UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6

Transkript

1 UNIVERSEN #2 mars -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Snabba dopingeser Sid 9 Oellokören övar för full Sid 15 Resurs för Rysslandssudier Sid 4 6 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och nyiga länkar hiar du på Mer kvalie ill ubildningen År 2009 innebar 1700 fler sudener och ökade resurser ill forskningen. Nu vill universiee a regeringen ska sasa yerligare på ubildningskvalie. I budgeunderlage för de kommande re åren föreslås en ökning av anslagen ill ubildning. Sid 3 Många lånagare i Blåsenhus Tusen kvadrameer biblioek blev resulae när re biblioek slogs samman ill e i nya Campus Blåsenhus. Med bara en disk som ska bemannas, har biblioeke kunna sasa på långa öppeider och hör ill dem som lånar u fles böcker. Sid indien väcker sor inresse Indien sasar sor på a bygga u den högre ubildningen och har mer än 500 universie. De finns allså goda möjligheer ill samarbee. Vid Uppsala universie finns samarbeen inom bland anna molekylärbiologi och hisoria. Sid 14 Om jag kan bidra ill a reducera djurförsöken så är de bra. Per Arursson, professor vid insiuionen för farmaci.

2 FOTO: CARLIS FRIDLUND Hyresbosäder för sudener Uppsala universie har lämna e yrande över Uppsala kommuns förslag ill översiksplan Av yrande framgår a universiee önskar a kommunen ar e sörre ansvar för a bygga hyresbosäder som passar sudenernas ekonomiska siuaion. Universiee föreslår också a de ska bli billigare a åka kollekiv för a minska bilrafiken i innersaden. A försvåra framkomligheen i de befinliga gaunäe för a minska bilåkande är ingen bra meod, enlig universiee, efersom vissa rafikaner ändå är beroende av individuella ransporlösningar. Kunskap med bredd på konferens för poliser Brosbekämpning kräver kunskap - kunskap som ine är isolerad ill e område uan lika differenierad som brosligheen själv. Under konferensen Polisforskning pågår den 25 mars visas hela bredden, bland anna DNA-forskning och polisjuridik. Jusiieminiser Bearice Ask kommer också a dela i konferensen, som rikar sig ill verksamma inom polisen och andra inresserade. Konferensens arrangör är nya Cenrum för polisforskning. Ombyggnader behövs vid BMC Rekor har faa beslu om en försudie beräffande ny huvudenré, skrivsalar med mera vid BMC. Anale sudener vid BMC har öka under de senase åren, vilke försärker behove av fler uppehållsyor och väl fungerande resaurang- och kaféverksamhe. Posiiv med ökad självsändighe Uppsala universie har lämna e yrande med anledning av ubildningsdeparemenes promemoria med förslag ill ökad organisaorisk frihe för universie och högskolor Sammanfaningsvis är Uppsala universie posiiv ill en minskad dealjsyrning av regelverke, som föreslås i promemorian. Förslage innebär dock a saliga universie och högskolor förblir förvalningsmyndigheer. Men, poängerar universiee, lärosäenas verksamhe skiljer sig från vanliga förvalningsmyndigheer. För a åsadkomma den ökade självsändigheen krävs därför forfarande särregleringar och anpassningar av övriga regelverk, enlig universiees yrande. Miljöarbee visar posiiva resula Resande med åg inom Sverige har öka, användande av egen bil i jänsen har minska, universiees el- och värmeanvändning har minska. De och många andra posiiva resula visar Uppsala universies miljöredovisning för Redovisningen har nyligen fassälls av rekor och finns a läsa på LEDARE Kersin Sahlin Inernaionell profil ger kvalie Uppsala universie är e inernaionell framsående forskningsuniversie som är världsledande inom många områden. Så inleder vi ofa presenaionen av vår universie, ill exempel i vår mål och sraegidokumen. Inernaionaliseringen är en självklar och inegrerad del i så go som all vi gör, även om den kan se olika u i olika delar av universie. Den vikigase inernaionaliseringen av universie uvecklas naurlig som e led i forskningens och ubildningens uveckling. Kanske är inernaionaliseringen ofa en så självklar inegrerad del i vår verksamhe a vi ine ens änker på den som någo särskil. Några förändringar i vår omvärld och i de regelverk som vi verkar under kräver dock a vi än ydligare och mer sysemaisk lyfer fram universiees inernaionella profil. Jag änker ill exempel på forskningsfinansiering, rankningar, och ine mins införande av avgifer för sudener från länder uanför EU/EES-område. Idag suderar ungefär 1500 uomeuropeiska sudener vid Uppsala universie varav ungefär en redjedel är ubyessudener. För a forsäa a locka inernaionella sudener ill våra ubildningar krävs a vi blir än bäre på a beskriva och synliggöra ubildningens och universiees kvalie. REDAKTION Vi ska naurligvis se ill a vår universie också forsäningsvis har en inernaionell sammansäning av sudener. De bidrar ill kvalie och ill a våra sudener bäre förbereds för a verka på en all mer globaliserad arbesmarknad. För a forsäa a locka inernaionella sudener ill våra ubildningar krävs a vi blir än bäre på a beskriva och synliggöra ubildningens och universiees kvalie. Vi måse kanske ändå räkna med en viss nedgång, åminsone illfällig, i anale uomeuropeiska sudener som nu ska beala för sig. I de läge blir de än vikigare a vidareuveckla andra delar av ubildningens inernaionalisering. De blir än vikigare a vi forsäer uveckla våra sudenubyen. Bäs kvalie blir de i sådana ubyen om vi kan kombinera sudenubyen med lärarubyen och med forskningssamarbeen. Vi kan bli mycke bäre på a unyja de erasmusmedel som finns för jus lärarubyen. Uvecklade lärarubyen beyder ine bara a inernaionaliseringen av vår ubildning gynnas. De kan också användas som e led i a uveckla fler inernaionella gemensamma ubildningsprogram. De inernaionella maserprogram som uvecklas på flera håll på universiee ugör goda exempel som borde följas av fler. De finns många umärka exempel run omkring på universiee hur man sysemaisk arbea för a uveckla ubildningens inernaionalisering. För a uppmärksamma denna vikiga aspek av vår ubildningskvalie ges åres fria pedagogiska pris jus ill lärare som särskil verka för inernaionalisering av ubildningen. Kersin Sahlin, prorekor REDAKTÖR: Annica Hulh, el , annica.hulh@uadm.uu.se E-POST: universen@uadm.uu.se ADRESS: Universen, Uppsala universie, Box 256, , Uppsala BESÖKSADRESS: S: Olofsgaan 10b TEL: FAX: ANSVARIG UTGIVARE: Urban Lindberg LAYOUT: Mikael Mannberg, Redakörerna AB, TRYCK: v-ab, Norrälje UPPLAGA: ex ADRESSÄNDRING: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeraner gör skriflig anmälan ill redakionen. Texer lagras elekronisk hos Universen. En del exmaerial publiceras också på Inerne. Den som sänder maerial ill Universen anses medge elekronisk lagring/publicering. För obesäll maerial ansvaras ej. ISSN Foo: CECILIA MELLBERG Universiee vill sasa på ubildningskvalie År 2009 innebar bland anna 1700 fler sudener och ökade resurser ill forskningen vid Uppsala universie. De kommande re åren vill universiee framför all a regeringen ska sasa yerligare på ubildningskvalie. Vid konsisories senase sammanräde behandlades bland anna årsredovisningen 2009 och budgeunderlage för Uppsala universie visar e posiiv resula på 211 miljoner kronor för verksamhesåre Resulaförbäringen beror huvudsakligen på a anale helårssudener öka inom ubildningen på grundnivå och avancerad nivå sam den krafiga försärkningen av resurser ill forskningen. Bland anna var universiee mycke framgångsrik i konkurrensen om regeringens sraegiska forskningsanslag. Dea har resulera i rikig sora anslag ill sarka områden som ill exempel energi, livsveenskap och rysslandsforskning under åre, säger rekor Anders Hallberg. De kommande åren är de mycke vikig a sasa kraffull på ubildningskvalie, ine mins med anke på den inernaionella konkurrensen som skärps yerligare genom införande av sudieavgifer för redjelandssudener. I budgeunderlage ill regeringen för de kommande re åren föreslår universiee en ökning av anslagen ill ubildning på grundnivå och avancerad nivå på sammanlag 189 miljoner kronor, varav 106 miljoner för 2011 och yerligare 83 miljoner för Specialissjuksköerskor ubildas igen Uppsala universie kan börja ubilda specialissjuksköerskor igen. Högskoleverke bedömer nu kvalieen som hög och meddelar a universiee åerfår examensräen. Vi är glada för a ha åerfå examensräen för dessa vikiga ubildningar och för a de uvecklingsarbee som hade påbörjas när vi förlorade examensräen, och som sedan forsa, nu få goda omdömen, säger Olle Nilsson, prodekan vid medicinska fakuleen. I slue av 2008 drog Högskoleverke in examensräen för sjuksköerskeubildningen vid Karolinska insiue och högskolan i Skövde, specialissjuksköerskeubildningen vid Uppsala universie sam biomedicinsk analyiker vid Örebro universie. I november 2009 ansöke Uppsala universie om a få sara ubildningen av specialissjuksköerskor igen och nyligen kom besked a ubildningen kan sara redan ill höserminen Toal sju inrikningar inom specialissjuksköerskeprogramme kan sökas från 15 mars. ANNELI WAARA Sudenerna blir all fler. I början av juni förra åre enade sudener på samma dag i Allianshallen. Framför all behövs en generell kvaliesförsärkning för alla ubildningsområden och universiee föreslår en ökning på 7 procen från Universiee vill också på längre sik behålla den uökning av anale sudieplaser som görs illfällig för 2010 och 2011 sam ha e sörre finansieringssöd från regeringen vid avskaffande av kår- och naionsobligaorie. Universiee avser under åre a åerkomma ill regeringen om yerligare salig finansiering av e fullskalig naionell resurscener för life science illsammans med Karolinska Insiue, KTH och Sockholms universie. Resurscenre har namne Science for Life Laboraory Sockholm-Uppsala. Anneli Waara Hugo Valenin-cenrum invig Cenrum för mulienisk forskning och Programme för sudier kring Förinelsen och folkmord vid Uppsala universie ugör numera Hugo Valenincenrum. En av alarna under invigningen var Harald Runblom, professor emerius i hisoria och drivande kraf bakom skapande av cenrum för mulienisk forskning 1984 men också av Programme: Regeringen ville a e iniiaiv ill a förbära skolelevers brisfälliga aiyd ill Förinelsen och om dea alade Under ökade anale helårssudener med 8,5 procen, från ill inklusive uppdragsubildning.. ökade anale professorer