I så hög utsträckning som möjligt bör utbyggnad ske i redan påverkade områden. Utnyttjande av redan påverkade områden innebär även en ANALYSKARTA 2.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I så hög utsträckning som möjligt bör utbyggnad ske i redan påverkade områden. Utnyttjande av redan påverkade områden innebär även en ANALYSKARTA 2."

Transkript

1 6. Analys 6.1 Grundläggande planeringsprinciper för lokalisering av vindkraf i Hallsahammars och Köpings kommuner Följande grundläggande planeringsprinciper avser a ugöra grunden för lokaliseringen av vindkrafverk i Hallsahammars och Köpings kommuner. Principerna i föreliggande vindkrafspolicy har använs vid usökande av områden inressana för grupper av sörre verk respekive för områden där en resrikiv hållning ill vindkraf kan vara lämplig. Planeringsprinciperna avses även a illämpas i forsa planering och prövning av vindkraf inom kommunerna illsammans med riklinjerna för respekive områdesyp och övrig erforderlig planeringsunderlag. 6.2 Analys av vindkrafsförusningarna Analys av vindkrafsförusningarna sam usökning av vindkrafsinressana områden har ske med hänsyn ill ovansående planeringsprinciper, analys av insamla/sammansäll karmaerial, resula av framagen landskapsanalys sam översiklig invenering i fäl. Någon djupare fälinvenering av områdena har dock ine ryms inom ramen framagande av vindkrafspolicyn. Till höger redovisas usökningsanalysen seg för seg. Grundläggande planeringprinciper: Vindkraf ska priorieras endas i områden med goda vindförhållanden och begränsade mosående inressen. Med goda vindförhållanden avses områden med årsmedelvind på mins ca 6,5 m/s ( meers höjd över markplane) vid vindkrafspolicyns usökande av vindkrafsinressana områden för sorskalig vindkraf. Ubyggnad ska ske med hänsyn ill gällande riklinjer och praxis och ill andra inressen, gällande.ex. frilufsliv, naur-/kulurmiljöer och boendemiljöer. Framagen landskapsanalys för Hallsahammars och Köpings kommuner ska ugöra e vikig underlag vid forsa planering och prövning av vindkraf. klam eller aan sörre ex ska undvikas på verken. I så hög usräckning som möjlig bör ubyggnad ske i redan påverkade områden. Unyjande av redan påverkade områden iebär även en ANALYSKARTA 1 Vindkarering + ANALYSKARTA 2.1 Vindkarering + Bufferzoner + Bevarandeinressen Bufferzoner ANALYSKARTA 2.2 Vindkarering + Bufferzoner + Pågående och planerad markanv. Översik analysmeod hushållning med markresurser, vilke såväl PBL som Miljöbalken säller krav på. Vindkraf ska i försa hand placeras i ansluning ill el- och vägn. Vindkrafseableringar påverkar omgivningen också genom behov av ansluningsvägar, ansluande ledningar och behov av.ex. ransformaorsaioner. Vindkraf bör placeras så a ansluningen ill el- och vägn blir så enkel och prisvärd som möjlig. Områden som klassas som vindkrafsinressana områden för sorskalig vindkraf ska rymma grupper om mins re verk. Flera verk på samma plas ger en mer sammanhållen landskapsbild och iebär också fördelar när de gäller inveseringskosnader och produkion. Placering i grupp iebär även e mer effekiv nyjande av av mark- och vaenområden sam av vinden som naurresurs. ANALYSKARTA 2.3 Vindkarering + Bufferzoner + Bevarandeinressen + Pågående och planerad markanv. Usökning av vindkrafsinressana områden med söd av de grundläggande planeringsprinciperna och landskapsanalysen 45

