Möjlighet att leva som andra

Transkript

1 äig räighe räighe ghe räighe rä ighe räighe räig räighe räighe räighe räighe räighe räighe he räighe räighe räighe rä ighe räighe räighe räighe räi räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe he räighe räighe räighe räighe räighe rä ighe räighe räighe räighe räighe räighe räi räighe räighe räighe räighe räighe räighe räigh räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe he räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe ighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räi räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe rä he räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe ighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe äighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räig ighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe rä e räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räig ighe räighe räighe räighe räighe rä e räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räig ighe räighe räighe rä he räighe räighe räighe räighe räighe räig ighe rä he Remissvar på LSS-kommiéns slubeänkande, SOU 2008:77 Möjlighe a leva som andra Ny lag om söd och service ill vissa personer med funkionsnedsäning Näranslues; Personlig assisans - en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie. Rappor från Independen Living Insiue, ILI

2 Fel medicin i fel id Efer en lång rad nedbanningar och åsramingar sedan assisansreformens illkoms innebär LSS-kommiéns förslag yerligare försämringar i livsvilkoren hos assisansberoende människor och deras anhöriga. Räen ill e liv som andra håller på a reduceras ill en rä ill överlevnad. De finns exempelvis ingen rä ill assisans i arbee i e land där regeringen och opposiionen hyller arbeslinjen! De finns ingen rä ill assisans vid föräldraskap. Genom a a bor s k passiv id försvinner våra möjligheer ill a arbea eller a hand om småbarn. De föreslagna nedskärningarna drabbar usenals personer med behov av personlig assisans som anmodas klara sig med färre immer eller blir vungna a åervända ill kommunala insaser. Försäkringskassan sparar, kommunernas kosnader ökar. Neoeffeken på kosnadssidan blir a skaebealarens kosnader ökar när privaproducerade personliga assisansjänser ersäs med dyrare kommunala insaser. Neoeffeken på kvaliessidan blir sämre livskvalie för människor med behov av personlig assisans och deras anhöriga efersom privaproducerade personliga assisansimmar håller högre kvalie än offenlig producerade insaser, enlig Socialsyrelsens och andras uredningar. Resonnemangen uvecklas i en arikel som finns på hp:// När LSS-kommién i somras avsluade arbee med si slubeänkande kunde ingen ana hur djup finanskrisen och den påföljande ekonomiska krisen skulle drabba Sverige och hela världen under hösen och viner och e bra ag framöver. Sedan dess förordar e växanda anal ansedda ekonomer (senas Assar Lindbeck på DN Deba den 16 januari) saliga simulanspake. Våra personliga assisener ca personer ofa med invandrarbakgrund och ungdomar på vägen ill arbeslive illhör ine den grupp som kan spara eller köpa hus i Thailand uan deras löner går främs ill ma och hyra och ugör därmed en idealisk målgrupp för a öka den inhemska eferfrågan. LSS-kommiéns förslag leder ill försämrade livsvillkor för målgruppen och deras anhöriga, ökade kosnader för skaebealaren, ännu högre arbeslöshe i Sverige, minskade inkomser och minskad konsumion. Fel medicin i alla ider - fel medicin framför all idag! Fil dr Adolf Razka, Independen Living Insiue

3 Socialdeparemene Sockholm STIL Arenavägen Johanneshov YTTRANDE Beänkande Möjlighe a leva som andra Ny lag om söd och service ill vissa personer med funkionsnedsäning (SOU 2008:77) Sifarna av Independen Living, STIL, önskar härmed avlämna remissyrande över LSS-kommiéns slubeänkande Möjlighe a leva som andra, ny lag om söd och service ill vissa personer med funkionsnedsäning, SOU 2008:77. Inledningsvis frågar sig STILs över 200 assisansberäigade medlemmar, om Möjlighe a leva som andra.. verkligen kan benämnas ny lag om söd och service - är de ine en reformering av befinlig lagsifning? Vi befarar a uredningens ualade syfe a dämpa kosnadsuvecklingen för den personliga assisansen endas är en illusion. Genom a som uredningen föreslå en omfördelning av kosnadsansvare för söde ill personer med funkionsnedsäning mellan sa, kommun och de assisansbehövande närsående menar sig uredningen uppnå syfe. Men som Socialsyrelsen redan visa i rapporen Kosnader för assisansersäningen (LASS) Analys av uvecklingen och som bekräfas i senare undersökningar, se nedan, så innebär en överföring från den salig finansierade men priva producerade personliga assisansen ill personlig service i kommunal regi såväl ill en fördyring för skaebealarna som försämrade livsvillkor för oss assisansberoende liksom för våra anhöriga. Remissyrandes beredning Sifelsen Independen Living Insiue, ILI, har låi uarbea en rappor där kosnaderna för personlig assisans jämförs med kommunal hemjäns. Rapporen har skrivis av forskningssudenerna Marin Nybom och Jens Peersson vid Sockholms universie under handledning av Giancarlo Spagnolo professor i naionalekonomi vid Roms universie sam Senior Research Fellow vid SITE - Handelshögskolan i Sockholm. De beräkningar som sudien grundar sig på har konrolleras av aukoriserad revisor Johan Kaijser, Öhrlings PricewaerhouseCoopers som även kunna vidimera rikigheen av dessa. Rapporen; Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie, näranslues.

4 För a inhäma medlemmarnas synpunker har STIL genomför s.k. Arbesledarräff. Remissyrande har uarbeas under ledning av Jonas Franksson, illika medlem av STIL, sam juris Elisabeh Langran i samråd med syrelsens idigare ordföranden fil. dr. Adolf Razka, nuvarande ordföranden Sure Jonasson och ledamoen Veronica Kallander. I arbee har även konsulaioner genomförs med Lennar Lundquis, professor i sasveenskap Lunds universie sam Magnus Tideman professor i handikappveenskap Högskolan Halmsad och Försäkringschef för Försäkringskassan i Dalarna Sven Bodevik. I STILs yrande har koncenrera oss ill de delar som direk eller indirek berör personlig assisans, huvudmannaskape, behovsbedömningarna och den föreslagna insasen personlig service med boendesöd. Vem sparar på LSS-kommiéns förslag? Med anledning av a kommién ror sig kunna spara in dryg 3 miljarder kronor om förslage blir verklighe vill Sil lyfa fram en aspek som kommién ine har berör och som medför a slubeänkande är brisfällig vad avser den ekonomiska delen. Prakisk söd i vardagen för personer med omfaande funkionsnedsäningar kommer huvudsakligen från re källor som kan ses som kommunicerande kärl. När assisansersäningen från Försäkringskassan minskas, ökar rycke på kommunernas insaser. Trycker man ned den röda väskan i de vänsra kärle, siger den i de andra kärlen. Om kommunen ine kompenserar Försäkringskassans nedskärningar väskan illås allså ine siga i kärle i mien - drabbas de anhöriga. Högs sannolik är de den som behöver assisans som får beala mes i form av öka beroende, fler begränsningar i illvaron, försämrade livskvalie och kanske korare liv. Därför den blodröda färgen i bilden. Prakisk hjälp i vardagen bealas av Försäkringskassan genom assisansersäningen Kommunen genom hemjäns m m Enskilda och anhöriga bealar med ömsesidig beroende, minskad livskvalie