från 546 ill 565. arbeade man mycke med kvalie inom universiee. Under åre anogs re program, för inernaionalisering, IT och samverkan. gick universiee med 77 miljoner plus inom ubildningen (vilke främs beror på a sudenerna har blivi fler) och 136 miljoner plus inom forskningen (vilke främs beror på a alla forskare ännu ine har ansälls inom de projek som få anslag). Källa: Årsredovisningen 2009 Läs mer: sasminiser Göran Persson i riksdagen Jag skrev då e brev ill honom och sa a Uppsala universie är bere. Sasminisern kallade mig ill sig och så fick vi programme hi, beräade han under invigningskvällen. Hisorikern Hugo Valenin, som få ge namn å cenre, är en bildningsgesal framför all känd genom sin grundliga sudie Judarnas hisoria i Sverige från Gunilla Shyr FOTO: STAFFAN CLAESSON FOTO: TOMMY WESTBERG UNIVERSELLT Översik över rankningmodeller En årlig översik över olika rankningsmodeller ska förse de europeiska lärosäena med informaion om dessa modeller och föreslå förbäringar i dem. De är EUA inresseorganisaionen för de europeiska universieen som ska a fram översikerna, enlig Högskoleverkes inernaionella nyhesbrev. E vikig syfe är a beskriva de förändringar i meoder och underlag som sker. Med sådan kunskap blir de läare a analysera lärosäenas förändrade placeringar från e år ill e anna. Hög ryck på Kvinnofridslinjen Den sora mängden samal ill den naionella södelefonen Kvinnofridslinjen, som drivs av Naionell cenrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universie, forsae även under Toal regiserades inkommande samal, vilke mosvarar e hundraal samal om dagen. Allra sörs var rycke i samband med sora helger som jul, nyår och påsk, sam vid skolavsluningen i juni och efer semesrarna i augusi. A så många ringer visar a de verkligen finns e sor behov av en elefon för våldsusaa kvinnor, och a de ine bara var en illfällig effek när elefonen var nysarad, säger Åsa Wikowski, verksamheschef för Kvinnofridslinjen. Användarenkäer ska ge bäre webb Arbee med en mer målgruppsanpassad och användarvänlig webbplas vid Uppsala universie påbörjas under våren. Förändringsarbee bedrivs som e särskil projek vid avdelningen för kommunikaion och exerna relaioner. Som e led i dea arbee pågår insamling och analyser av besöksmönser på webbplasen; vilka sidor olika målgrupper besöker och varför. De sker i form av en enkä på Enkäen kommer a ligga ue under några veckor denna månad. Salig söd ill vågkrafpark Energimyndigheen ska bidra med 139 miljoner kronor ill en fullskalig vågkrafspark uanför Smögen på väskusen. En demonsraionsanläggning i full skala kan blir verklighe när alla illsånd är klara. Tekniken bygger på forskning från Uppsala universie. De saliga söde ill föreage Seabased Indusry AB och energibolage Forum är avse för a vidareuveckla vågkrafsekniken. I anläggningen ska aggrega kopplas samman och ge en effek på 10 MW. De blir därmed den sörsa i si slag i världen. 2 3

3 forskning i framkan Cenrum för Rysslandssudier Under vinjeen Forskning i framkan presenerar vi de sraegiska forskningssasningar som drar igång under 2010, med anslag från regeringen. Sju olika forskningsområden ska byggas upp med huvudsaklig placering vid Uppsala universie. E av dem är Cenrum för rysslandssudier. ex: Annbri Ryman foo: Cecilia Mellberg Vi vill bli en rös i den offenliga debaen både om och med Ryssland, säger forskningsledaren Elena Namli. Rysslandforskning över alla gränser Vi vill bli en kvalificerad resurs för alla med inresse för Ryssland! De säger Elena Namli, en av forskningsledarna för de nya Uppsala Cenrum för Rysslandssudier (UCRS) som nu skapas vid Gamla orge. enrume kommer redan från början a få en mycke bred veenskaplig bas besående av sasveare, sociologer, ekonomer, juriser, språkveare, hisoriker, anropologer, eologer med flera (se arikel på näsa sida). Forskningen kommer ine a delas upp efer discipliner uan ska i sälle fokusera på re cenrala eman. Skäle är a vi vill se samarbee över disciplingränserna för a förså och belysa olika frågor, säger Elena Namli, docen i eik och för närvarande lekor vid Teologiska högskolan i Sockholm. De re eman som fasslagis är: l ideniesformaion om a förså vad som formar rysk idenie. l sa och marknad om rysk sasbildning, räskipning och marknadsekonomiska processer. l Rysslands närområde om grannländer och idigare sovjesaer. Elena Namli blir forskningsledare för ema ideniesformaion. Själv är hon filosof och eolog med sor inresse för lieraur- och språkveenskap. De har påverka min egen forskning och jag ser fram emo a ha symposier om nyöversäningar av rysk lieraur, säger hon. Om Elena Namli får som hon vill ska cenrume locka ill sig forskare från ännu fler områden, gärna också från andra länder. Ine mins skulle jag vilja se a vi får ryska gäsforskare. De kan vara forskare med olika inrikningar, exempelvis filosofi, samhällsveenskap och eknik. Där borde de finnas en hel del inressana samarbesmöjligheer mellan våra länder, konsaerar hon. Insynen har öka A sudera och olka vad som händer och sker i de sora lande i ös har periodvis vari komplicera. Under Sovjeiden skapades begreppe kremlologi som beeckning på konsen a uifrån e mycke un underlag gissa sig ill vad som rörde sig i den poliiska ledningens högborg Kreml. Med Sovjeunionens fall ökade insynen i de ryska samhälle men mysiken kring, och rädslan för, ryssen kan forfa- rande ge sig ill känna i vår land - nu senas i samband med konfliken med Georgien. Men rädsla är ingen bra grund för a försöka förså en annan kulur, påpekar Elena Namli. På senare id har de ske förändringar i Ryssland som yder på en vilja a disansera sig från den väserländska liberala modellen för marknadsekonomi och demokraiska räigheer. I processen a söka sin egen väg finns både naionalisiska och imperialisiska inslag, menar Elena Namli. Men de ugör ingen anledning a reagera med rädsla. De är snarare e skäl ill a öka kommunikaionen, lyssna på varandra och bygga relaioner, anser hon. En rös i debaen Elena Namlis engagemang för universies så kalllade redje uppgif går ine a a mise på. Vi vill bidra med kunskap ill den poliiska dialogen och bli en rös i den offenliga debaen både om och med Ryssland. Vad poliikerna sedan gör av de är upp ill dem, anser hon. En vikig fråga som vi skulle kunna hjälpa ill med är hur Sverige kan framföra allvarlig kriik så a budskape går fram. Själv har Elena Namli personlig erfarenhe av både de ryska och svenska samhälle. Hon kom ill Sverige från Moskva Jag hade agi min filosofiexamen vid Moskvas universie och var nog lie kaxig. Tänke a passar de ine så flyar jag hem igen. De är nu 18 år sedan och Elena är väl eablerad i de svenska samhälle. Jag har ine haf några problem med a anpassa mig ill den svenska kuluren. Men vad som blev en överraskning för mig, var hur min idenie som invandrare sändig akualiserades. De har gå å en del kraf å a hålla självkänslan inak på grund av de, konsaerar hon. Som forskningsledare för UCRS är hennes ryska ursprung en illgång och hon ser gärna a de nya cenrume syns och hörs även i hennes gamla hemland. Elenas Namlis specialområde är eik och mänskliga räigheer och hon inresserar sig särskil för den rysk-orodoxa kyrkans inflyande på samhällsuvecklingen i Ryssland. Vi ser nu hur den poliiska maken vänder sig ill kyrkan för a få söd. Bland anna har Puin framrä illsammans med kyrkans överhuvud, pariarken, för a på så sä legiimera sin poliik. De är en problemaisk uveckling, menar Elena Namli. Både för den poliiska ledningen och för kyrkan. På frågan om de finns någon opposiion inom ryska kyrkan mo a liera sig med den poliiska maken blir svare: De vill jag a reda på! 4 5

4 Dags a bya sim-kor i mobilen Snar är de dags för alla med jänsemobil a bya simkor. Universiee byer eleoperaör från Tele2 ill Venelo. Den 30 mars kommer alla fasa elefonanknyningar a flyas över och i april flyas alla mobilelefoner. Tvärveenskaplig seminarium med professor Per Arne Bodin, som är på besök från Sockholms universie. Fr v: Elena Namli, Per Arne Bodin, professor i slaviska språk vid Sockholms universie, Sefan Hedlund, professor i össasforskning och Maria Engsröm, forskarassisen i moderna språk. Ju fler vi är deso bäre För försa gången har 18 olika lärosäen gå samman i en gemensam upphandling för a få ned kosnaderna. Venelo vann upphandlingen och nu har e reårig ramaval sluis. De medför en hel del förändringar, beräar Niklas Wermensam, drifoperaör vid avdelningen för IT och inköp. Bye av fas elefoni kommer ine a märkas av, mer än kanske e kor drifavbro. Alla funkioner och jänser bibehålls. För a bya mobilelefonin, däremo, måse alla som har jänsemobil bya si sim-kor. Därför har Niklas Wermensam och hans kolleger full upp med a spåra alla personer med jänsemobil. De finns en hel del elefoner som ine längre används. De mobiler som vi saknar uppgif om vem som använder kommer vi a säga upp abonnemange ill, säger Niklas Wermensam som dock poängerar a man har uppgifer för de flesa användare. Snabb sprida sim-kor Bye av mobilelefoni är planera ill näerna mellan april. Tidigas io dagar före bye får universiee de nya sim-koren och då gäller de a snabb sprida dem inom universiee. Sim-koren skickas u per brev I april flyas alla universiees jänsemobiler över från Tele2 ill Venelo. ill alla användare inom universiee. De skickas direk ill arbesplasen, ill den enhe som personen jobbar på. Den sora skillnaden med de nya abonnemange är a den privaa delen av abonnemange försvinner. Forfarande går de a få en delad fakura, där en skickas ill jobbe och en hem. Men isälle för logga in på e särskil priva nummer får man skriva e prefix då man ringer priva eller skickar SMS och MMS. Den som vill behålla si privaa elefonnummer även i framiden kan göra de och flya över de ill e anna, priva abonnemang hos Tele 2. För a göra de måse man begära överlåelse från universiee. De ska göras innan bye ill den nya operaören genomförs. Överlåelseblankeer och all annan informaion finns samlad på webbsidan: hp://bea.uu.se/ii/elefoni/ operaorsbye annica hulh A änka på: kopiera alla konaker förse dina privaa konaker med prefixe *150# Begär överlåelse (genom a fylla i en blanke) om du vill behålla di privaa nummer Meddela de konaker som