2 Analys seg 1 Tillgången på bra vindförhållanden och behove av skyddsavsånd ill befinlig bebyggelse, vägar, järnvägar ec. är vå mycke avgörande fakorer vid lokaliseringen av vindkrafsgrupper. Som e försa analysseg för a söka u vindkrafsinressana områden har därför en överlagring gjors med vindkareringskaran och karan med bufferzoner i Analyskara 1. Vindenergikaran på 103 meers höjd över nollplaneförskjuningen bedömdes i samrådsskede som den mes inressana vid usökningen av nya områden. Den nya vindkareringen från Energimyndigheen, som vindkrafspolicyns uppdaeras med efer samrådskede, redovisar vindkarering på flera höjder ovan markplane. Vindkarering på höjderna 100 och 110 m har bedöms som mes inressana för usökning och avgränsning av områden som kan vara inressana för grupper av sörre vindkrafverk, då vindförhållandena blir likarade för sörre yor på högre respekive lägre höjder. I analyskarorna redovisas vindkareringen på 110 m höjd över markplane. I Analyskara 1 har bufferzonerna givis en grå färg. De färgade områdena från vindkareringskaran som åersår är de områden som, se ill de schablonmässig uagna behove av bufferzoner, kan vara möjliga för sörre vindkrafseableringar. De röda områdena med årsmedelvindar på mellan 7-7,5 m/s är de mes inressana. Även vissa av de orangefärgade områdena, med årsmedelvind på 6,5-7 m/s kan vara inressana för vindkrafseableringar. Särskil om de ligger i närheen av nödvändig infrasrukur som exempelvis krafledningar och vägar sam om de är lokaliserade i områden som redan är påverkade av andra exploaeringar. Analys seg 2 En aan vikig förusning a beaka för a uppnå en bra lokalisering av vindkrafsgrupper är förekomsen av bevarandeinressen och pågående/planerad markanvändning som kan komma a påverkas negaiv vid en evenuell vindkrafseablering. Viss pågående markanvändning kan ugöra en posiiv lokaliseringaspek för vindkraf som.ex. verksamheer/anläggningar som i sig är bulleralsrande eller påverkar sin omgivning visuell (exempelvis sörre vägar och krafledningar.) I Analyskara 2.1 visas vindkareringen och buffringszoner illsammans med karan för bevarandeinressen. I Analyskara 2.2 visas vindkareringen och buffringszoner illsammans med översikskaran för pågående och planerad markanvändning. Sluligen visar Analyskara 2.3 både bevarandeinressena sam pågående och planerad markanvändning illsammans med vindkareringen och bufferzoner. I dea kara görs även en markering av vilka områden som med söd av de grundläggande planeringsprinciperna, landskapsanalysen och den nya vindkareringen bedöms ha de för kommunerna bäsa samlade övergripande förusningarna för eableringar av grupper med sörre vindkrafverk. 46

3 VINDKRAFTSPOLICY, HALLSTAHAMMARS OCH KÖPINGS KOMMUNER 47

4 48

5 VINDKRAFTSPOLICY, HALLSTAHAMMARS OCH KÖPINGS KOMMUNER Analyskara 2.3 Vågsjön Vindkrafspolicy, Hallsahammars och Köpings kommuner Bernshammar Ire Ugående områden efer samråd Gryen Sora Vålen Näverkärre Lärser Ulbosjön Iresjön Björken Gisslarbo R eg io Bergslags- gärde Kolsva bruk Oppäsen Kolsva Ekbacken ä Hallsahammar Hagen Förunda ä n Sa m me röm Sa Hed s n nä Kyrkbyn > 7,5 R Munkorp nä Samn io n g Samn nä 6, ,5 5-6 <5 S 252 Tvea Valla n nä Senby Herrskogen Srömsholm Mälaren 250 Ösuna Grönö ngs ån Säholm Mälaren Områden som bedöms som vindkrafsinressana mnä n gi o Usökning av vindkrafsinressana områden Sa m Sa E 18 Köp i n nä R e gi o io n n g Bufferzoner för bosadsbebyggelse, allmäa vägar, krafledningar m.m n Borgåsund n me röm ds He Sicklinge Bufferzoner am ä Mölnorp Sorby Köping 7-7,5 Kolbäck io eg am S Vallby E 18 Vänsa S Barksalund n a m mn n n Sa m o n nä io n n g R e gi Sundänge Vindhasighe m/s 110 m ovan mark (modellberäkning) R eg Sörsafors E 18 Vindkarering Väslandaholm io 250 Kila Kindbro Valsa Bjurnäsviken R e Gusa Skedvisjön Skällby Tibble Häggsa Rölen Rallsa Näs Norrby Svenby Solbacken Gusa Näsviken ä n nä Lusigkulla Alvesa Väsra Skedvi Duvhällarna 252 Kölsa Lundbysjön Dåvö Malmön Säudd Borsingby Jägaråsen Galen Områden som efer samråd för vindkrafspolicyn idenifieras ha grundläggande goda förusningar för vindkraf med hänsyn ill ny vindkarering från Energimyndigheen, men som ine bedöms som akuella a ange som vindkrafsinressana i policyn Ugående område efer samråd. (dovisades i samrådshandlingen som "Vindkrafsinressan område") Ugående område efer samråd. (dovisades i samrådshandlingen som "Område som, hel eller i delar, kan komma a bedömas som vindkrafsinressan") Galen 0 6 km 49

