rättspsykiatri Vi har inte jämlik vård i Sverige 100 år av rättspsyk Tema n Jan Cederborg: n Historia:

Transkript

1 n Jan Cederborg: Vi har ine jämlik vård i Sverige n Hisoria: 100 år av räspsyk 4/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Tema räspsykiari Dea nummer av Oberoende är delvis finansiera av Arvsfonden 2/2011 oberoende elin skar sig själv saes i vångsvård med kriminella

2 INNEHÅLL 4/2011 Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Ukommer med fyra nummer per år. ISSN-NUMMER OBEROENDE/RFHL Lagerlöfsgaan Sockholm Tel: Fax: Besöksadress: Lagerlöfsgaan 8 PG: I redakionen Per Sernbeck Sonja Wallbom layou Raser Media Ansvarig ugivare Sonja Wallbom MEDLEMSKAP/ PRENUMERATIONER Bli medlem i RFHL för 100 kronor/år och få grais prenumeraion på Oberoende. Ring, posa, faxa eller mejla in din ansökan ill adressen angiven ovan. Observera a endas privapersoner kan bli medlemmar för 100 kronor per år. Föreag och organisaioner som vill södja RFHL bealar för e södmedlemskap valfri belopp över 100 kronor. Endas prenumeraion på Oberoende kosar 145 kr/år för privapersoner, organisaioner och föreag. 3 Ledare 4 Henry var färdigbehandlad men blev kvar på Karsudden 12 Räspsyk då, nu och i framiden 15 Enkä med inagna 16 Oberoende besöker räspsykiariska regionkliniken i Vadsena 26 Räspsyk kan ha rädda mi liv 28 Oberoende möer Elin: Min kunskap var dyrköp 32 Pa Punk om live på S: Sigfrid 35 Gräv där du sår ankar från e besöksprojek i Malmö 38 Krönikan: Sovje i Sverige? 40 Här finns RFHL Vill du annonsera i Oberoende? Konaka annonsansvarig: Dean Trbojevic dean@frio-sverige.se Telefon oberoende 4/2011

3 Sonja Wallbom ordförande i RFHL /ledaren LEDAREN Lås in, lås in och kasa nyckeln i sjön Räspsykiarin är den del av vårdapparaen som både gud och alla andra hels vill glömma. Den lever i skugglande mellan kriminalvård och psykiari och är ill för personer som bedöms ha en psykisk ohälsa av så allvarlig ar vid de illfälle de begå någo bro a de ine kan dömas ill fängelse, uan ska få vård inom psykiarin i sälle. Den drivs av landsingen och finns dels på särskilda kliniker och dels på regionsjukhus. Till regionsjukhusen kommer ofas de som har allvarligare psykisk sörning eller de som begå grövre bro. De finns många problem med räspsykiarin. De mes påagliga i dagens sysem är de långa vårdiderna. I genomsni 6 år a jämföra med kriminalvården som är 6 månader. De finns de som vari inlåsa i flera decennier. Självklar finns e mindre anal personer som är så farliga för sig själva eller andra a de ska sia inlåsa. Men de allra flesa skulle kunna slussas u beydlig snabbare om de fanns mellanformer, uslussningsmöjligheer och kommuner som hjälpe ill med boende och sociala sammanhang där människor skulle kunna slussas in i samhälle. Som de nu är blir man siande och drabbas av den räsosäkerhe som de innebär a en förvalningsrä ska avgöra om man är illräcklig frisk, har en ordnad social siuaion och framförall a man ine kommer a åerfalla i bro. De är give a sådana bedömningar blir mycke av e loeri, särskil för dem som också har e narkoikaberoende. De är ju kriminell a använda narkoika, och de beyder a risken för åerfall i bro, allså missbruk, vägs in som en riskfakor. Men vem kan vea eller föruspå om någon kommer a leva drogfri för resen av live? Vårdens innehåll är yerligare e problem. Efersom varje landsing själva uformar vården 4/2011 oberoende Sådana bedömningar blir mycke av e loeri skiljer den sig å från län ill län. Den är ibland ambiiös, men ofare mer inrikad på säkerhe och konroll, precis som inom kriminalvården. De finns allså anledning a vara sark kriisk ill hur de nuvarande syseme fungerar och de är hög id a hia andra former för räspsykiarin. Sedan några år illbaka sier också en uredning som snar kommer a lämna sina förslag. En av huvudfrågorna för uredningen har vari om räspsykiarin ska finnas som e ege område koppla ill landsingen, eller om den ska inegreras i kriminalvården. Mosånde från kriminalvården har vari sark, efersom man redan nu har många inagna som mår så psykisk dålig a de ine ska vara där. Uredningen kommer därför a föreslå a kompeensen inom psykiarin också forsäningsvis ska finnas kvar och a räspsykiarin ska vara en uppgif för landsingen. Så lång är all go och väl. Mer beänklig är de övriga förslagen som sannolik ine kommer a gagna vare sig samhälle eller paienerna. Uredningen vill a personer med psykisk sjukdom ska dömas, liksom nu, av domsol och a de förs ska vårdas av räspsykiarin och sedan överföras ill kriminalvården när de bedöms vara illräcklig friska för de. För de fåal som ine kommer a kunna bli illräcklig friska, ska små insiuioner skapas, där man ska kunna förvaras under säkra (läs: sluna) former på obesämd id. Med dea har man egenligen ine lös någoning. Kriminalvården kommer a ha inagna som egenligen är i för dålig psykisk kondiion för a vara där. Psykiarin kommer ine a ha rehabiliering ill samhälle som uppgif, uan bara se ill a folk kan så u med a vara på ansal, sannolik med hjälp av ung medicinering. Och de små insiuionerna kommer a ha asronomiska vårdkosnader och låsa in folk på mycke långa vårdider 3

4 4 oberoende 4/2011

5 /dokumen De går ine a ersäa den här iden Henry, 35, dömdes ill räspsykiarisk vård för misshandel och skadegörelse. Han ansågs vara medicinsk färdigbehandlad efer re år men Nyköpings kommun avslog hans ansökningar om placeringar eller boende. Henry blev kvar på Karsudden i mer än fyra år ill. 4/2011 oberoende 5