har di privaa nummer a de upphör (om du ine begär en överlåelse) Vid nya Cenrum för rysslandssudier jobbas de nu för högryck med a knya ihop alla konaker i någo som borde kunna beecknas som rekord i mångveenskaplig sasning. Här finns en mängd forskare med en fanasisk bredd, säger föresåndare Claes Levinsson. UCRS samlar forskare från i sor se samliga insiuioner inom de samhällsveenskapliga och humanisiska veenskapsområde vid universiee. Rekord i ämnesöverskridande inresse? De örs jag ine uala mig om, men ju fler vi är deso bäre blir vi, förklarar Claes Levinsson. Formell är UCRS placera under samhällsveenskapliga fakuleen men svävar som en ballong över samliga inblandade fakuleer, som Claes Levinsson urycker de. Dea är ine bara samhällsvearnas uan allas angelägenhe a dea blir någo bra, sor och vacker, deklarerar han. Ine bara Uppsala Claes Levinsson är även mån om a påpeka a de nya Rysslandscenrume ine endas är en Uppsalahisoria. Vi söker samarbee med andra universie och högskolor, både i Sverige och uomlands för a uveckla både nya och gamla forskarnäverk. Med på lisan över samarbesparners finns redan bland andra Sockholms och Lunds universie, Söderörns högskola och de amerikanska universieen Sanford och Harvard. Konaker och samarbee finns också med e fleral forskare och universie i Ryssland och dess grannsaer. En annan vikig uppgif för Rysslandscenrume är a göra forskningen så illgänglig som möjlig för de omgivande samhälle. På hemsidan kommer forskningen a preseneras populärveenskaplig och seminarier, workshops och konferenser kommer a vara öppna för alla inresserade, forskare såväl som prakiker. Vi kommer a ha en workshop ill våren och planerar en sor konferens ill hösen. E nyhesbrev är också på gång, beräar Claes Levinsson. Febril akivie Hiills har e 20-al forskare knuis ill de nya cenrume vid Gamla orge och här råder både god sämning och febril akivie, enlig Claes Levinsson. Anslage ill UCRS är på 36 miljoner kr under en femårsperiod sam medfinansiering från Uppsala universie. Vad händer sedan? De kommer a ske en uvärdering av hur väl vi lyckas. Om vi klara vår uppgif hoppas vi a pengarna permanenas. Men vi kommer hela iden a arbea med a söka pengar även från anna håll. Förusäningarna för a de ska lyckas är goda, menar Claes Levinsson. Bland anna har vi har redan flera forskare som kommer a knya sina anslag ill oss, säger han. Cenrum för rysslandssudier Vision: E kvalificera mångveenskaplig cenrum för alla med inresse för Ryssland. Forskningsledare: Elena Namli, docen i eik (ideniesformaion), Sefan Hedlund, professor i össasforskning (sa och marknad), Li Bennich Björkman, professor i sasveenskap (Rysslands närområde). Anslag: 36 miljoner kr under fem år. Ingår i samarbee: l Teologiska fakuleen l Juridiska fakuleen l Hisorisk-filosofiska fakuleen l Språkveenskapliga fakuleen l Samhällsveenskapliga fakuleen sam flerale insiuioner inom dessa fakuleer Juriser får godkän av arbesgivare Arbesgivarna ger nyuexaminerade juriser med beröm godkän. De visar en ny undersökning som gjors av de sex svenska universie som har jurisprogram - Göeborg, Lund, Sockholm, Umeå, Uppsala och Örebro. De här är försa gången man har undersök hur arbesgivare ser på nyuexaminerade med jurisexamen. Vi ville dels få en bild av vad arbesgivarna ycker om dem som examineras u från våra ubildningar, dels höra om arbesgivarna hade några synpunker på sådan vi kan förbära, beräar Hans Eklund, sudierekor vid juridiska insiuionen vid Uppsala universie och den som koordinera undersökningen. Dryg 500 personalansvariga på föreag, myndigheer och organisaioner delog i enkäen. Resulaen visar a 86 procen av de arbesgivare som nyligen ansäll nyuexaminerade juriser anser a de nyuexaminerade har sor eller mycke sor nya av ubildningen som helhe i si arbee. De flesa bedömer a sudenerna har de juridiska fakakunskaper som krävs för a klara si arbee, illräckliga kunskaper i juridisk argumenaion, självsändig arbee och skriflig framsällning. Privaa arbesgivare ger generell någo lägre beyg än saliga, kommunala och ideella arbesgivare. Många arbesgivare eferlyser mer prakik under ubildningen, och många anser a de behövs mer munlig räning. Arbesgivarna och vi är överens om vad vi behöver förbära i ubildningen, säger Hans Eklund. johanna blomqvis Sudieavgifer på väg för uländska sudener Nu har regeringens proposiion om sudieavgifer för uländska sudener lämnas ill riksdagen. Enlig regeringens förslag ska avgifer införas för sudener uanför EU/EES-område från och med hösen De blir upp ill universieen och högskolorna själva a besämma hur höga avgiferna ska vara inom ramen för full kosnadsäckning. Sudener som delar i ubyesprogram kommer ine a omfaas av avgiferna. Regeringen föreslår också vå sipendiesysem om sammanlag 90 miljoner kronor om åre som ska kunna sökas av sudener som omfaas av de nya avgiferna. De är bra a lärosäena själva får säa prislapparna för ubildningen. De är också bra a kvalieen får sörre beydelse. På Uppsala universie har vi ubildningar av mycke hög kvalie och dea måse vi bli bäre på a förmedla, säger prorekor Kersin Sahlin. Vi har också arbea mycke med a få fram högkvaliaiva ubyesprogram. Dessa kommer a bli än vikigare i framiden, menar hon. Knapp om id Kersin Sahlin ser dock vå bekymmer med regeringens proposiion. Dels är idsramarna mycke knapp illagna och ännu åersår mycke arbee, ill exempel med uformningen av regelverk för anagning och sipendier. Dels finns de för lie pengar för sudenerna a söka i de föreslagna sipendiesysemen. - De kommer a bli problem för många sudener som ine får del av sipendierna, säger Kersin Sahlin. linda koffmar 6 7

5 Snabb meod för dopninges Foo: Teddy Thörnlund Maecoachen Sandra Ly från civilingenjörsprogramme Sysem i eknik och samhälle chaar med elever över MSN. Läxcoacher gör maen roligare Sudener vid Uppsala universie coachar grundskole- och gymnasieelever som kör fas i maemaik. Denna läxcoachning uppskaas mycke av eleverna men också av de 33 sudener som frivillig jobbar med projeke. Nu vill man uveckla sasningen. Läxcoachning - exempel: Daniel: Hej! Har du id a hjälpa mig med e maeal? Maecoach Alex: Absolu, vad kan jag hjälpa dig med? Daniel: Jag ska räkna u 1/3 + 1/4, men jag ve ine hur. Maecoach Alex: Okej, ve du vad minsa gemensamma nämnare är? Daniel: Ja, min lärare praade om de igår andersson: Kan du hjälpa mig med en ekvaion? 2x 2-4x = -2 Maecoach Sam: Självklar! Har du börja lösa uppgifen? andersson: Jag har börja så här: x 2-2x = -1 men sen ve jag ine vad jag ska göra Maecoach Sam: Kan du pq-formeln? andersson: Ja, men kan jag använda den här? Läxcoach når du på webbadress: Gymnasiser i Uppsala som kör fas i maen kan gå in på näe och få direk hjälp. Genom a logga in på läxcoach kan de chaa med någon av Uppsala universies civilingenjörssudener. Här finns även några lärar- och biologisudener. Vem som kan hjälpa beror på vilka som är inloggade för illfälle. På läxcoachen finns 33 akiva sudener och 20 nya är på väg in. Fokus ligger på maemaik men vi kan även få lie andra frågor. Fördelen med sudenerna är a de ve vad de handlar om, de var ju ine länge sen de själva lämnade gymnasie. De är också vana vid ekniken och cha -språke, säger projekledaren Jimmy Ly, helidssuden i eknisk fysik och samidig ansälld av Uppsala kommun för a koordinera projeke. Jag ror a de känns lie roligare a göra maen via MSN. De är e bra komplemen ill den vanliga undervisningen. Våra sudener gillar också a hjälpa ill och så får de bra repeiion. Sarade som piloprojek Läxcoach sarade 2007 av Uppsala kommun, som e piloprojek med fyra esklasser vid vå grundskolor och en gymnasieskola i Uppsala. Microsof är en annan par som ingår i projeke och som illhandahåller ekniken. Universiees represenan är Ingela Fros, prodekan vid ubildningsveenskapliga fakuleen. Hon blev involverad i projeke förs i hösas men ser redan sora möjligheer a uveckla de. Hon jämför lie med KTH i Sockholm, som också har läxcoach, och där vå personer arbea med projeke och även har projekpengar för de. Vid Uppsala universie får alla sudener som coachar e inyg på a de har delagi i projeke, allid någo a lägga ill merilisan. Men jag ser vå uvecklingsbara alernaiv, säger Ingela Fros. Aningen jobbar vi för a läxcoachning ska ge e anal högskolepoäng inom någon kurs, ill exempel om IT-samverkan, maemaik, didakik eller liknande, eller så får sudenerna e arvode. Men då krävs också pengar. Vill skapa e forskningsprojek Hur många immar varje suden lägger ner på a coacha, är svår a uppskaa. Ibland är chaande inensiv och frågorna många, ibland beydlig färre. Jimmy Ly skulle gärna vilja ha en rapporlisa för de inblandade. De vore bra a se hur mycke arbee de lägger ner. Fördelen med a sia hemma är ju a de har en frihe a kunna göra vad de vill och samidig vara uppkopplade. Skulle de sia illsammans i e coachrum, som de gör på KTH ill exempel, så skulle man behöva behöver arvodera sudenerna för e viss anal immar, anser han. Ingela Fross ambiion är a uppmunra insiuioner a söka forskningspengar inom de ämnesdidakiska område för a sudera hur eleverna uvecklar sina maemaikkunskaper genom chaen. Två lärarsudener har idigare, i si examensarbee, visa a maecoachning fungerar bra som komplemen ill den vanliga undervisningen, en inerakion som man gärna skulle vilja sudera vidare. gunilla shyr Epo-dopning blir all vanligare och är svår a uppäcka vid dopingeser. Nu finns en ny, snabbare och mera känslig meod, som uvecklas ur forskning vid Uppsala universie. En del av ese användes under OS i Vancouver. Tesmeoden gör de möjlig a avslöja fler idroare som dopar sig med konsgjorda former av de presaionshöjande hormone epo (eryropoein). Precis som vid e gravidieses sicker man ned en sicka i e urinprov och får sedan svare på mindre än en imme. Poängen med vår meod är a den är kvaniaiv, man kan mäa med sor noggrannhe och hög känslighe. De räcker med enkel urusning och esningen skulle i princip kunna göras ue på fäle, säger Jan Carlsson. Han är adjungerad professor vid avdelningen för ybioeknik och delar sin id mellan Uppsala universie och uppsalaföreage Maiia AB. Tesmeoden presenerades för försa gången 2002 i en dokorsavhandling av Maria Lönnberg, som