6 6.3 Sammanvägd analys av vindkrafsförusningarna Överlagringsanalysen visar a bra förusningar för lokalisering av grupper med sörre vindkrafverk endas fis på vissa plaser i kommunerna när hänsyn agis ill vindförhållanden, bufferavsånd, förekomsen av upekade allmäa inressen sam ill pågående och planerad markanvändning. Dock fis plaser med förhållandevis goda vindförusningar där grupper av sörre vindkrafverk bedöms kua byggas uan påagliga risker för konflik med upekade allmäa inressen av bevarandekarakär. Med söd av de grundläggande planeringsprinciperna och resulae av överlagringsanalysen, som redovisas idigare i dea kapiel, kan e mindre anal olika områden i Hallsahammars och Köpings kommuner idenifieras ha grundläggande översikliga förusningar a rymma grupper av sörre vindkrafverk. Fyra av dessa har bedöms som inressana för evenuell eablering av vindkrafsgrupper, i vindkrafspolicyn benämnda som vindkrafsinressana områden. Dessa markeras med svar skraffering i Analyskara 2.3, sid 49. I plankaran (se sid. 55) benämns dessa som vindkrafsinressana områden, V1 ill V4. Uppdaeringen av underlage i policyn efer samrådskede med den nya vindkareringen från Energimyndigheen visar generell någo högre årsmedelvindar i kommunerna än idigare vindkarering. Med hänsyn ill den nya vindkareringen sam de överipande planeringsprinciperna (avsni 6.1) har efer samråde därför yerligare e par områden med översiklig goda vindkrafsförhållanden idenifieras (markerade med svar sreckad yerlinje i Analyskara 2.3, sid. 49), men dock har dessa ine bedöms som akuella a gå vidare med i föreliggande vindkrafspolicy. Dea bl.a. med hänsyn ill kommunernas viljeinrikning ill en ansvarsfull ubyggnad av vindkrafen sam vidhållande av en god hushållning med mark- och vaenresurserna i kombinaion med a de redan inom de områden som pekas u som vindkrafsinressana bedöms rymmas en väsenlig ubyggnad av vindkraf inom kommunerna. Se kapiel 7 för sällningsagande och riklinjer. Med hänsyn ill de sarka bevarandeinressen som åerfis i de Mälarnära områdena har dessa ine bedöms som lämpliga a peka u som vindkrafsinressana i dea skede, även om goda vindmässiga förusningar fis. Om vindkraf i framiden blir akuell i den väsra delen av Mälaren bör en samlad planering med övriga kommuner i väsra Mälaren ske så a evenuell lokalisering sker där förusningarna är som bäs och påverkan på andra inressen som mins, så a en gemensam god hushållning med Mälarens värden vidhålls. Möjligheerna ill eablering av en evenuell vindkrafsgrupp i Mälaren inom Hallsahammars och Köpings kommuner bedöms dock som förhållandevis begränsade. De bäsa förusningarna för a rymma en sörre grupp av verk på land fis i den norra delen av Köpings kommun, där e sörre sammanhängande område med årsmedelvindar på 6,5-7,5 m/s på 110 m höjd ovan markplane har markeras som inressan för vindkrafseableringar. För en del av område redovisas på 120 m höjd ovan markplane vindar på mer än 7,5 m/s. (Område V1 i plankaran, sid. 55) I e samla översiklig perspekiv kan de bäsa förusningarna för en eablering av en vindkrafsgrupp, se ill beräknad årsmedelvind och närhe ill nödvändig infrasrukur, åerfias i e område på gränsen mellan Hallsahammars och Köpings kommuner i höjd med väg E18 och den samlinjekrafledning som korsar kommunerna. I område som markeras redovisar vindkareringen årsmedelvindar på 7-7,5 m/s på 110 m höjd ovan markplane. I södra delen av område redovisar vindkareringen årmedelvindar på mer än 7,5 m/s för en mindre del på 110 m höjd och för en sörre del på 120m höjd ovan markplane. A område ligger i en del av kommunerna som redan är ydlig påverka av sorskaliga mänskliga ingrepp bedöms, i enlighe med de grundläggande planeringsprinciperna, ugöra en posiiv lokaliseringsaspek för vindkrafsgrupper. Område bedöms kua rymma en mindre/ medelsor vindkrafsgrupp. (Område V2 i plankaran, sid. 55) I sydväsra delen av Köpings kommun, inill väg E18, har e område med liknande posiiva lokaliseringsaspeker i närheen ill infrasrukur och redan påverkade miljöer idenifieras. Den nya vindkareringen redovisar även här årsmedelvindar på 7-7,5 m/s på 110 m höjd ovan markplane. Område bedöms kua rymma en mindre vindkrafsgrupp. (Område V3 i plankaran, sid. 55) I ösra Hallsahammars kommun, på gränsen mo Väserås kommun, har också e område med begränsade mosående inressen och goda vindförhållanden idenifieras. Den nya vindkareringen redovisar för hela område årsmedelvindar på 7-7,5 m/s på 110 m höjd och för delar av område årsmedelvindar på mer än 7,5 m/s på 120 m höjd ovan markplane. Område bedöms rymma en lie mindre grupp sora verk och kan evenuell uökas över 50

