EFFEKTEN AV VALUTARISK PÅ BILATERAL HANDEL

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie C-uppsas Hösen 2008 EFFEKTEN AV VALUTARISK PÅ BILATERAL HANDEL Johan Grip & Mounir Karadja Handledare: Chrisian Nilsson 1 1 Vi vill acka Chrisian Nilsson, docen vid Naionalekonomiska insiuionen, för hans värdefulla synpunker och söd under arbees gång. 1

2 Absrac This paper evaluaes he effec of exchange rae risk on he sum of bilaeral rade. To disinguish he effec beween differen ypes of counries, wo groups are defined: advanced and developing economies. Economic heory on exchange rae risk and rade proposes ambiguous effecs of increased volailiy. However, he ex ane hypohesis is ha developing economies are more sensiive o volailiy. Conrarily o he hypohesis, he empirical resuls sugges ha advanced economies would benefi up o wice as much from a removal of exchange rae risk. The lower sensiiviy of developing counries o exchange rae risk is conjecured o be due o a lower real average income of firms in hese areas. The empirical analysis is based on an exended graviy model, which is esimaed and subsequenly esed for robusness using four differen echniques. All esimaes imply ha exchange rae volailiy depresses bilaeral rade flows. Furher, he resul ha developing counries are less sensiive o exchange risk is no affeced by differen specificaions of our model. Sammanfaning Denna uppsas undersöker effeken av valuarisk på summan av handel mellan vå länder. För a jämföra effeken efer nivå av uveckling delas daasee in i vå grupper: indusrialiserade länder och uvecklingsländer. Teorierna kring valuarisk och handel ger mosridiga effeker av ökad risk, men vår arbeshypoes är a uvecklingsländer är mer känsliga för valuarisk. Våra empiriska resula visar dock a de indusrialiserade länderna skulle gynnas upp ill dubbel så mycke av a valuarisken eliminerades. Uvecklingsländers lägre känslighe för valuarisk ros vara e resula av a föreag i dessa länder har en lägre real medelinäk. Undersökningen ugår från en graviymodell som uökas med konrollvariabler som exempelvis frihandelsaval och valuaunioner. Resulaen usäs för fyra robusheses, vilka visar a även om sorleken på koefficienerna varierar, så kvarsår slusasen a uvecklingsländerna i mindre usräckning påverkas av valuarisk. Alla uförda regressioner ger negaiva koefficiener för valuarisk och yder därför på a de finns e negaiv samband mellan valuarisk och bilaeral handel. Keywords Exchange rae volailiy, exchange rae risk, inernaional rade, graviy model 2

3 Innehållsföreckning 1. Inledning Disposiion Lieraurgenomgång Teori Graviy-modellen Modeller för valuarisk En enkel modell Gardering mo risk Annan gardering mo volailie än erminshandel Koninuerliga produkionsbeslu Hög riskaversion Hyseres och realopioner När gardering mo risk ine är möjlig Slusaser och hypoesformulering Undersökningens meod och daa Nominell eller real växelkurs som förklarande variabel för valuarisk Volailiesmå Försa log-differensen Hooper & Kohlhagens må på volailie Perée & Seinherrs må på volailie Beingad volailie GARCH Residualens fördelning Slusaser och val av volailiesmå Daa Specificering av empirisk modell Resula Skaning av modellen med GLS Teser för robusa resula Modell med endogen volailiesvariabel Korsikig volailie Specifikaionseser Skaning av modellen med OLS Slusaser av robusheseser Numerisk olkning av volailieens effek på handel Analys och slusaser Referenser Appendix 1 Länder som ingår i undersökningen Appendix 2 Deskripiv saisik Appendix 3 Period SUR Appendix 4 Skaning av modellen med GLS Appendix 5 Insrumenvariabelmeoden och regressionsresula Appendix 6 - Korrelaionsmariser Appendix 7 Korsikig volailie Appendix 8 - Specifikaionseser Appendix 9 Skaning med OLS

4 1. Inledning Frågan om fas eller rörlig växelkursregim är sändig akuell i debaen om inernaionell ekonomisk poliik. Under eferkrigsidens sarka ekonomisk uveckling fick fasa växelkurser e ubre förroende; Breon Woodssamarbee band Inernaionella Valuafondens medlemmar ill fasa växelkurser mo dollarn och denna sabilie ansågs ha bidragi ill periodens ökade välsånd (Yergin & Sanislaw, 1998). Men all efersom Europa och Japan blev mer konkurrenskrafiga, växe USA:s undersko i byesbalansen och man vingades i prakiken överge samarbee i början av 1970-ale (Pugel, 2004). När Breon-Woodssamarbee, formell upplöses 1973 inleddes isälle en period där många länder övergick ill flyande växelkurser. Laissez faire-ekonomer välkomnade upplösningen men i vissa poliiska och ekonomiska kresar uppsod en oro för vad effeken skulle bli av a växelkurserna skulle besämmas av marknadskraferna. Oron hade sin grund i ron a riskavera akörer skulle välja a minska sin handelsvolym när bealningar blev mer osäkra, och på så sä underminera de välfärdsvinser som den inernaionella handeln hade inneburi för världen (McKenzie, 1999). Idag råder ingen konsensus om huruvida rörliga eller fasa växelkurser bäs främjar inernaionell handel och de finns en deba om vilken som är den opimala växelkursregimen. Rörliga växelkurser illskrivs ofa egenskapen a avskräcka handel på grund av den så kallade valuarisken, som är de ickeförvänade flukuaionerna i en valuas värde (McKenzie, 1999). Dea är vidare e frekven förekommande argumen för inräande av e ny Breon-Woodssysem eller för Sveriges ansluning ill EMU. Syfe med denna uppsas är därför a undersöka om valuarisken har en negaiv effek på bilaerala handelsflöden. Vidare ämnar vi undersöka huruvida effeken skiljer sig å mellan uvecklingsländers och indusrialiserade länders handel. Vi uför en ekonomerisk analys med en uvidgad graviy-modell, en ofa använd meod för skaning av valuariskens effek (Clark e al, 2004). 4

