SKÄRP DIG! I det nya coach-sverige sitter lösningen till allt i ditt huvud. Följ med till en arbetsförmedling där jobben ska komma med tankekraft.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKÄRP DIG! I det nya coach-sverige sitter lösningen till allt i ditt huvud. Följ med till en arbetsförmedling där jobben ska komma med tankekraft."

Transkript

1 n Hinsehäxan: Vi är ine lika inför lagen! n Tramadol-besvär: Blev paranoid av ableerna 3/2009 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. SKÄRP DIG! I de nya coach-sverige sier lösningen ill all i di huvud. Följ med ill en arbesförmedling där jobben ska komma med ankekraf. 3/2009 oberoende 1

2 INNEHÅLL 3/2009 Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Ukommer med fyra nummer per år. oberoende/rfhl Lagerlöfsgaan Sockholm Tel: Fax: Besöksadress: Lagerlöfsgaan 8 PG: I redakionen: Per Sernbeck Sonja Wallbom Camilla Svenonius Ansvarig ugivare: Sonja Wallbom För insän, ej besäll maerial ansvaras ej MEDLEMSKAP/ PRENUMERATIONER: Bli medlem i RFHL för 100 kronor/år och få grais prenumeraion på oberoende. Ring, posa, faxa eller mejla in din ansökan ill adressen angiven ovan. Observera a endas privapersoner kan bli medlemmar för 100 kronor per år. Föreag och organisaioner som vill södja RFHL bealar för e södmedlemskap valfri belopp över 100 kronor. Endas prenumeraion på oberoende kosar 145 kr/år för privapersoner, organisaioner och föreag. 3 Ledare 4 Job-seeking i Uppsala 8 De vill ha rä a röka på 13 Konsen a knäcka en människa del 1 18 Tableerna gjorde Ewa paranoid 20 Hinsehäxan: Till vem ska vi gå? 22 NärRingen ger anhöriga söd 25 Alla som använder Subuex kan lika gärna använda Suboxone 30 Gröna fingrar invig 32 Oberoende möer: Wolfgang Ruz 35 Så samspelar missbruk och depressioner 37 Familjehemme brann ingen ar ansvar 2 oberoende 3/2009