5 I uredningen av assisansersäningens samhällsekonomiska effeker (Socialsyrelsen ) finner Socialsyrelsen a personlig assisans är en kosnadseffekiv ågärd som borde uökas ill fler personer. Independen Living Insiue, ILI, lä nyligen jämföra kosnaderna för personlig assisans och hemjäns i sudien Personlig assisans - en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie. De fakiska kosnaderna för assisansersäning från Försäkringskassan jämfördes med de hypoeiska kosnader som samma imanale skulle ha kosa i form av kommunal hemjäns under Hemjäns kosar ungefär de dubbla som personlig assisans efersom ungefär hälfen av de arbeandes id är gåid mellan klienerna. Dessuom har konkurrensusaa privaa uförare av personlig assisans brukarkooperaiv, föreag och egna arbesgivare - lägre kosnader för adminisraion. Vilka besparingar gjorde allså samhälle genom a priva producerade assisansimmar ersae kommunal hemjäns? ILI:s uredning uppskaar samhälles oala besparingen ill mins 29 miljarder kronor under Hade fler immar produceras av icke-kommunala anordnare, hade vinsen blivi ännu sörre. När de gäller kvalieen visar LSS-kommiéns idigare undersökningar a personlig assisans i priva regi är bäre än personlig assisans i offenlig regi. Därmed borde kvaliesskillnaden mellan kommunal hemjäns och priva producerad personlig assisans vara ännu sörre. I priva regi kosar personlig assisans lika mycke som Försäkringskassans schablonbelopp. I offenlig regi kosar de mer. De är samhällsekonomisk lönsam a öka andelen av personer som får priva personlig assisans på bekosnad av andelen med kommunala insaser. I Holland bealar saen bilägare för a låa sina bilar så hemma under rusningsid. De lönar sig samhällsekonomisk. På samma sä borde den svenska saen uppmunra assisansberäigade a välja privaa assisansanordnare. Våra skaepengar går ill salig inkomsska (för bl. a assisansersäning) och kommunalska (för bl. a hemjäns och andra kommunala jänser). LSS-kommién fick direkive a analysera orsakerna ill kosnadsuvecklingen och föreslå ågärder som dämpar och sabiliserar den. Man valde a minska Försäkringskassans och öka kommunernas kosnader genom a flya usenals människor från kosnadseffekiv personlig assisans ill dyrare kommunala insaser. Neoeffeken av LSS-kommiéns förslag är en ökning av skaebealarnas kosnader och en försämring av usenals människors livskvalie som i värsa fall leder ill ökade sjukvårdskosnader då den assisansbehövande ine i id erhåller den hjälp som behövs för undvikande av olyckor och div. somaiska komplikaioner. Vem sparar? Lagen om söd och service ill vissa personer med funkionsnedsäning (LSS) Införande av LSS / LASS kan ine nog uppskaas av oss med mer omfaande funkionsnedsäningar. Vi illäs därmed a e ege ansvar för våra liv och vara experer på våra egna behov. Räen ill personlig assisans gav möjlighe ill e liv i frihe. De fakum a LSS är en räigheslag säkrade makbalansen mellan samhälle och medborgaren på e posiiv sä.

6 Salig huvudmannaskap för personlig assisans STIL säller sig posiiv ill förslage om en e salig huvudmannaskap för insasen personlig assisans. För STILs medlemmar innebär de saliga huvudmannaskape bäre förusäningar för en geografisk och social mobilie, men också a vi undslipper onödiga, och som redovisas i de ovansående, för skaebealarna kossamma kommunala priorieringar. LSS kvar som räigheslag STIL ser posiiv på de fakum a LSS föreslås finnas kvar som en räigheslag. Med den ges en möjlighe a på individnivå förverkliga de handikappoliiska målen. STIL frågar sig då varför beänkande har ges ieln möjlighe a leva som andra och ine räighe a leva som andra. Begreppe möjlighe är på ine sä lika förplikigande som begreppe räighe. De bör även finnas en ydlig koppling ill FN-konvenionen om räigheer för människor med funkionshinder. Den bör lyfas in i lagexen i LSS så a de blir ydlig a de är räigheer och ine möjligheer de handlar om. Tillsyn och regiserkonroll Kommién föreslår a enskilda assisansanordnare sälls under salig illsyn. Sil försår a syfe är a generell förbära assisansens kvalié och därmed också försärka den assisansbehövandes valfrihe. Men i sammanhange måse påpekas a yers måse de vara den assisansbehövandes bedömning av assisansens kvalié som skall fälla avgörande. Och genom a garanera e bre ubud av assisansanordnare för a underläa bye av anordnare orde problemaiken också minimeras. I sammanhange vill vi påpeka a de redan finns regelsysem som orde vara relevana vid oegenligheer som ARN, Konsumenombudsmannen, länssyrelsen och yers polisen. Beräffande regiserkonroll så finns redan idag många anordnare som genomför dea. Kunder som önskar regiserkonroll, kan således välja sådana anordnare. De kan därför ifrågasäas om de därför behovs en lagsifning inom jus dea område. Insasen daglig verksamhe STIL är posiiv ill a daglig verksamhe uökas ill de med psykiska funkionsnedsäningar i personkres re i 1 LSS. För STILs medlemmar kommer dock ine dea a få en så sor effek efersom en sor andel av medlemmarna lever e akiv liv. STIL vill dock lyfa e varningens finger för a personer med psykiska funkionsnedsäningar uesängs från den reguljära arbesmarknaden om ine den sysselsäning de erbjuds håller hög kvalie. De kan bli en inlåsningseffek för dessa personer, vilke är olycklig dels för de enskilda individerna, dels ur e samhällsekonomisk perspekiv. De bör därför poängeras i lagexen a den enskildes förmåga bör illvaraas i så sor usräckning som möjlig i insasen daglig verksamhe.