5 Tidigare sudier i ämne har främs fokusera på skaningar av valuariskens effek på handel för ensaka grupperingar av länder. De vår undersökning ämnar illföra denna lieraur är en jämförelse mellan vå grupper uvecklingsländer och indusrialiserade länder för samma idsperiod (1970 ill 1990). Den empiriska analysen undersöker varje grupps handel med alla andra länder i paneldaasee, som omfaar 186 länder. Observaioner där e av länderna är indusrialisera och de andra är e uvecklingsland finns således med i båda gruppernas regressioner 2. Urycke risk som används i uppsasen syfar på olika yper av osäkerhe som föreag möer, där valuarisk är osäkerheen som finns gällande den framida växelkursen för valuan som föreag får beal i. Nominell växelkursvolailie används i denna undersökning som må på valuarisk. E negaiv ecken vid skaning av växelkursvolailie olkas således som a valuarisk har en negaiv inverkan på bilaeral handel. Vidare används växelkursvolailie och volailie synonym. Med bilaeral handel menas summan av handeln mellan vå länder. 1.1 Disposiion Undersökningen är disponerad på följande sä. I avsni vå preseneras graviymodellen sam e anal eoreiska modeller om valuarisk och handel. I avsni re redogörs för meoden som ligger ill grund för undersökningen, där volailiesmå, daase och den empiriska modellen beskrivs. Våra resula preseneras i avsni fyra. Vidare genomför vi fyra robusheses för a konrollera esimaens känslighe för modellspecifikaionen. Därefer görs numeriska olkningar av skaningarna för valuarisk. Avsluningsvis preseneras analys och slusaser av resulaen i avsni fem. All regressionsoupu sam annan relevan daa- och meodinformaion åerfinns som bilagor Lieraurgenomgång Vi har använ oss av re lierauröversiker som behandlar eorier och empiriska resula från lierauren om valuarisk och inernaionell handel. Dessa är Côé (1994), McKenzie (1999) och Clark e al (2004). Föruom de hänvisningar ill relevana 2 Se avsni 3.4 för en närmare beskrivning av daa och hur grupperingar gjors. 5

6 ariklar i ämne som översikerna ger, har vi haf nya av olkningarna som de illhandahåller och referera ill dem i enlighe med dea. Till förfaarnas kännedom har endas en sudie på senare id undersök effeken av valuarisk på uvecklingsländer. Arize, Osang & Sloje (2000) uför en koinegraionsanalys av den reala växelkursvolailieens effek på exporeferfrågan i 13 uvecklingsländer. Sudien finner a exporen påverkas negaiv av ökad valuarisk både på kor och på lång sik. Clark e al (2004) innehåller uöver lierauröversiken en omfaande empirisk undersökning. Förfaarna finner generell a koefficienen för volailie får negaiv ecken. De finner dock a resulae ine är robusa för alernaiva specifikaioner och må, såsom när mulilaeral resisance-ermer (se avsni 2.1) inkluderas i regressionen. Volailieskoefficienen blir posiiv för vissa specifikaioner av mulilaeral resisance. Rose (2000) använder e omfaande paneldaase för a undersöka huruvida valuaunioner ökar handel. I skaningarna konrolleras för växelkursvolailie och förfaaren finner a den bilaerala handeln skulle öka med 13 procen om volailieen minskade med en sandardavvikelse. Hans resula pekar på a volailie generell ger en negaiv effek på handel, om än i varierande syrka beroende på modellspecifikaionen. Cho, Sheldon & McCorrison (2002) undersöker volailieens effek på olika sekorer i io indusrialiserade länder. Undersökningen bygger på graviy-modellen och på vå olika volailiesmå. Förfaarna finner a de skaade koefficienerna är negaiva, men a de varierar i sorlek mellan sekorer och a jordbruke är mes känslig för växelkurssvängningar. I en undersökning av valuariskens effek på länders expor visar Asseery & Peel (1991) a hänsyn bör as ill a variabler kan vara icke-saionära 3 i idsserier. Deras undersökning av fem OECD-länder juserar för dea fenomen och deras regressioner ger signifikan posiiva koefficiener för växelkursvolailie. 3 Icke-saionära variabler uppvisar olika varians beroende på i vilken idpunk man observerar dem. Dea är falle om idsseriedaa har en rend. Srik saionärie å andra sidan, kräver a den bivariaa sannolikhesfördelningen för den sokasiska X, X,..., X processen som genererar måen 1l 2l k l är oberoende av l för alla värden på k (Upon & Cook, 2006). 6

7 2. Teori Vi börjar i dea avsni med a presenera modellen som ligger ill grund för undersökningen. Därefer följer en redogörelse för relevana eorier om effeken av valuarisk på handel. Sluligen diskueras vilka insiker eorin ger om våra resula a priori och en arbeshypoes formuleras Graviy-modellen 4 I lierauren om inernaionella handelsmönser har den så kallade graviy-modellen en cenral plas. Modellen, som från början var en ren empirisk formulering, posulerar i sin enklase form a bilaeral handel är en ökande funkion av vå länders gemensamma BNP och befolkningsmängd. Samidig anas handeln vara omvän relaerad ill avsånde mellan länderna (Ciuriak & Kinjo, 2005). En vanlig graviyekvaion, uan hänsyn ill befolkningssorlek, är Handel YY i j, (1) Avsånd där Handel är värde av land i:s expor ill land j, Yi och Yj sår för de exporerande respekive imporerande landes BNP, Avsånd är e må på avsånd mellan länderna 5 och α är en konsan som anger graden av proporionalie mellan leden (Deardorff, 1995). Ofa logarimeras modellen, vilke ger e linjär samband mellan höger- och vänserled. För (1) blir dea ln( Handel ) ln( ) ln( Yi) ln( Yj) ln( Avsånd ). Vidareuvecklingar av graviy-modellen har uöka specifikaionen enlig hypoesen a ju mer homogena länder är, deso mer handlar de med varandra. Egenskaper som gemensam poliisk hisoria, koloniala band, gemensam valua, gemensam språk och/eller landsgräns bidrar exempelvis ill a förklara uppkomsen av handel mellan länder. Vanliga specifikaioner av graviy-modellen kan normal uppnå förklaringsgrader på vå redjedelar, där en redjedel av handeln då kan änkas förklaras av andra variabler eller eorier (Ciuriak & Kinjo, 2005). 4 Modellens har få si namn för dess likhe med Newons graviaionsmodell. 5 I empirisk forskning används ofa avsånde mellan vå länders huvudsäder för a undvika a nämnaren blir noll för angränsande länder. 7