3 /ledaren LEDAREN losar och coacher är regeringens vapen mo den växande massarbeslösheen. Med konsul-mumbo-jumbo och lägre ersäningsnivåer skapas en förnedrande faigdom. Sonja Wallbom, ordförande i RFHL Coachad ill faighuse De är go om coacher och losar nu för iden. Ibland kan man näsan ro a den ena halvan av befolkningen ska coacha den andra. Frågan är försås från ill vad och om de hela ine bara är yerligare en låsasmanöver för a dölja spele med de arbeslösa. Så här skulle de kunna låa: Ska vi leka coach? JA, de gör vi! Vi leker a jag är coach och kan rolla fram jobb, fas de ine finns, och sedan är du en sån där i uanförskap som måse hållas sysselsa efersom du är så la. Och så gör vi de på engelska, för då kan de verka som om de får någon sors kvalie på nå vis. Fas när jag änker efer, så verkar de både fånig och kränkande. Jag begriper a de ine är så de går ill a få jobb, så jag vill ine leka den där leken. I så fall får du skylla dig själv! Du kan gå där och änka negaiv, och så får du inga pengar heller. Försök a leva på luf du, så får du se hur länge du kan gå omkring och vara så där negaiv. Eller så här: Ska vi leka coach? JA, de gör vi! Vi leker på engelska, så a jag får känna mig dum. Och så leker vi a jag är en produk som jag ska sälja. Och så änker jag posiiva ankar hela iden. För jag har ingen opposiional Reflex, och jag är ingen doomsayer heller. Kan vi ine a och boosa lie ihop? Och så kanske jag kan få hela kronor i månaden a slösa bor på ma och hyra och sån. För jag har minsann inga säljhinder! Om de ine vore så förfärlig skulle de kunna skraas å. Om de ine vore alldeles verklig a människor behandlas på dea sä, skulle man kunna ro a de var en nidbild av imporerad konsul-mumbojumbo. Nu ska också så kalla nya svenskar få losar från 3/2009 oberoende Arbesförmedlingen som ska få folk in i jobb. Och funkar de ine så förlorar man sin ersäning därför a de delar med ege ansvar, som Jämsälldhesminisern säger. Och måe de kunna engelska, så a de ine hemfaller å Role Rejecion, de vill säga a de skäms över a vara säljare av sig själva, för då ligger de illa ill! Den senase gruppen som ska löpa galopp i jaken på jobb är alla de som sår inför a bli uförsäkrade från Försäkringskassan. Regeringen sasar yerligare 17 miljarder som ska ersäa alla som ine längre bedöms som illräcklig sjuka för a få behålla sin sjukpenning. Man ska i sälle få ersäning i förhållande ill sin a-kassenivå, om man har någon, och lägsa belopp blir 220 kronor per dag. Sveriges Kommuner och Landsing, SKL, ycker a de är en srålande idé, därför a saen ar försörjningsansvare. De är en märklig reakion, därför a ingen som bor i Sverige kommer a klara sig på de all lägre ersäningsnivåerna. För samidig har vi ine haf så många som behöv försörjningssöd från Socialjänsen på 5 år. I vissa kommuner är ökningen mer än 200%. Arbeslöshessiffrorna siger och kommer a forsäa a göra så också näsa år. Alla inser a folk ine jobbar därför a de ine finns några jobb. Ändå ska man vingas a söka viss anal jobb per vecka under förnedrande former. Många fler kommer a leva i faigdom, därför a ersäningsnivåerna pressas ner. Visserligen sysselsäer man e viss anal coacher, men prise för dem som usäs för denna leksuga är hög. Och prise för samhälle är alla de miljarder som man från regeringen kallar för arbesmarknadssasningar och som i sälle skulle kunna fördelas på kommunerna för a både ge jobb och välfärd inom vårdsekorn och skolan. 3

4 Klämkäcka konsuler håller på a förvandla Arbesförmedlingens verksamhe ill en framgångseologisk experimenverksad. En anonym arbeslös i Uppsala vinar i dea insiderdokumen om e Sverige där späkning med gummisnodd har blivi en eablerad arbesmarknadsågärd. 4 oberoende 3/2009