leder esuvecklingen vid föreage. Genom a kombinera vå olika analysmeoder på lien ya kan man snabb och enkel mäa mycke små skillnader mellan molekylerna i e och samma proein. Meoden har uvecklas vidare med anslag från Phadia, Vinnova och den inernaionella dopingbyrån Wada och år 2006 bildades föreage Maiia AB i Fyrislund. Nu vänar de på illsånd a lansera meoden för dopingeser i sor skala, så kallad screening. Vi valde a sasa på dopingbranschen och eser av epo-dopning för a visa Maiia-meodens poenial. A spåra epo-dopning hör ill de svårase man kan göra och uförs för närvarande bara vid e fåal mycke kvalificerade laboraorier i världen, säger Jan Carlsson. Under OS i Vancouver användes en del av meoden, vilke förkorade esiden från re ill vå dagar. A använda meoden i sin helhe kommer a ge en ännu sörre idsbesparing. En validering illsammans med sex dopinglaboraorier påbörjas inom kor och vi ror a esmeoden kommer a bli ackredierad för screening före årsskife, säger Jan Carlsson. Klinisk forskning Under OS i London 2012 kan allså meoden komma a användas i sor skala. Men de finns fler användningsområden än så. Många olika paiengrupper behandlas med konsgjor epo, mo allifrån njursjukdomar ill cancer. Därför skulle man kunna använda Maiia-meoden inom klinisk forskning i förlängningen också ill diagnosik. De här är en generell eseknologi. Den kan användas för a besämma isoformmönser för andra proeiner av beydelse vid diagnos av olika sjukdomsillsånd, såsom cancer och hjärsjukdom, men i dagens läge krävs sora resurser för a komma di. Därför sasar vi på epo-dopningseser som e försa seg, säger Jan Carlsson. annica hulh Sor donaion ill Beijerlaboraorie Beijerlaboraorie vid Uppsala universie har få en donaion på 10, 8 miljoner kronor från Kjell och Mära Beijers sifelse. Donaionen, som löper på re år, går ill forskning inom genomik, forskning på arvsmassan och neuroveenskap. Uppsala universies forskare illhör sedan många år världselien inom genforskningen och en del av förklaringen är de söd Beijerlaboraorie få från Beijersifelsen sedan 1991, då laboraorie grundades. Den sammanlagda donaionen på cirka 70 miljoner kronor är en av de sörsa gåvor ill forskning Uppsala Beijerlaboraorie för genomforskning Föresåndare: Ulf Peersson, professor emerius i geneik. Adress: Rudbecklaboraorie, Dag Hammarskjölds väg. universie få i modern id. Resurserna gjorde de arakiv för dukiga svenska genforskare a åervända ill Sverige från främs USA. Söde från Beijersifelsen har idigare koncenreras ill genforskning men från och med i år väljer man a också inkludera forskning om hjärnans funkioner. Ny för i år är också a donaionen rikas individuell ill forskare som man bedömer har goda chanser a bli nya världssjärnor. Söde från Beijersifelsen har i allra högsa grad bidragi ill a placera Uppsala och Sverige på genforskningens världskara, säger professor Ulf Peersson som le Beijerlaboraorie sedan saren. De har vari mycke givande för vår sifelse och för mig personligen a få följa den spännande forskning som bedrivs inom Beijerlaboraorie. Jag kan med glädje konsaera a pengarna gjor sor nya, säger sifelsens iniiaivagare och ordförande Anders Wall. anneli waara Tekniken bakom dopningseser Frågeecken kring ny lärarubildning Förslage ill ny lärarubildning innebär a dagens gemensamma lärarexamen ersäs med fyra: förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. Tesmeoden gör de möjlig a avslöja fler idroare som dopar sig med epo. A esa idroare för epodopning har hiills vari idskrävande och dyr, efersom man behöver mäa mycke små förändringar i proeines srukur för a se skillnad mellan kroppsege och konsgjor, injicera epo. MAIIA-meoden är en kombinaion av vå olika analysmeoder (kromaografisk separaion och immunoassay-deekion) på lien ya. Snabb och enkel kan man mäa mycke små skillnader mellan molekylerna (de så kallade isoformerna) i e och samma proein. En fråga man kan sälla sig är om de är e seg framå eller bakå med en sådan uppdelning, säger Caroline Liberg, dekanus för ubildningsveenskapliga fakuleen. De är inga rikig sora förändringar i den nu lagda proposiionen om ny lärarubildning jämför med den idigare uredningen men där finns frågeecken, menar Caroline Liberg. Till exempel så föreslår regeringen a varje enskil universie och högskola redan nu i vår måse söka examensillsånd hos Högskoleverke för alla examina och för specifika inrikningar, ämnen eller ämnesområden. Vilke underlag från universiee krävs för denna prövning, frågar man sig? De är en grundläggande fråga för oss och någo vi snabb måse få informaion om, säger Caroline Liberg. I förslage ligger också a ubildningarna ska anpassas ill undervisning i olika årskurser och urymme för ämnessudier ska öka för alla kaegorier av lärare. A lyfa u förskollärarubildningen är möjligvis a a e seg illbaka och sämmer ine med a man samidig srävar mo en sörre samverkan mellan förskola och skola. Caroline Liberg anser a lärarubildningen allid vari usa för poliisk syrning och a de ine finns någo ubildningsprogram inom universiee som är så dealjreglera som lärarubildningen. Nu ycks syrningen bli ännu sarkare, dels genom en ydlig uppdelning av examen, dels genom a fasa ämneskombinaioner införs för ämneslärarna. Posiiv är dock a man ydlig anger a alla lärare mo de idigare skolåren ska ha ämneskunskaper i svenska, maemaik och engelska. gunilla shyr Läs mer: FOTO: MATTON 9

6 Blåsenhus Ny rum för läsning i Blåsenhus Tusen kvadrameer biblioek med hyllorna fulla av läsning inom psykologi, pedagogik och lärarubildning. De blev resulae när re biblioek slogs samman ill e i nya Campus Blåsenhus. Redan försa dagen besökes biblioeke av lässugna sudener. ex: Annica Hulh foo: Saffan Claesson Åsa Adebäck Lowén och Hans Åhlén rivs i de nya lokalerna. Öronproppar finns i sor mängd, för den som vill ha hel ys under läsningen. iblioeke går ine a missa när man besöker Blåsenhus. De är sraegisk placera nära den sora ingången. Genom glasväggarna kan man ia in på sudener, djup försjunkna i läsning. Väl inne i biblioeke är sämningen lugn och rofylld. Här är lufig och hög i ak med inredning i blå, grå och svar. Förs blev vi förvånade, för blå och grå är ju inga vanliga biblioeksfärger, men designern har vari väldig besämd. Vi har lackera om alla våra bokhyllor så a de ska passa in i silen, beräar biblioekes chef Åsa Adebäck Lowén. Biblioekspersonalen var idig på plas i nybyggda Blåsenhus. Redan i början av december flyade de in, illsammans med inendenuren. Den 25 januari, en vecka in på vårerminen, öppnades dörrarna ill biblioeke. Vi hade 1500 besökare försa dagen, så de fanns verkligen e uppdäm behov. Tre biblioek blev e För fyra år sedan besluade rekor a re biblioek skulle slås ihop i Campus Blåsenhus: ILU-biblioeke, pedagogiska biblioeke och psykologibiblioeke. Tillsammans skulle de samsas om urymme på kvadrameer. Vi hade önska kvadrameer men fick nöja oss med hälfen, så de har verkligen vari en umaning a rymma all, säger Åsa Adebäck Lowén. Framför all har de få gallra u och skänka bor många böcker. De fanns en hel del dubbleer, efersom böcker inom barn- och ungdomspsykologi och pedagogik fanns på alla re biblioeken. Forfarande är de dock välfyll i hyllorna. A få alla böcker på plas har vari e jäejobb. Vi har få inegrera samlingarna och märka dem med nya Ex Libris-lappar, beräar biblioekarien Hans Åhlén. Han kommer från psykologibiblioeke och har gå från a vara ensam biblioekarie ill a ha nio kollegor. Nu blir de läare a hia en ersäare när jag är sjuk eller behöver a ledig. Dessuom är de kul a jobba här efersom de rör på sig mer, säger han. I huse finns kring sudener och 400 ansällda, som alla ska kunna få den service de behöver. Med bara en disk som ska bemannas isälle för re, har biblioeke kunna sasa på långa öppeider. Fyra kvällar i veckan har de öppe ill klockan 20 och de har också öppe på lördagar (se fakarua). På psykologibiblioeke kunde vi bara ha öppe hälfen så mycke, säger Hans Åhlén. Lånedisken i glimmande svar mosaik är själva biblioekes hjära för de är många sudener som vill sälla frågor och låna böcker. Tillsammans brukar de re biblioeken ha boklån per år, vilke gör a de hamnar på redje plas efer Carolina Rediviva och Karin Boyebiblioeke. De är mycke för e så lie biblioek, säger Åsa Adebäck Lowén

7 Faka om Blåsenhus Blåsenhus har plas för cirka sudener och 400 ansällda. Här kommer bland anna lärare, personalveare och psykologer a ubildas. På område finns cirka 300 parkeringsplaser sam plas för cirka 600 cyklar. Byggnaden är cirka kvadrameer och besår av sex huskroppar sammankopplade via en cenral enrébyggnad. Här finns 330 arbesrum, 5 daasalar, 5 hörsalar, 30 lärosalar med smarboard och hörslingor, 12 sammanrädesrum och 34 grupprum. Dessuom specialsalar för bild, musik, drama med mera, biblioek och cafée Lilla masalen. UNIVERSELLT Umärkande för biblioeke är också a de är e rikig bokbiblioek där idskrifer och Inerne ine har ersa bokläsande ännu. Bredden är sor, med böcker inom alla olika ämnen från avdelning A ill X. I huse finns fler rum för läsning, bland anna denna med fin usik. Sor samling skolböcker En särskild avdelning för barnböcker och facklieraur om barn, ska inspirera blivande lärare för yngre åldrar. Biblioeke har också en sor samling skolböcker i olika ämnen, för olika åldrar och från olika ider. Tre olika förlag donerar alla sina skolböcker hi. De används mycke i ubildningen, men också inom forskningen, beräar Åsa Adebäck Lowén. Vi har ofa besök av forskare från andra fakuleer som forskar om läromedel. Biblioeke har ine så många läsplaser som man hade änk sig från början, men fler läsplaser finns uspridda i huse. I själva biblioeke finns 15 plaser med rådlös uppkoppling på näe och 50 läsplaser. Här brukar de vara full näsan jäm. De är väldig sor eferfrågan på läsplaser, säger Hans Åhlén. Läsesalarna är halvysa, så några hel ysa läsplaser finns ine. Därför finns en glasskål med färgglada öronproppar på lånedisken. De populärase plaserna ycks vara fåöljerna vid de sora glasväggarna, som badar i ljus. Fönserglasen är svag onade och inga fönser går a öppna, efersom inomhusemperauren syrs av en klimaanläggning. Tio insiuioner eller enheer har