8 En anal framgångsrika försök ill a formell förklara graviy-modellen med naionalekonomisk eori har genomförs. Till de mer uppmärksammade hör Deardorffs (1995) arikel som visar a modellen går a härleda ur ill exempel Heckscher- Ohlineorin. För denna uppsas ändamål är de alljäm den empiriska förklaringsgraden som väger yngs. Syfe med a använda en graviy-ansas i vår regressionsmodell är a de är en effekiv och beprövad modell, som rensar skaningen av volailiesparameern från sörningsermer. Behove av konrollvariabler vid ekonomeriska skaningar diskueras vid specificeringen av vår empiriska modell. Vi nöjer oss här med a konsaera a graviy-modellen ofa använs för a renodla skaningar med daa om inernaionell handel (se exempelvis McCallum, 1995; Rose, 2000; Tenreyro, 2003; Clark e al, 2004). I en analys av graviy-ansasens implikaioner argumenerar Anderson & Van Wincoop (2003) för a graviy-modellens avsaknad av eoreiska fundamen försvårar olkning och skaning av paramerar. Två problem idenifieras; för de försa uppsår omied variable bias då modellen generell ine anses fullsändig och för de andra blir komparaiv saik ine möjlig a göra. Grunden ill förfaarnas kriik är a variabeln Avsånd, som fungerar som e må på ransakionskosnaderna mellan vå länder, ine räcker ill som må på hur ovillig e land generell är a handla med e anna land. Förfaarna uökar de vanliga måe med mulilaeral resisance o rade -variabler, som härleds eoreisk och som äcker in e bredare spekra av handelshinder än vad avsåndsmåe gör. Den främsa skillnaden mo vanliga graviy-modeller är a den innehåller e prisindex för varje land, vilke ar hänsyn ill a handelshinder ger olika sor effek i sora och små länder. Denna anpassning ska minska omied variable bias i skaningarna. I den mån förfaarnas må är en bäre proxy för villighe a handla hade de kunna medföra bäre skaningar. De ligger dock uanför denna undersökning a använda mulilaeral resisance-variabler för vår daase Modeller för valuarisk Sedan 1970-ale har de uppkommi en omfaande lieraur med eoreiska modeller för sambande mellan växelkursvolailie och handelsflöden. Dessa modeller försöker förklara hur ökad volailie kan påverka inernaionell handel i posiiv eller negaiv rikning, beroende på vilka omsändigheer som anas gälla. En vanlig ansas är a 8

9 analyisk undersöka e enskil, exporerande föreag och se hur de under olika förusäningar reagerar på växelkursens flukuaioner. Nedan preseneras e anal modeller för valuarisk och handel. Avsnie börjar med en redogörelse för en enkel volailiesmodell. De re följande delarna släpper därefer på de anaganden som görs om föreags möjligheer a gardera sig mo valuarisk och om a föreag ine kan ändra sina produkionsbeslu efer a de agis. Därefer preseneras en vikig eori för varför växelkursvolailie kan änkas öka handel, nämligen realopioner. Sluligen går vi igenom vå anledningar ill varför vissa föreag ine garderar sig mo valuarisk. Dea eoriavsni är ine en uömmande beskrivning av lierauren uan ämnar illusrera de eoreiska fundamen som finns a analysera valuariskens effek på handel. Vikig a komma ihåg är a många av modellerna ine bygger på varandra då de behandlar olika aspeker av växelkursvolailie och a flera av dem bygger på olika anaganden. Dea resulerar i en del mosridiga resula En enkel modell E av de idigase försöken a modellera volailieens (negaiva) effek på handel gjordes av Clark (1973). Clark analyserar e föreag som exporerar hela sin produkion ill e land, på en marknad med perfek konkurrens och homogena produker. Föreage säer sina priser i den uländska valuan, som anas vara exogen besämd, men de får beal förs när leverans sker. Dea skapar osäkerhe om den framida inäken uryck i den egna valuan. Då all expor går ill e enda land är föreages inäk en funkion av dea lands (okända) framida växelkurs, som i Clarks modell är den enda källan ill risk a a sällning ill. Förfaaren anar a föreage maximerar en nyofunkion av formen U(π) = aπ + bπ 2, där nyan (U) är en funkion av vinsen (π) uryck i den egna valuan, a är en konsan som förklarar nyan av vinsen (a > 0) och b är graden av riskaversion (b < 0). Lösningen på opimeringsprobleme visar a föreage kommer a minska sin produkion när volailieen ökar. När produkionen dras ner minskar generell den förvänade vinsen och dess varians, medan den förvänade nyan ökar. 9

10 Clark e al (2004) kommer i sin lieraursudie fram ill slusasen a valuan en fakura sälls u i generell ine spelar någon roll för effeken som volailie får på handelsflöden. Hooper och Kohlhagen (1978) insämmer i Clarks (1973) slusaser och finner a valuan som konrak skrivs i endas påverkar vilke pris som varan får, beroende på om exporören eller imporören får bära risken Gardering mo risk En uppenbar begränsning med Clarks modell är a den ine innefaar möjligheen för föreag a gardera sig mo valuarisk. Give e föreag vars enda riskexponering kommer av växelkursvolailie och a de finns fungerande finansiella marknader, visar Ehier (1973) a föreage kan försäkra sig mo hela risken genom erminshandel 6. Vidare visas a föreages oupu ine påverkas av volailieen. Produkionsnivån beror endas av erminsprise, vars kosnad innebär a produkionen minskar i absolua ermer, medan volailieen avgör graden av gardering som föreag behöver. Senare sudier har vidareuveckla denna syn och visa a valuarisken genom sin påverkan på erminspriser indirek kan påverka produkionsnivån. När volailieen ökar enderar erminsprise a siga, av vå anledningar. Den försa är a högre volailie per definiion är dyrare a försäkra sig mo. Den andra är a eferfrågan på erminer kan anas öka då osäkerheen om framida inäker blir sörre. Dessa vå effeker leder ill a kosnaden för a gardera sig mo valuarisk siger när volailieen siger. I sin ur påverkar dea hur mycke som produceras efersom erminen är en rörlig kosnad vid produkionsbeslue. Den rörliga kosnaden ökar ju fler enheer som produceras och som därmed måse försäkras. Den vinsmaximerande produkionsnivån påverkas då negaiv (Viaene och de Vries, 1992) Annan gardering mo volailie än erminshandel De finns e fleral andra meoder uöver erminshandel som föreag kan unyja för a minska sin exponering mo valuarisk. När handel sker med flera länder, valuor och varuyper kan kursförändringar i en valua kompenseras av en rad andra fakorer, 6 En ermin är e finansiell insrumen som låer vå parer komma överens om a sälja respekive köpa en given mängd av en vara ill e viss pris vid e fassäll framida daum. På dea sä kan producener av varor med lång produkionsid vara säkra på vilke pris de kommer få u vid framida leverans (Berk & DeMarzo, 2007). 10

