningar som sälls samman i en samrådsredogörelse. I samband med samråde anger länssyrelsen inrikning av och omfaning på miljökonsekvensbeskrivningen. 14

15 2.7 Samordning av bygglovhanering och anmälan enlig miljöbalken Enlig besämmelse i 25 b FMH ska den illsynsmyndighe som handlägger e anmälningsärende som avser en verksamhe med vindkrafverk i lämplig omfaning samordna handläggningen med den bygglovhandläggning enlig PBL som avser samma vindkrafverk. De kan.ex. gälla kommunikaionen med sakägare och berörda boende. Mer informaion om illsåndsprövning och lagsifning fis bl.a. på 2.8 Hälso- och säkerheskrav Vindkrafverk ska vara CE-märka vilke iebär a illverkaren eller imporören inygar a akuell verk uppfyller alla gällande hälsooch säkerheskrav i illämpliga regelverk. Tillämpliga regelverk för vindkrafverk är bland aa Arbesmiljöverkes föreskrifer om maskiner, AFS 2008:3 (Direkiv 2006/42/ EG) och Elsäkerhesverke föreskrifer om elekromagneisk kompaibilie, ELSÄK-FS 2007:1 (Direkiv 2004/108/EG). Uöver a hela produken ska vara CE-märk med avseende på ovansående regelverk så ska elekriska komponener som är avsedda a byggas in i urusningen.ex. ransformaorer, kablar och lampor uppfylla Elsäkerhesverkes föreskrifer om viss elekrisk maeriel, ELSÄK-FS 2000:1 (Direkiv 2006/95/EG). 3. Tekniska krav 3.1 Vindenergi Den uvua vindkrafen är direk beroende av medelvindens sorlek, de vill säga ju mer de blåser deso mer energi producerar krafverke. Efersom den uvua elenergin är proporionell mo kubiken på vindhasigheen siger mängden uvuen energi krafig med ökad medelvind i e område. En förusning är också a vindförhållandena är någorlunda jämna för a uppnå en koninuerlig produkion. Vindkrafverk uvier energi vid vindhasigheer på 4 25 m/s med maximal effek vid hasigheer på m/s. Under 2007 ogs nya underlag för vindkraf fram i samarbee mellan Energimyndigheen och Meeorologiska insiuionen vid Uppsala universie. De nya beräkningarna illsammans med nya ekniska förusningar för vindkrafanläggningar gör a många fler områden än vad som idigare anagis visa sig Höjd Höjd över - markplane nollplaneförskjuningen h d lämpliga för vindkraf. Beräkningsmodellerna redovisade då vindkareringar för årsmedelvinden på re höjder: 49, 72 och 103 meer över nollplanesförskjuningen med en noggrahe på 1 km 2. En yerligare uppdaering med en sörre noggrahe på 0,25 km2 (500x500m) och redovisning av fler höjder publicerades under andra halvan av Den uppdaerade vindkareringen redovisar beräknade vindhasigheer på 80, 90, 100, 110, 120, 130 och 140 meer ovan mark. I idigare redovisning av vindhasigheer över nollplaneförskjuningen behöver 3/4 av vegeaionens höjd läggas ill för a få den egenliga höjden som avses. För en skog med höjden 20 meer iebär dea a karan för vindenergi på 103 meers höjd gäller på =118 meer över marken. Vid 20 meer hög skog mosvarar därmed den idigare redovisningen av på 72 meer respekive 103 ovan nollplaneförskjuningen ungefär redovisningen på 90 meer (72m+15m=87m) respekive 120 meer (103m+15m=118m) ovan mark enlig den senase vindkareringen. Roordiameer Svepya Toalhöjd Navhöjd Höjd över have Vindhasighe 15