flya in i huse: Pedagogiska insiuionen Insiuionen för ubildning, kulur och medier Insiuionen för didakik Insiuionen för psykologi Regional pedagogisk kunskapscenrum Forbildningsavdelningen för skolans inernaionalisering Uppsala Learning Lab (ULL) Avdelningen för rekorsubildningen UU Educaion Avdelningen för universiespedagogisk uveckling (PU) Läsesalarna är halvysa, så några hel ysa läsplaser finns ine. Därför finns en glasskål med färgglada öronproppar på lånedisken. Även en rappa ned finns läsplaser och fåöljer. På nedre plan hiar man böcker inom kons, eaer, film och hisoria. En del idskrifer och böcker förvaras i så kallade rullhyllor, av urymmesskäl. All är öppe för besökarna. Öppe och illgänglig ILU och pedagogiska biblioeke hade en sor del av samlingarna i låsa magasin. Nu är de öppe för alla och vi kan ge mycke bäre service. På de säe har flyen le ill sörre illgänglighe, säger Åsa Adebäck Lowén. Biblioeke har också e resursrum, för sudener med läshandikapp och andra funkionshinder. Där kan man nå olika daabaser, elekroniska idskrifer och böcker och få illgång ill exer via scanner och alsynes. I resursrumme kommer också Språkverksaden a ha moagning en dag i veckan. Biblioekspersonalen har redan kommi igång med användarundervisningen. Vi har många visningar för lånagare och dokorander. Användarundervisning är väldig eferfråga och vikig, efersom de spar massor av id, säger Åsa Adebäck. Hon illägger a de också ar sig id för egen kompeensuveckling. Nu ska ju biblioekarierna lära sig varandras specialområden för a kunna äcka hela bredden på universiees nyase biblioek. Vi lär av varandra, säger Hans Åhlén. Biblioekes öppeider Blåsenhusbiblioeke håller öppe Måndag-orsdag: kl Fredag: kl Lördag: kl FOTO: STAFFAN CLAESSON Peer Eriksson och Kaarina Gard, blivande personalveare, rivs i nya Blåsenhus. Läsplaser med usik Usiken är fin från läsavdelningen vå rappor upp i enrébyggnaden i Blåsenhus. Den ser u lie som e skepp svävande i skyn. Där sier Peer Eriksson och Kaarina Gard, som ska börja en kurs i psykologi. Vi har sui mycke här de senase vå veckorna. De är rä skön, mycke luf, man blir lie piggare av a de är så ljus här, säger Peer Eriksson. Han och Kaarina Gard är blivande personalveare och har gå e år på PA-programme. Samma dag som vi räffas ska de börja en kurs i psykologi med inrikning på arbeslive. Föru brukade vi plugga på Engelska parken eller S-Nerikes biblioek. Hur mycke vi kommer a läsa här på Blåsenhus beror på vilken inrikning vi väljer. Psykologisudenerna Emma Lauri och Einar Jonsson har sui i biblioeke. De ycker a de är e sor lyf a flya hi från Trädgårdsgaan. Inellekuell och akademisk landmärke! Innovaiv miljö och dynamisk kluser! Hög i ak och friska vindar! Meaforerna susade genom lufen och enusiasmen var sor när campus Blåsenhus officiell invigdes den 11 mars med pompa, så och blås-orkeser. De är väldig mycke fräschare om man jämför med de idigare lokalerna mer sudievänlig, ljusare och med fler läseplaser, säger Einar Jonsson. Däremo behöver vi fler mikrovågsugnar. Vi har hia 12 sycken, men vi är ju rä många här, så lie orolig blir man. De blir lä en sressig mamiljö, men de är jäerevlig personal i kafeerian, säger Emma Lauri. En bi därifrån sier Terese Andersson och Emmilie Peersson, som är nyblivna sudener på lärarprogramme. De ska bli lärare i maemaik och svenska. Vi har precis börja på lärarprogramme och har ine så mycke a jämföra med, säger de. De är fin med nybygg, men vi har vari på gamla Seminarie och de var ju också fina byggnader, så på sä och vis var de synd a vi missade de. annica hulh Full blås på invigningen De har vari en lång väg fram ill dagens invigning, men nu har vi agi e samla ag för a skapa samarbesmöjligheer och möen mellan ämnen, inrikningar och verksamheer. Jag hoppas och ror a ni som jobbar här kommer a göra Blåsenhus ill e inellekuell och akademisk landmärke, sa rekor Anders Hallberg i si invigningsal. Caroline Liberg, dekanus för ubildningsveenskapliga fakuleen, menade a dea var e hisorisk ögonblick. Dea är en fanasisk och ljusbejakande miljö och e rikig lyf för verksamheen. Bara namne säger all, menade Caroline Liberg. Blåsenhus är e gammal uppländsk gårdsnamn som känneecknar en hög belägen gård där de blåser mycke. Vår Blåsenhus ligger ine bara hög här blåser de också! Blås uppsår av ryckskillnader i amosfären. Lufen rör sig från sällen men hög ryck ill låg ryck. De sämmer också med oss på Blåsenhus: Grunden för all lärande är nämligen a skillnader och konrasverkan uppsår. De är i dessa broyor som nya ankar Caroline Liberg. och idéer danas. De är där nyfikenheen bor och umanas. Förhoppningarna på dea nya campus är sora, menade Anders Malmberg, dekanus för samhällsveenskapliga fakuleen. - Här vill vi skapa e naionell och ledande cenrum för forskning och ubildning om lärande och kompeens i vid mening en innovaiv miljö, e dynamisk kluser. Tänk a ha förmånen a få arbea i dessa fanasiska lokaler. Här kommer alla a rivas och uräa sordåd, sade Anders Malmberg som sise alare under invigningsceremonin som avsluades med musikunderhållning, buffé och mingel för sudener, ansällda och gäser. Läs mer: anna malmberg FOTO: TOMMY WESTBERG FOTO: HANS LUNDBERG Skallarna förvaras i e skrin i Vadsena kloserkyrka. Kranium var ine heliga Birgias En ny sudie vid Uppsala universie visar a de vå kranierna i relikskrine i Vadsena kloserkyrka ine har illhör Heliga Birgia och doern Kaarina, som sägnen säger. Åldersbesämningarna av kranierna sämmer ine heller med idsperioden då Birgia och Kaarina levde. De är docen Marie Allens forskargrupp vid insiuionen för geneik och paologi, Rudbecklaboraorie, som på uppdrag av Vadsena församling undersök DNA från de båda kranierna i syfe a ureda släkskap och äkhe. För a kunna analysera så små mängder DNA används en hyperkänslig meod som baseras på så kalla miokondrie-dna. Saliga miljoner ill solcellsforskning Solcellsforskningen på Ångsrömlaboraorie vid Uppsala universie har få e anslag på 22 miljoner kronor från Energimyndigheen för a bedriva forskning på unnfilmssolceller. Forskargruppen besår av nio personer, men i och med de nya anslage kommer fyra dokorander a rekryeras. Solceller är en del av den sraegiska sasning på energi som gjors på Uppsala universie. Den så kallade CIGS-ekniken har en poenial a nå låga kosnader jämför med de solcellsekniker som dominerar idag. Journaliser fick vea mer om bildeknik Den 9 mars anordnade Uppsala universie och Akademiska sjukhuse e journalisseminarium om den medicinska bilden. Journaliser med inresse för medicinsk forskning fick under en förmiddag lära sig mer om olika moderna bildekniker och en möjlighe a knya konaker med forskare. Journaliserna fick bland andra möa Elna-Marie Larsson som använder MR-eknik (magneresonansomografi) i sin forskning om hjärnan och Tomas Furmark som drar nya av bilder från en PET-kamera (posironemissionsomografi) i forskningen om social fobi. Musikalisk helg i universieshuse Kungliga Akademiska kapelle, Uppsala Vokalensemble och Uppsala universies Körcenrum genomförde illsammans en supermusikalisk helg i universiesaulan den 13 och 14 mars. Lördagen den 13 mars framfördes Beehovens nionde symfoni av Kungliga Akademiska kapelle, Uppsala Vokalensemble och soliser. Den 14 mars, framförde Körcenrum illsammans med Gävle Konserhus Sven-David Sandsröms nyskrivna verk Messiah, med dirigen Sefan Parkman

8 3 frågor ill Erik Åsard: Blir konspiraionseorierna fler? När Erik Åsard, professor i nordamerikasudier vid Uppsala universie, nyligen skrev e inlägg på debasajen Newsmill, fick han 154 kommenarer under de försa sju immarna. Debaen handlade om konspiraionseorier och de flesa inläggen försvarade eorierna. Räkna med Indien för öka sudenubye Indien är e land som sasar sor på a bygga u den högre ubildningen. Lande har mer än 500 universie, så de finns goda möjligheer ill a uveckla samarbee med oss här i Norden, menar Mirja Jununen, föresåndare för he Nordic Cenre in India, NCI, som sedan 2005 har Uppsala universie som värduniversie. Samarbee med Indien Med sina dryg 1,1 miljarder människor är Indien de näs folkrikase lande i världen efer Kina. Indien brukar också kallas världens sörsa demokrai och de, menar Mirja Jununen, ligger de mycke sanning i. Hon är språkforskare, knuen ill sasveenskapliga insiuionen vid Uppsala universie, och föresåndare för he Nordic Cenre in India, NCI. Indien har e demokraisk syrelseskick och människorna är öppna och olerana - de är e mycke fascinerande land. A som många i väsvärlden forfarande se Indien som e faig land ger lång ifrån hela bilden, särskil som man numera sasar sor på den högre ubildningen i lande. Eferfrågan på högubildade indier är sor både i Indien och uomlands idag, säger Mirja Jununen. 