6 H enry växe upp i Norrköping illsammans med sin bror och psykisk sjuka mamma. Uppväxen var urbulen. Farsan og live av sig när jag föddes. Morsan var sjuk, deprimerad och så. Jag och min bror växe upp i olika foserhem. De blev en fyra-fem sycken under min uppväxid. Vid 12 års ålder började Henry använda alkohol och hasch. Han gick u grundskolan och började på gymnasie. Han gick 1,5 år på bygglinje och 1,5 år på social linje. Han sluförde ingen av kurserna. Amfeamine kom in i bilden och jag började köra hår. Jag blev kickorsk direk när jag började med spruor och då orkade jag ine med skolan. När Henry var 17 år fick han 6 en egen bosad genom socialjänsen i Norrköping: Jag renoverade den själv illsammans med en som hjälpe ungdomar som var på glid men jag klarade ine a behålla lägenheen när jag började med amfeamin. Jag og så mycke så a jag började må dålig. Aldrig vari kriminell Henry har aldrig vari kriminell, han har ine sui i fängelse eller vari häkad. Jag snodde inga cyklar, gjorde inga inbro. Jag får sån ånges av a försöra för andra. Jag sae mig hellre i skuld och bealade illbaka när jag kunde. Viss snodde jag grejer då och då, men de var mycke sällan efersom jag mådde dålig av de. Omhänderagen enlig LVU Henry blev omhänderagen enlig LVU vid 18 års ålder. Han hamnade på Hammargården i Sockholmsraken och blev så småningom placerad hos en familj uanför Nyköping. De fungerade bra ill en oberoende 4/2011

7 /dokumen början. Jag blev av med LVU:e under iden jag var där. Vi söp ihop. Jag fick använda droger. Sen sack gubben ill USA och lämnade kvinnan med skulder och all. Hon hade ine råd a bo kvar i kåken uan flyade in ill Nyköping. Jag följde med, jag hyrde e rum av henne. Bara ills vidare hade jag änk mig men jag fick ine ag på någo anna boende. Sedan sae vi igång ordenlig. Hon söp krafig och jag blandmissbrukade. De var gap och skrik näsan dagligen. Till slu kasade hon u mig. Nyköpings kommun ordnade e boende på vandrarhem å Henry som längade bor: Jag ville hela iden illbaks ill Norrköping. Jag var ensam. Jag kände inga i Nyköping och jag hade ingen konak med min bror. Så jag bodde därnere i vandrarhemme, drack och og droger. Och de blev så a jag åke hem ill henne och drack. De var vid e sån illfälle som broe skedde, som gjorde a jag dömdes ill räspsykiarisk vård. Sinnesundersökningar Jag kommer ine ihåg någo av vad som hände. Jag vaknade på morgonen och all var som vanlig. Hon ville ha ag i spri och de kom spri. Jag sae mig som vanlig i soffan och började dricka lie försikig. Hon sa a hon skulle ner ill grannen och sedan kommer en polis in och ar med mig ill en fyllecell. På polissaionen får Henry reda på a han har misshandla kvinnan. Hon har skrubbsår De blev så a jag åke ill henne och drack. De var vid e sådan illfälle som broe skedde. och blåmärken på armarna där han har hålli ag i henne. Han har slagi hål i gipsväggen. De besluas a Henry ska genomgå en lien sinnesundersökning: Jag kom ill Huddinges räspsyk och där ureddes jag. Jag fick räffa en läkare förs och han sa, a de ine var akuell med räspsykiarisk vård för mig. Men så blev han sjuk och jag fick en annan läkare. Jag märke direk a hon såg ner på mig, a hon berakade mig som en kvinnomisshandlare. De var samma sak med min försvarare, de kändes ine som om hon sod på min sida. De kom fram ill a jag skulle göra en sor sinnesundersökning. Jag mådde väldig dålig och hade drucki och knarka under lång id. Jag hade förföljelsemani, kände mig nojig. A de undersöker en under den här fasen ycker jag är underlig. Varför kan de ine väna så a man får de ur kroppen? Dömd ill RPV Henry fick diagnoserna schizofreni, missbruksproblem och ADHD. 4/2011 oberoende 7

8 Jag anser ine a jag har schizofreni. ADHD medicineras jag mo och de fungerar bra för mig. Den nya dokorn förordade a Henry skulle få räspsykiarisk vård med särskild uskrivningsprövning. Då kände jag a de barkade å skogen. Jag hade ine haf nån konak med psykiarin innan. Min bild av psykiarin var från filmen Gökboe. De var obehaglig och jag ycke a de var fel. I räegången blev Henry mo si nekande, dömd för misshandel och skadegörelse. Påföljden blev räspsykiarisk vård: Jag proeserade ine mo de. Jag visse ju ine vad de var som skulle komma, vad som skulle hända. Jag hade ingen aning. 8 Till Karsudden År 2004 kom Henry ill Karsudden för försa gången: De var jävlig jobbig. Jag hade ine sui på kåken innan eller någoning. All var hel ny. Jus den dagen jag kom in var de bråk på avdelningen också. Efer e ag fick jag flya ill en hemavdelning. Jag låg mycke. Tänke på hur länge jag skulle få sia, hur länge de skulle vara. En personal sa: Högs e halvår. Men Henry skulle komma a bli kvar på Karsudden beydlig längre än så. De kom in amfeamin på avdelningen och Henry og. Han blev förflyad ill låsa avdelningen. Jag sa e år på den öppna och sedan använde jag för mycke droger och hamnade uppe på låsa. Henry hade psykologsamal en gång i veckan: Vi kom bra överens. Han ansåg a jag ine hade schizofreni. Henry blev kvar på låsa avdelningen. Efer re år ansåg läkarna a Henry var medicinsk färdigbehandlad och man började lea efer boenden: Vi började lea efer HVBhem, gruppboenden, lägenheer, men Nyköpings kommun avslog all hela iden. Vi hade massor av möen. De kom gubbar hi och gjorde eser på mig. De kollade vad jag klarade av och vad jag ine klarade av men ingening hände. Jag blev allmer förvivlad, åren gick. Jag ville bara u. Jag hade accepera vilken lösning som hels, bara jag hade kommi ifrån Karsudden. Jag hade förhoppningar hela iden, de lä så bra på möena, men ingening hände. Jag började ro a jag aldrig skulle komma u. De fanns möjligheer a sudera men jag orkade ine. Jag sa ju bara och vänade på a någo skulle ske, a jag skulle få komma därifrån. Jag läse mycke. De var räddningen och den lilla rös som jag har haf: böckerna! Jag höll mig mycke för mig själv, spelade spel. Ibland og jag droger bara för a slippa ifrån för en sund. Fälldes av socialsyrelsen Henry fick väna i fyra år Jag blev all mer förvivlad, åren gick. Jag ville bara u. oberoende 4/2011