16 Allmän se kan man säga a de blåser mer ju högre upp man kommer. De goda energiförhållandena på högre höjd är svårare a unyja efersom de kräver beydlig högre krafverk. Vindenergin på 90 meers höjd och uppå är ur kommersiell synpunk mes inressan för ubyggnad av sorskaliga vindkrafverk. Vindenergikaran ar viss hänsyn ill vegeaionsförhållanden och vindprofilen ser aorlunda u över skogsområden jämför med i öppna områden. De kan ha beydelse för vindkrafverkens produkion genom a roorn uss för en mer ojämn belasning i skogsäcka områden. Vindkrafverk bör därför placeras så Exempel på konvenionell gårdsverk. Exempel på nya yper av småskaliga vindkrafverk/ gårdsverk. (Illusraioner av Maria Jellbin) fri som möjlig, i öppe vaen, på öppna sler eller på höjder i landskape. I områden med skog kan de evenuell bli akuell a bygga högre vindkrafverk än på andra sällen för a få verke a fungera väl. Idag behövs ungefär årsmedelvindhasigheer på 6,5-7 m/s för a de ska vara kommersiell inressan för vindkrafseableringar. Dock sår behove av vindenergi i relaion ill övriga anläggningsförusningar och kosnader. Ian en vindkrafseablering behövs normal noggraare vindmningar för a försäkra sig om a de lokala vindförusningar är illräcklig bra och för a kua placera verken i bäsa vindläge. 3.2 Typer Vindkrafverk kan grov delas in i re breda kaegorier med avseende på sorlek och produkion. Kommersiella krafverk har en oalhöjd över 50 meer och effeker från cirka 600 kw och uppå. Gårdsverk/småskaliga vindkrafverk har mindre effek och sorlek och byggs för a producera el bara för e fåal hus eller anläggningar. Till dea grupp räknas krafverk som är mellan 20 och 50 meer höga. Mini-/hobbyverk är verk som ine kräver illsånd uan används för a ill exempel ladda båbaerier. Den sisnämnda kaegorin behandlas ine i dea dokumen. Teknikuvecklingen inom den småskaliga vindkrafen har under de senase åren gå snabb framå. E fleral olika modeller, fabrika och sorlekar av småskaliga vindkrafverk fis idag på marknaden och ekniken uvecklas rask. Uvecklingen under de senase deceie har gå mo all sörre kommersiella krafverk med högre effek. Idag byggs krafverk på upp ill 3 4 MW på land. E sådan krafverk har en navhöjd på cirka 90 meer och roordiameern är ca 100 meer, vilke ger oalhöjder på meer. Till havs diskueras idag a bygga äu sörre krafverk, upp ill 5 6 MW. Teknikuvecklingen gör de all mer ekonomisk a unyja vindenergin, men iebär också a de är svår a bedöma hur sor mängd vindkraf som kan produceras i e område. Forser uvecklingen som hiills är de rolig a äu sörre verk kommer a byggas i framiden. 3.3 Placering Sora vindkrafverk bör placeras i grupper. Då verken placeras i grupper får de överlappande påverkansområden vilke ger en effekivare användning av marken med bibehållen krafuviing. Samlade grupper ger dessuom möjlighe ill gemensamma elekniska lösningar, minskar behove av kabeldragning per uppför verk sam ger möjlighe a ill viss del samordna anordnande av illfarsvägar ill verken. Jus illfarsvägar ill sora vindkrafverk kräver en relaiv sark bärighe och är kanske de ingrepp som har sörs påverkan på den lokala naurmiljön. När flera verk placeras illsammans kan de söra vinden för varandra så a elprodukionen minskar. För a minska parkeffeken rekommenderas e avsånd på mins fyra gånger roordiameern vinkelr mo huvudsaklig vindrikning och sex gånger roordiameern mellan varje verk i vindens huvudrikning. 16