11 såsom rörelser i andra valuakurser eller ränor, aningen passiv genom diversifiering eller genom akiv porföljhanering 7. Tendensen hos många valuor a röra sig i mosa rikning genemo varandra innebär a volailieens beydelse för enskilda föreags riskexponering minskar ju fler valuor de handlar med (Clark e al, 2004). A valuan som exporföreage får beal i flukuerar kan änkas få en mindre effek om man läar på Clarks anagande a inga insasvaror imporeras ill produkionen. I den mån e föreag imporerar insasvaror från lande de exporerar ill menar Clark (1973) a lägre exporinäker när valuan deprecieras delvis kan kompenseras av a kosnaden för insasvaror sjunker. Omvän gäller a den posiiva effeken av en apprecierande valua dämpas och generell a flukuaionerna får en minskad inverkan på föreages produkionsbeslu Koninuerliga produkionsbeslu Om man släpper på de ursprungliga anagande a produkionsbeslue är slugilig för hela perioden, uan a de kan ändras som svar på växelkursförändringar så behöver ine volailieen nödvändigvis sänka föreages förvänade nya. I denna siuaion reduceras exponeringen för valuarisk, men kvarsår delvis då redan producerade varor bealas ill akuell växelkurs. Riskredukionen är således en följd av möjligheen för föreage a anpassa kommande produkionsnivå ill förändringar i växelkursen. De Grauwe (1992) beskriver en modell där produkionsnivån för e prisagande föreag kan juseras koninuerlig uan omsällningskosnader. I modellen visar förfaaren a föreage ökar sin produkion som svar på de högre pris de erhåller när den uländska valuans kurs siger. Marginalinäken siger då för föreage, vilke föranleder föreage a öka sin produkion ills den nya jämviken är uppnådd. Vinsen per redan planerad enhe blir högre, samidig som föreage uökar anale producerade enheer. Omvän resonemang gäller när prise blir lägre ill följd av a den egna valuan apprecieras. I föreages nyofunkion vägs fördelarna med a kunna unyja valuaförändringar mo riskaversion, vilke avgör neoeffeken som växelkursvolailie har på föreages verksamhe. 7 Sörre föreag har ofa möjlighe a akiv diversifiera sina illgångar och skulder för a minska exponeringen för valuarisk (Côé, 1994). 11

12 Hög riskaversion Hög riskaversion i allmänhe innebär ine allid hög aversion mo valuarisk. I en idigare arikel urycker De Grauwe (1988) en modell som visar a graden av riskaversion har beydelse för akörers reakion på sörre valuarisk. Mycke riskavera föreag oroar sig för de värsa änkbara ufalle av växelkursens flukuaioner. För a höja den lägsa möjliga inäksnivån kan de därför välja a exporera en sörre del av sin produkion än idigare när volailieen ökar. Tros a nyan av expor minskar vid högre växelkursvolailie är de möjlig a vissa föreag ökar sin nya genom a uöka sin expor. Inuiionen bakom De Grauwes eori är a en ökad risk framkallar både en inkomseffek och en subsiuionseffek. Subsiuionseffeken är den negaiva reakionen som följer av a expor blir mindre illalande när valuarisken ökar. Samidig finns en inkomseffek som verkar i mosa rikning. Inkomseffeken är en följd av a den oala nyan av exporinäkerna minskar när risken ökar, vilke kan kompenseras genom a öka exporen. Om inkomseffeken hel eller delvis ar u subsiuionseffeken så kommer effeken av valuarisk hel eller delvis reduceras. Hur relaionen mellan inkoms- och subsiuionseffekerna ser u besäms i De Grauwes modell av föreages riskaversion. En vikig slusas är a ju lägre den genomsniliga inäken från expor är, deso lägre grad av riskaversion behövs för a exporen ska uökas vid ökad växelkursvolailie Hyseres och realopioner När föreag uppvisar hyseres (ung. röghe) är deras beeende rikningsberoende, de vill säga a de forsäer a agera enlig föregående periods förusäningar ros a de akuella förusäningarna är annorlunda. Teorier om dessa rögheer försöker exempelvis förklara varför föreag som eablerar sig uomlands när den uländska valuan apprecieras, ine lägger ned verksamheen direk om växelkursen vänder nedå. Hyseres kan förklaras på flera olika sä. Enlig radiionell Marshalliansk eori eablerar sig föreag på en marknad om den genomsniliga inäken är lika med eller sörre än den genomsniliga oalkosnaden för a producera 8. När periodens fasa 8 Fasa plus rörliga kosnader. 12

13 kosnader är bealda och blir sunk coss 9 forsäer föreage producera så länge de rörliga kosnaderna äcks av marginalinäken. Sjunker prise under den rörliga kosnaden förlorar föreage på varje producerad enhe och avbryer produkionen, som dock kan åeruppas ill en viss fas kosnad. I dea fall kan föreage ana en väna och se -sraegi och avvaka med a lämna marknaden, efersom dea ine kosar någo exra. Föreage invänar näsa periods början och de akuella marknadsprise för a beslua om de sannar kvar eller lämnar marknaden. Om priserna som leder ill inräde och uräde definieras som PI respekive PU är hyseres de som uppsår när marknadsprise är PU < P < PI. A de uppsår e spann mellan inrädes- och urädesgränserna är en effek av anagande om a de förekommer sunk coss (Dixi, 1989). Den Marshallianska modellens föreag kan yckas bee sig irraionell då de ar varje ny pris som en överraskning, vilke direk leder ill produkion eller avbro. På senare id har flera forskare uveckla denna eori genom a ana a föreag som aningen sår uanför marknaden eller som har avbrui produkionen illfällig ser möjligheen a invesera som en real köpopion 10 (se exempelvis Krugman, 1989). Till skillnad från vanliga opioner köps ine realopioner på en marknad, uan syfar främs på en opionsliknande siuaion där e föreag har möjlighe a göra en invesering. Värde på realopionen ökar med högre volailie i prise på samma sä som högre volailie på den underliggande illgången ökar vanliga opioners värde (Dixi, 1989). Dixi (1989) illämpar en realopionsansas i sin modell och anar a prise följer en slumpprocess, de vill säga a sannolikheen är lika sor för prisuppgång som prisfall i näsa period. De analyiska resulaen visar a när prises volailie ökar så ökar de förvänade värde av de poeniella inäkerna av en invesering. Inuiionen bakom dea är högre volailie innebär sörre sannolikhe för a prise blir högre, vilke gynnar föreage, samidig som de ine är bunde a invesera om prise ine ger lönsamhe. Föreage behöver därmed bara bry sig om hur mycke högre prise kan bli. Omvän visas a föreag forsäer producera när prise sjunker under den rörliga kosnaden, då de förvänar sig a a igen en förlus på kor sik när prises volailie är hög. Här spelar kosnaden för åerinräde en roll. Den medför a föreag är mindre 9 Kosnader som beals och ine går a åerfå. 10 En opion är e värdepapper som ger innehavaren rä, men ej skyldighe, a köpa eller sälja opionens underliggande illgång ill e på förhand besäm pris beroende på om de är en köp- eller säljopion. Dea sker aningen vid en besämd idpunk (europeisk opion) eller fram ill och med en besämd idpunk (amerikansk) (Berk & DeMarzo, 2007; Dixi, 1989). 13