20 universie The Nordic Cenre in India, NCI, är e konsorium besående av 20 ledande universie sam vå insiu i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. I Sverige ingår, föruom Uppsala universie, även universieen i Sockholm, Umeå, Göeborg och Lund. NCI är en mobil organisaion som flyar run mellan de nordiska universieen och har sedan 2005 skös från Uppsala. Föruom Mirja Jununen - som ofa är på resande fo - så finns e konor i Delhi i Indien, med god koll på indiska universie som är änkbara för e samarbee. NCI ser sig som en servicefunkion när de handlar om a biså universieen med informaion och Här är några exempel på samarbee med Indien inom Uppsala universie: Forskningssamarbee inom nanoeknologi där några indiska och några svenska universie är med. Fookemi och molekylär bioveenskap - e samarbee på forskar- och forskarubildningsnivå med Indian Insiue of Technology (IIT) i Kharagpur. Delagande på masermässor i Indien. Teknisk-naurveenskapliga fakuleen brukar dela på mässor. Språkdokumenaion av små inhemska språk i norra Indien, vå forskningsprojek vid insiuionen för lingvisik och filologi som finansieras av VR och Sida. The Uppsala Calcua suden and eacher exchange programme. Lärar- och sudenubye med emaisk fokus på miljöhisoria och genusveenskap. Ecology and Sociey. E näverk som ska uveckla samarbee mellan forskare inom miljösudier vid io universie/forskningsinsiuen i Uppsala och Dehli. Från Uppsala delar även SLU. Linnaeus-Palme. Lärar- och sudenubye med poliical science vid Universiy of Hyderabad. Sudenubye inom läkarprogramme med Chrisian medical college (CMC) i Vellore. Uveckling av mödra- och barnhälsovård i Rajashan. Forskare inom IMCH vid insiuionen för kvinnors och barns hälsa delar i e näverk av regionala NGO:s (frivilligorganisaioner). Vård i samband med aborer. Forskare inom IMCH vid insiuionen för kvinnors och barns hälsa delar i samarbee med flera indiska delsaer för a ubilda barnmorskor. skapa möjligheer a eablera konaker och samarbee mellan Norden och Indien. Många samarbeen finns ju redan mellan enskilda forskare eller insiuioner och ofa är de kanske illräcklig. Men ibland är de nödvändig a skapa mer officiella samarbeen mellan universieen, menar hon. En NCI-suden inervjuar bykvinnor uanför Bangalore. Mirja Jununen, föresåndare för NCI. På sasveenskapliga insiuionen i Uppsala har man sedan länge haf samarbee med universiee i Hyderabad, både suden- och lärarubye. E par andra exempel är insiuionerna för molekylärbiologi respekive hisoria. Ordnar sommarkurser NCI ordnar även egna sommarkurser i Indien: en inrodukionskurs om Indien och re skräddarsydda fördjupningskurser inom olika ämnesområden: Approaching he Environmen in India, Demography, Gender and Reproducive Healh sam Mehods and Applicaions in Social Science Researche. Sudener från alla delagande universie i Norden kan söka ill kurserna. Sedan görs e urval då varje universie får e viss anal plaser. Uppsalasudenerna har allid vari akiva och sök ill engelskspråkiga kurser och program i Indien, konsaerar Mirja Jununen. I Norden är de de engelskspråkiga maserprogrammen som lockar indiska ungdomar. Inom framför all några områden vill NCI fördjupa samarbee med indiska universie. De är inom folkhälsofrågor, miljö, sydasiensudier i språk, lieraur, kulur. Man vill också öka inresse för nordiska språk i Indien. gunilla shyr FOTO: NCI FOTO: STAFFAN CLAESSON Erik Hellersed leder kören, fr v Anee Månsson, Thyra Häggsam och Annacarin Mård. Operakören övar för Oello Nu börjar den inensiva övningsperioden för universiees nybildade operakör. Snar släpps biljeerna ill Oello-föresällningarna i universiesaulan i början av juni. Operakören kommer a spela en nyckelroll i uppsäningen. De ska bli kul, dels är de ju häfig musik och dels är de rolig a sjunga när de finns e dramaisk sammanhang. Som lärare är jag ju van vid a framräda för folk, säger Anee Månsson, universieslekor i semiiska språk och prodekan vid språkveenskapliga fakuleen. Lars Melander, dokorand vid insiuionen för informaionseknologi, är en annan av körmedlemmarna. Han har vari med i en hel del sudenspex och hoppas få nya av den erfarenheen. Förhoppningsvis kan de bli väldig rolig a vara med, plus a de är en ordenlig umaning. De är Erik Hellersed som leder universiees nybildade operakör, vars försa sora framrädande blir i Oello. Kärnan i kören är Uppsala Kammarkör, Oello i universiesaulan Verdis Oello är en dramaisk föresällning i åråns, svarsjukans och svekes ecken. Uppsala universie säer upp operaföresällningen i juni Scenen för uppsäningen är universiesaulan. Speldaum är 12, 15, 18, 20 juni. Biljeerna släpps den 25 mars och UU-ansällda kan förköpa biljeer innan biljesläpp. Under vecka 11 går insrukioner u via e-pos. OBS! Begränsa anal så förs ill kvarn gäller. Vill du ha vå fribiljeer ill Oello? Produkionsledningen söker 4-5 lägenheer/bosäder i Uppsala ill delar av Oellos produkionseam för övernaning under repeiions - och föresällningsperioden maj-juni Som ack ill den som lånar u sin övernaningslägenhe bjuder produkionsledningen på vå fribiljeer ill en föresällning! Hör av dig ill projekledare Emma Wes, emma.wes@musik.uu.se som Erik Hellersed har le i flera år. De har även idigare arbea med operamusik, nu senas illsammans med operasångerskan Malena Ernman i produkionen Operapärlor på Konserhuse. Universiees egen kör Senas universiee sae upp opera var Tosca våren 2008, då med medverkan av flera olika Uppsalakörer. Inför vårens sora operasasning har allså universiees bilda en egen operakör. Vad är de som är speciell med a sjunga opera? Man får flera dimensioner av konsnärlig skapande, efersom opera är e så kalla allkonsverk. De är ine bara den vackra musiken uan även dramaik, säger Erik Hellersed. Som sångare i en operakör ska du också agera och röra dig ill musiken. Vi vill ha sångare som vågar spela eaer och ine drar sig för a lära sig sora sjok uanill. Jus när de gäller dramaiken kommer kören a få ledning av regissören Wille Carlsson. Körmedlemmarna har redan börja pröva u masker och kosymer och längre fram i vår blir de repeiioner i aulan. Kören försärker drama Oello uspelar sig ursprungligen på renässansen, men handlingen i denna uppsäning är förlagd ill 1940-ale. Kören kommer a spela en vikig roll på scenen, beräar Erik Hellersed. Kören kommer a vara rörlig och uppdelad på olika enheer som kan sympaisera med varandra, eller också uppsår konfliker. Operakörens roll är a försärka drama och ydliggöra skådespelarnas spel. Ofa är de en del av miljön och kommenerar olika miljöskeenden. Bland körmedlemmarna finns många ansällda vid sadens båda universie. Åldersspanne är sor och sräcker sig från 20 ill 60 år. De är jäerolig, på de vise får vi alla olika yper av karakärer, vilke är vikig så a alla i publiken hiar någon a idenifiera sig med. Samlar man människor från olika skeden av live så blir de en mer inressan grupp, säger Erik Hellersed. annica hulh I sin bok De dunkel änka som ukom 2006, granskar Erik Åsard särskil konspiraionseorierna om morde på presiden John Kennedy och mosvarande eorier om morde på Olof Palme. Boken har uppmärksammas med jämna mellanrum, säljer e hundraal per år, och finns ofa med i debaen. Är konspiraionseorier e fenomen som öka i vår informaionssamhälle? Konspiraionseorier har funnis lika länge som människosläke själv men mi inryck är a de få yerligare en skjus framå i vår id, särskil efer inernes genombro. De går enorm mycke snabbare för sådana idéer a spridas idag jämför med idigare. Hur uppsår en konspiraionseori? Den uppkommer vanligen i samband med sora, dramaiska händelser och kaasrofer som Kennedymorde, passagerarfärjan Esonias förlisning och 11-sepemberaackerna Ine så få människor verkar illbringa sörre delen av sin vakna id vid daorn och börjar då lea efer alernaiva förklaringar ill händelserna, särskil om de finns en officiell uredning eller förklaring som de kan säa änderna i och kriisera. Sådana alernaiva eorier kan lä få fofäse särskil i samhällen där de finns e svag förroende för myndigheer och poliiker, som falle är i ill exempel USA, Mellanösern och Afrika. Finns de någon skillnad mellan Sverige och USA vad gäller konspiraionseorier? Ja, de är beydlig vanligare i USA beroende på dess säregna poliiska kulur och på a förroende för saen och myndigheerna hisorisk har vari så mycke sörre i Sverige. Men allsedan 1980-ale och i ak med a även vi har upplev e förroenderas för de syrande, så har liknande eorier blivi all vanligare även hos oss. gunilla shyr Erik Åsard skrev boken De dunkel änka 2006 om konspiraionseorier. FOTO: TOMMY WESTBERG 14 15

9 Egenillverkade forskningsinsrumen, en gammal pulpe, riningar från förra sekle... De finns en hel del spännande i förråde nere i Ångsrömlaboraories källare. Grejorna illhör insiuionen för maerialkemi, och dokumeneras jus nu av vå sudener. ex: Annica Hulh foo: Tommy Wesberg Masersudener får ordning på maerialkemisernas förråd e är en salig blandning här. Jag har jobba här länge och känner igen en del som användes på 70-ale men några föremål är från början på förra sekle, beräar Nils Olof Ersson, pensionerad forskningsingenjör. Nu ska de bli ordning i förråde. Rebecca Flodin och Hedvig Goberg, som går andra erminen på maserprogramme i museologi, ska dokumenera alla föremål och föra in faka i en daabas. Redan efer en vecka har de hunni dokumenera 75 föremål. De här är så bra som de kan bli. För oss är de e unik illfälle a få vara med och göra den här dokumenaionen. Vi får vad vi behöver, nämligen merier, och Museum Gusavianum får vad de behöver, säger Hedvig Goberg. Karlägga samlingar Projeke är e samarbee mellan Museum Gusavianum och insiuionen för ABM (Arkiv, biblioek och museer). Urban Josefsson och John Worley på musee har gjor en karläggning av de hisoriska samlingar som finns vid insiuionerna. Näsa seg är a dokumenera alla föremål. Vi har ine resurser a själva göra de och därför är de så bra a de här samarbee har kommi igång, säger Urban Josefsson. Dokumenaionen går ill så a alla föremål foograferas och sedan förs uppgifer från gamla regiser in i en ny daabas. Vi lämnar också referenser ill annan dokumenaion. Om de finns munliga referenser skriver vi ned dem, säger Rebecca Flodin. Egenillverkade insrumen Vid insiuionen för maerialkemi finns en hel del insrumen som illverkas i universiees egen verksad. Många föremål är knuna ill professor Gunnar Hägg som jobbade här och uvecklade röngenkrisallografiurusning hölls e symposium ill hans minne och då sammansälldes alla föremål. Vid flyen 1997 ill Ångsrömlaboraorie gick vå pensionerade professorer igenom samlingen och märke de som var vär a spara med röda klisermärken. De finns allså mycke a ugå från för Hedvig Goberg och Rebecca Flodin. Under fem veckor har de få varsi skrivbord på insiuionen och hjälp från Nils Olof Ersson och andra som känner hisorien bakom föremålen. E syfe med dokumenaionen är a samla in maeriale och sammansälla de på e och samma sälle. Annars finns en risk a radiionen går förlorad. Vi är beroende av hjälp från insiuionerna för de är de som har specialiskunskaperna, säger Urban Josefsson. Hedvig Goberg ( v) håller i e polarisaionsmikroskop från 1918 och Rebecca Flodin håller i en räknemaskin från När dokumenaionen är klar blir de läare a avgöra vilka föremål som bör sparas ill efervärlden. Inom universiee finns ill exempel e sor anal vågar, som sparas mes för a de är fina. Men kanske är e mer oansenlig insrumen egenligen mer vär a spara? Uanför verksamhesfären Vår förrådsrum på 35 kvadrameer kosar kronor per år, så viss är de vikig a änka igenom vad vi samlar där och varför. Vi behöver