5 /dokumen De ingår i job-kie Tierp är oren i norra Uppland med sloganen TIERP DÄR ALLT ÄR MÖJLIGT. E budskap som kan olkas både negaiv och posiiv har jag kommi ill insik om. I Tierp var 600 arbeslösa vingade a söka e och samma enkla jobb i Uppsala för a ine misa A- kassa eller socialbidrag. E sådan förfarande är ine bara förnedrande och kränkande uan i förlängningen uarmas både självkänsla och självförroende. I Uppsala har man nu på Arbesförmedlingen inse a många arbessökande som ägna mycke id å dea mekanisk-ekniska sä a skicka in jobbansökningar har blivi missmodiga i ron på a få e arbee. Därför har nu grupper med arbeslösa sas in i e EUprojek. På helid får arbeslösa lära sig a bland anna sara ege. Ine någon enkel lien redagarskurs uan med en ubildad markeing-lärare med lång erfarenhe under fem månader. I dessa fem månader ingår även prakik på olika arbesplaser. Jag är en av delagarna och ycker a kursen i sara ege är en mycke bra och grundläggande ubildning. Berakar med humor Alla i min grupp ycker a de har vari väldig givande a räffa varandra. Vi är en grupp människor som alla har mycke erfarenheer och kunskaper. De är dock lie olika åsiker om vad vi ycker om a vara vingade a gå kursen (annars får vi ingen A-kassa). En ycker a de är som a vara på en öppen ansal, en ycker a hennes kreaivie kommi igång, en ycker a de är kul med alla diskussioner. En bara älskar a vara på kursen. En blev sur redan försa veckan efersom han absolu ine acceperade a han som arbessökande skulle kallas produk. Han ansåg a han som arbessökande var en resurs och ine en produk. Han är forfarande sur och ycker a all snack om säljande bara är bullshi. Själv är jag en av de mes posiiva i gruppen efersom jag berakar en hel del inslag med en sor porion humor. Alla är säljare Vi har få lära oss a alla människor är säljare, ja fakisk även arbeslösa. A vara arbessökande är a vara säljare efersom vi ska marknadsföra och sälja oss själva menar kursledningen. I kursmomene job-seaking-index ingår en exklusiv inbunden jock bok om Säljhinder, en arbespärm, e kuver som de sår hough-zapper på, och som innehåller e gummiband, en gul prick och en korlek. Maeriale ser verkligen fashionabel u och jag har fråga vad hela kie kosar för varje delagare. De verkar vara en känslig fråga och jag har ännu ine få någo svar. Enlig job-seaking-kursen har arbeslösa säljhinder när de söker arbee precis som människor Gummibande. Dea kan säas på handleden och varje gång man exempelvis änk a sig en lae innan man ring på e arbee då drar man i gummibande och snärar ill sig själv för a brya vanan. Den räa gången är a förs ringa på e arbee och sedan belöna sig med lae. Gula Pricken. Nu kan de ju vara så illa a man har elefonfobi. Då kan man a den gula pricken ill hjälp. Gula pricken måse dock laddas posiiv förs. De görs genom a säa påden på någon eller någo man ycker om, exempelvis i pannan på sin kärase. När pricken är laddad placerar man den på elefonen. Då ska e mirakel inräffa, elefonfobin är som borblås för när man ser den gula pricken ska man fyllas med så mycke posiiva ankar a man med lähe lyfer luren och ringer en arbesgivare och söker arbee. Korleken. På varje kor noerar man e elefonnummer som ska ringas under dagen. Sedan lägger man hela korleken i vänser brösficka och under dagen bear man av koren genom a efer a ha ring e samal som sår på kore lägger man dea i höger brösficka. Är de om med kor på kvällen i vänser brösficka kan man känna sig nöjd och belöna sig med någo go. 3/2009 oberoende 5

6 som arbear med försäljning. De finns 12 säljhinder som beskrivs i boken och som kan avhjälpas genom olika ågärder med kogniiva beeende ekniker dvs. KBT för arbeslösa. Fakaruan ger en korfaad, inledande översik över de olv yperna av säljhinder illsammans med en nyckelegenskap som är förknippad med var och e. Tänka bor sorg Vår coach i job-seaking-index är en mycke akiv, leende kvinna som har e kroppsspråk som gör a de ser u som a hon sändig är på gym. Hon lär u olika rick som ska hjälpa oss a komma över våra säljhinder. Ibland med de hjälpmedel som finns i ankezappningspåsen. Job-seaking-kursen går u på a så ofa som möjlig ha e posiiv änk. Hur gör man då om man är ledsen frågade jag. Coachen svarade a de kan man änka bor. I mina gamla psykologiböcker kallas a änka bor för förrängning, men de var ju 100 år sedan jag läse dom där gamla psykologiböckerna. Nu har de kommi nya idéer. Man kan allid a ill ankezappa och boosa för a säa igång posiiva ankar hos sig själv enlig Job-seaking-index. pumpa. De är bara a Boosa, Boosa, Boosa om man vill peppa sig själv a höja presaionsnivå. Tros denna sasning som gjors genom dea EU-projek så måse vi yvärr vara realisiska och inse a alla kommer ine a få jobb i dagens lågkonjunkur hur vi än Boosar och ankezappar. Ine ens om vi flyar ill Tierp, ni ve oren i norra Uppland där all är möjlig, kan alla få arbee. Även i Tierp så är de så a om 600 personer söker samma arbee så är de 599 personer som kommer a å negaiv besked på sin ansökan. De är bara en på 600 som kommer a spränga ljudvallen. Jag har spräng ljudvallen är job-seeking-jargong för Jag har få jobb. De allra bäsa med dea EUprojek är a kursledningen verkligen har beona a de ine är någon skam a vara arbeslös. A vi med solhe ska presenera oss själva som arbeslösa. En av de kreaiva delagarna og fasa på dea budskap och iniierade en presenaion av sig själv: Hej jag heer Beng och är arbeslös (så börjar våra AA-möen). Anonym Arbeslös Självsmisk En snär med de gula Spränga ljudvallen Boosa är e begrepp för a öka sin egen förmåga a söka flera arbeen. Coachen förklarade a om du under denna vecka bara sök 5 arbeen men vill höja din arbessökarpresaion ill 8 näsa vecka då ska man Boosa. Hon knö nävarna, höll dom i bröshöjd och skö sedan u armarna. Hon upprepade denna rörelse och varje gång som hon skö u armarna sa hon Boosa sadig och akfas på samma sä kan man höra en del på gym säga pumpa, pumpa, Man kan allid a ill ankezappa och boosa för a säa igång posiiva ankar hos sig. korlek På koren skriver man ner 6 oberoende 3/2009

7 /dokumen Säljhinder n Domedagssiande (Doomsayer) Oroar sig, vägrar a olika risker. n Överförberedelse (Overpreparaion) Analyserar för mycke och handlar för lie. n Hyperprofessionalism (Hyper Pro) Besa av sin image. n Scenskräck (Sage Frigh) Är rädd för gruppresenaioner. n Rollförnekelse (Role Rejecion) Skäms över a vara säljare. n Obeslusamhe (Yielder) Är rädd för a ränga sig på andra. n Social osäkerhe (Social- Self-Consciousness) Skräms av kunder i högre samhällsklasser. gummibande och laa ankar på snask och kaffe skingras för vinden. n Vänseparering (Separaionis) Är rädd för a förlora sina vänner. n Familjeseparering Är rädd för förlora släkingarnas akning. uppgifer som ska uföras. E avklara kor kan firas med någo go. 3/2009 oberoende n Referensaversion (Refferal Aversion) Är rädd för a skada affärs- eller kundrelaioner. n Telefonfobi (Telephobia) Är rädd för a använda elefonen för prospekering eller markandsföra sig själv. n Reflexmässig opposiion (Opposiional Reflex) Avvisar försök ill rådgivning och vägledning. 7

8 DE VILL HA RÄT Försår vi ungdomskuluren och de nya argumenen för legalisering av hasch? Är Sverige på väg a inernaionaliseras eller har vi förlora rollen som normgivande vuxensamhälle? Döm själva när Oberoende ber några ungdomar och en socionomsuderande a ge sin bild under en manifesaion för legalisering av drogen. Mi i semeserider och med polisen på plas var skaran som anslui sig ill Sockholm Smokefes 2009 i Rålambshovsparken så lien a den knapp gick a hia. Men åsikerna var många. De som var där såg en chans a få ge medierna sin syn på cannabis och Folkhälsoinsiues planer på narkoikaklassning av den cannabisliknande nädrogen Spice. Både v och flera av de sora idningarna var på plas. Och Chriser Karlsson var där från KRIS för a visa a de finns mokrafer. Oberoende möe Andreas, Jonny och Hermes som alla menade a debaen om cannabis få slagsida och a de ill och med är vikig för yrandefriheen a slå e slag för hasche. 8 oberoende 3/2009

9 Rökfes E fyrioal personer möe upp för Sockholm Smokefes 2009 i Rålambshovsparken. T ATT RÖKA PÅ Andreas, 18: Alkohol är farligare n Varför är du här? Jag vill visa mi söd för saken. A de ska vara legal med Spice, Mojo och Genie i forsäningen också, de är legala idag. Jag har pröva alla re. Jag är ine regelbunden användare och har bara posiiva upplevelser. Jag har ine heller hör alas om någon som må dålig av Mojo och Genie. Spice har jag hör a någon mådde dålig av, men jag ve ine på vilke sä, säger Andreas. 3/2009 oberoende n Vad ycker du om cannabis? De flesa är här för a de vill ha en legalisering av de? Jag ycker man ska legalisera. Om alkohol är okej, ska cannabis vara de också. Man kan verkligen ifrågasäa Sysembolages verksamhe efersom alkoholism är e mycke sörre problem än cannabismissbruk. Jag har egen erfarenhe av alkoholism i min familj och vänner som är rikig illa ue. n Är de rä väg då a legalisera cannabis? Borde man ine isälle förbjuda alkohol? De skulle ju ine gå. De blev ju kaos när man försöke med de en gång i iden. Och så handlar de lie om vad man kan a ansvar för själv. De är hel ologisk a de ena är illåe idag men ine de andra. Alkohol påverkar så många andra run en själv. De blir ine på samma sä med folk som röker cannabis. De blir 9

10 Jonny, är olagl Ine orolig Andreas oroar sig ine för polisen. ine lika arga och farliga som de som dricker för mycke. De är ren maemaik: om folk använde cannabis isälle för alkohol, skulle de hel enkel ine finnas lika många ledsna människor. n Ska man legalisera unga droger också, ycker du? Nej! De är så pass farlig. Harm reducion skaderedukion E narkoikapoliisk synsä som ar sin ugångspunk i a de är vikig a se ill a minimera skadorna från missbruke när de pågår. 10 Man kan dö försa gången man använder dem ill exempel. Cannabis är mindre dödlig än alkohol. n Vad gör ni om polisen kommer hi idag? Jag är ine orolig. Jag har vari så öppen om min aiyd genemo anhöriga och andra. Dessuom sier vi ju bara här, vi använder ingening. n Alla här vill ine vara med på bild, men du vill? Jag vill säga vad jag ycker, sprida e budskap. Vi borde legalisera och reglera cannabis precis som alkohol, säger Jonny. n Hur? Tänk dig a man säljer cannabis på samma sä som alkohol, för personer över 20 och ar u ska. Idag är de sörre risker när 14-åringa köper cannabis från skumma dealers som erbjuder yngre droger. De säer ungdomarna i en farlig sis och kan lä bli en väg in i yngre missbruk! Dealers är inga jusa yper. Dessuom är de så a när cannabis är olaglig precis som yngre droger, så ger de fel signaler: de blir psykologisk svårare a skilja cannabis från unga droger, som heroin, efersom båda är ungefär lika olagliga i innehav allså lika farliga, ror unga lä. Och prövar då kanske yngre droger, som de annars hade vari med veksamma ill. n Men folk ve väl a heroin är farligare? Nej, när ungdomarna få så många lögner om droger levererade ill sig under så många år a cannabis är livsfarlig, och man uppäcker a de ine är de då vill man vea mer. Om andra droger också. Skolan, polisen ger fel informaion. n Hur borde informaionen se u? Den ska vara informaion, ine desinformaion! Ta ill exempel den här befängda skrönan om Apelsinmannen som man drar för eleverna i så många skolor. En oberoende 3/2009

11 19: A cannabis ig ger fel signaler 3/2009 oberoende propaganda Jonny ycker a skolan skrämselpropagerar. Kriminaliseringen är inkörsporen ill yngre droger. polisman sår och beräar om en kille som röke cannabis för försa gången och sedan rodde a han var en apelsin. Och försöke skala av sig skinne. Alla, lärare och poliser, påsår sig vea a han finns, men ine var och ine vad han heer. Jag undrar hur länge man dragi den här vandringssägen för skolelever uan a kunna visa a de sämmer. Vi vänder oss mo a de är skrämselpropaganda i skolorna som ine minskar riskerna för oss, uan ökar dem. All kan förebyggas med kunskap, ine med desinformaion. n Varför väljer du a engagera dig i de här? Jag ycker a de är vikig a de blir rä, annars appar unga förroende. Jag har också e allvarlig personlig argumen, en av mina föräldrar är alkoholis, och de är sörre risk för mig a bli alkoholis om jag dricker än a bli cannabismissbrukare om jag röker. Dessuom lägger samhälle för mycke resurser på a bekämpa cannabis, resurser som kan användas ill a bekämpa yngre droger. De är ine cannabis som är inkörsporen ill yngre missbruk, de är kriminaliseringen. Vi är flera grupper i samhälle som håller med om dea. Vanlig folk föredrar ju lagliga droger framför olagliga! n Vad är unga droger för dig? De som ger kroppsskada, leder ill aggressivie och medför en överhängande risk för beroende. All som är mildare än alkohol borde legaliseras. Sedan är de ju vanlig förnuf som får avgöra hur cannabis ska användas. Man är ju ine full på jobbe eller när man har hand om sina barn. Försök a sika på samma regler som med alkohol: ine på jobbe, ine med barn. Men de är ju abu a a upp de över huvud age. De har blivi som en religion, de här a kaegorisk säga nej ill ALLA droger. Uom alkohol, en av de farligase. 11