7 Insasen personlig service med boendesöd Räen bör ugå från definiionen av hemjäns LSS-kommién föreslår a de som i dag har personlig assisans enlig LSS skall misa denna rä om ine deras grundläggande assisansbehov uppgår ill 20 immar per vecka. Isälle skall de erbjudas insasen personlig service med boendesöd. Tros kommiéns ualade målsäning a personlig service med boendesöd ine ska medföra några försämringar. befarar ändå Sil a insasen kommer a ges en uformning som närmas är a jämsälla med hemjäns. Vår uppfaning är a uredning ine genomför de nödvändiga konsekvensanalyserna av si förslag. De är vikig a förså a de som har behov av insaser för sina grundläggande behov som den personliga hygienen, av- och påklädning ec, också bör ha rä a få välja vem som skall uföra denna personliga assisans. I anna fall inskränks personens möjligheer ill e självbesämmande och oberoende liv. För a devisen Möjlighe a leva som andra ska kunna uppfyllas måse de också finnas möjlighe ill a fri välja assisansanordnare för a kunna leva si ege liv som man önskar. Och även om nu ambiionen är a den personliga servicen skall känneecknas av valfriheens och självbesämmandes fördelar får dea ine vara beroende av om den enskildes kommun val a illämpa LOV, eller ine. Personer med funkionsnedsäningar som kan inneha e förvärvsarbee ack vare sin personliga assisans kommer a söa på svårigheer när de i sälle erbjuds personlig service. I förslage anges a insasen skall ugå från definiionen av hemjäns och a den ska vara knuen ill boende. De innebär a den enskilde ine själv kan välja vilka som ska illgodose behoven, ine kan påverka schemaläggning, är vungen a anpassa sig ill verksamheen - isälle för värom - sam a de ine är möjlig a ha sin personliga assisans på si arbee. Införande av insasen kommer a innebära en nedmonering av deras livskvalié. Isälle för en lön kan de bli hänvisade ill ekonomisk bisånd för a klara sin försörjning Många som idag har e rik liv på sin friid riskerar a i sälle a bli isolerade. Hur de personer som behöver assisans i arbee ska klara sig finns de ingen närmare analys av i förslage och ine heller hur vardagen ska fungera för småbarns föräldrar med funkionsnedsäning. För de som reser i si arbee blir konsekvensen a de måse upphöra med de. STIL föreslår en ändring av lagen där gränsen om mins 20 immars grundläggande behov för personlig assisans as bor, och ersäs av en rä ill personlig assisans där även assisans vid arbee, sudier sam assisans vid uövande av si småbarnsföräldraskap, inkluderas. 7

8 Take på 40 immar/vecka för insasen personlig service med boendesöd Förslage om a införa e maxak på 40 immar per vecka för de med personlig service med boendesöd ifrågasäs sark av STIL Vad händer med dem som behöver mer? Vilka insaser ska de ha möjlighe a få som komplemen? De är en bris i förslage a dessa frågor ine har behandlas närmare. STIL vill a dessa frågeecken räas u och ydliggörs. STIL vill även a de föreslås a man ska kunna få si boendesöd illgodose genom sin befinliga anordnare av personlig assisen och ine som nu bara genom kommunen. De är ine illräcklig a lagen om valfrihe (LOV) fakisk finns. Möjligheen a välja e ege alernaiv bör regleras i LSS. De bör ine lämnas upp ill varje kommun a syra över denna möjlighe. Den enskildes självbesämmande och inegrie kränks om denna möjlighe ine finns och förlorar därmed möjligheen a fakisk syra över si ege liv. Sveriges kommuner bör ges bindande riklinjer för hur insasen ska uformas. De är ine ill gagn för enskilda individer a varje kommun ges fri spelrum a uforma sina egna riklinjer. Man kan bara ia på de många olika kommunala riklinjer rörande illämpningen av LSS som uformades. Länssyrelserna kom med omfaande kriik efersom LSS beskars på många olika sä genom de kommunala riklinjerna. Ur samhällsekonomisk synpunk är Sils förslag a föredra dels efersom kommunala jänserna är dyrare än den privaproducerade personliga assisansen, dels för a e sörre samhällsekonomiska neo skapas då fler befinner sig på arbesmarknaden, i sälle för uanför densamma. Dock finns de personer med behov av söd i boende och som ine ingår i någon av personkresarna i LSS för dem kan insasen service med boendesöd ses som e välkomme illsko ill insaserna i LSS dea avsår STIL dock a a sällning ill. Skälig levnadsnivå konra goda levnadsvillkor I förslage lanseras en anke om a begreppe skälig levnadsnivå i socialjänslagen, som syfar på de ekonomiska bisåndes nivå, skulle vara de samma som begreppe goda levnadsvillkor i LSS, som i sin ur syfar på de olika insaserna i LSS. Begreppe används dock rörande hel olika insaser. Medan socialjänslagen, som är änk a biså under en korare id, behandlar den ekonomiska ersäning en viss person ska erhålla så behandlar LSS, vars insaser ska ges under en längre id, innehålle och uformningen av insaserna. Begreppen är således ine jämförbara. STIL anser a e liksällande av de båda begreppen kommer a leda ill a kvalieen på LSS-insaserna försämras. Genom a använda begreppe hemjänsliknande rörande den nya insasen personlig service med boendesöd ges kommunerna e manda a sänka kvalieen. Med beakande av a de redan i dag ser mycke olika u bland kommunerna är de beklaglig a kommién inagi denna såndpunk. STIL bedömer de som orealisisk a kvalieen i SoL- insaserna kan komma a bli jämförbara med dem i LSS. De är knappas sannolik a Sveriges kommuner i närid kommer a ha möjligheer ill sådana ekonomiska insaser inom SoL som kan liksällas 8

9 med de i LSS. STILs uppfaning är a de är e önskeänkande, varför vi eferfrågar e anna begrepp som beskriver den hjälp som är änk a ges genom LSS i form av boendesöd. Dea för a undersryka a de ine är fråga om hemjäns enlig SoL. Med anke på den skillnad som föreligger mellan lagsifarens inenioner och lagens illämpning finns de skäl a fråga om man ror sig om a förbära jänsernas kvalié genom a experimenera med olika begrepp. Vad vi med säkerhe ve är a privaproducerad personlig assisans är både billigare och bäre än kommunala jänser oavse deras benämning. Insasen personlig assisans Mins 20 immars grundläggande behov för rä ill insasen personlig assisans Kommiéns mes radikala och olyckliga förslag är a a bor personlig assisans som insas för dem som ine uppfyller krave på 20 immar grundläggande behov per vecka. En ny LSS-insas, personlig service, föreslås ill viss del ersäa den personliga assisansen. Krave kommer a innebära förändrade livsvillkor för många som i dag har personlig assisans. När e sådan genomgripande förändring av räen ill personlig assisans föreslås hade de vari önskvär a skälen ill förändringen vari välmoiverade. A olika idsgränser har få råda lokal och i domsolar anges som försa skäl, som andra skäl a de är läare för anordnare a uföra assisansen och som e redje skäl lyfs de assisansberäigades inressen fram - a personlig assisans är ill för de med de mes omfaande söd- och servicebehoven. De allmänna syfe med assisenreformen orde vara a skapa rävisa mellan de med funkionsnedsäningar och övriga. Här har kommién lyckas vända dea ill a de ska vara rävisa mellan personer med olika funkionsnedsäningar. De vå försa skälen har egenligen ingening a göra med de individer som har rä ill LSS/LASS. Svårigheer a göra behovsbedömningar får ine ugöra e skäl ill a beskära LSS/LASS. Ine heller de förhållande a de för en assisansanordnare kan vara prakisk svår a illhandahålla e fåal anal immar kan få ugöra skäl ill a beskära LSS/LASS. De angivna omsändigheerna pekar snarare på behove av en mer enhelig behovsbedömning än a de skulle finnas behov av a begränsa räen ill personlig assisans. De redje skäle de assisansberäigade själva hade kunna vara begriplig, om de finns fog a ana a de individer som idag har mindre än 20 immar/vecka ine har behov som ryms inom LSS/LASS. Men efersom kommién själv uppger a En gräns vid mer än 20 immars grundläggande behov i veckan för rä ill personlig assisans innebär ingen dämpning i förhållande ill dagens kosnader för personlig assisans finner STIL a de är yers märklig a kommién lägger e förslag som skapar negaiva konsekvenser för e anal personer när förslage ine ens kommer a vara kosnadsdämpande. STILs slusas är a saklig grund saknas för kommiéns förslag i denna del och a kommién ine heller har förså konsekvenserna av förslage. Vidare påpekas i förslage a för många personer i gruppen behöver dea ine innebära någon avgörande förändring, men söde kan bli någo mindra omfaande och uppdela