7 kommungränsen mo Väserås Sad. (Område V3 i plankaran, sid. 55) Område V1 har de mes sammanhängande goda vindförhållanden i kommunerna sam ligger i en mer gles bebyggd och relaiv orörd del av kommunerna. Vindkrafseableringar i relaiv orörda delar kan öka behove av a bevara andra liknande område som forsa osörda. För område V1 markerades i samrådskede en evenuell möjlig uökning å söder, där närmare uredning bedöms krävas för relaionen ill närliggande Naura 2000-område (se även under beskrivningen för område V1). Område V1 har efer samråde avgränsas ill a omfaa den nordväsra delen av de ursprungliga område. Dea bl.a. med hänsyn ill inkomna yranden och oklarheen i relaionen ill fågelvärdena inom Naura-2000 område. Område V2 och V3 har goda förusningar för vindkrafseableringar bl.a. genom dess närhe ill sörre krafledningar och väg E18. Tidigare vindkarering redovisade någo lägre årsmedelvindar än för V1 och V4. Den nya vindkareringen visar dock a område V2 har någo bre vindförusningar än samliga övriga områden sam a område V3 har näsan likvärdiga vindförhållanden som övriga områden på 110 m höjd ovan markplane. Inom område V3 fis bl.a. vå kommuninressana naurområden. Bl.a. relaionen mellan värdena inom de kommuninressana naurområdena och evenuella vindkrafseableringar inom V3 behöver suderas närmare vid forsa planering. Område V4 har näsan lika goda vindförusningar som område V2 men är någo mindre ill yan. Inom V4 fis vå områden uppagna i naurvårdsprogramme. E av dessa är även redovisa i kommunens översiksplan som e frilufsområde av renal inresse enlig naurvårdsplanen. Bruksleden passerar genom område. Mo bakgrund av de förhållandevis goda vindförhållandena inom V4 har bedömning gjors a de i dea översikliga skede är av värde a behålla en vidare avgränsning av de vindkrafsinressana område. De är dock vikig a bl.a. förhållande mellan evenuella vindkrafseableringar inom V4 och områdena som omfaas av naurvårdsprogramme, Bruksleden ureds och övervägs vidare vid forsa planering och prövning. Även relaionen ill Lillhäradsmasen sam ill kommande vindkrafsplanering i Väserås Sad behöver beakas. Uöver de områden som bedöms som vindkrafsinressana, sam de som inledningsvis beskrivis ha liknande goda förusningar som dessa, så åerfis i nordväsra delen av Köpings kommun sam nordväs om Hallsahammars cenralor några mindre områden som har mycke goda vindförhållanden sam sörre arealer med goda vindförhållanden, se ur kommunernas perspekiv. Dessa områden ligger dock inom kommundelar som pekas u som sora opåverkade områden. Därmed saknas i dessa lägen även ill sor del posiiva lokaliseringsaspeker som närhe ill sörre vägar, krafledningar ec. Delar av områdena nordväs om Hallsahammars cenralor faller även inom områden som i kommunens översiksplan pekas u som närsrövområde/ skog med social värde. Med hänsyn ill viken av a både bevara relaiv orörda områden sam orsna rekreaionsområden som en resurs för framiden och samidig möjliggöra en omsällning ill ökad andel förnyelsebar energiprodukion har de områden som nu idenifieras som vindkrafsinressana bedöms som mer lämpade för vindkrafsgrupper än de ovan nämnda kommundelarna. Dea se ill de samlade översikliga vindkrafsförusningarna. Med hjälp av överlagringsanalysen har även e anal områden idenifieras där de kan vara lämplig med en resrikiv hållning ill vindkrafseableringar. I kapiel 7 redovisas och beskrivs de vindkrafsinressana områdena, de resrikiva områdena sam övriga områdena med illhörande sällningsaganden och riklinjer för ubyggnad av vindkraf. I kapiel 8 ges uförligare beskrivningar sam överväganden för respekive vindkrafsinressan område. 51