17 Ökad effek på krafverken iebär vanligen a krafverken ideal bör placeras med äu sörre avsånd. Vilke avsånd mellan urbinerna som krävs är en avvägning där plasbehov, kabel- och väglängder vägs mo oal energifångning och laser på urbinerna. 3.4 Ybehov Vindkrafverkes grundläggning är e lie ingrepp jämför med de illhörande vägarna och ledningarna. E graviaionsfundamen för e 90 meer hög orn kan vara ungefär 20 meer i diameer. Till dea kommer en ransformaorsaion, som aningen placeras bredvid orne eller på vissa modeller byggs in i vindkrafverke. Via ransformaorsaionen kopplas vindkrafverke ill krafledningsne. Run verken krävs även en körbar, öppen ya med illräcklig bärighe och sorlek för a kua hanera sora mobilkranar och ornsegmen vid moneringen av verken. Aggregaomen måse också rymma väg- och parkeringsurymme. Ybehove för en vindkrafspark kan beräknas ill 0,1 ill 0,2 km 2 per megawa beroende på hur errängen ser u. I e område med sora höjdvariaioner kan verken så are. En 200 MW vindkrafspark har e ybehov på km 2. Till havs används ofas längre avsånd mellan urbinerna, efersom den låga urbulensen ill havs gör a de behövs en längre sräcka för a fylla på med kringliggande luf. 3.5 Vägar Tillfarsvägar med en sandard och bärighe som klarar ransporer av de långa och relaiv unga delarna i vindkrafverken kan krävas på relaiv långa sräckor. Nyanläggande av illfarsvägar kan påverka ill exempel vaenföring och fornlämningar. I en del fall kan skogsbilvägar användas, vilke kan minska den lokal påverkan vid en eablering. Ofa krävs dock breddning, urning och försärkning av de befinliga vägarna. Om behov uppsår av nya ill- och ufarsvägar (illfälliga eller permanena) som berör allmän väg, erfordras ansluningsillsånd, vilke söks hos Trafikverke enlig väglagen 39. Fundamen sam öppen ya för kranbil och hanering av ornsegmen vid monering för e vindkrafverk med knapp 150 m oalhöjd. Vindkrafverk med knapp 150 m oalhöjd under uppförande sam illhörande illfarsväg. Uppför vindkrafverk med knapp 150 m oalhöjd. 17

18 3.6 Transporer av vindkrafverk Transporer av vindkrafverk är ofa långa, unga och långsamgående. I anläggningsskede sam vid nedmonering av vindkrafverk är de därför mycke vikig a idig konak as med Trafikverke angående ransporer som berör järnväg och allmän väg. De är också vikig a a konak med evenuella lokala väg-/ samfällighesföreningar som kan beröras av ranspor av vindkrafverken. Trafikverke rekommenderar a sökanden i e idig skede ar konak med Trafikverkes dispenshandläggare för a kua planera ransporerna efer de krav som sälls, alernaiv kua förbereda lämplig produkionsanpassning av vindkrafverken för a möjliggöra ranspor ill föreslagen plas. För a undvika onödiga risker behöver val av ransporvägar ske med beakande av a ransporerna måse kua passera evenuell järnväg på e rafiksäker s. Vägar som korsar järnvägen planskil, bör väljas i försa hand. Fis de minsa risk för a ransporerna på grund av låg markfrigång eller sor längd, bredd och höjd kan komma a köra fas eller skada järnvägsanläggningen måse en alernaiv väg väljas. Yerligare informaion kring ovansående fis a häma i Trafikverkes publikaion (2010:033): Transporer ill vindkrafsparker en handbok. 3.7 Ansluning ill eln Småskalig vindkraf gårdsverk m.m. Ian någon elproducerande urusning insalleras i en elanläggning ska de lokala elnsföreage konakas, även om de sker inom den egna byggnadens elinsallaion. Man får bara anslua e vindkrafverk ill sin egen elinsallaion (d.v.s. fasigheen) om de fis på samma fasighe och i omedelbar närhe ill bosadshuse. Ur vindoch sörningssynpunk bör de dock ofas fias e viss avsånd ill bosadshuse. Lanbruksföreag, som har angränsande arrenderad mark, kan placera verke uanför den egna fasigheen. Boverke benämner dock i sin handbok för vindkrafsplanering möjligheen a för mindre lokala vindkrafverk, gällande direk srömförsörjning ill de delagande fasigheerna, inra vindkrafverk som gemensamhesanläggning för flera fasigheer. En anläggning som är gemensam för flera fasigheer och som illgodoser ändamål av sadigvarande beydelse för dem kan inras som en gemensamhesanläggning (1 anläggningslagen). När en anläggning anslus inom den egna insallaionen behöver elnsföreage som regel ine göra några ändringar i de ansluande elne så länge som umaningen av effek ine översiger den effek som aboemange redan omfaar. Om marsäkringarna ine illåer e så sor vindkrafverk som är änk, bör i försa hand konak as med de lokala elnsföreage angående möjligheerna a uvidga aboemange uan ändringar i de ansluande elne. Mälarenergi Eln AB har agi fram en sammanfaande informaionsskrif gällande Informaion om Microprodukion avseende inmaning av energi på elne som ine kräver en sörre marsäkring än 63 Ampere och har en effek av högs 43,5 kilowa. Kommersiella krafverk Kommersiella krafverk måse ansluas ill elne. Ubyggnadsmöjligheerna för vindkraf är därför i hög usräckning beroende av elnes kapacie, alernaiv vilka möjligheer som fis ill a bygga u kapacieen. För a få anslua en vindkrafsanläggning krävs även illsånd från den som har nkoncession i område, nägaren. Beroende på den samlade effeken hos vindkrafverke eller vindkrafsgruppen görs ansluningen aningen ill lokalne eller ill ree. Enlig 3 kap 7 i ellagen är de den som har nkoncession i de akuella område, de lokala nbolagen, som i försa hand ska anslua nya produkionsanläggningar ill ledningsne. Om de lokala nbolage ine har möjlighe a anslua vindkrafsanläggningen ill si n, kan man vända sig ill den som har koncession för linje i område, i försa hand resägaren och i andra hand Svenska Krafn. I Köpings och Hallsahammars kommun är de Mälarenergi som har områdeskoncession och är nägare ill lokalne uom för Kolsva där Vaenfall har områdeskoncession. Vaenfall har även linjekoncession i kommunerna och ansvarar därmed för reen. Bara för rikig sora vindkrafsparker görs ansluningar direk ill samne, vilke Svenska Krafn ansvarar för. Effeken som kan uvias ur e vindkrafverk varierar med vinden. De iebär a späingen i ne kommer a variera när krafverken anslus. För a späingsförändringar ine ska påverka elkunderna bör vindkraf hels ansluas ill separaa ledningar och/eller ill en ledning 18