10 på fler södformer än om de uförs som personlig assisans. De senare gäller särskil den relaiv lilla grupp som har e mycke sor anal assisansimmar enbar enlig LSS. (s. 459). Exempel på vilka fler södformer som kan användas omnämns ine. Dea lämnas således öppe för varje kommun a besämma. Rässäkerheen urholkas. Isälle för a ha e begränsa anal personer som illgodoser behoven och som individen själv har möjlighe a välja och också själv kunna uforma och påverka schemaläggning för a passa sina livsförhållanden, arbee, ubildning, familj ec, blir vederbörande hänvisad ill e hemjänsliknande söd. Dea medför a många olika personer illgodoser behoven uan a individen själv kan påverka. Individen blir åerigen föremål för e förmynderi. Förslage är en illbakagång för dem som har behov av söd. De personer som idag har e fåal immar assisans och som ack vare de kan dela i arbesliv och i ubildning blir de sora förlorarna om förslage genomförs. De kommer a bli isolerade i sina hem och riskerar a bli hänvisade ill ekonomsik bisånd för a kunna klara sin försörjning. Tros a förslage om mins 20 immars grundläggande behov för personlig assisans ine innebär någon kosnadsbesparing för samhälle som helhe, snarare de mosaa,. Enlig STILs uppfaning bör inga gränser anges för hur många immar som krävs för a räen ill privaproducerad personlig assisansjäns skall inräda hel enkel av de skäle a de är både billigare och bäre än ex. vis den kommunala insasen personlig service med boendesöd. Därill bör påpekas a gränser lä medför a de personer som är nära gränsen har e uppenbar inciamen a överdriva sina behov och därmed blir de också högre kosnader. Över huvud age riskerar de delade ansvare mellan sa och kommuner, och forsa uredning om huvudmannaskape, a skapa e forsa osäkerhesillsånd. I värsa fall leder dea ill forsa nedprioriering av handikappinsaser i kommunerna. Ansvarsfördelningen mellan sa och kommuner kan också skapa nya gränsdragningsproblem när de gäller vad som är personlig assisans och personlig service. Den rimliga lösningen är a behålla a den kommunala insasen personlig assisans överförs ill salig finansierade assisansen. 10 Från paien ill medborgare heer den naionella handlingsplanen för handikappoliiken. Tieln undersryker den nya inrikningen på den moderna handikappoliiken. I cenrum sår individen, ine funkionshindre. De är miljön som skapar handikappe, ine din kropp. Synsäe fokuserar även på vem personen är eller vad personen gör, ine vilken diagnos denne har. E av de vikigase verkygen för a omsäa denna anke i prakiken har vari LSS-lagsifningen. En av grundankarna vid införande av LSS var a man ine bara skulle fokusera på vilken diagnos en människa erhålli, uan också vilke liv hon / han val a leva. När kommién nu föreslår en gräns om 20 immars grundbehov för a få rä ill personlig assisans så flyas fokus från personen och den miljö denne visas i, ill diagnosen. De är som a vrida klockan 20 år illbaka och innebär a man åerigen kommer a diskuera våra liv främs i medicinska ermer. De är en uveckling som vi vägrar a accepera!

11 Som allid när en poliisk inrikning ändras så skapas ine bara förändringar på e eoreisk plan, uan de leder också ill konsekvenser för enskilda personer i prakiken. STIL vill genom fyra exempel visa på hur hår dea förslag kan slå mo personer som i dag är assisansberäigade. Dessa exempel bygger på verkliga personer och grundförusäningarna är a bedömningen av de grundläggande behoven har ske på e korrek sä och ine enlig Försäkringskassans nya riklinjer. Person 1 Person 1 arbear i ledningen för e föreag. Han har en funkionsnedsäning som bland anna innebär a han har problem med koordinaion och kogniion. Genom sin personliga assisans så kan han jobba helid. Han har för närvarande 12 immars assisans per dag. Genom räning så har han lyckas få ner de grundläggande behoven ill 18 immar i veckan. Han behöver dock mycke assisans i si arbee. De handlar ex om hjälp med a skriva, minnas och vid förflyningar. Arbee är dessuom flexibel och innehåller en hel del resande. Med de nya förslage får han sin personliga assisans indragen och han hänvisas ill personlig service med boendesöd. Konsekvensen blir a han ine klarar av a arbea kvar. Han vingas slua och går i föridspension. Person 2 Person 2 klarar av flerale av de grundläggande behoven om hon arbear hemma. Hennes funkionshinder gör dock a hon snabb blir sämre om hon har hög arbesbelasning. Musklerna spänns och kroppen låser sig. Person 2 har klara sig med relaiv lie assisans efersom hon har möjlighe a arbea mycke hemifrån. Hon är akiv i e poliisk pari och hennes mål är a få en plas i riksdagen. Vid vale 2010 går hennes dröm i uppfyllelse. Hon kommer in i riksdagen. Efersom arbee innebär en mycke högre arbesbelasning ve hon a hon kommer a behöva mer assisans. Försäkringskassan nekar dock med hänvisning ill a hon har hamna under gränsen på 20 immars grundbehov idigare. Efersom behove av assisans när de gäller hennes grundläggande behov är lägre med hennes idigare arbee så anser Försäkringskassan a hon kan forsäa med de arbee. Konsekvensen blir a person 2 vingas säga nej ill sin plas i riksdagen. Person 3 Person 3 har e grundläggande behov på 17 immar i veckan. Hon är också ensamsående mamma ill en våårig flicka. Doerns pappa bor i en annan sad och har endas sporadisk konak med sin doer. Person 3 behöver mycke assisans när hon är illsammans med sin doer. Hon är svag i händerna och rör sig långsam. Hon kan ine säa på doern kläder, bya blöjor, lyfa eller springa efer sin doer. Person 3 har e begränsa släknäverk och hennes föräldrar är gamla. Försäkringskassan anser vid omprövning a person 3 ine är beräigad ill assisans efersom hennes grundläggande behov undersiger 20 immar i veckan. Konsekvensen blir a person 3 ine kan a hand om sin doer och a familjen spliras. 11