12 Hermes, 33: Narkoikapoliik borde bygga på jämlikhe n Ska cannabis bli fri? Jag är emo a cannabis är kriminalisera. Jag ycker a de ska legaliseras, men regleras. Någo liknande som Sysembolage. De är ju ros all en mindre skadlig drog. n Men går de ihop med den kulurella bilden av Sverige? A vi går ill syseme och köper en påse knark på fredagsefermiddagen? Bilden av Sverige är ine bara en. Som vi ser här idag, vi som samlas här i parken, de är en mångfaceerad bild. Sverige har blivi modernisera. n Varför legalisering? De finns många argumen. Genom kriminaliseringen finansierar vi indirek den organiserade brosligheen. Vilke ingen vill. Dessuom kan man ifrågasäa hur effekiv de är a ge folk böer och fängelse för a moverka missbruk isälle för behandling och hjälp. Vad som är mes human och kosnadseffekiv. De är försås mer human a ge människor hjälp, men framför all är de en mer ineffekiv meod a ge folk böer om man vill få dem a slua använda cannabis. n Är de ine e sor hopp mellan a sudera ill socionom och sia här i parken och förespråka legalisering av cannabisbruk? Nej, de ycker jag ine. Och de som undervisas på ubildningen är ine alls enbar kriminalisering eller legalisering den mosäningen. Harm reducion exiserar knapp i media, men exiserar i allra högsa grad i en kurs på universiee. Jag ycker hel enkel a alkohol och cannabis ska jämsällas juridisk. n Vill du också se yngre droger legaliseras? De finns argumen man skulle kunna föra för legalisering oavse subsans, efersom haneringen gynnar den organiserade brosligheen. Men de argumen jag hör rör främs cannabis. n Du upplever ine a de är mosägelsefull a visa de här åsikerna när du vill jobba med människor som få problem med knark? De här frågorna är visserligen abubelagda, men därför borde de diskueras mer. Och de som använder cannabis har en demokraisk räighe a uala sig om dea som grupp, även om de är olaglig. Men de är klar för en socialsekreerare är de svår a uala sig så här, både i jänsen och priva. Socialjänsen är ju lagreglerad. De har ju hän a socialsekreerare blivi ufrysa efer a ha gjor ualanden ill exempel om legalisering av prosiuion. De finns säker sådana risker också när de gäller narkoika. n Ni är ine så många här idag varför är de vikig för dig a dela i manifesaionen? Jag är för yrandefrihe. De är Narkoikapoliiken handlar om a konrollera en grupp. sor skillnad på bro där någon skadar någon annan och bro som bara riskerar a skada en själv. Här har Sverige gå ifrån en vikig gammal räsprincip när man kriminaliserar någo som bara drabbar en själv. Jag och säker många andra vill se en narkoikapoliik som bygger på jämlikhe så är de ine idag. Om narkoikapoliik handlar om a konrollera farliga subsanser så är de mins sag paradoxal a alkohol och obak är lagliga medan cannabis och många andra droger är kriminaliserade. Ingen har än så länge dö av cannabis vilke man definiiv ine kan säga om alkohol och obak. Rävisan gör undanag för majorieskulurens vanor medan minorieens vanor kriminaliseras. Dagens poliik bygger allså ine på hur farliga droger är uan på a de som använder droger är underordnade. Narkoikapoliiken handlar ine om a konrollera farliga droger uan är e sä a konrollera en underordnad grupp. Narkoikapoliiken är en vriden kulurpoliik, en konrollmekanism. Tex & foo: Camilla Svenonius Hermes heer egenligen någo anna. Spice n En örblandning som doppas i e syneisk ämne. Ger e cannabisliknande rus. n De sju cannabinoider som Spice kan innehålla har efer räffen i Rålambshovsparken hunni förbjudas på inrådan av Folkshälsoinsiue. n Förordningen med förbude rädde i kraf den 15:e sepember. 12 oberoende 3/2009