19 separaa ledningar och/eller ill en ledning med så hög späing som möjlig. De är i princip möjlig a anslua vindkraf ill samliga förekommande späingsnivåer på elne. Ekonomiska rimlighesbedömningar måse allid göras, en umregel är dock a enskilda verk och mindre parker bör ansluas ill lokalne. Varje yp av ledning kan bära en besämd effek. Beroende på belasningen i nes olika delar kan mer eller mindre vindkraf kopplas ill ne. I vissa fall kan ensaka vindkrafverk kopplas ill mindre 10- eller 20 kv-ledningar, dock kan förusningarna för a kua anslua sig ill dea n vara mycke varierande. Grupper av verk måse i de flesa fall därför kopplas ill 40 kv-ledningarna, eller vid lie sörre vindkrafparker direk på 130 kv-ne. Vanligas när de gäller ansluningar upp ill ca 25MW är a de sker ill 40 kv-ne. För a anslua verk ill 130 kv-ne behövs bl.a. en mer kossam ransformaorsaion. Ansluning ill elne kräver också a de fis kapacie i ne. Den som har nkoncession är även, om de ine fis särskilda skäl, skyldig a på skäliga villkor anslua en elekrisk anläggning. Inveseringar i ne bekosas av nägaren som i sin ur finansierar ubyggnaden genom ansluningsavgifer. A dra fram nya krafledningar medför i sig en viss miljöpåverkan genom inrång på mark och vaen. Markanvändningen under och i närheen av en sörre krafledning påverkas också. Affärsverke Svenska Krafns föreskrifer och allmäa råd om drifsäkerheseknisk uformning av produkionsanläggningar. För frågor gällande ansluning av vindkraf ill samne har Svenska Krafn agi fram e vägledande dokumen. Ledningsne delas in i: e omfaar krafledningar för 220 och 400 kv och där illhörande sällverk, ransformaorsaioner ec. e ägs av saen och förvalas av Svenska Krafn. eln med späingsnivåerna 30 kv ill 130 kv. e som ägs och förvalas av olika svenska elnsföreag run om i lande har ill huvuduppgif a överföra effek mellan eller inom olika rener. I allmänhe krävs a sörre vindkrafseableringar från 25 MW och uppå anslus ill re. Lokaln normala späingsnivåer för lokala n är upp ill 20 kv. Lokalnen ägs och förvalas även de av de olika svenska elnsföreagen run om i lande. Svenska Krafn har via samrådsyrande påala a ekniska krav för ansluning av vindkrafverk och vindkrafsgrupper sörre än 1,5 MW åerfis i föreskrifen SvKFS 2005:2 19