14 villiga a lämna marknaden, då kosnaden för a forsäa producera ill e låg pris kan vara lägre än den för a lägga ner och beala kosnaden för åerinräde. Franke (1991) illämpar i sin ur ramverke med realopioner på exporerande föreag som verkar på en marknad med monopoliisk konkurrens. Dessa får beal i den uländska valuan, vars växelkurs anas flukuera men enderar a åergå ill si medelvärde. Förfaaren visar a föreag kommer a inräda idigare och uräda senare ju högre växelkursvolailieen är, vilke innebär a föreag exporerar över e sörre prisspann och a oal expor ökar. Resulaen kopplas ill a en högre volailie även ökar de poeniella prisskillnaderna mellan länder och därför skapar urymme för lönsamma arbirageaffärer. Då lagen om e pris frångås uppsår arbiragemöjligheer och värde av a finnas kvar eller eablera sig på marknaden ökar När gardering mo risk ine är möjlig De kan finnas flera förklaringar ill varför föreag ros nämnda fördelar ine garderar sig mo valuarisk, som därför kan få en negaiv inverkan på deras exporvolym. Vi redogör här kor för varför yp av föreag och yp av marknad är vikiga för om garderingsmöjligheer finns. I uvecklingsländer innebär avsaknaden av finansiella marknader eller begränsad illgång ill dem e hinder mo a gardera sig mo hela den föreagsspecifika risken i verksamheen (Arize, Sloje, Osang 2000). Även föreages beslushorison påverkar möjligheen ill gardering. Där illgången ill erminsmarknader är god är de relaiv billig och enkel a gardera sig mo risk på några månaders sik. Däremo kan de vara både svårare och dyrare för föreag vars konrak löper över längre idsperioder a gardera sig för valuarisk över hela konrakes gilighesid (Côé, 1994) Slusaser och hypoesformulering Den sammanagna bilden uifrån lierauren på område yder på a de föreligger brisande konsensus om valuariskens effek på handel. Den eoreiska ambivalensen som råder förklaras av den sora variaionen på föreag och marknader som finns inom och mellan länder, varför modifierade anaganden kan leda ill mosridiga slusaser. 14

15 Vår genomgång anyder a föreag i indusrialiserade länder, som handlar med flera länder och i flera valuor sam har illgång ill finansiella marknader, ine bör påverkas negaiv av bilaeral växelkursvolailie. Vidare ger realopionseorin söd för hypoesen a volailie skulle kunna öka handeln mellan vå länder. För uvecklingsländerna alar den brisande illgången ill erminsmarknader för en sörre negaiv effek av växelkursvolailie. I övrig går resonemange om realopioner och diversifierad risk genom handel mo flera valuor a illämpa även på dessa länder. Inga enydiga resula gällande volailieens rikning går a uläsa ur eorin, däremo finns fog a ro a effeken skiljer sig å mellan grupperna av länder. Give ovansående resonemang formuleras hypoesen a effeken av växelkursvolailie är mer negaiv (alernaiv mindre posiiv) för uvecklingsländernas handel med omvärlden än mosvarande för indusrialiserade länder. 3. Undersökningens meod och daa I dea avsni diskueras meodval och de daaunderlag vi använder. Inledningsvis redogörs för skillnader mellan a använda nominell och real växelkurs. Därefer preseneras olika må på volailie, där förjänser och briser med de må vi använder diskueras. I näsa del går vi igenom vår daase och de grupperingar som gjors. Med ugångspunk i graviy-modellen specificeras sluligen vår empiriska modell Nominell eller real växelkurs som förklarande variabel för valuarisk I lierauren om valuarisk och handel har såväl nominell som real växelkurs använs som förklarande variabel. Någo som alar emo den reala växelkursen är a den även ar hänsyn ill relaivpriserna länder emellan. Därför kan den vara en mindre lämplig grund för en proxy för växelkursvolailie. Denna såndpunk bygger på a de med volailieen i den reala växelkursen ine går a särskilja flukuaioner i nominell växelkurs från flukuaioner i relaivpriser, med resulae a volailiesmåe blir missvisande (McKenzie, 1999). 15

16 Förespråkare för användande av den reala växelkursen för a mäa volailie menar a föreag, som gör produkionsbeslu på medellång sik, ar hänsyn ill jus den reala växelkursen. Dea beror på a flukuaioner i den nominella växelkursen sannolik kompenseras med förbärade relaivpriser för de exporerande föreage (McKenzie, 1999). Den reala växelkursen ligger exempelvis ill grund för Frankes (1991) modell om föreags enry/exi-beslu som realopioner. Tros ovansående eoreiska förbehåll, som givi upphov ill deba mellan naionalekonomer, förefaller de från empiriska jämförelser som a skillnaderna mellan bruke av nominell och real växelkurs är försumbara (McKenzie 1999; Clark e al 2004). Då den reala växelkursen används blir även vale av lämplig deflaor en komplikaion. Rose (2000) poängerar a korrelaionen mellan den reala och den nominella växelkursen är hög föruom för länder med perioder av mycke hög inflaion. I hans daase, som vi använder oss av, påverkas ine resulae av a observaioner under hyperinflaion as bor. Vi har för denna undersökning ine illgång ill någo anna må än den nominella växelkursen, men mo bakgrund av idigare undersökningar finner vi a måe är fullgo för vår ändamål Volailiesmå Vi kommer i denna uppsas a använda volailieen i den nominella växelkursen som må på den valuarisk som e föreag möer vid iden för dess exporbeslu. Då volailieen som må är av karakären a den ej kan observeras, uan endas kan beräknas för hisoriska värden, uppsår e problem gällande vilke må som bäs förklarar vad volailieen är i den akuella perioden. De må som kommer närmas i a beräkna den fakiska volailieen i realid är e må som kallas för realiserad volailie och som beräknar volailieen för varje handelsavslu 11. Med denna meod kan man i eorin observera volailieen då handeln är illräcklig frekven över den undersöka perioden. Dea må hade vari av sor inresse för vår undersökning men som anyds ovan är måe mycke daainensiv och ine rimlig för oss a använda. De skall dock nämnas a dea må hade vari vår försahandsval om de funnis 11 Vanligas är a beräkna volailieen för handelsavslu varje 5 eller 15 minuer, dea för a slippa de problem som mikromarknadssrukurer medför (Poon & Granger, 2003). 16