9 /dokumen Böckerna var rädd- ningen och den lilla rös som jag har haf. 4/2011 oberoende innan han fick komma bor från Karsudden fick hans kuraor nog. Hon hade skicka över 30 mejl ill Nyköpings kommun uan a få svar. Hon anmälde Nyköping ill socialsyrelsen. Socialsyrelsen gav kommunen skarp kriik: Då började idningarna skriva och då började de hända saker. Jag fick en lägenhe i Nyköping. Lägenheen låg i en barack där andra som mådde dålig bodde. Jag kände ju inga i Nyköping, gamla minnen dök upp om var jag droga och drucki. Vad jag hade gjor mo mig själv och andra. Hur kommunen hade behandla mig. Till slu kände jag a jag ine klarade av de uan åervände ill Karsudden. Änligen ue Nu bor Henry i Finspång: Jag fick konak med Bogruppen i Finspång våren 2011 genom min bror. Jag fick flya di på en gång och jag rivs väldig bra där. Egenligen skulle jag bara vilja radera åren på Karsudden. De har skada mig själslig. Ingen människa ska bli besraffad så hår för e sån bro jag begick. Jag har haf en sån frukansvärd ånges och förvivlan över a sia inne. Men de kunde ju ine bara släppa mig som kuraorn sa. Jag är inne på de åonde åre. De är sju år som har gå ill spillo hel och hålle. Jag känner inge agg eller ha mo Karsudden. Men jag känner sor ilska mo chefer och handläggare i Nyköping. De kan ine ersäa den här iden som bara har försvunni u i omma ine. Jag hade kanske ine blivi någoning men jag hade ändå vari ue i samhälle och kunna anpassa mig. Jag hade kanske kunna gå en ubildning eller så. Jag vill a de som avslagi på min begäran skulle få sia inlåsa 4 år och känna på hur de känns, så känner jag. Nu ue i frihe börjar Henry planera inför framiden: Jag har börja på en verksad och ska försöka komma igång med a bli lie social. Jag har appa mycke märker jag. Jag måse räna på a gå i affärer och ska börja räna på e gym. De kommer ju a vara kämpig men de måse jag igenom. Jag ska börja skolan efer julen och börja läsa in gymnasie ill a börja med. Sen får vi se vad som händer. Tex: Per Sernbeck 9

10 Efer sju år finns ine mycke mer a säga De är en rä deprimerad Henry som kommer in i de minimala besöksrumme på Karsudden. Han är illbaka efer e åerfall i amfeaminanvändning. H an fick e kuver med pulvre posa ill sig i försökslägenheen. De skulle egenligen ill någon annan men drogsuge gick igång med full kraf och Henry kunde ine hålla sig. E bro som för en person i samhälle leder ill böer leder för en person inskriven i räspsykiarin ill inlåsning på yerligare mins sex månader, kanske längre id Nu är han illbaks och inne i de gamla igen. Vaknar vid 4-5. Vänar på morgonmedicinen och frukos Vänar på lunch Vänar på middag och så är de kvällsmedicin Sedan går jag och lägger mig. Jag går u nån gång ibland, går ill biblioeke men de blir ine så mycke. Brorsan kommer ibland, min södperson kommer ibland. De var hel underbar a få komma u. Innan dess hade de vari fyraimmarspermissioner i Karineholm. Man spelar på ips. Man dricker kaffe. Spelar på häsar. Sedan ine mycke mer. Vad kan man göra i Karineholm? De var en sor friheskänsla, a få vara sig själv någorlunda. De blir som e spel härinne. Man måse anpassa sig ill personal och andra inagna. Försa gången jag sov en na ensam. Kunde zappa på v:n. Sänga dörren om mig själv. De var frihe. Jag räffade brorsan dagligen, följde med på olika akivieer, började på en verksad. Men så hände de som ine fick hända. Terapeu från usidan Under iden på Karsudden har han få illgång ill Bogruppens kb-erapeu. De har ge Henry nycklar ill a a iu med si missbruk. De har kommi fram ill a Henry kanske ine alls har schizofreni uan lider av posraumaisk sress vilke kan a sig olika uryck ibland. Nyköpings kommun har sag upp avale med Bogruppen. Terapeuen ska ha e avsluande möe med Henrys läkare och konakpersoner den 19 där han beräar vad han kommi fram ill vad gäller Henry, som upplever a han ine får behandling från Karsudden 10 oberoende 4/2011

11 /dokumen som insiuion med sina missbruksproblem: De saknar kompeensen, menar han. Kb-erapeuen är de bäsa jag vari med om sedan jag blev omhänderagen. Jag skulle få räffa en erapeu genom Karsudden men de har ine blivi någo av de. Lä a misslyckas De finns problem med droger inne på Karsudden. De gör a Henry ine vill dela i skolan, erapin eller räslöjden. Han vill ine usäa sig. De i sin ur leder ill a personalen anser a han ine vill vara en del av verksamheen: När jag ligger och läser på mi rum kallar de mig la. De är lä a misslyckas. Jag har falli illbaka från egen lägenhe ill rua e. Jag ve ine när jag kommer a bli uskriven eller vad jag ska göra för a bevisa a jag är mogen a komma u. Och jag får ingen hjälp med dea av 4/2011 oberoende sjukhuse. De är bara förvaring här, ycker jag. De finns de som har sui här i 30 år. Hur länge ska jag bli kvar? Idag när läkaren var här sken jag som en sol för a visa min goda vilja... Isolerar sig Som paien har man ine mycke a säga ill om: Paienråd finns ine. De Jag har falli illbaka från egen lägenhe ill rua e. hade de under e ag men ingen sa nå så man sluade med de. Folk sa ine nå för a personalen var med och man är rädd för repressalier från personalen, beräar Henry. Annan brukarmedverkan finns ine. Han har vå konakpersoner bland personalen som han ycker fungerar hyfsa. De händer a han ine får gå u någon dag. En personal måse följa med mig u. Ibland frågar jag flera gånger uan a få svar. Till slu ger jag upp. Röker. Går i korridoren fram och illbaka isälle. Liar ine på någon Sraegin för a överleva är a läsa. Han är en ensamvarg. Tycker a de är skön a vara ensam. Liar ine på någon. Jag är yslåen. Praar ine så mycke. Efer sju år finns de ine så mycke a säga. Tex: Per Sernbeck 11

12 Färre lämnas ill räspsykiaris n n Sedan år 2005 har de ske en koninuerlig minskning av anale personer som överlämnas ill räspsykiarisk vård. Vårdiderna har dock blivi längre vilke har le ill a anale personer som är inskrivna inom den räspsykiariska vården öka. n n Under en dag i maj 2008 gjordes en naionell invenering av alla som vångsvårdades enlig lagen om räspsykiarisk vård (LRV), med eller uan särskild uskrivningsprövning. Denna dag vårdades paiener. n n Andelen män som vårdas inom räspsykiarisk vård är sörre än andelen kvinnor. Kvinnorna ugör cirka 14% av de inneliggande paienerna med särskild uskrivningsprövning. n n Åldersgruppen år dominerar för både män och kvinnor. Sammanage är de flesa paienerna inom åldersgruppen år. Siffrorna gäller för inneliggande paiener med särskild uskrivningsprövning. n n Den vanligase huvud- 12 oberoende 4/2011

13 /dokumen Räspsyk då, nu och i framiden V id 1900-ales början var de sor skillnad på behandling av paiener som sraffriförklaras. Paiener, som på grund av sjukdom ine kunna hållas ansvariga för si handlande då de vari oförmögna a syra eller förså följderna av si agerande kunde ine sraffas. Behandlingen skilde sig påaglig mellan länen. I vissa län placerades paienerna i fängelse under iden de vänade på en plas på hospial eller en plas på asylen. E hospial var e sjukhus för de paiener som ansågs bobara medan en plas på asylen var för de paiener som ansågs ej bobara. I andra län kunde de få väna i hemme eller på någo av kommunens faighus i vänan på hospialplas, vilke kunde a id. Medicinalsyrelsen, dåvarande Socialsyrelsen, föreslog därför inräande av vå specialisavdelningar för svårbehandlade, manliga kriminalpaiener, med hela rike som uppagningsområde. År 1906 sod 50 vårdplaser redo på Sank Sigfrids sjukhus i Växjö, De blev snabb fullbelagda. Kvinnor och män för sig I mien av 1900-ale föreslogs en sor ubyggnad med 725 vårdplaser, 100 av dessa för kvinnor, fördelade på sju sjukhus. Kvinnor och män skulle vårdas var för sig. Endas e sjukhus uppfördes för rehabilieringsbara yngre psykopaer nämligen Karsuddens sjukhus i Karineholm. Under 1900-ale vårdades många personer under vång i Sverige. I de områden där de fanns menalsjukhus var andelen högre. Då användningen av psykofarmaka slog igenom på 1950-ale, medförde de korare vårdider och ökad omsäning av paiener. En inernaionell rend södde också alernaiva psykiariska vårdformer, främs öppenvård Förs 1959 gjordes e illägg i sinnessjuklagen från 1929, vilke möjliggjorde frivillig vård på sinnessjukhus. År 1967 ersaes 1929 års sinnessjuklag med en ny lag. Måle med lagen var a vården för de k vård men vårdiderna ökar diagnosen bland inneliggande paiener med särskild uskrivningsprövning är schizofreni (56%). Därefer kommer personlighessörning inklusive beeendesörning (14%) och beeendesörningar i uvecklingen (14%). n n Personer med huvuddiagnosen missbruk ugör endas fem procen av de inneliggande paienerna och missbruk ugör därmed som försa diagnos en relaiv lien andel. Missbruk berakas i allmänhe ine som en huvuddiagnos om de ine är en dominerande behandlingsorsak, men illsammans med andra psykiariska huvuddiagnoser komplicerar missbruk behandlingsbilden avsevär. Cirka 38% av de inneliggande paienerna med särskild uskrivningsprövning bedöms ha någon form av missbruksproblemaik. n n De vanligase broen de räspsykiariska paienerna dömdes för år 2008 var misshandel, våld eller ho mo jänseman, mordbrand, olaga ho, rån och söld. Källa: Räspsykiarisk vård En svängdörr? Förf: Erika Gusafsson, Mariha Holm, /2011 oberoende 13

14 psykisk sjuka skulle regleras på samma sä som vården av kroppslig sjuka. För a kunna vångsvårda paiener anogs lagen om beredande av sluen psykiarisk vård i vissa fall (LSPV). År 1992 ersaes LSPV med lagen om räspsykiarisk vård (LRV). Måle med dessa lagar var a särka rässäkerheen för paienerna, begränsa användande av vångsvård och vångsågärder sam särka samhällsskydde. Frisk ill fängelse År 1999 illsae regeringen Psykansvarskommién för a ureda frågor om ansvar och påföljder för psykisk sörda lagöverrädare. Resulae blev e beänkande där förslagen ill lagändringar innebar a psykisk sörda personer som begår bro kan dömas ill fängelse, och om de har psykiarisk vårdbehov ska de få den vård de behöver under iden för fängelsesraffe. När paienerna är färdigvårdade inom räspsykiarin ska de överföras ill kriminalvården och sia av si sraff i fängelse. E av kommiéns argumen för dea var a många människor som begå bagaellarade bro fick sia av alldeles för långa ider om de dömdes ill räspsykiarisk vård med särskild uskrivningsprövning. Någo anna man ville komma å, (kanske de egenliga huvudsyfe?) var a människor som begå bro under psykisk sörning ine skulle kunna komma 14 u för idig. En förusäning för dea var dock, menade kommién, a kriminalvården skulle bli bäre på a hanera fångar med svår psykisk ohälsa. I beänkande fanns också e förslag a särskil farliga lagöverrädare bland de psykisk sjuka ska kunna dömas ill idsobegränsa frihesberövande. Öppenvårdsvång 2003 inräffade en rad olika bro med psykisk sjuka eller sörda personer som förövare. Regeringen illsae en särskild uredare, Anders Milon, som efer re års uredande 2006 lämnade beänkande Ambiion och ansvar, som innehöll en lång rad olika förslag på försärkningar av psykiarin i Sverige när de gäller resurser, meoduveckling och brukarinflyande. Ine många av förslagen infördes. E av förslagen som genomfördes var öppenvårdsvånge Dea innebär a paiener ska kunna vårdas under vång ue i samhälle. Som paien måse man gå med på regelbundna räffar med personal och a a de mediciner psykiarin anser a man ska a. Om man ine klarar av a göra dea as Många psykisk sjuka far mycke illa i fängelsemiljön. man åer in för sluen vård illsaes psykiarilagsuredningen som besår av domare Jerry Eriksson. Han har i sor val a olka si uppdrag så a han ska säa lag på psykansvarskommiéns förslag och ine komma med några nya egna. Oberoende har försök a få en inervju med Jerry Eriksson som avböj med moiveringen a hans uredning är inne i e känslig skede. Den kommer a släppas under våren Efer a ha se en genomgång av hans förslag under hösen 2011 lär de ine komma några överraskningar som går på värs emo psykansvarskommiéns förslag. Kunskaper saknas Inom räspsykiarin är man i sor överens om a den räspsykiariska vården måse förbäras men ine om hur dea bäs ska ske. Man bevivlar kriminalvårdens förmåga a a hand om psykisk sjuka lagöverrädare och ge den vård de behöver. Kriminalvården har ine de resurser, erfarenheer och kunskaper som krävs. De psykiariska vårdresurserna i fängelserna är hel oillräckliga och synen på de inagna hel annorlunda. De psykisk sjuka lagöverrädarna är ofa isolerade och uslagna, de har missbruksproblem och högre dödlighe än andra. Konsekvenserna kan bli a många av de psykisk sjuka kommer a fara mycke illa i fängelsemiljön. En allmän mening i räspsykiarin är a förusäningarna för rehabiliering av psykisk sörda lagöverrädare är beydlig bäre om de döms ill vård än om de döms ill fängelse. Tex: Per Sernbeck oberoende 4/2011

15 /dokumen Oviss vänan för de inagna Oberoende har fråga io personer i räpsykiarisk vård om hur de upplever vården, vad de saknar och vad de upplever fungerar bra. Av de io anger nio a de upplever vården som förvaring. En oviss vänan uan innehåll. De upplever a de är oklar vad som krävs av dem för a de ska få komma u. Alla har södpersoner och alla anger a denna är vikig för dem. På ingen av klinikerna de är inagna på (Karsudden, Vadsena, Sidsjön) kommer de in förerädare för paien eller brukarorganisaioner. De har förekommi brukarinflyande i form av paienråd på Karsudden men de har numera dö u då ingen av paienerna sa någo på dessa möen. (Dea efersom personal var med och man var rädd för repressalier, anger paien). Alla paiener uppger a man är dålig insaa i vilka räigheer man har, hur innehålle i vården ser u och hur domsolarna resonerar kring frigivning. Alla anger också a de känner varje vångsinagen som vill ha en södperson får de ill fall där personer är färdiga för uskrivning från psykiarins sida men ine får komma u på grund av a paienernas hemkommuner ine ar emo dem. Södpersoner gör nya Om man är inagen för vångsvård, aningen i räspsykiarin eller i den allmänna psykiarin har man rä ill en södperson. En södperson är precis jus vad de låer som. En person som ger söd, en person som ine idigare vari vän eller släk uan en person som ska ge söd i den siuaion man befinner sig i för illfälle. Alla paiener vi ala med anger a deras södperson är vikig för dem. Känslan av a man har konak med yervärlden, a man ine är hel borglömd är vikig. De vi ala med har också ange a deras södpersoner är rä gamla. Glädjande resula De är paiennämnderna i varje landsing eller region som har hand om södpersonerna. Oberoende har konaka varje paiennämnd i lande och få svar från samliga. Frågorna handlade om illgången på södpersoner, om åldern på dessa och om de är svår a rekryera södpersoner. Svaren är glädjande. Varje person som as in med vång och som vill ha en södperson får de. De är en hög medelålder på södpersonerna i många landsing men de ser lie olika u beroende på vilke landsing de handlar om. Mycke av rekryeringen går från mun ill mun. De vill säga södpersoner rekryerar andra södpersoner. Svåras är de a rekryera yngre män. Sammanage ger våra frågor ill paiennämnderna bilden av en väl fungerande, för paienerna vikig verksamhe, som rullar på uan a göra någo sörre väsen av sig. E mycke lycka inslag i psykiarin. Tex: Per Sernbeck 4/2011 oberoende 15

16 Vi bygger vår verksamhe på långa vårdider 16 oberoende 4/2011

17 De gäller a väna in reakionen på de bro paienen har begå och som ofas kommer. De gäller a bearbea dessa händelser för a sedan komma vidare. Många paiener som ine har insiken ycker a de känns meningslös, säger Jan Cederborg, verksamheschef för räspsykiariska regionkliniken i Vadsena. G råvädre blåser in från Väern och får de gulbruna kvarhängande höslöven i sjukhusparken a rassla. De är lie småkylig när jag ringer på en klocka och beräar vem jag är och vem jag ska räffa. Den låsa dörren öppnas inifrån och jag kommer in i e vänrum. Efer en sund kommer Jan Cederborg och hämar mig. Han är verksamheschef för räspsykiariska regionkliniken i Vadsena och är akiv i flera näverk som organiserar personal över lande. Vi har säm räff 4/2011 oberoende 17

18 för få plaser De finns för få sluenvårdsplaser i allmänpsykiarin och de som finns är ine byggda för långa vårdider, konsaerar Jan Cederborg. för a praa om räspsykiarin nu och i framiden. De finns räspsykiari i Sveriges 20 landsing och regioner. De finns variaioner i hur man organiserar verksamheen, de är ine bra om man srävar efer en jämlik vård över lande, säger Jan. De förekommer a räspsykiarin blir syvmoderlig behandlad jämför med annan vård. Räspsykiarin får sina paiener från domsolarna. De finns sora lokala variaioner i hur domsolarna dömer. De kan vara skäle ill a de i vissa regioner, ex Väsmanland, är vanligare a personer döms ill räspsykiarisk vård än på andra håll i lande. 18 Bli bäre på beroende Run 1500 personer vårdas inom räspsykiarisk sluenvård i Sverige. Run 500 finns på de fem regionklinikerna (Karsudden, Säer, Sundsvall, Växjö och Vadsena), 500 på övriga kliniker och 500 vårdas i öppen räspsykiarisk vård % av räspsykiarins paiener åerfaller i bro. Mosvarande siffra för kriminalvården är beydlig högre. En majorie av paienerna, 60 70%, har missbruksproblem: Vi i räspsykiarin skulle kunna jobba bäre med drog Kommunerna har ofa åraal på sig a beslua i ärende. och beroendefrågorna. De som är ill vår fördel är de långa vårdiderna vilke i sig ofa gör så a synen på droger och drogande förändras hos paienerna. Men vi har blivi bäre även på behandling, menar Jan. Droger påverkar åerfallsfrekvensen. Vi försöker fånga upp missbruk/ riskbruk. Här på Vadsena jobbar vi med en anpassad 12-segsmodell som vi ror mycke på. Vårdiderna skillnaden Jan Cederborg menar a de ill sor del är vårdiderna som skiljer räspsykiarin från den sluna allmänpsykiarin: Allmänpsykiarin är på vissa orer avrusad. Många av våra paiener har idigare vari paiener hos allmänpsykiarin innan de begå de bro som gör a de döms ill vård hos oss. De finns för få sluenvårdsplaser och de som finns är ine byggda för långa vårdider. De är ine så oberoende 4/2011

19 De mesa vi gör här handlar om behandling. få paiener som behöver långa vårdider och när de kommer in i sluenvården krackelerar sysemen som ofa är byggda för kora vårdider. Vi bygger vår verksamhe på långa vårdider. Vi srävar efer a ha en bra vårdmiljö, långvariga erapier och ågärder för a paienerna ine ska hospialiseras. Och så är de säkerheen försås, men de behövs viss säkerhe också i den vanliga psykiarin. All vi gör påverkar Med en vårdid som i medel uppgår ill fem-sex år se över lande kan man verkligen praa om långa vårdider i räspsykiarin. Alldeles för långa vårdider som ill sor del saknar innehåll menar många av de paiener Oberoende ala med på olika kliniker. Jan Cederborg håller ine med: Vi vill ro a all vi gör påverkar paienerna. A behandling ine handlar om reio minuers samal med en erapeu en gång i veckan. Vi ror på samalen med konakpersonen, på miljön, på a ha en helhessyn. De mesa vi gör här handlar om behandling. Och a väna in resula på erapeuiska insaser. De gäller a väna in reakionen på de bro paienen har begå och som ofas kommer. De gäller a bearbea dessa händelser för a sedan komma vidare. Många paiener som ine har insiken ycker a de känns meningslös. Sen finns de ju också siuaioner där vi kan ycka a paienen är i e normal illsånd 4/2011 oberoende men där vi måse väna in andra akörer som hemmakommunen ill exempel. Hårdare krav för frigivning De råder sor bris på räspsykiariska vårdplaser i Sverige. De beror ine på a fler psykisk sjuka människor begår bro uan på de all längre vårdiderna. Dessa beror i sin ur på a domsolarna blivi all hårdare i sina bedömningar när de gäller a låa paiener komma u i öppna vårdformer: Vi har av poliiska påryckningar ror jag, vingas a bli mer srukurerade. Många förvalningsräer kräver srukurerade riskbedömningar och riskhanering. All för a minimera riskerna för åerfall i bro. Om en paien ill exempel har låg risk a för åerfall om han ine drogar så måse vi konrollera dea exrem hår. De blir villkore för öppen räspsykiarisk vård (ÖRV). Eller om paienen vårdas 10 år på neurolepika och svara väl på de men om han avbryer sin medicinring finns risk för åerfall i sjukdom och kanske i bro. Då blir villkore för uskrivningen a han ska a sin medicin. Jag ror a dea i grunden är posiiv. Vi vingas a samordna insaser kring paienen. Negaiv är a paienen ine allid har insik i de olika ansvarsområdena. Där finns de saker a jobba på. Tar ine ansvar E anna problem som finns är rilskande kommuner som ine vill a emo paiener som vårdas i räspsykiarin. Sedan 2008 krävs ydligare a alla akörer är med för a en paien ska kunna gå u i räspsykiarisk öppenvård. Räspsykiarin får ine skriva u paiener om ine kommunerna är med i alla delar när de gäller villkora boende och sysselsäning. Här briser de ibland: Kommunerna har ofa åraal på sig a hanera och beslua i ärende. De finns ill exempel en paien som bor på kliniken i Vadsena fas denne är dömd ill räspsykiarisk öppenvård. I dea måse vi säa ummen i öga på vissa kommuner. Jag vill beona a vi i Vadsena har e bra samarbee med länes reon kommuner men de ser olika u i olika delar av lande. Här har vi möjligheen a losa u människor i samhälle under vångsågärder. Vi kan åera paienen om de ine fungerar. Ändå fungerar de dålig i samverkan med kommunerna ibland. Annars har mycke hän vad gäller boende för paiengruppen under de senase åren. Nu finns de, ill skillnad mo föru, en hel del olika boendealernaiv som specialisera sig på räspsykiarins paiener och problembild a välja mellan. Psykiarin på undanag Om en kommun ine kan a emo en paien som är färdigvårdad i sluen räspsykiarisk vård så kan räspsykiarin efer 30 vårddagar börja skicka räkningen för vården ill den akuella kom- 19

20 exrem säkerhe I Tyskland har man sasa mycke på yre säkerhe för räspsykiarin. På denna klinik i norra Tyskland lä man personer från anierrorissyrkan GSG 9 försöka a sig u. De misslyckades. Dea är någo Jan Cederborg ine vill se i den svenska räspsykiarin. FOTO: JAN CEDERBORG munen. I prakiken görs de mycke sällan efersom man är mån om a hålla goda relaioner med varandra. A mosvarande id för en paien med en kroppslig åkomma,.ex. e brue ben, är fem dagar är någo som Jan Cederborg ycker är e förbäringsområde. Liksom psykiarins sällning i övrig. Om vi förenklar de så sår psykiarin för en iondel av vårdkosnaderna i den svenska sjukvården. 10% av alla psykpaiener vårdas inom räspsykiarin. De är e lie anal individer vi praar om men de behöver ofa e livslång söd. Men de gäller ju andra grupper också. Kriminalvård fel vård En annan anledning ill brisen på vårdplaser är rycke från häken och fängelser: De är flera människor med psykiariska diagnoser som döms ill påföljd inom kriminalvården. Kriminalvården har ine möjlighe a arbea med de här människorna. Personalen har ine psykiarisk ubildning, 20 man har ine personaläheen. De finns ingen möjlighe a ha en relaion mellan vårdare och inagen på den nivå som är nödvändig. Räspsykiarin får a emo e sor anal suicidala, psykoiska paiener som är i e sämre skick än vad de ibland skulle behöva vara. Sen får vi medicinera och ge behandling så a de åer blir i skick för a kunna avjäna si sraff på ansal ills de blir dags igen. Kor sag, kriminalvården får a emo människor som egenligen ine borde vara där. Och de faller illbaks på oss i e senare skede. Säkerhesproblem Kriminalvården och räspsykiarin har haf poliikernas ögon på sig under de senase årionde. Kraven på samhällsskydd och säkerhe har räffa båda. Man har val hel olika vägar för a möa kraven: Under förra åre var de inga rymningar i räspsykiarin även fas de var e anal avvikelser under permission. Kriminalvården har också särk säkerheen ill oerhörda kosnader. Man bygger fas sig i säkerheen, säger Jan. Inom RPV finns e mer dynamisk säkerhesänkande. Vi arbear med ruiner, konakmannaskap och personalähe. Vi har e anna förhållningssä. Vi ror a miljön är vikig och befrämjar läkande. Jag vill hävda miljön i Vadsena är läkande. Tysklands räspsykiari har på många sä arbea som kriminalvården med a särka den yre säkerheen och de har misslyckas vad gäller vårdmiljön. I Sverige vill vi ine ha en bunkerlik miljö. Man får ine skapa miljöer som är för insängda. Bommar vi ill på e dålig sä får vi andra problem än avvikelser och rymningar. Inervjun är slu. Jag vandrar u i Vadsenas läkande miljöer och skådar u över sjukhusområde. Känslan är verkligen e sjukhusområde och ine en bunker. Läkande? Ja, de beror väl på vad man jämför med. Tex & foo: Per Sernbeck oberoende 4/2011

21 Uredning ger oviss framid för räspsyk En uredning ser nu över den psykiariska vångsvården. Mycke yder på a räspsykiarisk vård kommer a avskaffas som påföljd. U redaren, domaren Jerry Eriksson, kommer med sörsa sannolikhe a föreslå e sysem där personer som är psykisk sjuka när de begår bro ska sraffas för sina handlingar i kriminalvård. Är de för sjuka ska de vårdas i psykiarin ills de kan avjäna si sraff i kriminalvården. Personer som ine har begå illräcklig allvarliga bro men som ändå anses vara farliga för samhälle ska placeras på små säkerhesboenden med paiener. Jan Cederborg har synpunker på en del cenrala förslag som uredaren kommer a lägga: De är vikig a poängera a räspsykiarisk vård är vård, och ine sraff. För a dömas ill räspsykiarisk vård har en domsol sag a man begå e bro under allvarlig psykisk sörning. De måse respekeras. De är jämförbar med om en person kör bil med diabees, hamnar i koma och kör ihjäl en människa. Man ska ine gradera olika sjukdomar. En sjukdom är en sjukdom. Var gränsen ska gå för a man ska anses illräknelig...? Man kallar de anpassning ill andra länder men uländska besökare som kommer hi är illalade av den nuvarande svenska modellen. Vi kanske har lega lie före i Sverige. Poliisk he fråga Jan Cederborg ser a de gå poliik i frågan: Vi får hela iden signaler om a poliiker och jänsemän på De här område har få lida av händelserna på 2000-ale. deparemenen anse a man kommer u för lä från räspsykiarin men den bilden sämmer ine. De är ine lä a komma u. Tvärom. De här område har få lida av händelserna på 2000-ale (knivmorde i Arvika, järnrörsmannen i Åkeshov, morde på Anna Lind och vansinneskörningen i Gamla San) där de framsälls som räspsykiarins fel. Men kanske är de så a de där händelserna berodde på en avrusning av den ordinarie psykiarin. Vi blir dessuom påverkade av kriminalvårdens problem. Sedan lagändringen 1992 ( se hisoriken om lagar) är en sörre andel dömda ill fängelse. De kanske är bra i vissa fall men kriminalvården har få e sörre ryck på sig a hanera psykiari vilke de saknar kompeens för. Kriminalvården saknar psykiarisk ubildad personal. Man ser ine allid idiga ecken på psykisk ohälsa. De finns redan nu e sor ryck på oss från kriminalvården a a emo 4/2011 oberoende 21

22 I vissa fall får räspsykiarin lösa den vanliga psykiarins problem. personer som är suicidala, öppe psykoiska, som vårdas hos oss och sedan när de är illräcklig friska ska de föras illbaka. Vi hade roligvis vårda dessa personer annorlunda om vi haf dem som paiener hela iden. Jag ser med oro i framiden: Kommer vi a hjälpa våra paiener med olika erapier och anpassade program eller kommer vi med mediciner se ill a de klarar av a hanera verksälligheen i kriminalvården? Orosmoln En annan källa ill oro är de krav psykiarilagsuredningen säller på anläggningarna som gör a en sor del av räspsykiarins kliniker ine kommer a klara av a leva upp ill dem. Många kommer anagligen a sängas i så fall. De flesa enheer har idag ine den säkerhesnivå som uredaren kräver. Flexibilieen mellan olika vårdformer kommer a minska. Kanske regionklinikerna klarar a bli färdiga ill 2015 men ine alla. Jag ror a de kommer bli så a regionklinikerna har säkerhesboendena som annex. Hur översäer vi de här i prakiken? Hur gör vi så a de ine blir vå sorers vård? De finns skillnader redan idag mellan landsing/regioner och den vård de erbjuder. En sån här omfaande förändring kräver en hel annan srukur på räspsykiarin. Är de rimlig a ro a räspsykiarin kommer a sälla om sig på denna kora id? Jag ror a de är för kor id! Paienen i fokus Andra orosmoln är a de ligger förslag om a paiener med väldig spreiga vårdbehov ska behandlas inom räspsykiarin: Vi måse ha paienen i fokus, menar Jan Cederborg. De är vikig a skilja den här vårdformen från annan vård. De kan bli konsig om man blandar samman missbruksvård, psykiari och räspsykiarisk vård som de finns en uppenbar risk för. De är hel olika vårdformer under i framiden samma lagsifning. De finns risker för sammanblandning. På e sä har vi den siuaionen redan idag. Vi har ine jämlik vård idag. Räspsykiarin ser olika u beroende på var i lande man befinner sig. Risken är a dea ökar. I vissa fall är de också så a räspsykiarin får lösa den vanliga psykiarins problem med.ex människor som har e självskadebeeende. Jerry Erikssons uredning handlar mycke om de juridiska perspekive, avsluar Jan. Var är paienperspekive frågar jag mig? När jag frågar säger han a de ine ingår i hans uppdrag a ha de. De är a göra de väl enkel för sig. Regeringen kanske borde överväg a ge e ydligare direkiv ill uredaren vad gäller kommande lagsifnings konsekvenser för vård och behandling. De är människor vi har a göra med. Tex: Per Sernbeck Psykiarilagsuredningens vikigase förslag n Räspsykiarisk vård som påföljd avskaffas. Alla personer som begår bro ska sraffas för dea oavse om de vari medvena om si bro vid brosillfälle eller ine. Oillräkneliga undanages dock. n Personer som ine begå allvarliga bro men anses farliga för samhälle ska låsas in i särskilda säkerhesboenden med hög säkerhesnivå. n Landsingen föreslås anagligen bli huvudmän. n Finansieringen av samhällsskydd föreslås ske genom salig finansiering. n All ska vara genomför oberoende 4/2011

23 Vadsena vill bygga u för fler paiener P sykiari har prägla Vadsena sedan 1400-ale. De gör a de roligvis är den enhe i lande som haf den längsa obruna kedjan av psykvård. På 1970-ale hade vi 1200 paiener här från hela lande. Då besluades de a insiuionerna skulle avvecklas och slue 4/2011 oberoende på den iden kom i mien på 2000-ale då den sisa enheen allmänpsykiari, lades ner. Räspsykiarin öppnades Då hade man 20 vårdplaser. Idag finns 72 med möjlighe a öppna io ill. Jan Cederborg är i grunden sjuksköerska med psykiarisk kompeens. Han började arbea med räspsykiari 1991 och är idag verksamheschef för den räspsykiariska regionkliniken. Kliniken ska erbjuda en högspecialiserad räspsykiarisk vård och har e ansvar mo flera landsing. Bygger om ros osäkerhe Anläggningen är ill sora delar udömd. De finns e färdig förslag om ombyggnaion som 23

24 ska as av landsingssyrelsen i Ösergöland under våren. I förslage ingår de a riva alla hus och bygga nya. Vi liksom många andra som verkar i räspsykiarin verkar i gamla fasigheer som ine är avpassade för verksamheen. De finns.ex. ine kyla i lokalerna vilke är e problem. På somrarna är de 30 grader i lokalerna under långa ider. De finns ine oa och dusch i varje rum och de finns ine en accepabel säkerhesnivå. Fasigheerna är i dålig skick och rikiga miljöbovar. De pågår en psykiarilagsuredning som kommer a lägga förslag som om de går igenom förändrar villkoren för RPV:n. De oroar ine Jan Cederborg 24 och heller ine landsingssyrelsen: Vi ve a de paiener vi har kommer vi a ha även forsäningsvis. Fullföljer man ine ombyggnadsförslage kommer man Vi har också agi hänsyn ill brukarnas åsiker. ine a klara av de. De finns e jäeryck från kriminalvården redan idag. Med den nya lagen kommer de a bli e ännu hårdare ryck. I vår planering har vi bygg in en sor flexibilie. De finns möjligheer a kompleera våra byggnader eller a knoppa av dem ill annan verksamhe. Vi har följ uredaren under lång id och vi ror a vår bedömning är rä. En sor del av de räspsykiariska klinikerna run om i lande kommer a dömas u. Var hiar vi plaser för räspsykspaiener? De är sor bris på plaser redan nu. Unik halvvägshus Man har e halvvägshus på kliniken vilke är lie unik för Vadsena. De besår av fyra oberoende 4/2011

25 kan komma a rivas De finns e färdig förslag om ombyggnaion som ska as av landsingssyrelsen i Ösergöland under våren. I förslage ingår de a riva alla hus och bygga nya. lägenheer. De som bor där får leva så lik live efer frivigning som möjlig. Man är i öppenvård, man lagar sin ma själv och sköer överhuvudage sig själv väldig mycke. Hemkommunerna är med och bealar viselsen. Genom halvvägshuse kan vi opimera de insaser paienen ska få ue i samhälle. Är de för mycke söd, för lie? De är en prövoid. Vi sarade verksamheen med halvvägshuse 2006 och de har vari en hundraprocenig udelning på verksamheen. Vissa fall har få avbryas men då uan a samhälle har drabbas. De är egenligen e kommunal åagande men vi gör de i alla fall efersom de går så pass bra som de gör. Jan Cederborg skulle gärna vilja få ill e brukarinflyande på kliniken. Han är dock lie osäker på hur e sån skulle gå ill. De finns svårigheer med e brukarinflyande. Man kan ine hia svaren från början uan de handlar om a hia former för den. De handlar sekreess, om säkerhe, om man kan blanda paiener, om de finns fysiska förusäningar för brukarmedverkan. Vi skulle vilja ha ill e brukarråd. Usik vikigare än sorlek Vissa paiener har få påverka byggprocessen och en del av deras åsiker har vi agi ill oss. Man har påverka oss när vi bygger ny. Vi ville ill exempel bli av med korridorerna men för paienerna var de en fördel med långa korridorer efersom man kunde rampa av sig oro och ånges när den dök upp. Vi har också agi hänsyn ill deras åsiker när de gäller usyn i rasgårdar. A usiken är vikigare än sorleken på rasgårdarna, a de överlag är vikig a få komma u. Jan Cederborg har mycke framidsplaner för sin klinik. De är lä a glömma en egen inledande skepsis mo hela räspsykiarin efer a ha ala med honom om hur han menar a de fungerar. För Vadsenas del måse risken anses överhängande a man får dras med psykiari i 700 år ill. Åminsone om Jan Cederborg får råda. Tex och foo: Per Sernbeck 4/2011 oberoende 25

26 De kan ha liv a jag ha Sefan är i 25-årsåldern. Han har sui i dryg re och e halv år på Vadsena och är i uslussningsfasen nu. Han ska flya ill halvvägshuse inom e par månader. Sedan vänar ubildning och en ny framid. -J ag var rä snurrig när jag kom hi. Jag mådde inge bra. De hade blivi knas med drogerna och de var dålig med sömnen. Jag hade ine äi på lång id. För mig var de nödvändig a hamna här. Jag ror a de räddade mi liv. Sefan går upp vid jugo över åa. Halv nio är morgonmöe där man går igenom vad som ska hända under dagen. Tio i nio börjar arbesräningen på BLM, Birgia Lego och Meall. Sefan jobbar i meallindusrin där han monerar ihop meallvinklar: De är bra a de finns men de är e skaplig monoon jobb. Jag jänar 15 kronor i immen. De är ju inge a hurra för direk. Han skulle vilja göra någo anna men de är vikig a jobba. De är en del av uslussningsprocessen. På Vadsena finns hanverkslokal, räningskök och 26 skola. Man har maveckor, sädveckor och väveckor. Som maansvarig planerar man maen, går u och handlar och lagar ma. Lunchen lagas av personalen. Middagen av paienerna som ar ansvar för paienernas olika koshållning. Är illräcklig frisk Sefan har diagnosen paranoid schizofreni. Han har ine få Jag är illräcklig frisk för a ine vara farlig för samhälle. någon särskild ubildning i sin diagnos men han har gjor uredningar. Svaren har han sedan gå igenom med personalen. Uredningarna handlar mycke om a man som paien ska få sjukdomsinsik. Jag ycker nog a diagnosen sämmer, säger Sefan. Jag är lie nojig av mig men de kommer jag nog a få vara resen av live. I räspsykiarins ögon kommer jag nog aldrig a må bra. De känns lie som om man har en sämpel i pannan. Viss, diagnosen sämmer men a den är kronisk, de ve jag ine. Men de var bra a jag hamnade här. Jag mådde dålig på usidan. Jag är säker nu på a jag är illräcklig frisk för a ine vara farlig för samhälle men jag ror a jag kommer a må dålig under resen av mi liv pga ånges och paranoia fas de blir hanerbara när a jag äer medicin. Sefan ycker själv a hans oberoende 4/2011

27 rädda mi mnade här uppväx var bra. Min mamma gjorde e bra jobb med mig. Hon gav mig kärlek och en bra uppväx. Farsan fanns ine med på rikig. Sedan hände en massa råkigheer. Konak med barnpsyk Under ungdomsåren söke Sefan hjälp både av barn och ungdomspsykiarin men också på psykakuen. Konaken med psykiarin brös när han ine klarade av a hålla iderna på avalade möen. Isälle började han använda droger i en ökande ak: Jag mådde så dålig därue. Men jag har blivi av med missbruke härinne. Jag har inge drogsug längre. Jag har få 12 segsbehandling. De är ine så kunniga med drogerna men de är bra försök de gör. De har förs vari missbruksdelen och nu ska de bli åerfallsprevenion. Vill man skaffa droger kan man göra de på permissionerna om man vill riskera all man bygg upp men jag har ine se några droger härinne under den id jag sui här. Som en glasbubbla Sefan har fem sadsfrigångar på re immar i veckan. På helgerna har han permissioner 60 immar. Han ycker a de blir lie värom. Tiden i Norrköping, de som är hemma för honom blir som semeser. Och iden på Vadsena blir hans vardag. De borde vara värom. Han ycker a räspsykiarin är som en glasbubbla med sina egna lagar och regler. Läkarna kan göra vad de vill här och de är skrämmande. Mo mig har de vari schyssa men de kan göra saker ändå. Jag har ine misskö mig på någo sä. Men gör man små abbar får de oroliga konsekvenser. De är för hårda regler. Jag har haf ur. Om jag skulle dricka eller knarka på en permission så blir de e år ill mins, säger min advoka och De känns lie som om man har en sämpel i pannan. han har vari med e bra ag. Jag ve en jej på avdelningen som var ue med sin kille på en permission. De hämade u hans ADHD-medicin. Hon bar medicinen när polisen soppade dem och de ringde RPV. Hon bar bara hans medicin. Hon blev vungen a åka illbaka ill avdelningen. De är senhår. Sen fick hon inga andra konsekvenser efersom hon ine agi någo men så hår är de. Kan ine bli bli friskare Nu börjar Sefan se slue på sin id i räspsykiarin även om han ine vågar hoppas för mycke: Allså, de har vari rä okej. Även fas de är för långa vårdider. Ine för mig men för andra. När jag var på avdelning 24 räffade jag folk som vari orolig lång id inne i räspsykiarin och gick u i idningarna och klagade. Jag anser a jag ine kan bli friskare än vad jag är, men kommunen ger mig ine nå besked. Sefan funderar på a plugga när han kommer u. Han ska läsa upp sina beyg och försöka bli plåsvesare. Tex: Per Sernbeck Sefan heer egenligen någo anna 4/2011 oberoende 27

28 Oberoende möer Elin Min kunskap var dyrköp 28 oberoende 4/2011