också änka över vad vi ska spara av dagens urusning, säger prefeken Yvonne Brand Andersson. När dokumenaionen är färdig och godkänd av Museum Gusavianum finns e bra underlag för a bevara samlingen eller flya den. I den uredning vi gjor rekommenderar vi a samlingarna överas av Gusavianum eller andra mer passande museer. De ligger uanför insiuionernas egenliga verksamhessfär a a hand om hisoriska samlingar, säger John Worley. Däremo behöver alla insiuioner vara med för a hisorien bakom varje föremål ska kunna nedecknas. Om alla insiuioner ger sudenerna samma söd som den här kommer de a gå mycke bra. Vi har verkligen få fanasisk uppbackning. Fyramannalage värmer upp. Fr v: Benjamin Pflicke, Ingrid Karlsson, Beau Boekhou och Isak Soddard. Hållbar uveckling på rikig hal is Bland alla skridskoåkare som ävlade i Vikingaränne fanns en grupp ansällda från Cenrum för hållbar uveckling. I reflexväsar med flaggor synes de i vimle. Skridskoävlingen är e jäebra sä a visa upp oss själva och vår verksamhesidé, efersom skridskoåkning är e ransporsä uan någo som hels energislöseri, beräar Ingrid Karlsson. Hon är projekledare på Balic Universiy Program, som ingår i Cenrum för hållbar uveckling. Tillsammans med re kolleger åke hon alla de 80 kilomerarna ill Sockholm. Till ävlingen gjordes reflexväsar med alla flaggor (Sverige, Norge, Finland, Tyskland, Liauen, Polen, Chile, Brasilien, Indien, USA, Kanada) för a visa a de ansällda på cenre har många olika naionalieer. Under ävlingen fanns e suppoream besående av Maria Hejna (Polen), Chrisine Jakobsson (Kanada/Sverige), Lars Rydén (Sverige) och Aira Chmielauskaie (Liauen) som möe gänge i Siguna och hejade på dem. De här är e rolig sä a ha e mål för vardagsräningen och de har vari e give samalsämne på fikaraserna under veckorna före ävlingen, säger Ingrid Karlsson. Cenrum för hållbar uveckling hör ill eknisk-naurveenskapliga fakuleen. Där ingår bland anna Balic Universiy Programme och CEMUS, Cenrum för miljö- och uvecklingssudier. Filmvisning och poesi på åres Humanisdag Vilka är vi och vilka är andra? Hur avgränsas den egna gruppen och hur beskriver man en främling? De är frågor som as upp under Humanisdagen lördagen den 20 mars. På programme sår föredrag, musik, poesi och filmvisning. annica hulh Plasen är museum Gusavianum som håller öppe mellan och Sommen i programme är en lång rad föredrag. Vi har skicka u inbjudan ill alla språkveare, övriga humaniser och eologer. De har ine vari någo problem a hia föredragshållare och vi har få en jämn fördelning mellan olika ämnen, säger Gunilla Ransbo, universiesadjunk vid insiuionen för moderna språk. I år är de språkveenskapliga fakuleen som är värd för humanisdagen och ema är Vi och de andra främmande, skrämmande eller spännande. Poesiuppläsning Under dagen blir de bland anna föredrag om andraspråk på arbesplasen, om Tysklands enande och om Carravaggio i queerperspekiv. Kl 17 blir de poesiuppläsning med Juan Carlos Pineyro som är lekor i spanska och har ge u flera diksamlingar. Kvällen avsluas med filmvisning kl De blir Sverigepremiär för den amerikanska dokumenärfilmen Waiing för Armageddon. Eferå följer en diskussion med Maias Gardell, professor i religionsveenskap, och Lena Roos, universieslekor i religionshisoria. Läs mer: annica hulh FOTO: STAFFAN CLAESSON 16 17

10 FOTO: STAFFAN CLAESSON Åres fyra Gusaf Adolfsmedaljörer Anna Sågvall Hein, idigare dekan för språkveenskapliga fakuleen, är en av fyra moagare av den äldre Gusaf Adolfsmedaljen i guld och silver som nyligen usågs av konsisorie. Hälsa & moion Rekorsuren Onsdag den 19 maj kl sarar åres upplaga av Rekorsuren från Parksnäckan i Sadsrädgården. Yerligare informaion kommer framöver på Repkläring Vill du gå en nybörjarkurs i repkläring på Science Park har du Medaljen har sedan 1966 delas u ill personer som umärk sig i universiees jäns och delas u vid den årliga medaljudelningen i universieshuse den 16 maj. Professor Anna Sågvall Hein får medaljen i guld. Under den id då hon var dekan för språkveenskapliga fakuleen har hon genomför e omfaande arbee avseende fakuleens organisaion, ekonomi och veenskapliga verksamhe. Hon har också vari en drivande kraf i uppbyggande av ämne daorlingvisik och bidragi ill a ämne håller hög inernaionell sandard. Professor emerius Sven Kullander får också medaljen i guld. Han har haf e omfaande och frukbar engagemang för universiees forskning inom parikelfysiken vid CERN och vid The Svedberglaboraorie i Uppsala. Kullander har också e sor engagemang i energifrågor. Anna Sågvall Hein får Gusaf Adolfsmedaljen i guld. ryckningsbidrag Bidrag ur Vilhelm Ekmans universiesfond Ansökningar kan inges ill Överbiblioekarie Ulf Göranson, Uppsala universiesbiblioek, Box 510, Uppsala, senas onsdag 7 april Fonden södjer ugivande av veenskapliga arbeen förfaade av illsvidareansällda lärare och biblioeksjänsemän vid Uppsala universie. Bidrag ill dokorsavhandlingar ugår ine. Bidrag ges normal endas ill en del av kosnaden sam ugår endas som förhandssöd. Konaka Åke Berensam, sekr. i Nämnden för Vilhelm Ekmans universiesfond el , ake.berensam@ub.uu.se Läs mer: Bidrag ill ryck av veenskapliga arbeen i AUU:s serier Ansökningar kan inges ill Redakionskommién för Aca Universiais Upsaliensis, Åke Berensam, Uppsala universiesbiblioek, Box 510, Uppsala, senas isdag 7 april Bidrag ill dokorsavhandlingar ugår ine. Bidrag ges normal endas ill en del av kosnaden sam ugår endas som förhandssöd. Till ansökan bifogas inyg om publiceringsillsånd från serieredakör sam offerer. Konaka Åke Berensam, sekr. i Redakionskommién för AUU, el , ake.berensam@ub.uu.se Läs mer: möjlighe a göra de ill e subvenionera pris. Mer informaion: Moionslöpning för nybörjare och vana. Sar: Tisdagar från Sveis 17.30, orsdagar från Salle För mer informaion: Leif.Karlsson@fek.uu.se Kjell Öberg, professor i onkologisk endokrinologi, får medaljen i guld. Han är verksam vid insiuionen för medicinska veenskaper, enheen för onkologisk endokrinologi. E bevis på Öbergs goda ledaregenskaper är a han vals ill såväl dekan som prefek. Öberg är en framgångsrik forskare inom endokrinologi och har bygg upp e Cenre of Excellence vid Akademiska sjukhuse. Uppskaad lärare Universieslekor Anders Sjöberg får medaljen i silver. Han har sedan 1964 vari en uppskaad lärare, sudierekor, prefek och föresåndare inom eknisk-naurveenskapliga fakuleen. Som grundubildningsdekan har han framgångsrik organisera fakuleens ubildning på grundläggande nivå. Dessuom har han genomför vikiga uppdrag i olika uredningar och arbesgrupper, ill exempel i biblioeksuredningen och bolognagruppen. Namn annica hulh Kersin Eliasson har uses ill ny ordförande i råde för forskningens infrasrukurer vid Veenskapsråde. Hon sier i syrelserna för europeiska kommissionens Join Research Cenre och för Axel Wenner-Grens sifelse för inernaionell forskarubye och är knuen ill Uppsala universies arbee med inernaionella frågor. Kersin Eliasson har vari deparemensråd och sassekreerare vid Ubildningsdeparemene sam veenskaplig aaché vid ambassaden i Washingon. Olle Eriksson, professor i eoreisk magneism och Lena Marcusson, professor i förvalningsrä, Olle Eriksson båda vid Uppsala universie, har nyligen vals in i KVA, Kungliga Veenskapsakademien. Akademien har i dag ca 420 svenska och 175 uländska ledamöer. Sedan verksamheen började 1739 har ca svenska ledamöer invals i akademien. Expo 2010 i Shanghai lockar delagare från hela världen. Träffa alumner i Shanghai På gång 18/3: Priorieringar i Spaniens ordförandeskap i EU. Kl i Blåsenhus beräar Enrique Viguera, Spaniens ambassadör i Sverige, om Spaniens ordförandeskap i EU. Del av Inernaionella Kollegie. 19/3: Soppkonser på Musicum. Saffan Scheja framför klassiska pärlor illsammans med vänner på Kyrkogårdsgaan 4 kl Enré: 50 kr inkl. soppa, bröd, kaffe/e och kaka. 22/3: Blue Monday. Blue Monday är universiees konserserie för a göra även måndagen ill en fes! Denna måndag är naionskörerna med i Universiesaulan, kl Fri enré! Arr: Kollegie för uövande musik. Del av Blue Monday. 23/3: Reorik och poliik från Caesar ill Sahlin. Kl i Engelska parken Del av Språke och maken... och härligheen? Lars Burman, professor i lieraurveenskap. Uppsala universie delar i världsusällningen Expo 2010 i Shanghai som invigs i juni. Bland anna ordnar universiee en alumndag den 12 juni i den svenska paviljongen di alla alumner, dvs idigare sudener vid Uppsala universie, är välkomna. På programme sår bland anna nyheer från universiee och re kora föredrag av alumner. Besökarna kommer också a få höra om hur universiee verkar i Kina och hur man ser på framiden, ill exempel när de gäller sudieavgifer, beräar vikarierande alumnkoordinaor Therez Olsson. Befinner du dig i Shanghai och vill ha en inbjudan ill alumndagen eller känner du någon annan som gör de? Hör i så fall av dig ill Therez Olsson på herez.olsson@ uadm.uu.se. johanna blomqvis 23/3: Droger och musik. I Grönwallsalen hålls e föredrag om hur läkemedlen speglas i musik från skilda ider och olika genrer kl Vi får räffa Mary Poppins, Cornelis Vreeswijk, Dr Sloan, Povel Ramel och Donizei m fl. Alla är välkomna! Del av Kons Läkekons. 24/3: Vad får man göra på näe som lärare och suden? Lunchseminarium vid Uppsala Learning Lab i Blåsenhus. Kl alar bl a Johan Asker om lärares och sudeners i-användning som väcker många frågor av juridisk ar. Har du frågor? Skicka in dem senas 8/3 ill info@ull.uu.se. Skriv Juridikfråga i ärendefäle. 