8 52

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

12. Rekreation. Nationella mål Kapitlet om rekreation berör de nationella folhälsomålens nionde målområde om fysisk aktivitet.

12. Rekreation. Nationella mål Kapitlet om rekreation berör de nationella folhälsomålens nionde målområde om fysisk aktivitet. 12. Naionella mål Kapile om rekreaion berör de naionella folhälomålen nionde målområde om fyik akivie. Kommunen övergripande mål Kommunen ka ge goda föruäningar för e variera ubud av friid- och kulurliv.

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Vi utvecklar för framtiden. Information [EVENTYTA]

Vi utvecklar för framtiden. Information [EVENTYTA] Vi uvecklar för framiden. ker har i u b a r Vå la nder he u e p p ö ionen. a n g g y omb Informaion [EVENTYTA] Vill du synas med di föreag/förening på Eurosop? I dea dokumen hiar du regler gällande våra

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk 2 (19) Innehållsföreckning Grunddel... 3 Texdel... 4 1. Verksamhesbeskrivning... 4 2. Tillsånd... 4

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Lösningar till Matematisk analys IV,

Lösningar till Matematisk analys IV, Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Laboration 3: Växelström och komponenter

Laboration 3: Växelström och komponenter TSTE20 Elekronik Laboraion 3: Växelsröm och komponener v0.2 Ken Palmkvis, ISY, LiU Laboraner Namn Personnummer Godkänd 1 Översik I denna labb kommer ni undersöka beeende när växelspänningar av olika frekvens

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

Diarienummer KF2016-101. Miljörapport 2015

Diarienummer KF2016-101. Miljörapport 2015 Diarienummer KF2016-101 Miljörappor 2015 Käppalaförbunde 2 (20) Innehåll 1. Verksamhesbeskrivning 3 1.1. Miljöaspeker och miljöpåverkan... 3 1.2. Ny rökammare och anläggning för högflödesrening... 4 1.3.

Läs mer

Inflation och penningmängd

Inflation och penningmängd EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1:

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1: HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Buffertzoner Buffertzon för samhällsutveckling 1000 m Buffertzon infrastruktur 200 m Buffertzon bostäder och kyrkor 500 m FALKENBERGS Vindkraftsutredning

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

bra boende Mer än Nr 2/2006

bra boende Mer än Nr 2/2006 Mer än bra boende Nr 2/2006 Vi ska skapa Sveriges bäsa allmännyiga bosadsbolag! HFAB är e av Sveriges io sörsa allmännyiga bosadsbolag och Halmsads i särklass sörsa hyresvärd. Vi har e rekordår bakom oss

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Naturens skatter blir julens pynt

Naturens skatter blir julens pynt Naurens skaer blir julens pyn Hos Karen: 1. Fransk vinage 2. Fruk & grön som julpyn 3. Speglar i alla rum 18 drömhem & rädgård F 14/2016 drömhem 1 Karen lockar fram julkänslan med fynd från sin egen rädgård,

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Skyddsjakt på varg i Fensbol och Utteryn Torsby kommun, Värmlands län

Skyddsjakt på varg i Fensbol och Utteryn Torsby kommun, Värmlands län BESLUT 1(5) Daum 2012-02-07 218-966-2012 Länssyrelsen Värmland Djurskydd & Vil Lars Furuholm Skyddsjak på varg i Fensbol och Ueryn Torsby kommun, Värmlands län Beslu Länssyrelsen i Värmlands län besluar

Läs mer

3D vattenanimering Joakim Julin Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo.