12 Person 4 Person 4 har 19 immar grundbehov i veckan. Han har haf svår a a sig in på arbesmarknaden, men har på senare id hia en möjlighe a arbea som föreläsare. Han visar sig vara dukig på dea och får resa en hel del. Dessuom sjunger han i e rockband. De nya ake på 20 immar i veckan gör dock a person 4 förlorar sin personliga assisans. Han kan ine längre resa run och hålla föredrag. Dessuom innebär hans ros all sora grundläggande behov a han måse lägga den hjälp han får i hemme. De gör a han ine har assisans ill repeiioner och konserer med bande. Han är vungen a slua i bande också. Konsekvensen blir a person 4 blir isolerad. Han får ma på borde, men hans livskvalie har sjunki enorm. Med hjälp av exemplen ovan kan man se a de är mycke problemaisk a säa e golv på 20 immars grundläggande behov. Behoven kan variera beroende på vilken miljö man befinner sig i och vilken livssiuaion man är i; om man arbear eller har barn. Dessuom så har man e sor hjälpbehov om man ligger srax under 20 immarsgränsen. Habilieringen (arbeserapi, sjukgymnasik m.m.) är ofas inrikad på a man får räning för a klara de som idag anses vara grundläggande behov. Många ränar inensiv för a klara oalebesök och av- och påklädning, men behöver hjälp med de mesa när de gäller övriga delar av vardagen. A låa denna grupp hamna uanför assisanslagsifningen är ine rimlig. Är de rimlig a behöva lägga all sin kraf på de grundläggande behoven för a man ine når upp ill gränsen på 20 immar och därför ine orkar någo anna i illvaron? Ledsagarservice Ledsagarservice försvinner som egen insas. Dea sker uan ydlig moivering. Dea innebär en risk för a de som enbar behöver ledsagarservice (och ine anna söd) ine får dea. Barn och unga STIL vill lyfa fram e förslag som kommer a få sora negaiva konsekvenser för enskilda personer. De är a barn och unga människor som har sora behov av hjälp med de grundläggande behoven riskerar a hamna uanför lagsifningen rörande personlig assisans om e ak säs på räen ill personlig assisans. De beror på a de på grund av a de visas i skola/friids får sina behov illgodosedda av andra under sora delar av dygne. De har e grundläggande behov över 20 immar/vecka, men skulle om kommiéns förslag blev verklighe ine längre ha rä ill personlig assisans. STIL är rörande denna fråga mycke kriisk. De feme grundläggande behove as bor Kommién föreslår a behove ingående hjälp som förusäer ingående kunskaper om den funkionshindrade ska as bor och hänvisar isälle ill vångs- och skyddsågärder. Vad STIL erfar så är dea feme grundläggande behov sor hos gruppen med inellek- 12

13 uella funkionsnedsäningar. STIL ifrågasäer sark a de föreslagna ågärderna skulle kunna byas u mo den personliga assisansen i mer än en ringa omfaning. Krav på a personer över 21 år ska kunna visa både grundläggande behov och andra behov för rä ill insasen personlig assisans STIL ifrågasäer sark förslage a de ska krävas både grundläggande behov och övriga behov för a man ska kunna få rä ill personlig assisans. Förslage medför a de individer som enbar har e omvårdnadsbehov, d v s bara behov av hjälp med de grundläggande behoven, faller uanför LSS. STILs uppfaning är a alla människor har andra behov uöver omvårdnad. Genom a särskil reglera för individer med inellekuella och omfaande funkionsnedsäningar på dea sä ifrågasäer man också deras värde som människor. De är diskriminerande och sår i bjär konras mo synen på mänskliga räigheer och den svenska handikappoliiken. Delakighe i samhällslive får ine vara en förusäning för a få rä ill insasen personlig assisans, vilke kommiéns resonemang ger vid handen. Förslage drabbar även dem som bara vill ha sina grundläggande behov äcka av assisansen och låer anhöriga och vänner hjälpa ill med de övriga behoven ex. Rä ill assisans vid sjukhusviselse Kommiéns förslag a göra de möjlig a behålla sin personliga assisans vid sjukhusviselse i upp ill 6 månader om särskilda skäl är för handen välkomnas av STIL, men vi är oroliga för hur assisansen ska fungera för de som vänas illbringa mycke id på sjukhus. De är vikig a man ine p.g.a. en sjukhusviselse vingas slå sönder en under lång id uppbyggd assisansrelaion. En brukare som illbringar en lång period på sjukhus riskerar också a ine kunna välja assisansanordnare, då de blir en för sor ekonomisk risk för anordnaren. A få behålla sin assisans även vid länge sjukhusviselser är också vikig för assisenernas ansällningsrygghe. Dubbelassisans ska beviljas förs när de sår klar a ine hjälpmedel och bosadsanpassning kan illgodose behoven STIL ycker de är bra a de ydliggörs a dubbelassisans ine ska vara e alernaiv ill hjälpmedel och bosadsanpassningar. De får dock ine bli så a denna skrivning används genemo dem med mycke omfaande funkionsnedsäningar. De är vikig a denna grupp personer får dubbelassisans efersom de annars kan förlora sin möjlighe a dela akiv i samhällslive. I sammanhange är de vikig a ha i åanke a de ur diverse säkerhesaspeker kan vara nödvändig med vå assisener när e eknisk hjälpmedel ska användas. Frågan kan således vara mer komplex än den förs kan förefalla. Differeniera schablonbelopp STIL finner ros all a nackdelarna överväger fördelarna med a införa differenierade schabloner som bäre skulle åerspegla kosnaderna för varje enskild assisansberäigad och a dea skulle kunna ha en posiiv effek bland anordnare såillvida a mindre lukraiva assisansberäigade ine väljs bor ill förmån för mer lukraiva assisansberäigade. 13

14 STIL ser dels en fara i a Försäkringskassans redan nu ingående uredningar kan bli allmer inegrieskränkande när anale OB-immar ska fassällas. dels a de uppenbar begränsar den assisansberäigades möjligheer a planera sin assisans under dygne Avräkningsperiod Fråga om avräkningsperiod behandlades i Assisanskommiéns delrappor. SoU 2005:100 På den assisansberäigades uppdrag. STILs uppfaning är a avräkningsperioden skall förlängas ill 12 månader Därmed kommer adminisraionen a minska och schablonbeloppe kan på e mer ändamålsenlig sä hänföras ill kosnader för assisansen. Sjuklöneersäning ska ingå i schablonbeloppe STIL välkomnar även dea förslag efersom de underläar en idsödande adminisraion kring de personliga assisenernas sjuklöner, samidig som de ger inciamen a lik alla andra arbesgivare a arbea för a minska ohälsa och sjukfrånvaro. De är dock vikig a schablonen blir illräcklig sor så a denna kosnad kan äckas av densamma. STIL noerar också a de föreslås a de assisansanordnare som har en lägre sammanlagd lönekosnad än 130 prisbasbelopp kan eckna en försäkring som kosar 0,7 % av lönekosnaden övriga kosnader i schablonen ska räknas upp med neoprisindex I kosnadsposen övriga kosnader ingår ubildning ill assisener m m. Kommién förordar en kompeenshöjning inom område personlig assisans samidig som man anser a övriga kosnader har överkompenseras i schablonen. Denna ekvaion är svår a få ihop. För a kunna prioriera kompeenshöjande insaser kan ine denna del minska i assisansersäningen. En uppräkning med neoprisindex innebär en lägre ersäning än den nuvarande och STIL delar därför ine kommiéns åsik a neoprisindex ska användas uan vill hellre se a nuvarande schablonberäkning finns kvar. Lagförslages uformning Som de nya lagförslage är uforma ser STIL a de personer som i framiden kommer a kunna rymmas inom insasen personlig assisans blir färre än idag. Personkresen snävas in. Tidigare har den räsliga bedömningen ske i vå seg; förs personkresbedömning och sedan behovsbedömning (LSS 1 och 9 2 p.). Med den nya uformningen lyfs fler rekvisi in i bedömning som leder fram ill fler seg i bedömningen, vilke gör a fler sållas bor längs vägen. I de nya förslages kap. 5 2 införs begreppen personlig uforma söd och åerkommande hjälp. Vad menas med dessa begrepp? Om anken är a praxis och handläggning ska bli mer jämn och enhelig rör dessa yerligare begrepp bara ill de ännu mer och gör bedömningen än mer räsosäker än den redan är. Vad är e personlig uforma söd? Ska de vara upp ill den enskilde handläggaren a göra en subjekiv bedömning av om den enskilde uppfyller dea rekvisi? Vad är åerkommande hjälp? Två gånger om dagen, re gånger? 14

15 Behovsbedömningen Vi är oroliga för a de i Socialsyrelsens uppdrag a uarbea enheliga bedömningsmodeller finns en önskan från kommiéns sida a använda den mer dealjerade behovsprövningen enlig modell A. Enlig denna modell kommer vår personliga inegrie väga mycke lä. Man kan föresälla sig reakionerna vid e mosvarande förslag som innebär a en myndighe får i uppdrag a regisrera alla svenska medborgares oalevanor och andra behov av inim karakär. Dessa siuaioner ska klockas och karläggas, därefer kommer man a begära a de som redovisas också eferlevs. De låer som e vansinnig scenario, men dea kommer bli vår verklighe om behovsprövningen enlig modell A illämpas Är Försäkringskassan lämpad för behovsbedömningar? Försäkringskassan är numera en samlad myndighe, med goda förusäningar a implemenera enheliga arbesformer i alla delar av lande, liksom a följa upp och analysera effekerna av förändringar. Regeringen har dessuom nyligen givi Socialsyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag a ill år 2011 a fram en enhelig modell för a bedöma behov av personlig assisans. Med vår förslag om e samla salig huvudmannaskap för personlig assisans försärks förusäningarna för ydlighe och enhelighe vid beslu om personlig assisans yerligare, (s 457 i slubeänkande) STIL insämmer i a e salig huvudmannaskap ger bäre förusäningar för ydlighe och enhelighe. De STIL däremo ifrågasäer är om Försäkringskassan är bäs lämpad a även forsäningsvis göra behovsbedömningarna, så vi nu ine lagen förydligas.och handläggande jänsemän erbjuds bäre kompeens, vilke bl.a. kan ske i samråd med ILI. Försäkringskassans illämpning av LSS/LASS Hösen 2007 skickades e inern s, k informaionsmeddelande (IM 2007:161) u via Försäkringskassans inerna hemsida. Meddelande rikade sig ill LASS-handläggarna inom Försäkringskassan och de var därför ine möjlig a a del av de via Försäkringskassans hemsida. I meddelande lades grunden för en ny och snävare olkning av hur delar av de grundläggande behoven skulle bedömas. Till skillnad mo Försäkringskassan s k räsliga sällningsagande, som går a finna på Försäkringskassans hemsida, är informaionsmeddelanden ine illgängliga för allmänheen. De är i och för sig ingening konsig med informaion ill berörd personal. Vad Försäkringskassan dock gjorde genom a föra u olkningarna i e s k informaionsmeddelande var a mörka en ny räslig olkning. Dea finner STIL mycke märklig och de är förvånande a kommién i si arbee ine behandla frågan om var behovsbedömningarna. Isälle sannar kommién 15

16 vid a de ur e prakisk perspekiv är lämplig a Försäkringskassan får forsäa med behovsbedömningarna på nuvarande sä. Under våren 2008 framkom kriik mo Försäkringskassans insnävande av LSS/LASS i sin illämpning. Enlig informaionsmeddelande ska de ex ine ses som e grundläggande behov a behöva hjälp när man väar håre, om man kan väa sig för övrig. Ine heller anses de vara e grundläggande behov a behöva hjälp med yerkläderna om man för övrig kan klä på sig själv. De anses a dessa behov ine är av illräcklig priva karakär. Vidare menar man a en person som kan äa själv, men som ine kan skära maen eller a ma själv, ine har e grundläggande behov vid målider. Tros a dea i prakiken kan innebära a personen ine kan äa sin målid. STIL har kännedom om e räsfall där Försäkringskassan illämpar sin nya olkning avseende målidssiuaionen. De finns inge regeringsräsavgörande som berör denna fråga och vare sig länsräsdomar eller kammarräsavgöranden är prejudicerande. De är skrämmande a en sådan olkning som slår så oerhör hår mo en av de svagase grupperna i vår samhälle får genomföras uan vidare. STIL ve ine hur de ser u på Försäkringskassan, man kanske väar håre på varandra under luncherna och anser a personalens yerkläder är allmän egendom. Man kanske gärna ber sin kollega a skala ens poaisar vid lunchen. Men vi ve a dea är en missolkning av lagsifningen och de är yers beklämmande a dessa riklinjer kan få råda. De grundläggande behoven; hjälp vid målider, av- och påklädning sam personlig hygien, är i sig av en mycke personlig karakär. Några inskränkningar kan därför ine göras uan a så i srid med lagsifarens inenioner med LSS. De är av yersa vik a lagsifningen är så ydlig och klara så a sådana här felolkningar forsäningsvis kan undvikas. Kommién borde i si slubeänkande framför förslag om hur Försäkringskassans illlämpning av LSS/LASS skall uformas för a på bäsa sä göra behovsbedömningar även om Försäkringskassan erhålli e uppdrag a i samarbee med Socialsyrelsen uarbea enheliga bedömningsmodeller. De hade ill och med vari önskvär a närmare föra resonemang kring Försäkringskassans roll och kompeens i sammanhange med anke på all den kriik som framkommer. Försäkringskassans olkning ger uryck för en oroväckande cynism, där individen ine blir sedd. Många är vi som bekymrar oss över den förändring som successiv sker i samhälle där den primära målsäningen successiv förskjus från a biså de sämre förusäningar ill a med olika sofisikerade moiveringar försvåra, minska eller hel avså från a ge den hjälp och de söd som samhälle borde ge. Är de egenligen de samhälle vi vill ha. De är vikig a slå vak om de grundsenar som både vår grundlag och LSS/LASS vilar på. Människovärde är skör, de visar vår europeiska hisoria. De är ine skrive i sen en gång för alla. Man behöver bara gå illbaka ill 30-ales Sverige för a åerfinna förak för vissa människors värde. Srik medicinska krierier beyder vanligvis somaiska. Vad gör man med människor 16