25/3: Aiyder ill språk och enisk idenie bland bosniska ungdomar. Jasenka Trak, dokorand i slaviska språk, alar i Engelska parken kl , sal ENG Del av serien Balkan i Europa Del II. 25/3: Srukur eller passion? Vad krävs för en försklassig forskarubildning? Mo bakgrund av resula från en nyligen genomförd universiesövergripande dokorandundersökning inbjuder universiees kvalieskommié och Uppsala sudenkår ill e se- FOTO: MATTON Anmälan öppen ill Akademiska rodden Lördagen den 8 maj blir de universieskamp i rodd. Liksom idigare år avgörs den presigefyllda ävlingen mellan sadens vå universie på Fyrisåns vaen mi i cenrala Uppsala mellan S: Olofsbron och Skolbron. Fram ill den 9 april kan man anmäla lag ill ävlingen, som är öppen för sudener och lärare som ävlar i varsin klass. Alla båar ros av fyra personer vå män och vå kvinnor. Tävlingssräckan är cirka 300 meer och en professionell syrman hjälper besäningen a hålla aken och syra båen. Hur skapar man en levande veenskaplig miljö, där forskningen håller högsa änkbara kvalie och dokorander ges möjlighe a växa och odla sin passion för veenskapen? De är ema för e seminarium den 25 mars som arrangeras av Uppsala universies kvalieskommié och Uppsala sudenkår. minarium i Sal IV Universieshuse kl Bosad Önskas hyra: l Mindre möblerad lägenhe eller rum sökes för gäsforskare från och med april månad 2010 och e år framå. Även korare id är av inresse. Konaka Gunilla Eriksson, ins för läkemedelskemi, gunilla.eriksson@orgfarm.uu.se l Amerikansk gäsprofessor i biologi söker bosad för vå personer under våren, 1 maj- 30 juni Hels en revlig möblerad mindre lägenhe. Konaka prof Göran Arnqvis, ins. för ekologi och evoluion, , e-pos: Goran. Arnqvis@ebc.uu.se l Bosad sökes för ny posdoc (kvinna från Universiy of Sydney) vid insiuionen för neuroveenskap. Lägenhe, FOTO: CHRISTINE ENGSTRÖM Roddarävlingen avgörs mi i Uppsala. Kvalie i forskarubildningen Bakgrunden är resula från den nyligen genomförda dokorandundersökningen och seminarie rikar sig ill handledare, dokorander och övriga med inresse för ubildning på forskarnivå. Bland alarna märks bland anna vicerekor Kersin Sahlin, professor Bri Skogseid, professorerna Li Bennich Björkman och Mas Hansson sam Mara Axner, 28/3: Par i sorband. Kl 16 i Universiesaulan bjuder Uppsala Universiy Jazz Orchesra med Ulf Johansson Werre i spesen upp ill dubbel sorbandsdrabbning med damsorbande Sain Dolls. Enré: 170 kr, 120 kr hels möblerad. Goda referenser finns. Konaka Åsa Mackenzie, , asa.mackenzie@neuro.uu.se l Social kompeen sjukgymnassuden från Dalarna önskar hyra boende från 1 april 31 maj inledningsvis. Seriös, skösam och livsnjuare! Grym på karoke och riahlon freak. Konaka Per Dicander, , per@dicander.com l Gäsforskare med familj från Norge söker lägenhe med 3-4 rok i Uppsala från sepember 2010 ill och med februari Exak daum kan diskueras. Möblera eller delvis möblera. Konaka: Dmiry Divine, dmiry.divine@npolar.no, (47) Referenser: Veijo Pohjola, prof vid insiuionen De är fjärde åre ävlingen körs i Uppsala. Förra åre delog oal 42 lag. Från Uppsala universie delog 24 sudenlag och fem lärarlag. SLU og hem segern i sudenklassen medan Uppsala universie blev vinnare i lärarklassen. De var e fyramannalag från insiuionen för geneik och paologi som lyckades knipa segern från insiuionen för ekonomi vid SLU. Tävlingens arrangeras av Uppsala universie, Sveriges lanbruksuniversie, Uppsala Akademiska Roddarsällskap och Akademiska Hus. Lagen ska beså av vå kvinnor och vå män. Akademiska Hus sår för bå och professionell syrman. De finns illfälle för roddräning innan ävlingen och de kosar inge a dela. Anmälan är öppen 1 mars 9 april. Läs mer: dokorandnämndens ordförande. Inleder gör Olle Nilsson, professor och rekorsråd för kvaliesfrågor och Åsa Keis Lindblad, docen och uvärderingschef vid Uppsala universie. Tid och plas: 25 mars kl i universieshuse, sal IV. Anmälan senas 22 mars ill Maria.Bjornermark@uadm.uu.se suden. Med UNT-kor: 140 kr och 90 kr suden. Biljeer säljs via icne.se ( ), UNT Bilje ( ) och i enrén på konserdagen. för geoveenskaper, veijo.pohjola@geo.uu.se, Uhyres: l Möblerad lägenhe uhyres i sommar. De är en rea på 72 kvm, hyran är (inkl el och bredband) kr. Komple köksurusning,balkong och badkar. Konaka Karin Niklasson, el: Lägenhesbye: l Finnes: en rymlig och ljus lägenhe, 2 rok, 61 kvm, balkong och fin usik, hög i ak, umärk läge nära Universieshuse och Domkyrkan. Hyra 5400/mån. Önskas: en sörre lägenhe, hels nära cenrum. Vid inresse konaka Simo Sääelä, , simo. saaela@eseik.uu.se UNIVERSITY NEWS Educaional excellence in focus In 2009 Uppsala Universiy gained 1,700 more sudens and go a boos in research funding. In he coming hree years he Universiy primarily wans he governmen o sep up is commimen o educaional qualiy. Uppsala Universiy repors a posiive oucome of SEK 211 million for fiscal The improved oucome is primarily ascribed o an increase in he number of full-year sudens and more resources for research. For one hing, he Universiy We wan o be an advanced resource for anyone ineresed in Russia! exclaims Elena Namli, one of he research direcors a he new Uppsala Cener for Russian Sudies (UCRS), now being esablished a he Old Forum in Uppsala. From he very ouse he cener will have an exremely broad academic base consising of poliical scieniss, sociologiss, economiss, legal scholars, language researchers, hisorians, anhropologiss, heologians, ec. Research will focus on hree cenral hemes: l Ideniy formaion undersanding wha shapes Russian ideniy. compeed very successfully for he governmen s sraegic research funding. In he budge i submied o he governmen for he coming hree years, he Universiy proposes an increase in allocaions for firs- and second-level educaion amouning o SEK 189 million. Above all, wha is needed is a general enhancemen of qualiy in all educaional areas, and he Universiy is asking for a 7-percen increase saring in Russian sudies ranscending all borders The governmen s bill o inroduce uiion fees for foreign sudens has now been presened o parliamen. The governmen s proposal is for uiion fees o be implemened for sudens ouside he EU/EES area as of auumn I will be up o universiies and universiy colleges hemselves o deermine how high he uiion fees will be wihin a framework of full cos coverage. Sudens paricipaing in exchange programs will no A 3,000-square-meer library wih shelves full of reading in psychology, educaion, and eacher raining. This is wha resuled from he merging of hree libraries in he new Blåsenhus Campus. The very firs day he library was visied by 1,500 eager sudens. Wih only one informaion desk o man insead of hree, he library has been able o offer long Elena Namli. l Sae and marke Russian sae formaion, jusice, and marke processes. l Russia and is near abroad neighbors and former Sovie saes. Tuiion fees in he pipeline for foreign sudens have o pay uiion fees. The governmen is also proposing wo scholarship sysems oaling SEK 90 million per year ha fee-paying sudens would be able o apply for. I s good ha insiuions will be able o se he price of heir programs. I is also good ha qualiy will be more imporan. A Uppsala Universiy we have programs of very high qualiy, a fac ha we need o ge beer a promoing, says Depuy Vice Chancellor Kersin Sahlin. New room for sudying a Blåsenhus Campus open hours. Four evenings a week i will be open unil 8:00 p.m., and i will also be open on Saurdays. PHOTO: CECILIA MELLBERG PHOTO: STAFFAN CLAESSON UNIVERSEN #

11 Akuell Per Arursson Foo: STAFFAN CLAESSON En av Per Arurssons drivkrafer är a bidra ill a dra ner på anale djurförsök. En viruell levercell kan göra de möjlig. Per Arursson Ålder: 54 år Familj: Fru och vå barn (en onåring och en på väg u). Senas läsa bok: PO Enquiss självbiografi E anna liv. Kopplar av med: Acem-mediaion och umgås med familj och vänner. Kommer i form: Tränar på Friskis & Sveis och simmar. Dold alang: Hyfsad foograf, förflue som pressfoograf på Nerikes Allehanda på 1970-ale. Med bilden av en levercell i sike När en forskare ar sig an en veenskaplig frågesällning är de ungefär som när en foograf gör e bildreporage. Så beskriver Per Arursson, professor i läkemedelsformulering vid Uppsala universie, sin upplevelse av a forska. oografen har lyckas när reporagebildernas dealjer på e balansera sä förmedlar budskape som en enhe. På samma sä är de för en forskare, säger han. Moive som Per Arursson porräerar som forskare är läkemedels uppag och nedbryning i leverceller. Nyligen fick han e reårig anslag från Veenskapsråde för sin forskning. Levern ar hand om en sor del av de främmande ämnen som kommer in i kroppen. Läkemedel ses av kroppen som främmande ämnen och därför vill vi sudera hur olika subsanser as upp och omsäs i leverceller, säger Per Arursson. Liknar en väderprognos De är många olika komponener i en levercell som är inblandade när den ar upp och bryer ner läkemedel. Läkemedel ses av kroppen som främmande ämnen och därför vill vi sudera hur olika subsanser as upp och omsäs i leverceller. Per Arurssons forskning går u på a a fram cellmodeller som är specialiser på olika delseg av uppage och nedbryningen hos människan. Resulaen från cellmodellerna säs samman ill daormodeller där alla vikiga delseg ingår. Därmed kan e oal händelseförlopp i levercellen imieras i daorn. En bra jämförelse är väderprognoser som ju baseras på olika daa från en sor mängd mäsaioner i världen. En daor analyserar alla daa och sammansäller en prognos. Och allefersom daormodellerna blivi bäre har väderprognoserna blivi påliligare, säger Per Arursson. Anslage från Veenskapsråde är e särskil bidrag ill forskning om alernaiva meoder ill djurförsök enlig 3 R-principen. 3R sår för replacemen (ersäning), refinemen (förfining) och reducion (minskning). Per Arurssons viruella levercell kan på sik minska både anale djurförsök och i vissa fall även ersäa djurförsök i olika momen av läkemedelsforskningen. Med vår meod kan vi se dealjer kring vad som händer med e läkemedel i en levercell de är omöjlig a göra sådana mäningar direk i människan och försöksdjursexperimen kan ofa ine föruse resulae i människan, vilke kan leda ill obehagliga överraskningar när e läkemedel esas klinisk, säger Per Arursson. Vill bidra ill minska anal djurförsök En annan fördel med meoden är a den kan användas för a sudera hur olika läkemedel ineragerar. De är vikig efersom olika läkemedel kan ävla om uppage och nedbryningen och på så sä påverka varandras effeker. Djurförsök ser Per Arursson som e nödvändig on, e ny läkemedel måse exempelvis esas på åminsone vå djurslag innan de får esas klinisk på människa. Men en av hans drivkrafer är a bidra ill a dra ner på anale djurförsök. Jag ror a vi kommer a ersäa all fler djurförsök genom sudier av enskilda mekanismer som sedan säs samman i sysemmodeller i daorn. Om jag kan bidra ill a reducera djurförsöken så är de bra, säger Per Arursson. HELENA EDSTRÖM