3D vattenanimering Joakim Julin Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo. 3D vaenanimering Joakim Julin Deparmen of Compuer Science Åbo Akademi Universiy, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo.fi Absrak Denna arikel kommer a presenera e anal olika algorimer för a

Läs mer

DETALJPLANEBESKRIVNING

DETALJPLANEBESKRIVNING DETALJPLAN 486 HAIKOTRÄSKET Idébild över område från sydväs. DETALJPLANEBESKRIVNING BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER. Idenifikaionsuppgifer BORGÅ HAIKOTRÄSKET Sadsdelen 33 Tomerna 4 och 5 i kvarer 3559

Läs mer

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort Massivrä som väggmaerial - en jämförande sudie av energiförbrukning och ermisk komfor Examensarbee inom civilingenjörsprogramme Väg- och vaenbyggnad L E N A G O L L V I K Insiuionen för bygg- och miljöeknik

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en edagogisk sudie av begre som beskriver miljön TCO Uveckling AB, Disanslaboraorie, Raor 999: Sefan Junesrand, Inés Leal, Camilla Edvinsson & Tone Perelius "De kvaliaiva

Läs mer

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1 ösningsförslag ill enamensskrivning i SF1633 Differenialekvaioner I Tisdagen den 7 maj 14, kl 8-13 Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Tentamensskrivning i Matematik IV, 5B1210.

Tentamensskrivning i Matematik IV, 5B1210. Tenamensskrivning i Maemaik IV, 5B Tisdagen den 4 november 6, kl 4-9 Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är läa a följa Svaren skall ges

Läs mer

Riksbankens nya indikatorprocedurer

Riksbankens nya indikatorprocedurer Riksbankens nya inikaorproceurer MICHAEL K. ANDERSSON OCH MÅRTEN LÖF Förfaarna har okorera i ekonomeri och är verksamma vi Riksbankens prognosenhe. De senase åren har cenralbanker värlen över inressera

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

den 25 april 2014 Arbetsdomstolen Arbetsdomstolen Majoritet Majoritet Föreläsning 2 Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister

den 25 april 2014 Arbetsdomstolen Arbetsdomstolen Majoritet Majoritet Föreläsning 2 Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Arbesdomsolen Lag (1974:371) om räegången i arbesviser Arbesdomsolen i diskrimineringsviser: 3 opariska (varav 1 ordförande) + 1 arbesgivarledamo

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN MJÄLTBRANDS VARNING! OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN Om du eller någon du känner har sympom som beskrivs i denna broschyr åk ill närmase sjukhus omedelbar! VILKA ÄR TECKNEN OCH SYMPTOMEN ATT SE

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Föreläsning 3: Fler grafalgoritmer. Kortaste vägar mellan alla noder

Föreläsning 3: Fler grafalgoritmer. Kortaste vägar mellan alla noder Föreläning 3: Fler grafalgorimer Korae vägar mellan alla noder Maximal flöde i graf Bipari machning Korae vägar mellan alla noder Dijkra och Bellman-Ford algorimer beräknar korae avånd från en nod ill

Läs mer

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum & Naurum Väservik -där Kulur och Naur mös SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum www.vaserviksmuseum.se Väserviks Museum Skolprogram Smide Prova a smida en hasp eller anna enklare

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Privata Affärer väljer ut 30 segelbåtar inför sommaren

Privata Affärer väljer ut 30 segelbåtar inför sommaren Till havs. En seglingsvåg sköljer över Sverige. Privaa Affärer väljer u 30 segelbåar inför sommaren Arcona 400 Beneeau 34.7 Bavaria 31 Brena 38 Campus 650 n Arcona n Firs 34.7 från Bénéeau är en n Bavaria

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik? Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen

Läs mer

PROV 5 Skogars ekologi och användning

PROV 5 Skogars ekologi och användning Helingfor univerie Urvalprove 3.5. Agrikulur-forveenkapliga fakuleen POV 5 Skogar ekologi och användning Man ka få min poäng i urvalprove å a han eller hon för vardera A- och B-delen får min 5 poäng. Om

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer