Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv"

Transkript

1 n X-cons: Kjells ma är som medicin n Kvinnojour: RFHL reser ill Isanbul 3/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vården Bemöande färga av fördomar riskerar liv Inagen fick benen ampuerade Nekas vård 2/2011 oberoende magnus callmyr: Riskerna är sora kunskap saknas!

2 INNEHÅLL 3/2011 Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Ukommer med fyra nummer per år. ISSN-NUMMER OBEROENDE/RFHL Lagerlöfsgaan Sockholm Tel: Fax: Besöksadress: Lagerlöfsgaan 8 PG: Ledare 4 Kulur 12 RFHL besöker kvinnojour i Isanbul 17 Kriminalvården nekar benampuerad sjukvård 19 Karin Olsson har lev e liv med droger 18 Hur många läkemedelsberoende finns de i Sverige? 24 Hundar och meadonpaiener vad har de gemensam? I redakionen Per Sernbeck Sonja Wallbom layou Raser Media Ansvarig ugivare Sonja Wallbom MEDLEMSKAP/ PRENUMERATIONER Bli medlem i RFHL för 100 kronor/år och få grais prenumeraion på Oberoende. Ring, posa, faxa eller mejla in din ansökan ill adressen angiven ovan. Observera a endas privapersoner kan bli medlemmar för 100 kronor per år. Föreag och organisaioner som vill södja RFHL bealar för e södmedlemskap valfri belopp över 100 kronor. Endas prenumeraion på Oberoende kosar 145 kr/år för privapersoner, organisaioner och föreag. 28 Oberoende möer Jacob Gordin 31 Bemöande i vården fördomar som ar liv 34 Ma som medicin 38 Insän 40 Här finns RFHL Vill du annonsera i Oberoende? Konaka annonsansvarig: Dean Trbojevic Telefon oberoende 3/2011

3 /ledaren LEDAREN Beroendefrågor uan social sammanhang Gerhard Larsson presenerade i våras förslag på förändringar i beroendevården. De dryg 1000 sidor långa underlage ligger nu ue på remiss. E genomgående problem i uredningen är a beroendefrågorna behandlas, som så ofa i Sverige, som om de svävar fri från all anna. Här dras inga hisoriska slusaser och här finns ine heller några sociala samband. En medikaliserad beroendevård är uredningsresulae och man föreslår a insaser mo missbruk och beroende ska ha en huvudman, Landsinge, som ska svara för all behandling. Kommunerna ska ansvara för all anna söd, som boende, sysselsäning och försörjning. En person som överkonsumerar alkohol men som ine har andra sociala problem behöver ine Socialjänsens hjälp och har försås ine på socialkonoren a göra. Men för alla andra kommer probleme med dela huvudmannaskap a kvarså. Många kommer forfarande a falla mellan solarna och ine få den hjälp de behöver. Gerhard Larsson föreslår också a den nuvarande LVM-lagen as bor och a vångsvården i framiden ska finnas inom LPT, allså lagen om psykiarisk vångsvård. Dea är illa av flera skäl. Alla behöver ine psykiarin och den har heller aldrig visa vare sig kompeens eller vilja a möa människor med beroende. Den är mer räsosäker än LVM-lagen och den har ingen borre idsgräns. 3/2011 oberoende De blev varken helhessyn eller bäre organisaion. Sonja Wallbom, ordförande i RFHL Till de posiiva delarna i uredningen hör e genomgående icke-moraliserande förhållningssä ill droganvändning. De ska ill exempel vara möjlig a få läkemedelsbaserad behandling inom Kriminalvården och medicinsk behandling ska endas få avbryas av medicinska skäl, ine på grund av regelbro. Sprubye ska finnas illgänglig i hela lande där de finns behov av de. Man vill också ha en försärk vårdgarani där behandling ska erbjudas inom 30 dagar, annars kan paienen fri välja vård, om idsramen ine hålls. Uredningen säger också a brukarnas erfarenheer ska illvaraas och a organisaioner som föreräder brukarna ska få möjlighe a akiv medverka i samarbesaval mellan kommuner och landsing. Läkemedelsberoende erkänns som de sora folkhälsoproblem de är och man föreslår rä ill behandling i hela lande och e särskil kunskapscener för a öka kunskapen om denna grupps särskilda behov. Dea är försa gången också denna grupp uppmärksammas och krav sälls på a den vårdappara som skapa problemen också ska vara behjälplig för de människor som drabbas. Som vanlig, skulle man kunna säga, finns också mängder av förslag på ökad kompeens, mer prevenion och forskningsinsaser. En del bra, en del mycke radiionell. Toal se är ändå uredningen en besvikelse. De blev varken helhessyn eller en bäre organisaion. De åersår a se vad remissinsanser och regering gör av förslagen. 3

4 Janne Karlsson 4 oberoende 3/2011

5 /kulur Beroendeläsning uanför debaens inmålade hörn Narkoikapoliik, uanförskap och läkemedelshanering behandlas i re böcker som rekommenderas ill alla som är inresserade av beroendefrågor. S vensk narkoikapoliisk deba har länge huvudsakligen beså av aniinellekualism, ickehumanism, inmålade hörn och forskningsfusk. Alla argumen är redan använda och ingen orkar längre lyssna på den andre. Forskning och ny kunskap saknar fullkomlig beydelse för de som besämmer. Särskil om forskningen kommer från ulande efersom vi i Sverige ve bäs på de här område. Den svenska narkoikanaionalismen firar seger efer seger. Åminsone på yan. I boken Narkoika. Om problem och poliik görs en genomgång av hisorien, debaen, poliiken och forskningsläge. Ine mycke är särskil ny men de är ändå en genomgång som alar si ydliga språk. Den svenska narkoikapoliiken, som marknadsförs som framgångsrik och som nu ska spridas över världen, är ine mer lyckad än andra mosvarande länders lösningar. Kanske värom. Klyfor skapar missbruk De är färre ungdomar som har 3/2011 oberoende Recensera n Narkoika. Om problem och poliik Redakör: Börje Olsson Förlag: Norseds juridik n Den flygande knarkhunden en bok om uanförskap Förfaare: Lena K Eliasson Förlag: Recia Förlag AB n Läkemedelsboken Redakör: Helena Ramsröm Ugivare: Läkemedelsverke esa narkoika i Sverige än i de flesa andra länder men de spelar ingen roll för hur många som fasnar i drogerna. Andelen unga narkoikamissbrukare av befolkningen är ungefär likadan som i Holland och Tyskland och andra europeiska länder. När de gäller abellen över narkoikarelaerad dödlighe ligger Sverige i mien. Narkoikapoliiken är hel annorlunda mellan länderna. Resulaen liknar varandra. Narkoikapoliiken ycks ine vara en vikig fakor när de gäller hur många personer som fasnar i ung narkoikamissbruk. Isälle pekar mycke på a de handlar om skillnader i levnadsförhållanden mellan människor, socialpoliiken, som avgör hur sor missbruke ska bli i e samhälle och vilka effeker de får Ju sörre ekonomiska klyfor, deso fler personer i missbruk. Boken Narkoika. Om problem och poliik kanske ine illför så mycke ny för en person som föru läs in sig på den svenska narkoikafrågan. För en person som ine är insa, men vill bli, är den umärk. Saisisk kanonma I Sverige har narkoikafrågan hisorisk haf en orämäig sor plas. De är egenligen endas i de re senase valen som den 5

6 /kulur ine har vari uppe. Men ros a frågan vari så he så har dem de gäller, personer i ung missbruk, vari märklig frånvarande. De är oinressana. En sors saisisk kanonma som flimrar förbi i form av narkoikarelaerad död och liknande uppgifer. De gäller även i ovan omnämnda bok. Man alar om narkomanerna, ill narkomanerna, men ine med dem. Dea försöker Lena K Eliasson råda bo på. I boken Den flygande knarkhunden en bok om uanförskap, beräar hon om sin väg från a vara kokerska på e kommunal elevhem, över vuxenmobbing på arbesplasen, ill e liv som amfeaminberoende i oal uanförskap. Prise bealas av beroende Boken är läläs och rolig, ibland dråplig, och hållen i en mycke personlig sil. Till exempel hinns e favorirecep på korvsoppa med. Men mes uandas boken usahe, ensamhe och övergivenhe. Prise för den svenska narkoikapoliiken bealas av de som fasnar i e beroende. De blir kriminaliserade och berövas i prakiken en sor del av sina medborgerliga räigheer. De bemös med fördomar, okunskap och förak. Lena beräar i sin bok hur hennes fackförening fullkomlig srunar i henne när hon blir av med jobbe. Hur hon drabbas av en inofficiell svarlisning i kommunen där hon vari ansälld och hur hennes framid på oren kraschar. Men all är ine nasvar. För vi får också följa henne på vägen ill nykerhe och insiker hon idigare ine haf. 6 Man alar om narkomanerna men ine med dem. Så ska du behandlas Och så sluligen en bok som är e måse för alla paiener i Sverige. Nämligen läkemedelsverkes Läkemedelsboken , som anger hur sjukvården ska använda läkemedel och mediciner i olika siuaioner. Med anke på anale personer som dör ill följd av skador orsakade av svensk sjukvård och med anke på hur många människor som felbehandlas borde den vara sandardläsning för oss alla. Jag har koncenrera mig på de avsni som handlar om beroende och de är inressan läsning. Marcus Heilig, känd beroendeläkare, har skrivi kapile om narkoikaberoende. Heilig skriver om droger och missbruk på e sä som är hel befria från moralism. Han ser på beroendepaiener som på vilka andra paiener som hels. Inga värderingar. De är roligen denna insällning som gör a så många narkoikaberoende personer vill a beroendevård enbar ska få uföras av landsingen. I kapile om narkoikaberoende är läkemedelsberoende inkludera. Vi får bl.a. lära oss a Tramadol ill en början lanserades som e anidepressiv medel som hämmar seroonin och noradrenalinuppag men uppäckes ha en beydande opiod effek och därefer började marknadsföras som mild smärlindrare. Den anidepressiva effeken är förklaringen ill a Tramadol är så svår a slua med. Så lång inressan. Sedan börjar en del veksamheer och felakigheer rada upp sig: Tillförliliga epidemiologiska uppgifer saknas avseende BDZberoende. En undersökning visar på beroendeuveckling hos 1% av behandlade paiener Paiener som använ normala erapeuiska doser har sällan e genuin beroende.... Sedan kör Marcus Heilig på med a förorda snabba eller mycke snabba nedrappningar av bensodiazepiner. Hel på värs emo beprövad erfarenhe. Han avsluar avsnie med följande mening: Några alernaiv (ill bensodiazepiner, SIC!) som ine är behäfade med beroendepoenial är SSRI, buspiron eller pregabalin (Lyrica). Slö fakagranskning Dea är allså vad läkemedelsverke skriver. 1% av bensodiazepinanvändarna uvecklar e beroende. Personer som ar dosen dokorn ordinera är ine beroende på rikig. Och snabb ska de gå a rappa ner. Ine undra på a så många personer som uveckla e läkemedelsberoende får lida i onödan av all för snabba nedrappningar. A man ine heller lag märke ill a människor missbrukar och blir beroende av Lyrica är häpnadsväckande. En hårdare fakagranskning hade vari på sin plas. Åminsone när de gäller avsnie om läkemedelsberoende. Hur som hels är boken väl värd a läsa efersom man då får reda på vilken sors behandling man kan förväna sig när man uppsöker e sjukhus i e beroendeärende. Per Sernbeck oberoende 3/2011

7 /dokumen Nädroger når nya grupper Under år har de rapporeras om en ökande användning av nädroger eller research chemicals, RC-droger. Tros a de ine längre är någon nymodighe är kunskapsnivån om dem låg. Samhälle har genomför lagändringar för a soppa de nya drogerna. Frågan är om de räcker. Handelsplaserna på näe finns kvar, liksom eferfrågan. 3/2011 oberoende 7

8 F ör några år sedan, när Magnus Callmyr suderade på Örebro universie räffade han en jej som inresserade honom. En dag föll hon ihop i lekionssalen och fick åka ambulans ill akuen med superhög puls och andnöd. När han senare frågade henne vad som hän visade sig a hon hade agi en mix av vå nädroger. Magnus Callmyr, som haf missbruksproblem själv, och som ine rodde a nädroger var någo a bry sig särskil mycke om, började läsa på. Och ändrade uppfaning. Resulae blev en bok och en önskan om a sprida kunskap i ämne för a samhälle ska bli bäre på a möa upp människor som använder nädroger. För nädroger har precis samma effeker på människor som de radiionella drogerna med social förändrade och förminskade liv, fysiska och psykiska skador, ill och med dödsfall. De har ju praas och skrivis väldig mycke om nädroger eller rc-droger som jag föredrar a kalla dem, men försöker man hia mer informaion än idningsariklar så ar de sopp. De finns näsan ingening skrive på svenska, beräar Magnus, som började besöka användarforum på inerne och söka informaion uomlands för a hia den kunskap han söke. Forskare bakom prepara I sor se är ursprunge ill dagens rc-droger de som idag kallas ecsasy, MDMA. Subsansen ogs fram redan 1912 som e sidoresula i forskningen kring läkemedel mo blödningar. Inom de område blev preparae oinressan och MDMA föll i glömska. År 1976 lyckades Alexander 8 Från mien av 00-ale har de ske en explosion. Shulgin, en kemis verksam inom psykofarmakologi, åerigen framsälla MDMA på kemisk väg. Han esade de på sig själv och liksällde effekerna med de man får av marijuana och psilosybin. Han började använda MDMA som avkoppling och spred de ill andra i sin kres. Under de försa åren av 80-ale dök preparae upp på gayklubbscenen i Dallas och spred sig snar som en löpeld över USA där de snar narkoikaklassades. I slue av 1980-ale kom preparae ill Europa där de marknadsfördes som Ecsasy och blev en del av ravekuluren. Shulgin gav under 1990-ale u vå böcker som innehöll lisor med hundraals olika psykoakiva subsanser inklusive insrukioner för illverkning och doseringsrekommendaioner. Vid sekelskife började de dyka upp en mängd olika prepara på marknaden. Många av dessa var e resula av Shulgins forskning och de såldes över inerne. Nädrogerna var födda. Från mien av 00-ale har de ske en explosion av anale rc-droger. De nya drogerna härsammar ine bara från Shulgins böcker uan också från kemiser som suderar forskningsrapporer för a hia subsanser som man kan kommersialisera i drogindusrin. Experimenviljan i branschen är sor. Man använder många olika fanasifulla sä för a marknadsföra och sälja sina produker. Oradiionella missbrukare I Sverige har rc-drogerna nå sin sörsa spridning uanför de eablerade missbrukarleden. Magnus Callmyr: De finns väsenliga skillnader mellan användare av nädroger och radiionella droger. De är en subkulurell klick som ägnar sig å nädroger. Nu har jag inga belägg för de, men jag ror a nädroger också är koppla ill graisgeneraionen, de som anser a all ska vara fri, film, musik, all. Den här gruppen är relaiv sor och finns väldig mycke på inerneforum som Flashback. Man ser sig ine själva som missbrukare. För dem är begreppe missbrukare väldig koppla ill de radiionella drogerna. En annan sor grupp som använder rc-droger är de som ine vill riskera nåning. De har en social bas med jobb, familj och bosad, de ine vill förlora. Därför använder de rc-droger som ännu ine är olagliga. De fungerar a kombinera rc-användning med skola och arbee. De här är en grupp som samhälle aldrig kommer i konak med. Tiar man på den senase EU-saisiken ser man a de var en krafig ökning av användningen av nädroger i Europa men man ser de ine i Sverige. Varför? Jag ror a man lear på fel sällen och frågar efer fel saker. Ny lag i år Den försa april i år rädde en lag i kraf som ska göra de lä- oberoende 3/2011

9 /dokumen ny område Kunskapen om nädrogernas sociala dimension är lien men jag ror a den medicinska delen är ännu mindre, säger Magnus Callmyr. are för ull och polis a beslaga okända prepara. Enlig lagen så kan en polis eller ulljänseman beslaga subsanser vid minsa missanke om a de är narkoika eller hälsofarlig. Sedan lagen illkom har e anal shopar säng men andra finns kvar: Lagen har förändra marknaden, säger Magnus. När de gäller rc-droger så spelar de roll a preparae är illegal för en 3/2011 oberoende sor grupp användare. De är hel klar en vikig fakor, den andra är illgängligheen. Jag menar a kriminaliseringen av drogen har en klar åerhållande effek. Kriminaliseringen av individen har ingen effek. Där är ju hela näe full med ips på hur man ska klara sig undan. Ännu finns inga läillgängliga eser som kan mäa förekoms av dessa droger men de kommer säker, säger Magnus. Okänd verkan Magnus Callmyr menar a de finns sora risker förenade med a använda rc-droger: Om vi ar Spice jämför med cannabis ill exempel. De finns en massa cannabinoider som är hälsofarliga men de finns också nyiga cannabinoider. De här blandas i vanlig cannabis och 9

10 kompenserar delvis för varandra. I de kemisk härmande preparae bryr man sig ine om a illsäa cannabinoiderna med de goda effekerna, man är bara ue efer ruse. På marknaden finns en enskild cannabinoid som kan illsäas ill rökmixarna och som man ve är poeniell cancerframkallande och farlig. Den finns på marknaden, de ve man. För e anal månader sedan dök de upp en ny rökmix på marknaden. Människor hamnade på sjukhus. De visar på hur farlig de kan vara. Vi ve ju ine hur de nyuvecklade drogerna fungerar. De är en knepig bransch. En annan vinkel på farligheen är a en sor del av rc-drogerna har hallucinogena effeker: LSD är och har allid vari en väldig lien den av den svenska narkoikaanvändningen men bland nädrogerna är den hallucinogena delen sörre ack vare a Schulgin vari mes inresserad av hallucinogener. Vilka effeker de har på användarens psyke på kor eller lång sik ve vi inge om. Där ror jag a de finns sora risker i e längre perspekiv. Jag har ine överblicken De finns ju en anledning ill a människor ar droger. eller kunskapen om de här men de ror jag ine a man har bland läkarna heller. Kunskapen om nädrogernas sociala dimension är lien men jag ror a den medicinska delen är ännu mindre. Se i de perspekive ycker jag a de är skrämmande a de Naionella riklinjerna för missbruks- och beroendevård ine ens ar upp dem. Kunskap måse ill Samhälle måse vara bäre ubilda på dessa droger. De skiljer sig ju egenligen ine så mycke å från de gamla drogerna. Man måse också ha kunskap om a användarna har kvar den sociala basen och a konsekvenserna av dea. De säller nya krav på de som kommer i konak med människorna. De finns mycke fördomar i samhälle och vården om Kinesiska kemiföreag Inerne och globaliseringen gör a de syneiska drogerna är här för a sanna, menar narkoikapolisen Gunnar Hermansson. Gunnar Hermansson är narkoikapolis och akiv i Narkoikapolisernas Förening. Han har se hur nädrogerna har blivi sörre i Sverige under de senase åren. Men ros a handeln har vuxi har han svår a säga hur sor den är, hur sor omsäning handeln har, hur många som använder de som kallas för nädroger: De är väldig svår a bedöma hur sor fenomene nädroger är. E sä är a räkna 10 anale beslag. Då ser man a anale beslagagna inernedroger plus inernebesällda läkemedel är sörre än Gunnar anale beslag av Hermansson heroin, kokain och ecsasy illsammans. Läkemedel handlas mes Gunnar Hermansson menar a man också måse precisera vad man menar med nädroger: Narkoikaklassade läkemedel som köps på inerneapoek sår för den allra sörsa delen av de droger som handlas idag. De är mycke ramadol och mycke bensodiazepiner. De är en mindre del av beslagen som handlar om syneiska designade droger. Gunnar Hermansson praar också om nya grupper som dels använder men också disribuerar nädrogerna: Min uppfaning är a de huvudsakligen är ungdomar som köper via näe. De gamla knarkarna som sier på känningar, de håller på med si. De är vå världar som sällan mös. Ingen ser de här ungdomarna, de är social eablerade personer och de åker ine fas efersom ullen ine har kapacie a konrollera varje kuver som skickas ill Sverige. Även disribuionskanalerna oberoende 3/2011

11 /dokumen hur missbrukare är och ine är. Vården fungerar väldig dålig för de som använder de gamla drogerna, och ännu sämre för de som använder de nya. Samhälle måse hanera dea på flera olika plan. Precis som med vanliga droger måse man jobba med olika sraegier. De finns ju en anledning ill a människor ar droger. Där måse samhälle vara i sina insaser. Impulser uifrån Magnus Callmyr rodde a hans bok skulle bli mycke eferfrågad efersom kunskapsluckorna är så sora men ine: Inresse för boken har vari mycke begränsa. Jag har gå u ill alla kommuners socialjänser och försök a sälja den. Både ill enskilda socialsekreerare och chefer men ill kommuner kanske jag har sål io sycken. Boken har sål hundra ex och då är de ill sörsa delen privapersoner som köp den. De säger en del om område ycker jag. Vi har en märklig ro i Sverige på a de måse vara någo salig/offenlig som hanerar område droger och beroende. Vi lever i en väldig snäv bubbla och i den ingår de e anal suggesioner där man rummar in a de offenliga Sverige är bäs på drogområde. Effeken av de är en rad misslyckanden. Man ar ine in impulser från andra håll. Tjejen som åke in ill akuen var snabb ue igen uan a någon hade fråga henne om hon använde droger: Där finns alla aspeker av de jag praar om, säger Magnus. Ung jej uan missbruksproblem mår frukansvär dålig av okänd anledning. Ingen änker på a de kan vara droger inblandade efersom de ine syns på urinprov och så är hon ue igen och kan forsäa uan a ha få söd eller hjälp. Per Sernbeck Vill du köpa Magnus Callmyrs bok går de umärk via hans hemsida: har hia eferfrågan för de nya drogerna har se annorlunda u än för de gamla: De är ine hel ovanlig med icke missbrukande väl eablerade affärsmän som börjar sälja och sedan åker di, beräar Gunnar. Ofa har man försök a bygga näverk av personer som har e ege missbruk av de här drogerna. Ofa har de vari klanig skö med pengar som ska skickas ill personkonon eller posgiron eller a man ine ror a polisen kan spåra ip-nummer på daorer och liknande. Hög sraffnivå Gunnar menar a de är väldig lie organiserad broslighe inblandad i handeln med 3/2011 oberoende syneiska droger: Sraffnivån har vari hög hela iden vilke leder ill a de är en hög risk. De undviker de professionella. Gunnar Hermansson menar a vi kommer a få vänja oss vid syneiska droger och inerneapoek även forsäningsvis. Orsakerna är globaliseringen och inerne: De är kinesiska kemiföreag som har hia en eferfrågan i Europa. Genom inerne är de lä för dem a knya konaker ofa via kryperad mejl som de är näs inill omöjlig a knäcka. A skicka pake är billig, lä och riskfri. Och har man bara kommi innanför EU:s gränser så är de inga konroller. Har man en kanal innanför är de inga problem. Per Sernbeck Nya akörer n De kommer in nya akörer i nähandeln med droger, de har blvii big businness i de cenraleuropeiska fäle Sorbriannien, Holland in mo Tjeckien. n De finns flera kommersiella akörer som på egen hand bedriver en produkion, produkuveckling och pr kring område. 11

12 På kvinnojou Social arbee bedrivs över hela världen under olika förusäningar. Frivilligarbearna räffas sällan över gränserna men i våras åke personal från RFHL Sockholms Qjouren ill Isanbul för a räffa frivilligorganisaioner där. K ampen för kvinnors räigheer i Turkie og ordenlig far i slue av 1980-ale. Många flydde från Turkie på grund av den poliiska siuaionen i lande. I de länder de kom ill såg kvinnorna a de fanns andra sä a leva på och inspirerades av kampen för 12 kvinnors räigheer. Samidig växe en akivisrörelse i Turkie, där kvinnor organiserade sig för a söa sina fängslade manliga kamraer. Kvinnorna delade också erfarenheer och söade varandra: 1987 hölls den försa sora demonsraionen för kvinnors räigheer i de moderna Turkie, beräar Fama Mefköre Budak en av de som arbear ideell på Mor Çai, den kvinnojour vi besöker. Den demonsraionen räknas som början för andra vågens feminisiska rörelse i Turkie. I samband med demonsraionen bildades e näverk för a ge kvinnor som usas för våld medicinsk och juridisk oberoende 3/2011

13 r i Isanbul hjälp. Ur dea näverk sarades sedan 1990 Mor Çai en kvinnojour, som kunde söa kvinnor och arbea organisera mo våld i nära relaioner. 70 kvinnojourer i Turkie Sedan 1987 har de hän mycke på område mäns våld mo kvinnor. I Turkie idag finns de en bra lagsifning, även om den ine unyjas illfullo då gamla föresällningar hänger kvar. De finns 70 kvinnojourer uspridda över hela lande. Majorieen drivs av kommunerna. Mor Çai är en ideell förening 3/2011 oberoende men har samarbee med socialjänsen och den kommunala kvinnojoursverksamheen. Mor Çai arbear både med söd ill våldsusaa kvinnor och med opinionsbildning. De finns ansälld personal och personer som jobbar ideell. Jouren får inga saliga eller kommunala bidrag, uan lever på privaa gåvor och projekpengar. Två gånger har jouren få sänga under längre id för a de saknas pengar. Radikala budskap Vi har vår möe på föreningens solidariescener då själva 13 kvinnojouren med 20 plaser finns på hemlig plas och ska vara en fredad lugn plas för de som bor där. Kvinnorna vi möer på Mor Çai har en vänlig men allvarlig on. Urycken såväl som affischerna på väggarna är radikala, med socialisiska och feminisiska budskap. Solidariescenre fungerar som rådgivningscenrum, men vi använder ine den ermen föruom i konaken med kommunen efersom kommunen ine försår orde solidarie, säger en kvinna som arbear på Mor Çai. Vår möe börjar med a kvin

14 norna i Mor Çai beräar a kvinnorörelsen i Sverige har vari en sor inspiraionskälla. De hänvisar också ill svensk forskning om mäns våld mo kvinnor. De finns många likheer men även skillnader. Den ideologiska grunden är densamma som vår. Våld mo kvinnor ses som e samhällsproblem med grund i pariarkala, ojämlika srukurella förhållanden. När Mor Çais beskriver hur de arbear är de mesa väldig bekan: Vi lyssnar på kvinnorna, har elefon och mejljour och ger hjälp ill självhjälp. Vi praar om vilka alernaiv kvinnan har men näsa seg är allid hennes beslu. Vi erbjuder oss a följa med ill polisen eller ill de skyddade boende. Vi har e lekrum ill barn som följer med sin mamma hi, beräar Nazan som är en av de ansällda på kvinnojouren. Likheer och skillnader Ju längre möe pågår ju mer märker vi a referensramarna Vi erbjuder oss a följa med ill de skyddade boende. 14 och ideologierna är desamma. Även om fokus på vissa frågor skiljer oss å. I Sverige alas de.ex. mycke om hedersrelaera våld. De gör de ine i Isanbul då hederskuluren är en så pass vanlig mekanism a de allid inkluderas i hanerande av mäns våld mo kvinnor. Mor Çai vill ine använda sig av orde heder då de ine ycker a de är en relevan benämning på de vi kallar hedersrelaera våld. De beonar a de ine handlar om religion uan a de är e uryck för pariarkala srukurer. Respekfull bemöande De var e sark möe med kvinnorna som är engagerade i Mor Çai, säger Mille Rönnerblad som arbear på Qjouren. De arbear radikal. Respek och bemöande är deras främsa verkyg för a särka de kvinnor de möer. De anser a de är de respekfulla bemöande som möjliggör a kvinnorna kan växa. De fanns allså många likheer med hur vi på Qjouren arbear och vår ideologi. Kina Sjösröm fyller i: Vi har blivi påminda om a ros den långa id Sverige har haf på sig så, har vi jämförelsevis med kvinnorörelsen i Turkie kanske ine kommi så lång som de sägs. Tex: Qjouren *Arrangör för resan var Tensa-Hjulsa kvinnocener som anordnade resan för olika föreningar/kvinnojourer. Brukare s På fredagen ska vi på e sudiebesök som vi känner oss ganska skepiska ill. Vi ska besöka e barnhem. Hoppes Barn eller Umu cocuklari dernegi som de heer på urkiska. Ingen av oss känner sig särskil bekväm med anken på a vara en bun välgörenhesaner som kommer med nallar och choklad ill de sackars barnen. Vi börjar en lång och krånglig oberoende 3/2011

15 uppväx på gaan Ferha Sönmez har själv vuxi upp och lev på gaan sedan barnsben. I dag är han ubildad journalis och kämpar för sina kamraers mänskliga räigheer. amlas hos Hoppes Barn 3/2011 oberoende resa genom Isanbul. Till slu kommer vi fram ill e ukansområde i närheen av e kvinnofängelse. De ser fakisk ine alls u som a de bor några barn där. Och när vi kommer in och säer oss vid borden som har fleecefilar som dukar, börjar de dyka upp unga vuxna män. Några ydlig påverkade. De är inge barnhem! Uan en organisaion för gaubarn som nu är vuxna. Hoppes Barn som organisaionen heer, har e boende och södjer män som lever på gaan. Tros a boende endas rikar sig ill män så bor de vå kvinnor där när vi är på besök. Efer brukarnas behov De visar sig a man gjor avseg från a bara illåa män a bo där, då de ine finns några andra sällen som jus de här kvinnorna kan vända sig ill. Man försöker a anpassa verksamheen efer brukarnas behov och a hela iden låa brukarperspekive syra verksamheen. Hoppes Barn driver verksamheer för a vuxna gaubarn ska få arbee och ubildning sam en idning, SOKAK, som liknar de gauidningar som finns i Sverige (Si Shlm, Aluma, Fakum). De har också genomför e dagboksprojek där gaubarn få foografera sin vardag och skriva en kor ex om sin siuaion. Ordföranden i föreningen, Ferha Sönmez är väldig sol och 15

16 imponerad av resulae. En del av barnen hade aldrig hålli i en kamera innan de fick en kor inrodukion av universiessudener som också hjälpe ill med finansieringen av projeke, beräar han. Ferha Sönmez har själv vuxi upp och lev på gaan sedan barnsben. I dag är han ubildad journalis och driver ihärdig kampen för sina kamraers mänskliga räigheer som ofas as ifrån dem med hänvisning ill a missbrukare får skylla sig själva. Inge söd från saen Saen södjer ine Hoppes Barns verksamhe. Ine saden Isanbul heller. När Ferha Sönmez skrev i en av Isanbuls sörsa idningar om hur gaubarn och vuxna gaubarn lever, hur de blir bemöa och hur Turkies poliik påverkar dem, ubrö en läsarsorm och Isanbuls borgmäsare var sark kriisk ill a idningen hade publicera exen. Efer dea sjönk även försäljningen av idningen, som är e av deras projek för hjälp ill självhjälp. Tros si usaa läge ar föreningen ine emo donaioner från vilka som hels. De ackade nyligen nej ill pengar från e naionalisisk främlingsfienlig pari som försök få inflyande genom donaioner. Vi faar ine rikig hur de kan beala hyra på sin lokal (de råder en viss språkförbisring) eller hur de hanerar de perioder när de ine får några donaioner från privapersoner och organisaioner. På någo sä har de ändå gå hiills. Förenas i de svåra De är lä a känna igen mycke av vad Ferha beräar. Skillnaden är a vi ändå har så mycke mera resurser från samhälle. När vi beräar om RFHL och vår arbee får vi genas frågan hur vi orkar? Har vi också problem med a människor i organisaionen bränner u sig precis som de? Vi förenas i de svåra i a arbea i movind med vänners och kamraers lidande och död som yersa konsekvens. Tex: Qjouren Vi förenas i de svåra i a arbea i movind med vänners och kamraers lidande och död. 16 oberoende 2/2011 3/2011

17 Jan Anderssons medicinska behov nonchalerades oal av personalen på ansalerna Ösragård och Brinkeberg. Nu anmäler han kriminalvården för diskriminering. Benampuerad nekas rä ill sjukgymnasik F ör sju år sedan usaes Jan Andersson, 47, för en grov misshandel. Misshandeln resulerade i e posraumaisk sressyndrom som gör honom mycke känslig för sress, en mindre hjärnblödning som gav honom en funkionsnedsäning på 20% sam en sörd sömnrym ampuerades Jan Anderssons ben. Han sier, i vänan på proes, i rullsol. I våras infann sig Jan Andersson på ansalen Ösragård för a avjäna e fängelsesraff på fem månader. Misshandeln ändrade min personlighe, beräar Jan. Jag är orolig sresskänslig och har svåra problem a sova. Jag medicinerar med Imovane när jag är i frihe och jag kan ine sova illsammans med andra. De går ine och de har jag inyg på. Väl medveen om sina problem hade Jan Andersson under våren många och långa samal med kriminalvårdens placeringsenhe. De placerade honom på ansalen Ösragård Jag är orolig sresskänslig och har problem a sova. så nära Göeborg som möjlig så a han skulle kunna få sjukgymnasik, prova u sin proes och även räna med denna under iden i ansal. Han hade skaffa alla nödvändiga inyg om si hälsoillsånd och var mer eller mindre lovad e ege rum när han infann sig på ansalen i slue på april. Ine ege rum ros inyg Till en början placerades han på e av ansalens sjukrum i 16 dagar men snar ville kriminalvården flya upp honom ill en av avdelningarna. Ege rum var de ine al om. Ansalen erbjöd honom plas i e våbäddsrum. Jan ville ine flya. Jag visade läkaren mina inyg. Han frågade vad han skulle göra med dem och sa a han ine hade några befogenheer. Sjuk- 3/2011 oberoende 17

18 sköerskan sa a sådana papper får hon fem gånger i veckan. Jan forsae a vägra komma upp på avdelningen och blev inkallad ill ansalsdirekören: Vi hade e möe i en kvar. Han hade mi udrag från brosregisre sedan 30 år illbaka och sa a han kunde få mig förflyad när som hels om jag ine gjorde som jag blev illsagd. Han anklagade mig för a vägra lyda order och för a vara orevlig mo personalen. Jag sa a jag ine vägra någoning men a jag hade blivi lovad en egen cell och a jag hel enkel ine vågade flya upp på avdelningen av rädsla för a behöva sova med någon annan. Knallades ill Brinkeberg Den 10 juni knallades, vångsförflyades, Jan Andersson ill ansalen Brinkeberg. En ansal med högre säkerhesklass: Jag blev knallad för a jag ine följde kriminalvårdens regler ros a jag ine kan följa dem. I beslue om knallningen sod ingening om mina psykiska problem, om placeringsenheen eller a jag är funkionshindrad. De sod bara a jag var orevlig mo personalen. Tiden på Brinkeberg har ine vari lä: A vara handikappad och sia inne är en annan upplevelse än de jag haf föru när jag sui. Jag har e ege rum men de är ine handikappanpassa. Jag har ine få sjukgymnasik vilke le ill a min rörlighe i sumpen har minska med 5-6 cenimeer under de här månaderna. Permissioner ill sjukresor Förra gången, för fyra år sedan, då jag hade e benimplana, då var de vå gånger i veckan iväg ill sjukgymnasik. Den här gången ingening. Jan har haf fem permissionsdygn under sin sraffid. Alla har gå å ill a a sig från och ill läkare, sjukgymnas eller oropedverksaden som arbea med hans proes: Nu ska jag häma proesen och då får jag under min vanliga I beslue om knallningen sod inge om a jag är funkionshindrad. permission a mig di för egen maskin. Jag är beräigad ill sjukresor men de illåer ine de. Jag har begär a få e skriflig beslu om varför jag ine får sjukresor beviljade ill sjukgymnasiken men de har jag ine få. De finns ingen paragraf som nekar räen ill sjukgymnasik och ill sjukresor. Med de nya lagarna skulle de bli läare för de inagna men mig kör de över fullsändig. De följer inga lagar överhuvudage, upplever jag de som Kommer a anmäla Jag har aldrig haf problem med kriminalvården föru, säger Jan. Då har de gå bra och konflikfri. Den här gången försöke jag verkligen a göra mi för a de skulle bli en accepabel vola. Jag har ring och fixa och ordna för a de ska fungera bra men kriminalvården var ine inresserade av de. Jan Andersson kommer nu a anmäla kriminalvårdens agerande ill Jusiieombudsmannen då han anser a kriminalvården brui mo fängelselagen. Han kommer även a anmäla kriminalvården för diskriminering av funkionshindrad och ansalernas sjukvårdspersonal ill Socialsyrelsen för bro mo hälso och sjukvårdslagen. Tex: Per Sernbeck I den nya fängelselagen sår följande: n Verksälligheens mål och uformning: 4 Varje inagen ska bemöas med respek för si människovärde och med försåelse för de särskilda svårigheer som är förenade med frihesberövande. n 9 kap. Hälso och sjukvård: 1 En inagen som behöver hälso och sjukvård ska vårdas enlig de anvisningar som ges av läkare. Om den inagne ine kan undersökas eller behandlas på e lämplig sä i ansalen, ska den allmänna sjukvården anlias. 18 oberoende 3/2011

19 Karin jobbar med (och är ) beroende jag vill se bäre samarbee mellan olika insanser! Karin Olsson 2/2011 oberoende

20 E liv med droger Många läkemedelsberoende människor är de för a man ine har någo val. Man ar de beroendeskapande läkemedlen för a överleva och försöker leva med de svårigheer och symom e beroende ger. Karin Olsson, 48, har medicinera sörre delen av si liv. - V i om hur länge hon använ olika 20 praar hela mi liv! Karin Olsson svarar på frågan droger för a må bäre. Jag har allid kän mig uanför, har allid vari hel speedad eller hel slu, eller både och. Jag har haf de här oroliga svängningarna med hös och vårdepressioner. Karin Olsson är 48 år gammal och har ADHD, bipolarie 2,whiplash, fibromyalgi och kronisk röhessyndrom. Hon äer Concera mo sin ADHD, SSRI-preparae Serralin mo bipolarieen, Alvedon och någon gång Ciodon om de behövs, mo smäran fibromyalgin ger. Efer e diskbråck i vinras äer Karin nu också Sobril för muskelavslappning och mo sömnbesvär. Vid behov även Theralen och Zolpidem. ADHDn och bipolarieen har genom åren le ill a Karin inagi en rad olika subsanser för a må bäre, som självmedicinering: Som onåring var de hasch, Rohypnol och lie alkohol. Jag prövade amfeamin vå gånger under den här perioden och mådde orolig bra på de. Jag fick mina diagnoser i vuxen ålder och har efer de få en mer korrek medicinering. Jag kom ur onårsmissbruke, som man ju kan kalla de, i jugoårsåldern och de var då jag började få en massa andra läkemedel förskrivna mo panikånges, mo depression, osv. 22 ableer per dygn Karin har vari inlagd på psy- oberoende 2/2011

21 värk av ableerna E ag og Karin 36 somadril om dagen, och därill åa Ciodon för värken hon fick av värkableerna. ke ganska många gånger: När de var som värs inne på psyke å jag 22 ableer per dygn, legal förskrive. Jag blev rikig beroende av laglig Rohypnol och Xanor var Karin med om en bilolycka som ledde ill en whiplashskada: Jag hade ine on av den förrän Då, när jag få min son fick jag sån orolig värk i nacke och rygg. Samidig blev jag enorm rö. Kände mig ung som bly i kroppen och kunde knapp röra mig. Efersom jag hade lega inne på psyke 2/2011 oberoende ofa, rodde läkarna a de var psykisk. Jag blev bollad fram och illbaka ills jag räffade en privaläkare som gjorde en rikig undersökning och konsaerade a jag hade fibromyalgi och dessuom en whiplash. Jag fick Somadril av en snäll läkare 1996 och blev orsk på den. Jag blev sänk av den och kunde bara... andas u. Jag og den och Ciodon som jag fick av andläkaren. Jag skulle a 3 somadril om dagen men sluade med a jag var uppe i 36. Och på de og jag åa Ciodon. Jag var så go som hel sjukskriven under flera år efersom jag fick sån värk av värkableerna. Lyckades rappa ner Karin har av och ill lyckas rappa ner och ur ableerna: När de gällde Somadrilen fick jag igga och be om en avgifning i e år innan jag släppes in. Jag låg inne fem veckor i Borås för a a bor den. Jag räffade en kvinna som var akiv i RFHL och beräade a de og emo paiener. Efer de fem veckorna på Borås åke jag 21

22 Man är ju beroende men man är ine missbrukare. En nyker alkoholis är ju ine missbrukare. ner ill RFL i Göeborg och fick e samal och sedan dess har jag vari akiv i RFHL. Jag började i läkemedelsgruppen där varje isdag. Och sedan började jag med somadrilen igen, legal, med den dosen jag skulle ha. För de mesa å jag vå ableer om dagen. Ibland ske de sig, de var ju som a ge spri ill en alkoholis men jag behövde fakisk somadrilen mo min smära så de var ine så konsig som de låer. Fick ine ADHD-medicin På en fibromyalgimoagning gjorde man e snabbes för ADHD på Karin. Snabbesen visade a jag borde ha en uredning om ADHD. Efer re eller fyra års vänan fick jag komma på uredning och den visade a jag hade ADHD/DAMP som de hee då. Min dåvarande psykiaer och sjuksköerska på psyk var med. Läkaren som gjorde uredningen ansåg a jag skulle ha mediciner men de gjorde ine min psykiaer på grund av a jag vari missbrukare. Jag fick remiss ill en bra psykolog och efer en id lovade en psykiaer a om jag sluade med mina vå värkableer och insomningsableerna skulle jag få prova Concera. Jag var hel ablefri under sex månader. Jag kraschade och for u och in på psyke. Sedan när jag klara av a hålla mig ablefri iden 22 u underkände samma psykiaer ADHD-uredningen efersom jag äi de vå dagliga värkableerna under uredningsiden. Rädd a misa medicinen Nu har Karin Olsson ill sis få Concera: Jag är en beroendemänniska och måse äa mediciner mo mina olika psykiariska illsånd och mo min värk. De som ofas åerkommer är problemen med insomningen. Får man ine sova blir värken värre och värken ar mer på psyke än vad ADHDn gör. Av och ill måse jag a insomningsableer men de riggar ine igång beroende auomaisk. De som är svåras i den här siuaionen är a man måse ha en sån vilja och karakär. A ha de här pillren hemma och ibland De svårase är a man måse ha sådan vilja och karakär. behöva använda dem. Man vill slippa värken, kunna sova en hel na men de kan man aldrig. Och man kan aldrig se fram emo a bli ablefri Och så finns rädslan a bli av med Conceran som funkar någorlunda. Man ska ju ine äa insomningsableer med Concera enlig många läkare och så ve man ju a de finns andra som blivi av med sin Concera för a de agi andra beroendeskapande läkemedel. De är inge uala ho från läkarna uan de är mer påalanden. Bris på helhessyn Karin märker a okunskapen om beroende och psykiari är sor inom vården: Om jag behöver gå ill vårdcenralen så faar de ine min siuaion. I deras journaler sår de forfarande: VARNING. MISSBRUKARE! på mig. En gång sämplad allid sämplad. Man är ju beroende men man är ine missbrukare. En nyker alkoholis är ju ine missbrukare. Okunskapen om de här frågorna hos många läkare är också väldig sor. Man blir rä frusrerad när man jus beräa för en läkare om sina beroendeproblem och han i näsa sund skriver u e smärsillande plåser med opiaer i, uan a beräa de. All hänger ihop Karin saknar en helhessyn: All hänger ihop och påver- oberoende 2/2011

23 hänger ihop All hänger ihop och påverkar varandra. ADHD, smäran, brisen på sömn. Men ingen har helhesgreppe, säger Karin. kar varandra. ADHD, smäran, brisen på sömn. Men ingen har helhesgreppe. De borde finnas en bäre kunskap och e bäre samarbee mellan olika insanser. Man borde kunna säa sig, psykiaer, allmänläkare och paien och göra upp en gemensam plan för hur man ska gå illväga för a paienen ska kunna må så bra som möjlig. Men de går ju ine efersom vårdcenralerna bara har en massa hyrläkare. Jag blir skickad hi och di. De kosar på jäemycke för mig vad de gäller ork, vad kosar de ine för vården? 2/2011 oberoende Karin Olsson är sedan flera år ordförande i Rfhl-Oberoende Göeborg. Hon försöker a vara så öppen som möjlig med si mående och si beroende. Om man själv vågar vara öppen, vågar andra också vara öppna med si. Sark mellan dipparna Hon ycker a de fungerar bra a vara beroende i en förening som arbear mo beroende: Mellan dipparna blir man sark och envis. När man själv har problemaiken ser man hur syseme fungerar ibland, men ine ibland och så får man försöka förså varför. Jag får ju i min posiion som beroende psykpaien och RFHL, se psykiarin och beroendevården från så många olika posiioner. Uppifrån och nedifrån, innanför och uanför. De ror jag är en syrka. Dock märker man a fördomarna är mycke sora, både inom våra egna organisaioner och även inom vården. Deso vikigare känns de för mig som beroende och ordförande a öppe gå u och arbea för en bäre syn på psykisk ohälsa och beroende. Tex & foo: Per Sernbeck 23

24 Finns de hopp för hundar så finns de hopp för meadonpaiener! Vad finns de för samband mellan hundräning och meadonprogramme? En hel del fakisk, åminsone ycker jag de. Om ni har ålamod och id a läsa följande så ska jag försöka förklara mina funderingar för er. B åde hundar och människor däggdjur. Och ine bara däggdjur uan alla djur, även fåglar, fiskar och.o.m. inseker lär sig saker. Inlärning är en förusäning för överlevnad. Och de bäsa säe för inlärning är s.k. posiiv försärkning, allså a du berömmer hunden då den gör rä, ignorerar den om den gör fel (vilke den f.ö. aldrig gör med fli). Viss kan du piska en hund ill lydnad, men du får en knäck, orygg hund som upplever dig som oal oberäknelig. Vissa hundar reagerar med a bli aggressiva, kanske ine mo ägaren för de vågar den ine, men mo andra människor och hundar. Andra, vekare hundar kryper och försöker lugna sin ägare med alla signaler den kan men som den okunnige ägaren ine ens uppfaar. Socialisera hunden När du får hem en lien valp så måse den socialiseras. Den måse lära sig a umgås med andra människor och hundar och kanske även andra djur som kaer, häsar, kor och får. Den ska lära sig a klara av så väl sadsmiljön som lande. Och du måse lära dig a läsa din hund. Som jag ser de handlar de om a samarbea, ine a försöka vinga hunden a lyda. Och man ska visa sin hund samma respek som man själv vill ha. Hundar är flockdjur och i de vilda är de beroende av a samarbea för 24 oberoende 3/2011

25 a överleva. De är allså bara a haka på! 3/2011 oberoende Hundvalp/meadonpaien I många fall kan man likna en nybliven meadonpaien vid en lien hundvalp. Båda ska lära sig a passa in i samhälle, a socialiseras. Men meadonpersonalen har aldrig hör ala om posiiv försärkning, ros a många av dem har egna hundar. De är e sor seg a gå från live som heroinis ill den srik inruade illvaron med meadon. I sälle för a glädja sig å framsegen som paienerna gör, är personalen beredda a slå ned på försa bäsa lilla försyndelse. Sraff, sraff, och åer sraff. Sraffe innebär a man ine får hem sina doser över helgen uan 25

26 Ugå från a de som har meadon vill förändra sina liv och uppmunra varje framseg. måse gå ill helgmoagningen. De innebär a på lördagar och söndagar behöver man ine a sig ill Plaan om man vill köpa knark eller piller. Isälle går man ill helgmoagningen. De är ingen vidare ljus idé a samla alla syndare på de vise. Och är man redan på glid och har svår a så emo suge efer lugne som bens eller heroin ger (ill skillnad från meadon) är de fullkomlig förödande a vingas gå på helgmoagningen 26 Fördomar hos personal De spelar ingen roll a man har de bäsa inenioner när man börjar med meadon. Enlig personalen är du bara ue efer grais knark och a manipulera och ljuga. En vän ill mig, som har haf meadon i många, många år, räffade en ung jej som jus börja arbea på e meadoneam. Redan hade hon lag sig ill med de äldre kollegernas jargong. Meadoniserna gick ine a lia på, de behövde en fas hand och minsa försummelse måse kvävas i sin linda (den här jejen visse givevis ine a min vän själv hade meadon). Meadon är ine a jämföra med knark. De ger ingen som hels känsla av eufori, på sin höjd håller de opiasuge inom konroll. Om personalen kunde lära sig a förså paienerna bäre, a ine döma u dem vid försa anblicken, så skulle mycke vara vunne. Men jag börjar missrösa om a jag kommar a få uppleva de under min livsid. Jag rear mig mes över de oala människoförak som huserar på meadoneamen. De få ansällda som har en annan aiyd blir ine långvariga. Pluo började må bäre Vi har en hund, Pluo, som har vari mycke jobbig. Han har gjor ufall mo folk och fä. Nyp människor i benen, han har.o.m. blivi polisanmäld. Husse och jag fyade och sle i kopple men Pluo blev bara värre. Tills vi hel la om räningen. Vi sluade med alla former av besraffning. Isälle undvek vi a usäa honom för sress så mycke de lä sig göras. Varje gång han og ögonkonak med oss fick han beröm och godis. De og id, men nu har de gå näsan vå år och han är som en annan hund. Han som haade Meadon ger ingen som hels känsla av eufori. främlingar, människor som hundar, har blivi hel hanerlig. Han låer sig.o.m. ledas i koppel och ränas av en lien flicka. Finns de hopp för hundar, finns de hopp för meadonpaiener. De gäller bara a kasa de gamla förlegade ankarna om sraff överbord och försöka sig på en mjukare väg, för ros all går de framå för de flesa meadonpaiener och de flesa vill verkligen lyckas med sin behandling. Meadone är sisa uvägen för näsan alla heroiniser. Men uan någon som hels bekräfelse på a de gör rä så är de ine lä a lyckas. Behöver ubildas Mi förslag är a man skickar all personal som jobbar med meadon på en gedigen ubildning. Bara en sådan självklar sak som a man förr eller senare lever upp ill de negaiva förvänningar som personalen hyser. Vad är de för mening a kämpa så hår man kan för a hålla sig ren när man ändå sändig blir missänkliggjord? Visserligen åker meadonpersonalen i som ä på sudieresor ill andra länder,.ex. Danmark och Holland, men i sälle för a lära sig någoning så förfasar de sig över de slappa meoderna de har i andra länder. A dödligheen där är lång mindre upplevs ine som någo posiiv. Ändå brukar personalen sälla fram e foo på en nyligen oberoende 3/2011

27 avliden paien med en blomma och e ljus bredvid. Ibland händer de näsan varje vecka. De kan få vem som hels spyfärdig när man ve a personen i fråga forfarande hade leva om han/ hon ine hade blivi uskriven. Inser verkligen ine personalen sin egen skuld i dödsfallen?! Ine ens en kille som skjuer skallen av sig i rappan upp ill moagningen får några klockor a ringa. Började dricka på ros E självupplev exempel; jag hade lämna hel rena urinprov i över e års id och fick de sora förroende a häma mi meadon själv på apoeke. Men olyckligvis vingades jag bya konakperson. Den här nya rodde ine a de kunde sämma a jag hade hålli mig ren under så lång id. Jag fick kissa på bäcken, med samma resula, urinen var forfarande ren från främmande subsanser. Men jag började dricka, på ros. Tros a de flesa heroiniser även har e gedige bensmissbruk så är bensodiazepiner oal förbjudna inom subsiuionsbehandlingen. Därför är de vanlig a folk super i sälle. Personligen ycker jag a de hade vari bäre a adminisrera.ex. Sobril från moagningarna, men de måse man vara döende för a få. Allså super man. Alkohol har aldrig vari min grej, men ill slu drack jag näsan en flaska sarkvin om dagen. Jag fick ine längre häma meadone på apoeke och jag vingades a a anabus, annars fick jag ine min meadondos. Jag drack ändå och.o.m. läkaren sa a jag ine borde få anabus, efersom min lever og så mycke sryk. Men konakpersonen var orubblig. De är olaglig a vinga någon a a en medicin mo dennes vilja, yvärr visse jag ine de då. De sluade med a jag skrev u mig självman. Och efer någon vecka var min alkoholkonsumion nere på näsan noll och är så än idag! Däremo får jag Sesolid på recep, efersom jag drabbades av panikånges och fobier uan meadone. Dessa biverkningar är orolig vanliga efer man har slua med meadon. Själv mår jag mår forfarande ine bra, vå år efer a jag sluade. De är ännu värre för de som vångsuskrivs. Bland dem är dödligheen sörre än hos obehandlade heroiniser. Sraff fungerar ine Ugå från a de som har meadon verkligen vill förändra sina liv och uppmunra varje framseg. Viss, de kan hända a paienen i fråga dricker alkohol ibland, eller ar några piller. Men i de sora hela går de fakisk å rä håll. A umäa sraff för minsa förseelse får rak mosa verkan. Isälle för a bära sig leder de snarare ill a paienen börjar med all mer sofisikerade sä a fuska. Sraff fungerar ine. Varken på hundar eller människor. Kanske skulle de vara bäre om personalen på meadoneamen åke på kurs hos Kennelklubben än ill Holland? Tex: Kaarina Theselius 3/2011 oberoende 27

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård n RFHL-kongressen: Inger Forsgren ny ordförande n Psykvård: En dåres dagbok 2/2012 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för Räigheer, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. Tips & rix Så fixar du en

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

rättspsykiatri Vi har inte jämlik vård i Sverige 100 år av rättspsyk Tema n Jan Cederborg: n Historia:

rättspsykiatri Vi har inte jämlik vård i Sverige 100 år av rättspsyk Tema n Jan Cederborg: n Historia: n Jan Cederborg: Vi har ine jämlik vård i Sverige n Hisoria: 100 år av räspsyk 4/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Tema räspsykiari Dea nummer av

Läs mer

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende!

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende! n Nedrappning: Trappa upp live isälle n Biverkningar: Dea händer i kroppen 2/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. TEMAnummer All om läkemedelsberoende!

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin n Jannes svåra id: Bosödjarna unyjade mig n Nya FRIO: Full far med ny syrelse 4/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Dokumen En kokerskas kamp mo kommunen

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

ZA5773 Flash Eurobarometer 338 (Monitoring the Social Impact of the Crisis: Public Perceptions in the European Union, wave 6)

ZA5773 Flash Eurobarometer 338 (Monitoring the Social Impact of the Crisis: Public Perceptions in the European Union, wave 6) ZA77 Flash Eurobaromeer 8 (Monioring he Social Impac of he Crisis: Public Percepions in he European Union, wave ) Counry Quesionnaire Finland (Swedish) FL8 - Social Impac of he Crisis - FIS FRÅGA ALLA

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Ingen medicin kan bota ett trauma 4/2009 oberoende. Hälsofrågan blev politik. Socialjouren tog mitt barn!

Ingen medicin kan bota ett trauma 4/2009 oberoende. Hälsofrågan blev politik. Socialjouren tog mitt barn! n Spruubye: Hälsofrågan blev poliik n En mors skräck: Socialjouren og mi barn! 4/2009 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Barnperspekiv Samhälle är ingen

Läs mer

SKÄRP DIG! I det nya coach-sverige sitter lösningen till allt i ditt huvud. Följ med till en arbetsförmedling där jobben ska komma med tankekraft.

SKÄRP DIG! I det nya coach-sverige sitter lösningen till allt i ditt huvud. Följ med till en arbetsförmedling där jobben ska komma med tankekraft. n Hinsehäxan: Vi är ine lika inför lagen! n Tramadol-besvär: Blev paranoid av ableerna 3/2009 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. SKÄRP DIG! I de nya coach-sverige

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN MJÄLTBRANDS VARNING! OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN Om du eller någon du känner har sympom som beskrivs i denna broschyr åk ill närmase sjukhus omedelbar! VILKA ÄR TECKNEN OCH SYMPTOMEN ATT SE

Läs mer

Ett hem för. bokälskare

Ett hem för. bokälskare I Ravlunda har Syrbjörn och Marianne Öhman funni si perfeka hus. En fyrlängad gård med plas för många gäser, gemenskap och e hel liv med böcker. Av Pia Masson Foo Helene Toresdoer TRÅGSOFFAN. I hörnrumme

Läs mer

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18 18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Bygget är det roligaste vi gjort

Bygget är det roligaste vi gjort d r ö m h u s1 Humlebacken. E Karlsonhus på 1,5 plan med sammanlag 218 kvadrameer. Här bor Mikael och Viveka Gulda med barnen Josefin, 17 år, och Max, 14 år, sam de vå heliga birmakaerna Beckham och Hamle.

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Vi utvecklar för framtiden. Information [EVENTYTA]

Vi utvecklar för framtiden. Information [EVENTYTA] Vi uvecklar för framiden. ker har i u b a r Vå la nder he u e p p ö ionen. a n g g y omb Informaion [EVENTYTA] Vill du synas med di föreag/förening på Eurosop? I dea dokumen hiar du regler gällande våra

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Ansällningsaval Arbesgivare Arbesagare Arbesagarbegreppe Arbesagarbegreppe Grund rekvisien 1. Aval (frivillighe) 2. Fysisk person 3. Ena paren

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Inbjudan och program till seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress

Inbjudan och program till seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress KONGRESS Inbjudan och program ill seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress Qualiy Winn Hoell i Haninge den 20 maj kl 9.00-15.00 9.00-10.00 Kaffe och regisrering 10.00-11.00 Öppnande av kongressen

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

HUNDEN AV- & PÅ-KNAPP. Hundens. Bruks

HUNDEN AV- & PÅ-KNAPP. Hundens. Bruks Du sier i bilen på väg ill räningen. När du svänger in på vägen som leder fram ill räningsplanen reser sig din hund upp med e ryck och börjar snar fläma. Efer io sekunder piper hon och när du kör in på

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport Kviors arbesmiljö Tillsysakivie 12 iom regerigsuppdrage om kviors arbesmiljö Delrappor Rappor 12:11 12-5-9 1 (9) Ehee för mäiska och omgivig Chrisia Josso, 8-73 94 18 arbesmiljoverke@av.se Delrappor Tillsysakivie

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska

Läs mer

Kapitel 1: t Sid 3 INNEHÅLL:

Kapitel 1: t Sid 3 INNEHÅLL: Kapiel 1: VÄLKOMMEN! Fanasi är vikigare än kunskap ALBERT EINSTEIN INNEHÅLL: SID 3 - VÄLKOMMEN SID 4 - POLÄR MENTAL TRÄNING En hel ny mix av kraffulla verkyg vänar på dig SID 6 - ÖVERSIKT KNACKPUNKTERNA

Läs mer

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen ISSN: 1652-7054 Marfans Syndrom och andra marfanliknande illsånd Medlemsbullein för Svenska Marfanföreningen 4 / 2013 h c o l u J! d r o Å G y N Go Jubileumsidning, Marfanföreningen 20 år! Syrelsen Hör

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE 18 Rörmokaren Joseph Baromgo kommer från en by nära oljefälen. Han säger a de som bor här är förlorarna, men han ror a Uganda som land kommer a bli rikare. 19 OLJA TILL VARJE PRIS Tex & Bild: Linus Karlsson

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Pingsteld över Maramba, Zambia

Pingsteld över Maramba, Zambia Nyhesbrev Nr 10 2014 Jesus är desamme i går och idag och i evighe. (Hebr. 13:8) Pigseld över Maramba, Zambia Maramba är e kåksad srax uaför sade Livigsoe i Zambia. I dea yhesbrev vill jag rapporera frå

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

Jag klarar mig inte utan en rostfri bänk. Matkreatören Hannu Sarenström:

Jag klarar mig inte utan en rostfri bänk. Matkreatören Hannu Sarenström: Hannus ö är mysig lanlig, med surgolv och hur myce arbesyor som hels. De änns verligen a de bor någon som älsar a laga ma här. Mareaören Hannu Sarensröm: Jag larar mig ine uan en rosfri bän 36 all om Kö

Läs mer

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum & Naurum Väservik -där Kulur och Naur mös SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum www.vaserviksmuseum.se Väserviks Museum Skolprogram Smide Prova a smida en hasp eller anna enklare

Läs mer

Spa. När Lotta Hellman ska förklara vad hon menar med sinnlighet. reslust tema spa

Spa. När Lotta Hellman ska förklara vad hon menar med sinnlighet. reslust tema spa reslus ema spa Spa SPANING PÅ Sinnlighe och upplevelse är de vikigase ingredienserna i en lyckad spaviselse för spa experen Loa Hellman. Här ipsar hon om några sällen där hon har hia jus dea. Tex Peer

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 UNIVERSEN # 1 februari -13 årg 44 En idning för Uppsala universies medarbeare Tema: Öppen illgång Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 Åsiker går isär om slopa bidrag Sid 4 5 Klarecken för Campus Goland

Läs mer

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen

Läs mer

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen

Läs mer

bra boende Mer än Nr 2/2006

bra boende Mer än Nr 2/2006 Mer än bra boende Nr 2/2006 Vi ska skapa Sveriges bäsa allmännyiga bosadsbolag! HFAB är e av Sveriges io sörsa allmännyiga bosadsbolag och Halmsads i särklass sörsa hyresvärd. Vi har e rekordår bakom oss

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

Naturens skatter blir julens pynt

Naturens skatter blir julens pynt Naurens skaer blir julens pyn Hos Karen: 1. Fransk vinage 2. Fruk & grön som julpyn 3. Speglar i alla rum 18 drömhem & rädgård F 14/2016 drömhem 1 Karen lockar fram julkänslan med fynd från sin egen rädgård,

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik. Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn

Läs mer

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6 UNIVERSEN #2 mars -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Snabba dopingeser Sid 9 Oellokören övar för full Sid 15 Resurs för Rysslandssudier Sid 4 6 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och

Läs mer

Sebastian det är jag det! eller Hut Hut den Ovala bollen

Sebastian det är jag det! eller Hut Hut den Ovala bollen i y n io a ä m S som info s a d n e (.! ) e ck ll läa I boken Sebasian de ä jag de! elle Hu Hu den Ovala bollen följe vi Sebasian fån ban ill ungdom. Han gö efaenhee som få honom a fundea. Vad eflekea

Läs mer

skattjakt! Gissa politikerna! Tävling:) bästa livsplatsen 2011 Följ med på Stroke Så når du vården Dans du kan rädda liv riv ur och spara

skattjakt! Gissa politikerna! Tävling:) bästa livsplatsen 2011 Följ med på Stroke Så når du vården Dans du kan rädda liv riv ur och spara h ö s bäsa livsplasen 2011 Sroke du kan rädda liv Så når du vården riv ur och spara Dans för alla åldrar Följ med på skajak! Tävling:) En invånaridning ill dig i Halland Gissa poliikerna! Långsam farväl

Läs mer

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej!

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! HÖSTEN 2013! a g n ä l r e Ef Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! Inspiraion a hia jus din unika energikälla För e magisk liv Carolinas fina kalender och dagbok hjälper dig a skapa di drömliv Moivaion

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

UNIVERSEN VÄRLDSKLASS. Studentliv i. SciLifeLab blir nationellt institut Sid 3. Flygresor i tjänsten ökar Sid 10

UNIVERSEN VÄRLDSKLASS. Studentliv i. SciLifeLab blir nationellt institut Sid 3. Flygresor i tjänsten ökar Sid 10 UNIVERSEN # 3 maj -12 årg 43 En idning för Uppsala universies medarbeare Sudenliv i VÄRLDSKLASS Sid 14 17 SciLifeLab blir naionell insiu Sid 3 Radions exper i Breivikräegången Sid 6 Flygresor i jänsen

Läs mer

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en edagogisk sudie av begre som beskriver miljön TCO Uveckling AB, Disanslaboraorie, Raor 999: Sefan Junesrand, Inés Leal, Camilla Edvinsson & Tone Perelius "De kvaliaiva

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Programvara. Dimmer KNX: 1, 3 och 4 utgångar Elektriska/mekaniska egenskaper: se produktens användarhandbok. TP-anordning Radioanordning

Programvara. Dimmer KNX: 1, 3 och 4 utgångar Elektriska/mekaniska egenskaper: se produktens användarhandbok. TP-anordning Radioanordning Programvara Dimmer KNX: 1, 3 och 4 ugångar Elekriska/mekaniska egenskaper: se produkens användarhandbok Produkreferens Produkbeskrivning Programvarans ref TP-anordning Radioanordning TXA661A TXA661B Dimakor

Läs mer

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8 VÄNSKAPSid 11 13 UNIVERSEN # 7 december -11 årg 42 En idning för Uppsala universies medarbeare 20 år av Bara upploppe kvar för rekor och prorekor Sid 4 Sudener ar plas som menorer Sid 8 Han jobbar allra

Läs mer