17 illgänglig. Nedan preseneras fyra andra må på växelkursvolailie som använs i empiriska undersökningar Försa log-differensen De må som är vanligas då man vill mäa växelkursvolailie är a använda sandardavvikelsen av den försa differensen beräknad på den logarimerade växelkursen mellan land i och j. Dea må har egenskapen a de ger värde noll om växelkursen följer en linjär rend. Den framida växelkursen skulle därmed kunna föruses och ine innebära en valuarisk. Växelkursvolailieen Ve ( ) beräknas för perioden enlig V ( e ) s,, där s, ges av 1 s, r r T T 2 ( ), 1 1 och r av r ln( Xm 1l ) ln( Xm2 l ), där Xm är den nominella växelkursen i månaden m, r är försa log-differensen av växelkursen, r är medelvärde för undersök period och s, är den för perioden beräknade sandardavvikelsen. Dea må benämns som obeingad volailie, för a variaionen som växelkursen uppvisar anas vara oberoende av vilken idsperiod observaionen sker i Hooper & Kohlhagens må på volailie Hooper & Kohlhagens volailiesmå mäer skillnaden mellan erminsprise och den fakiska växelkursen. Dea skall ses som e må på osäkerheen om den framida växelkursen och anses av förfaarna vara de relevana måe på valuarisk. Måe visar även när e fas växelkurssysem ine är rovärdig, om erminen avviker från den officiella växelkursen. Måes förjänser skall dock sällas mo de fakum a erminsprise kan vara en icke förvänningsrikig esimaor av framida 17

18 växelkursrörelser (Dell Ariccia, 1998; Hooper & Kohlhagen, 1978). Måe beräknas enlig n 1 V ( e ) f X, 2 1 n i 1 där f är erminsprise och X är växelkursen. En nackdel med dea må är a de kräver illgång ill erminspriser för a kunna beräknas. Då erminspriser ine kan anas exisera för alla valuor över hela den undersöka perioden i vår daase, blir borfalle omfaande om vi använder oss av dea må Perée & Seinherrs må på volailie Volailieen kan även mäas om de anas a akörerna på marknaden minns den högsa och lägsa kursen i föregående perioder, jusera för e må av förra periodens kurs relaiv någo må på jämviksväxelkursen. Perée & Seinherr (1989) ugår från dessa anaganden och kalkylerar uifrån dea e volailiesmå enlig p max X min X X k X k V3( e ) 1 p minxk X, 2 där X är nominell växelkurs i perioden, max X och min X avser max- och k k minvärde för växelkursen över idsperioden k ill och med. p X är e må på jämvikkursen som kan beräknas enlig flera meoder men enklas är a låa medelvärde av växelkursen över den angivna idsperioden vara en proxy för denna. Karakerisisk för dea må är a de förklarar hur föreag upplever valuarisk snarare än a de mäer vad den de faco har vari. De är därför känslig för vilka specifika anaganden som görs Beingad volailie GARCH I de fall då felermerna ine är av varandra oberoende kan ine volailieen anas vara konsan. Volailieen varierar isälle över id beroende på vad sorleken på felermen har vari i föregående period. I dessa fall säger man a volailieen är beingad. Då 18

19 volailieen beror på idigare värden kan de observeras a de bildas så kallade volailieskluser (Pindyk & Rubinfeld, 1998). Dea fenomen känneecknas av a perioder med hög volailie enderar a åföljas av perioder med hög volailie och vice versa. Den modell som har haf sörs genomslag där man unyjar felermernas heeroskedasicie 12 är ARCH-modellen som presenerades av Rober Engel (1982) och som sedan vidareuvecklades ill en GARCH-modell av Tim Bollerslev (1986). GARCH(p,q)-modellen ges av q p q q p p i i i i i1 i1, där σ 2 är variansen, ω är en konsan, ε är felermen sam α i och β i är skaade koefficiener. I modellen ovan är den beingade variansen (σ 2) i perioden en funkion av vad variansen var i perioden (-1 ill och med -p) sam av den kvadrerade felermen (ε) i perioden (-1 ill och med -q). GARCH-modellen bygger på a man anar a växelkursen förklaras av någon form uav ARIMA(p,d,q)-modell (Pindyck & Rubinfeld, 1998). E vanlig anagande är a växelkursen kan förklaras av en ARIMA(0,1,0)-process vilke är en slumpprocess (random walk) med en drif, saionäriesvillkore uppfylls då slumprocessen inegreras en gång. Denna process förklaras av a all illgänglig (och förvänad) informaion för de som agerar på marknaden för valuahandel finns förklarad i den akuella kursen och således är den enda möjliga kursförändringen en följd av a ny informaion släpps ill marknaden och denna informaion anas vara slumpmässig Residualens fördelning Fördelningen som volailieen illhör måse beakas vid olkning av volailieen. Uan en känd fördelning blir olkningen omöjlig eller meningslös, varför de är vikig a vi känner ill de egenskaper som växelkursvolailieen har. På så sä kan vi kunna koppla denna ill den räa fördelningen. 12 Dvs. a alla felermer ine har samma varians. 19

20 De som måse beakas i dea fall är a växelkurser enderar a ha sora redjesam fjärde cenralmomen. De vill säga växelkursdaa har fler exrema observaioner ( feare svansar ) än en normalfördelning, sam a de har fler observaioner kring medelvärde än jämför med en normalfördelning ( oppig ). Dea medför a andra cenralmomene appar effekivie. Därför förespråkar Cheung e al (2005) isälle modellering av daa med -fördelade 13 felermer, efersom -fördelningen inkluderar fler exrema observaioner än jämför med normalfördelningen. Dea leder i sin ur ill bäre parameerskaningar än om felermerna anas vara normalfördelade Slusaser och val av volailiesmå I vår genomgång kan försa log-differensen ses som e ex pos-må och de vå senare som ex ane-må. Ex pos måe får denna benämning då de endas mäer vad den hisoriska volailieen har vari och uifrån dea ger prognosen a volailieen kommer a vara densamma i framiden. De kan därför anses vara e mindre relevan må då föreag behöver göra predikioner om den framida volailieen vid beslu om inveseringar. Som alernaiv kan e ex ane-må såsom GARCH användas, med moiveringen a i en värld av Knighiansk osäkerhe 14 så är de denna yp av må som är de relevana för beslusfaare (Perée & Seinherr, 1989). Som genomgången anyder finns de inge självklar val av må på volailie när valuarisk skall uppskaas. Vi använder försa log-differensen, då måe är enkel a beräkna för alla våra grupper av länder och är de mes använda i lierauren. Tros invändningar om försa log-differensens relevans för beslusfaande kan måe anas ha vari mer illgänglig för beslusfaare än exempelvis GARCH (McKenzie, 1999). Vidare har Perée & Seinherrs må e inslag av godycke i vale av jämvikskurs och avsaknaden av erminshandel för alla undersöka länder gör de svår a använda Hooper & Kohlhagens må. Tidshorisonen över vilken föreage faar beslu avgör vidare huruvida kor- eller långsikig volailie bör användas. Om föreages konrak löper över en längre idsperiod kan de anas a korsikiga flukuaioner ine påverkar beslusprocessen, uan a de är den långsikiga volailieen som är av inresse (Côé, 1994). I vår empiriska graviy-modell kommer vi a använda försa log-differensen beräkna på 13 Med n frihesgrader, då n så konvergerar -fördelningen mo normalfördelningen. 14 Knighiansk osäkerhe skiljer sig ifrån risk i de a de slumpmässiga ufallen under osäkerhe ine har en känd sannolikhesfördelning. (Bewly, 1998) 20