13 /dokumen I en arikelserie med början i dea nummer skriver Malin Widerlöv om den byråkrai vi har i Sverige och hur samhälles regelverk förhindrar åerhämning. Hon skriver uifrån egna erfarenheer som hemlös, psykisk sjuk och narkoikaberoende. 3/2009 oberoende 13

14 De här är min hisoria År 2001 var jag en nyskild, ensamsående mamma med re barn, vå av dem med neuropsykiariska funkionshinder. För a kunna forsäa arbea med min firma blev jag vungen a flya närmare min mamma, för a få hjälp med barnen. I samband med denna fly, husköp, för mycke arbee med firman och ärd av en uppsliande skilsmässa blev jag dessuom våldagen och fick en svår och aku livskris. I samband med denna kris blev jag inlagd på psykiarisk klinik och mi socioemoionella sammanbro var e fakum. Jag mise mina re barn och konaken med min övriga familj, mina vänner och hela mi sociala näverk, jag blev hemlös, jag gjorde sju allvarliga självmordsförsök inom loppe av 13 månader och har 180 sidor journal från bara de försa vå åren. Jag var en så kallad särskil vårdkrävande paien och hade ofas exra personal och kliservak. Jag skar mig, svalde glasbiar och obak, o m e elefonkor lyckades jag pea i mig vid någo illfälle. Jag ände eld på mig själv, jag soppade upp rasiga glödlampor i underlive.. När jag läser mina journaler idag och ska försöka idenifiera mig med den kvinna som beskrivs är de omöjlig. De var ine jag Jo, de var jag under exrem ung medicinering. Psykiarin höll på a kosa mig live. Den unga medicineringen gjorde mig frukansvär sjuk. När jag brö med psykiarin och isälle valde a självmedicinera mig med illegal amfeamin, var de försa sege på väg illbaka ill live, ill e värdig liv. Jag ve a dea kan låa vansinnig men sådan är min hisoria och de är den jag beräar. De senase åren har vari en resa mo e värdigare liv min väg ill åerhämning och även om jag ine önskar någon människa a behöva gå igenom de jag har gjor skulle jag ine vilja leva uan a få vara den jag har blivi! Jag är där jag är idag ros myndigheer och vårdinsiuioner ine ack vare dem. Malin Widerlöv 14 oberoende 3/2009

15 /dokumen Konsen a knäcka en människa del 1: Elbolage 3/2009 oberoende För a bli skriven på församlingen krävs a du är konsaera bosadslös. Vinern och våren 2004 var jag skriven på församlingen i Marks kommun. Jag visades i en husvagn uan värme och vaen. Husvagnen fungerade som vindskydd och de var is på insidan av fönsren när jag vaknade på morgnarna. Jag sov med dubbla mössor och full påklädd på alla vis. Samidig blev jag, hel oveandes, påförd elkosnader från e av våra sörre svenska elbolag. Olika summor debierades mig varje månad, från en adress där jag idigare bo och som jag ve nu i eferhand sod hel om. Efersom jag saknade posadress fick jag heller inga räkningar men jag var också så pass psykisk sjuk a jag förmodligen ändå ine hade orka bry mig, även om jag hade få veskap om dessa fakuror. Umä varje månad När jag senare försöker a ag i dea och ville vea hur summorna uppsod, vilke underlag elbolage haf för debieringen, får jag vea a elbolage sål skulden ill en inkassofirma och ine längre kan få fram några daa kring ärende. När jag då vänder mig ill akuell inkassofirma får jag besked a de bara har köp skulden och ine kan reda i vilke underlag som ligger ill grund för summorna. Under iden jag var hemlös, svår sjuk och akiv sprunarkoman hade jag blivi uppsök av en delgivningsman från polisen och skrivi under handlingar. Dea räknas nu som om jag godkän fakurorna och de är för sen a besrida dem. Kronofogden mäer u min inkoms varje månad, vilke beyder a jag lever på exisensminimum 15