17 som ine kan a iniiaiv själva a gå på oaleen, a a på sig, a äa osv. uan fordrar en sändig promning? Okunnigheen på dea område är näsan oal. Rehabilieringsinräningar som Orup osv. har säkerligen en klar bild av hur dessa människor fungerar och de är di man bör gå för a få informaion. Dessuom är de ofa så a så snar man börjar ala om rävisa krierier gäller de sådana som är läa a mäa i siffror men som är perifera i relaion ill en oalbild. Men man kan ine börja med dealjer och säa ihop dem ill en helhe. Helhesbilden måse vara saren. Man har föga glädje av en rävisa som är korkad. Så snar någon börjar ala om objekiva, neurala meoder förfäkar hon någo som ine finns i veig form men som allid kan snos ihop på någo sä. Bilden av mannen, som söker sin borappade nyckel under lykan där han kan se isälle för i mörkre där han appade den, ger en adekva bild av de man håller på a skapa. Försäkringskassan en produksyrd organisaion Sedan Försäkringskassan försaligades 2005 har mycke hän inom myndigheen, dels organisaorisk, dels illämpningsmässig. Handläggningen fick namne ENSA-process och varje arbesmomen från ansökan ill beslu klockades på några sällen i Sverige. Uifrån dea som grund beräknades anal årsarbeare per avdelning och anal ärenden som en handläggare borde klara av per månad och år. Uifrån anale pinnar (ärenden) säs lönen. De kvaliaiva momene i lönesäningen är underordna den kvaniaiva. Tillämpningsolkningar från Försäkringskassans huvudkonor uarbeade från en ny och relaiv ung personal lanserades i snabb ak. Handläggarna inom handikappområde besier näsinill aldrig den önskvärda kompeensen för ändamåle. De finns sällan medicinsk kompeens a illgå efersom de försäkringsläkare som finns illgänglig besier vare sig rä specialkompeens, eller har illräcklig mycke id a undvara. Handläggningen sker enlig en löpande-band-princip. Begränsad id finns för reflekion, ingen ubildning kring funkionsnedsäningar och mycke lie urymme för den enskilde handläggarens egna bedömningar innebär a arbee upplevs som sressande och meningslös för många av de ansällda. Under hösen 2008 genomförde Försäkringskassan en ubildningsinsas för LASS-handläggarna. Kursen besod av en genomgång av den lagändring som kom den 1 juli 2008, men någon vidareubildning och / eller fördjupning a göra behovsbedömningar förekom ine. De som behövs är rä personer på rä plas från början. De kan ine vara illräcklig med a ge kompeensuveckling och sporadiska ubildningsinsaser. De orde numera vara uppenbar för många a Försäkringskassan ine kunna ge de förusäningar för vare sig en god arbesmiljö eller för en handläggning med hög kvalie. När nu behovsbedömningen ska ugå från enskilda personer och deras livssiuaion rimmar en produksyrd handläggningsprocess illa. För a inenionerna i LSS/LASS ska kunna förverkligas på e ydlig och enhelig sä är de en absolu förusäning a de som är saa a göra behovsbedömningar besier den räa kompeensen 17

18 och a verksamheen bygger på e individperspekiv och ine e produkperspekiv. Man kan bära på förhoppningen a Försäkringskassans missag räas ill i domsolarna, men så behöver ine allid bli falle. Kunskapen om LSS/LASS men framförall förusäningarna för personer med omfaande funkionsnedsäningar är begränsad även i domsolarna. Genom dea förfarande kan den enskilde hamna i en sis där varken myndighe, eller domsol ger den enskilde rä. Föruom en redan usa posiion som funkionsnedsa kan hon / han försäas uan möjlighe a få ekonomisk hjälp vid överklagan ill domsol - individens rä säs ur spel. Kommién konsaerar de mycke allvarliga och beydande briserna i kunskap och kompeens hos den personal som är verksam inom handikappområde. Vi förvänar oss därför kraffulla förslag om a eablera kompeens- och kunskapscener för på så sä höja kompeensen bland de som arbear i de akuella fäle. De är i dag e sor gap mellan lagsifaren och de som har a illämpa lagarna. STIL föreslår a ankar om kompeens cenra uvecklas; Varför ine lyfa u behovsbedömningen ur Försäkringskassans verksamhe? Den skiljer sig markan från all annan verksamhe inom Försäkringskassan, som rör ubealningar av socialförsäkringsförmåner. Varför skulle ine behovsbedömningen kunna läggas i e eller flera cenra med specialie och resurser a kunna göra grundliga behovs- och rehabilieringsuredningar uifrån e helhesperspekiv på individen e holisisk perspekiv? På så vis blir besluen välgrundade. Individen och ine paienen säs i fokus. Bedömningarna blir enheligare och görs uifrån e säkrare beslusunderlag. Legiimieen i LSS/LASS skulle ine bara bevaras, uan kunna försärkas. STIL vill ine se en lösning där behovsbedömningarna läggs på kommunerna och ine heller på nya medicinska experer eller hjälpmedelslösningar in absurdum. STIL vill a dessa cenra präglas av e medborgarperspekiv där vad den enskilde gör, vill och kan är ugångspunken och ine diagnosen. Med beakande av vad som framkommer om Försäkringskassan så skulle vi föreslå a om handläggning av de som rör handikappsfrågor illförs en särskild myndighe, så kan pensionsfrågor placeras hos skaeverke och sjukförsäkringen hos socialsyrelsen. De givna alernaive om ine ovan föreslagna ågärder finner gillande är a skapa en beydlig ydligare lagsifning - lagändringar som bl.a. inkluderar yerligare grundläggande behov som ex. vis assisans i arbee, sudier och vård av småbarn. En rävisefråga; Ta bor regeln om a ine illåa uökad assisans för de som fyll 65 år! De går ine a få fler immar efer de den assisenberäigade fyll 65 år, därmed besraffas de som val a med hjälp av anhöriga minimera sin offenlig finansierade assisans d.v.s. de som redan spara in pengar å de allmänna genom a unyja anhöriga! 18 När de besluades om a assisansen även kunde forsäa efer pensionsåldern glömdes en vikig grupp, nämligen de anhöriga, de som frivillig och uan lön ar hand om den assisenberäigade hela eller en del av dygne.