21 månadsdaa för de föregående fem åren, vilke av Clark e al (2004) definieras som e långsikig må. För 1990 års observaion är således volailieen beräknad på varje månads slukurs för åren , dvs. 60 observaioner. Clark e al (2004) mäer den korsikiga volailieen över e år, dvs. 12 observaioner. De hade vari önskvär a esa resulaen för alernaiva må på växelkursvolailie, men då vi ine har illgång ill rådaa nöjer vi oss med a konsaera a arikelförfaare som har uför dessa eser ine har erhålli nämnvär annorlunda resula (Clark e al, 2004) Daa För denna undersökning använder vi e paneldaase med 186 länder, en sammansällning som beräknas inkludera 98 procen av den inernaionella handeln under idsperioden 1970 ill och med Observaionerna är begränsade ill fem idspunker, 1970, 1975, 1980, 1985 sam Vid dessa idspunker har sedan daa sammansälls för länder, handelsvärden, populaionssorlekar, BNP, språk, avsånd, frihandelsaval med mera. På grund av borfall i vissa idpunker besår daasee oal av observaioner. Daasee sräcker sig över en lång idsperiod, men dess främsa fördel ligger i dess bredd och dess sora anal observaioner. Vår hypoes är a den negaiva effeken av valuarisk är sörre för handel med uvecklingsländer än för handel med indusrialiserade länder. För a kunna jämföra denna effek delas länderna i vår daase in i vå grupper: i) indusrialiserade länder (26 s) och ii) uvecklingsländer (29 s). Dea görs på så sä a de parvisa observaioner som innehåller mins e i-land eller u-land inkluderas i respekive grupp. Regressioner uförs även för alla 186 länder i daasee. Ugångspunken för våra grupper är IMF:s lisa på advanced economies (som vi översäer med indusrialiserade länder), men då vi använder 2008 års lisa är de ine rimlig a ana a alla dessa illhörde gruppen även under perioden 1970 ill För a a hänsyn ill dea uesluer vi fem länder ur gruppen: Mala, Slovenien, Sydkorea, Taiwan och Tjeckoslovakien. Dessa fem länder hade år 1990 lägre PPPomräknad BNP per capia än de inkluderade länderna (IMF, 2008). För a undvika 15 Daasee är anpassa från Rose (2000). Daa har samlas in från Unied Naions Saisical Office, Unied Naions Inernaional Trade Saisics Yearbook, World Trade Daabase, Penn World Table 5.6, World Bank (World Developmen Indicaor), CIA sam WTO. 21

22 felklassificering och för a förydliga skillnaden mellan grupperna flyas ine de uesluna länderna ill gruppen uvecklingsländer. Gruppen uvecklingsländer är e urval av länder från alla koninener föruom Europa som ine klassas som indusrialiserade länder. Urvalsprobleme som uppsod för gruppen i-länder påräffas ine här då länder som ine var indusrialiserade år 2008 ine heller var de under undersökningsperioden. Appendix 1 lisar länderna i de re grupperna. Tabell 3.1 redovisar deskripiv saisik för de vå grupperna sam för alla länder. Vi ser a uvecklingsländerna har e högre medelvärde för volailieen under den undersöka perioden sam a sandardavvikelsen är sörre än för de övriga grupperna. Tabell 3.1. Deskripiv saisik för de undersöka volailiesmåe per grupp. Alla al är avrundade ill re decimaler. Medelvärde Sandardavvikelse Min Max #Obs V e ind V e uv V e alla Källa: Egen beräkning Specificering av empirisk modell Två vanliga problem vid ekonomerisk modellering som är relevana för vår undersökning är så kallad omied variable bias (a ha med för få variabler relaiv den sanna populaionsmodellen) och a ha med irrelevana variabler (fler än i den sanna populaionsmodellen). Korfaa orsakar de försnämnda fele a OLS-esima ine blir förvänningsrikiga, medan irrelevana variabler i modellen sänker OLS-meodens effekivie genom a variansen blir sörre (Murray, 2008). Vi behöver därför en modell som kan undvika dessa vå problem. Om vi förs noerar a effeken av felspecificering per definiion minskar när anale observaioner ökar, följer de a vi i vår modellspecifikaion kan fäsa sörre vik vid probleme omied variable bias. Således väljer vi a uöka graviy-modellen med e anal variabler uöver volailieen De bör dock anmärkas a en modell som ger hög förklaringsgrad för e give daase ine nödvändigvis är bäre på a förklara de underliggande populaionsparamerarna, varför de är vikig med eoreiska grunder för inkluderade variabler. Tros a de 22

23 Vår empiriska modell skaas enlig: ln( Handel ) ln( YY ) ln( YY / Pop Pop ) VU FHA, 1 i j 2 i j i j 3, 4, ln( Avsånd ) Språk SamKol Kolonial Gräns V e, , där de ingående variablerna förklaras i abell 3.2. i är en vekor av koefficiener för konrollvariablerna och är koefficienen för växelkursvolailieen. Vi förvänar oss a i >0 i 5 och a <0. Inuiionen bakom förväna ecken förklaras nedan. Tabell 3.2 Definiion av de ingående variablerna. Deskripiv saisik åerfinns i Appendix 2. Handel, Värde av summan av exporen mellan länderna i och j i iden, uryck i usenals dollar 17. Benämns som handelsflöde. α Konsan. Y Real BNP. Pop Landes populaionssorlek. VU Dummyvariabel som anar värde 1 om länderna i och j använder samma, valua i perioden, 0 för övrig. FHA Dummyvariabel som anar värde 1 om länderna i och j ingår i e, regional frihandelsaval i perioden, 0 för övrig. Avsånd Avsånde mellan koordinaerna för länderna i och j enlig CIA:s World Fac Book. Språk SamKol Kolonial Dummyvariabel som anar värde 1 om länderna i och j har e gemensam officiell språk, 0 för övrig. Dummyvariabel som anar värde 1 om länderna i och j efer 1945 var kolonier med samma kolonisaör, 0 för övrig. Dummyvariabel som anar värde 1 om lande i har kolonisera lande j eller vice versa, 0 för övrig. Gräns Dummyvariabel som anar värde 1 om land i och j delar en landsgräns, 0 för övrig. Ve Må på den nominella växelkursvolailieen, mä med försa logdifferensen, mellan länderna i och j för de fem föregående åren innan. Felerm som anas innehålla all övrig informaion som kan änkas, förklara de bilaerala handelsvärde mellan länderna i och j i iden. A en valuaunion (VU) kan änkas öka handeln mellan länderna inom unionen är en slusas som följer av a ransakionskosnaderna för dessa länder anas minska. E liknande resonemang går a applicera på frihandelsaval (FHA) då ariffer kan sora anale observaioner i vår daase medger a vi inkluderar e sörre anal regressorer kommer vi a försöka undvika daa mining och applicera he principle of parsimony vid vale av modell. 17 Deflaera med Amerikanska GDP CPI. 23