20 20

I så hög utsträckning som möjligt bör utbyggnad ske i redan påverkade områden. Utnyttjande av redan påverkade områden innebär även en ANALYSKARTA 2.

I så hög utsträckning som möjligt bör utbyggnad ske i redan påverkade områden. Utnyttjande av redan påverkade områden innebär även en ANALYSKARTA 2. 6. Analys 6.1 Grundläggande planeringsprinciper för lokalisering av vindkraf i Hallsahammars och Köpings kommuner Följande grundläggande planeringsprinciper avser a ugöra grunden för lokaliseringen av

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk 2 (19) Innehållsföreckning Grunddel... 3 Texdel... 4 1. Verksamhesbeskrivning... 4 2. Tillsånd... 4

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallstahammars kommun, 2013-04-29 48 Beställning: Hallstahammars kommun Arbetsgrupp:

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning Version: R 2.1 Ar. r.: 0865 00 Funkion Radio-syrenheen möjliggör en radiosyrd ändning/ släckning och ljusdämpning av en belysning. Inkopplingsljussyrkan kan sparas i apparaen som memory-värde. Bejäning

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184 Särskild utredare - Ulf Anderson Utredningssekreterare

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik

Läs mer

Diarienummer KF2016-101. Miljörapport 2015

Diarienummer KF2016-101. Miljörapport 2015 Diarienummer KF2016-101 Miljörappor 2015 Käppalaförbunde 2 (20) Innehåll 1. Verksamhesbeskrivning 3 1.1. Miljöaspeker och miljöpåverkan... 3 1.2. Ny rökammare och anläggning för högflödesrening... 4 1.3.

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Vi utvecklar för framtiden. Information [EVENTYTA]

Vi utvecklar för framtiden. Information [EVENTYTA] Vi uvecklar för framiden. ker har i u b a r Vå la nder he u e p p ö ionen. a n g g y omb Informaion [EVENTYTA] Vill du synas med di föreag/förening på Eurosop? I dea dokumen hiar du regler gällande våra

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Ansällningsaval Arbesgivare Arbesagare Arbesagarbegreppe Arbesagarbegreppe Grund rekvisien 1. Aval (frivillighe) 2. Fysisk person 3. Ena paren

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Skyddsjakt på varg i Fensbol och Utteryn Torsby kommun, Värmlands län

Skyddsjakt på varg i Fensbol och Utteryn Torsby kommun, Värmlands län BESLUT 1(5) Daum 2012-02-07 218-966-2012 Länssyrelsen Värmland Djurskydd & Vil Lars Furuholm Skyddsjak på varg i Fensbol och Ueryn Torsby kommun, Värmlands län Beslu Länssyrelsen i Värmlands län besluar

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Bildningsförvaltningens regler och riktlinjer för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Bildningsförvaltningens regler och riktlinjer för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Bildningsförvalningens regler och riklinjer för godkännande av frisående förskola, friidshem och pedagogisk omsorg Riklinjer för godkännande a bedriva frisående förskola, friidshem och pedagogisk omsorg

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

Brandklassad vägg med trästomme

Brandklassad vägg med trästomme Brandklassad vägg med räsomme Brandkrav och uförande Examensarbee inom högskoleingenjörsprogramme Byggingenjör TOBIAS PERSSON Insiuionen för bygg- och miljöeknik Avdelningen för byggnadseknologi CHALMERS