19 Tidigare ugjorde dessa inge problem. Klarade de ine av sin uppgif pga. sjukdom eller död, kunde man gå in och söka professionell assisen. Nu går de ine a få fler immar efer de a den assisenberäigade fyll 65 år. Effeken blir a om den frivillige uan lön ine längre kan sköa sin uppgif, överförs ärende ill sociala myndigheer. Vi får en märklig siuaion, re exempel: a. En professionell personlig assisen sluar. Ågärd: ansäll en ny. b. En anhörig ansälld som personlig assisen orkar ine längre. Ågärd: ansäll en annan anhörig eller en professionell assisen. c. En anhörig, frivillig och oavlönad, dör eller orkar ine lägre. Ågärd: överlämna ärende ill de sociala myndigheerna I falle c kan den anhörige ha spara miljonals kronor av offenliga medel och acken blir a den assisansberäigade ine kan använda en lagsadgad räighe ill personlig assisens efersom hon / han hunni fylla 65 år Sluord Assisanslagsifningen blev e kosnadseffekiv sä a göra de möjlig för personer med funkionsnedsäning a leva som andra. I sälle för a nedmonera reformen bör den i sälle uvecklas uifrån anken a alla, även de med funkionsnedsäningar, ska erbjudas möjlighe a leva som andra. Genom a förflya individer från personlig assisans ill personlig service med boendesöd uan möjlighe ill ledsagning, eller personlig assisans, frånas de möjligheen a dela akiv i samhällslive. Konsekvensen blir en åergång ill insiuionsboenden och allså en illbakagång i uvecklingen. Kommiéns förslag innebär i realieen e dråpslag för den ursprungliga reformen Ordförande Sure Jonasson Ledamöer: Johan Björkval Maria Dahl Samieh Hardani-Karlsson Kaharina Holbo Emma Johansson Veronica Kallander Kersin Nilsson Björn Thorén 19

20 Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1

21 Denna rappor är en försa del av e projek vars syfe är a visa de samhällsekonomiska effekerna av personlig assisans. Forskningsprojeke drivs av sifelsen Independen Living Insiue, ILI. Målsäningen är a visa hur assisansreformen har påverka och uveckla illvaron för personer med funkionsnedsäningar. För upplysningar om projeke konaka: Adolf Razka, elefon: , e-pos: adolf.razka@independenliving.org Rapporen har skrivis av forskningssudenerna Marin Nybom och Jens Peersson vid Sockholms universie under handledning av Giancarlo Spagnolo professor i naionalekonomi vid Roms universie sam Senior Research Fellow vid SITE - Handelshögskolan i Sockholm. Sockholm maj 2008 Sifelsen Independen Living Insiue Arenavägen 63, 7 r Johanneshov 2

22 Innehållsföreckning Sammanfaning...4 Granskningsrappor...6 Inledning...7 Rapporens disposiion... 7 Allmän bakgrund...8 Tidigare forskning på område Meod...11 Samhällsekonomiska uvärderingar Olika yper av samhällsekonomiska uvärderingar Analysmeod Daa och val av paramerar Kosnaden för personlig assisans Kosnaden för kommunal hemjäns Arbeskosnadsindex för vårdpersonal inom kommunal sekor Andra paramerar i beräkningarna Vår beräkningsmodell Resula...16 Är samhälles besparing verkligen så sor? Känslighesanalys...21 Slusaser...24 Referenser

23 Sammanfaning Denna sudie är e försa seg i syfe a ge en ydligare bild av samhällsekonomiska effekerna av syseme med personlig assisans. Personlig assisans medför a personer med funkionsnedsäning kan röra sig friare, ha sörre umgänge och social liv sam kan ubilda sig och skaffa e arbee de rivs med. Räen ill personlig assisans regleras i huvudsak genom LSS (lagen om söd och service ill vissa funkionshindrade) och LASS (lagen om assisansersäning) som infördes i samband med den omfaande handikappreformen Den personliga assisansen har mer än någon annan insas inneburi a avsikerna bakom reformen förverkligas, dvs. personer med funkionsnedsäningar har få mer valfrihe, självbesämmande och inegrie. De huvudsakliga alernaive som akualiseras i de fall personlig assisans ine skulle erbjudas är den radiionella kommunala hemjänsen. Denna sudie granskar därför kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns under perioden för a besvara på frågan om, och i sådan fall hur mycke, samhälle spara på a införa syseme med personlig assisans jämför med e alernaiv sysem med hemjäns, där anale serviceimmar hålls konsan. Sudien visar all som all a personlig assisans innebär miljardbesparingar å samhälle. Denna besparing sker samidig som livskvalieen klar förbäras för dem som har personlig assisans. I rapporen ges e anal alernaiva besparingsmå vilka sammanfaas som följer: - De fakiska, reala besparingarna av personlig assisans inom LASS som en direk följd av icke-kommunal uförande uppgår ill cirka 29 miljarder kronor för perioden. - Besparingarna skulle ha uppgå ill ungefär 77 miljarder kronor om aningen all personlig assisans uförs av icke-kommunala anordnare eller om kommunernas personliga assisans vore lika kosnadseffekiv som de icke-kommunala anordnarnas. Sudier som denna ska normal se uvärdera både kosnader och inäker hos de jämförda alernaiven för a kunna ge klara slusaser om vilke alernaiv som är a föredra. För a sudera inäkssidan krävs dock en omfångsrik insamling av ny daa. Dea planeras för i en kommande sudie, medan denna inledande sudie sannar vid a jämföra kosnadssidan. Sudien genomförs som en kosnadsminimeringsanalys där de anas a inäkerna från personlig assisans är åminsone likvärdiga som inäkerna från hemjäns. Mo bakgrund av hur de vå jänserna definieras i lagexer sam resula från idigare sudier är dea e rimlig anagande. Rapporen baseras på en uppskaning som görs genom a de fakiska imkosnaderna för de vå insaserna jämförs årsvis och baseras på daa från SCB och Försäkringskassan för samliga variabler med undanag för hemjänsens imkosnad. Den senare uppskaas uifrån daa från Sveriges Kommuner och Landsing (SKL) avseende e urval av kommuner. Resulae av analysen indikerar a syseme med personlig assisans innebär en beydande besparing för samhälle jämför med e alernaiv sysem med kommunal hemjäns, give a anale immar vore desamma. Som exempel kosade en imme personlig assisans 4