24 änkas minskas eller försvinna sam a avskaffade ullar bör öka handeln. Två länder med poskoloniala band (Kolonial) kan anas handla mer med varandra, då de är rolig a all handel som bedrevs under kolonialiden ine upphörde efer kolonins frigörelse. Dessuom har dessa vå länder andra yper av kopplingar ill varandra som kan änkas leda ill sor handel mellan dem. A vå länder som har vari koloniserade av samma kolonisaör (SamKol) har sor bilaeral handel följer e liknande resonemang som de mellan kolonin och kolonisaören. A länder som gränsar ill varandra (Gräns) har ökad handel kan inuiiv änkas då ransakionskosnader är låga och då invånare och indusrier nära gränsen kan ha närmare ill de andra landes marknader än ill inhemska. Variabeln Avsånd beräknas som de korase avsånde mellan vå länders koordinaer, som de anges i CIA World Fac Book (Rose, 2000). A länder som använder samma officiella språk (Språk) handlar mer med varandra är ämligen inuiiv. Moiveringen bakom BNP, Avsånd och Pop kommer från den grundläggande graviy-modellen. 4. Resula I dea avsni skaar vi vår framagna modell. Efer den inledande skaningen med GLS 18 används fyra olika meoder för a konrollera resulaens robushe. Därefer görs en numerisk olkning av resulaen, där vi beräknar hur sor effek valuarisken har haf på bilaeral handel Skaning av modellen med GLS För a undersöka vilken effek valuarisk hade för bilaerala handelsflöden under perioden 1970 ill 1990 genomför vi förs en GLS-skaning på de vå grupperna var för sig sam för alla länder. Period SUR används som viker i Eviews för a anpassa skaningarna för heeroskedasicie och auokorrelaion över id (se appendix 3). I regressionerna nedan får alla skaade koefficiener förväna ecken. Samliga koefficiener är signifikan skilda från noll på en procens signifikansnivå, föruom Gräns för uvecklingsländer som får p-värde vid skaningen. I regressionen för 18 GLS sår för generalized leas squares och används då felermerna ine anas ha konsan varians. Meoden innebär vanligvis a den iniiala ekvaionen vikas i syfe a göra variansen konsan. Därefer uförs skaningen enlig OLS. 24

25 gruppen indusrialiserade länder ueslös variabeln Gräns, då denna gav e p-värde på För uvecklingsländerna exkluderades variabeln VU, då den gav e p-värde på Dea modifierade ine de reserande skaningarna nämnvär. Variabeln för valuaunion blir på grund av de låga anale observaioner ine signifikan skild från noll i någon regression med gruppen uvecklingsländer. Därför inkluderas den ine i gruppens modeller. Appendix 4 redovisar en fullsändig regressionsabell med koefficiener, sandardavvikelser och signifikansnivåer. Skaad regression för indusrialiserade länder ln( Handel ) ln( Y Y ) ln( Y Y / Pop Pop ), i j i j i j 2.148VU 1.080FHA 0.865ln( Avsånd ) 0.652Språk,, 1.016SamKol 1.626Kolonial 0.063V e, Skaad regression för uvecklingsländer ln( Handel ) ln( Y Y ) ln( Y Y / Pop Pop ), i j i j i j 2.092FHA ln( Avsånd ) 0.392Språk 0.577SamKol, 1.736Kolonial 0.407Gräns 0.026V e, Skaad regression för alla länder ln( Handel ) ln( Y Y ) ln( Y Y / Pop Pop ), i j i j i j 1.362VU 1.577FHA ln( Avsånd ) 0.440Språk,,, 0.588SamKol 2.204Kolonial 0.690Gräns 0.061V e Resulaen ger a koefficienen för växelkursvolailie, ξ, blir signifikan negaiv oavse undersökningsgrupp, vilke yder på a växelkursvolailieen har en negaiv effek på bilaerala handelsflöden. Effeken ycks även vara lägre för gruppen uvecklingsländer än för både grupperna indusrialiserade och alla länder. Modellerna har förklaringsgrader på över 90 procen, vilke översiger de genomsni som Ciuriak & Kno (2005) uppger. Samidig är de karakerisisk med 25

26 höga R 2 -värden vid analys av makrodaa, varför all för sor vik ine bör fäsas vid modellernas förklaringsgrad Teser för robusa resula För a verifiera säkerheen i resulaen från vår skaning uför vi i denna del fyra robusheses. Förs skaas modellen med insrumenvariabler. Därefer görs en skaning med korsikig volailie och e specifikaionses med alernaiva variabler. Sluligen skaas modellen med icke idsberoende observaioner och OLS Modell med endogen volailiesvariabel I den empiriska modell som hiills skaas anas växelkursvolailieen vara en exogen given variabel. Då vå länder handlar mycke med varandra kan de änkas ha e inresse av a hålla växelkursen sabil över id, för a på så sä främja den bilaerala handeln. I dea fall uppsår e kausaliesproblem. Anledningen är a när växelkursvolailieen är endogen, de vill säga a den besäms inom modellen, kommer den a vara korrelerad med felermen ε. Om exempelvis vå cenralbanker anpassar sin poliik ill förmån för den bilaerala handeln så skulle vi erhålla en negaiv korrelaion mellan handel och växelkursvolailie. Dea även om volailieen ine har någon negaiv effek på handel (Dell Ariccia, 1998). För a undvika problem med evenuell endogena variabler går de a skaa modellen med insrumenvariabler, även kalla IV. Dea görs i vå seg och kallas wo-sage leas squares (2SLS). En förklaring ill meoden och en moivering ill varför vi erhåller en förvänningsrikig esimaor i våra insrumenvariabler åerfinns i appendix 5. För a undersöka om de evenuella endogeniesprobleme förändrar våra försa skaningar uför vi sex sycken esregressioner för respekive grupp av länder. Vi låer volailieen förklaras som en linjärkombinaion av sex anage exogen givna variabler. Definiioner av de använda insrumenvariablerna ges i abell 4.1. De poeniella probleme med IV-meoden är svårigheen a hia hög korrelerade förklarande variabler för växelkursvolailieen som är oberoende av felermen i vår ursprungliga modell. De finns inga givna eorier som anger vilka insrumenvariabler som bör användas för a förklara växelkursvolailie. Tillväxen 26