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Kapitel 1: t Sid 3 INNEHÅLL:

Kapitel 1: t Sid 3 INNEHÅLL: Kapiel 1: VÄLKOMMEN! Fanasi är vikigare än kunskap ALBERT EINSTEIN INNEHÅLL: SID 3 - VÄLKOMMEN SID 4 - POLÄR MENTAL TRÄNING En hel ny mix av kraffulla verkyg vänar på dig SID 6 - ÖVERSIKT KNACKPUNKTERNA

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

bra boende Mer än Nr 2/2006

bra boende Mer än Nr 2/2006 Mer än bra boende Nr 2/2006 Vi ska skapa Sveriges bäsa allmännyiga bosadsbolag! HFAB är e av Sveriges io sörsa allmännyiga bosadsbolag och Halmsads i särklass sörsa hyresvärd. Vi har e rekordår bakom oss

Läs mer

Nya regler för vindkraft

Nya regler för vindkraft Nya regler för vindkraft Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland Halmstad 2009-12-01 1 Nytt om vindkraft Nya regler den 1 augusti 2009 SOU 2008:86 Prövning av vindkraft Prop 2008/09:146 Prövning av vindkraft

Läs mer

DETALJPLANEBESKRIVNING

DETALJPLANEBESKRIVNING DETALJPLAN 486 HAIKOTRÄSKET Idébild över område från sydväs. DETALJPLANEBESKRIVNING BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER. Idenifikaionsuppgifer BORGÅ HAIKOTRÄSKET Sadsdelen 33 Tomerna 4 och 5 i kvarer 3559

Läs mer

delaktighet *KATO- kamratskap och tolerans i skolan, *Elevskyddsombud, Skolmåltidskommittén *En politisk styrgrupp

delaktighet *KATO- kamratskap och tolerans i skolan, *Elevskyddsombud, Skolmåltidskommittén *En politisk styrgrupp Barnkonvenionen i Ösergöland (2007 enl. ) hp://www.barnombudsmannen.se/enka_kommun.aspx?pageid=7133 Kommun Beslu Syrdokumen Boxholm Nej Ja ska illämpas i syrdokumen./ifoplan, Skolplan Finspång Ja Ja ska

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande REVISIONSMYNDIGHETEN Konroll av den förvalande myndigheens eferlevnad av arikel 125.4 c rörande bedömning av risken för bedrägerier och effekiva och proporionella besämmelser om bedrägeribekämpning för

Läs mer

BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s Internkontrollplan 2015 (utdrag ur LOGGEN) till styrelsemöte 20150924

BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s Internkontrollplan 2015 (utdrag ur LOGGEN) till styrelsemöte 20150924 () 36 Finansiella risker/redovisningsrisker Pågår () 32 Finansiella risker/redovisningsrisker Saus Konroll vid näsa inerna Ärende säng BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s (udrag ur LOGGEN) ill syrelsemöe

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Boverket och vindkraften

Boverket och vindkraften Boverket och vindkraften Stads- och regionenheten Bengt Larsén Anette Löfgren Mer information på Boverkets hemsida www.boverket.se/samhällsplanering Boverket och vindkraften uppdrag och aktiviteter Att

Läs mer

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 5153. Fastställd Utgåva Sida 2008-09-16 4 1 (31) 4 ÄNDAMÅL 3

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 5153. Fastställd Utgåva Sida 2008-09-16 4 1 (31) 4 ÄNDAMÅL 3 2008-09-16 4 1 (31) SMÄLTSVETSNING SAMT HÅRD- OCH SVETSLÖDNING PÅ LUFTVÄRDIGHETSPÅVERKANDE FÖRSVARSMATERIEL Kravklass 1 enlig FSD 0228 Innehållsföreckning 1 DEFINITIONER OCH BETECKNINGAR 1 2 ORIENTERING

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.

Läs mer

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum & Naurum Väservik -där Kulur och Naur mös SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum www.vaserviksmuseum.se Väserviks Museum Skolprogram Smide Prova a smida en hasp eller anna enklare

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen

Läs mer