16 Pengar som ska gå ill sonen mäs u av Kronofogden och varken har möjlighe eller får lov a buffra några pengar. Tack vare a jag har en hemmaboende son med funkionshinder som jag får ekonomisk ersäning för, är umäningen möjlig. Pengar som ska gå ill sonen mäs u av Kronofogden. Kan ine räffa sonen Jag har också en yngre son som bor näsan 60 mil ifrån mig som jag sällan har råd a räffa och jag får ine höja mi förbehållsbelopp (summan man får behålla efer umäning) med hänsyn ill umgängesresor, så jag och den lie äldre hemmaboende sonen lever allså en bra bi under exisensminimum ack vare a jag vägrar slua räffa min yngse son, ros a vi saknar pengar. Jag har nyligen flya ill en mindre lägenhe på vå rum och kök med lägre hyra, än rerummaren inne i san. En fly är allid förknippad med exra ugifer, dubbelhyror och anna så vår ekonomiska siuaion är hemsk och jag har ine kunna räffa min yngse son på snar vå månader och har inge hopp om a kunna göra de den närmsa iden heller. Igår, den 8 sepember 2009, fick jag e brev från en svensk elleveranör. Samma bolag som passade på a sko sig på mig när jag var hemlös och räslös, fas med ny namn. Jag som precis är nyinflyad och nu har få kallhyra a beala ill bosadsbolage isälle för varmhyra, måse numer köpa elvärme från priva bolag. Bolage som levererar el ill de område jag flya ill har gjor en krediprövning på mig med negaiv resula (deras ege ordval) och jag ombeds nu a omedelbar beala in 5700 kronor i deposiion. Kronofogden ar si Jag ringde ill elbolage idag och frågade om jag kunde få beala in dessa 5700 kronorna som e försko isälle för deposiion. Då kunde jag använda dessa pengar ill a finansiera min el under kommande viner och kanske beala in en mindre förskossumma varje månad e ag framöver, om de var rädda för a jag skulle slarva med bealningen. Men icke! Och även om jag sa upp lägenheen, sängde av elen 16 oberoende 3/2009

17 /dokumen från och med idag, kunde jag ine slippa deposiionen, fick jag besked om. Om jag ine omedelbar bealade in 5700 kronor, skulle jag bli skyldig elbolage dea och de skulle skicka räkningen ill Kronofogden om jag ine bealade. Jag har idigare försök a få hjälp på socialbyrån i kommunen när liknande hopplösa siuaioner har inräffa men de säger blank nej ill a hjälpa mig. Jag deklarerar ju för mer än exisensminimum och de ar ingen som hels hänsyn ill vår fakiska ekonomi. De som sår på deklaraionen gäller. Vad jag sedan får behålla efer a Kronofogden har dragi si de bryr de sig ine om. Uan el och vaen Jag är arg och ledsen över a samhälles regelverk och byråkrai illås knäcka människor. De räcker ydligen ine a svensk regelverk hindrar min yngse son, som redan är e usa barn, a få räffa sin mamma och sina syskon (han har haf de uff med familjehemsviselser och anna p.g.a. mi sammanbro), uan nu ska även mi andra barn (som redan lever under vidriga ekonomiska förhållanden) dessuom leva uan elekrisk ljus, värme och varmvaen? Hans funkionshinder gör dessuom a daorn är oerhör vikig för honom och daorn drivs ju som bekan av el. Jag har ingen bil och här finns ingen allmän väsuga, uan vämaskinen finns inne i bosaden men uan el kan jag ine väa heller. Ska jag behöva resa på bussen med smusväen och be a få väa hos någon bekan? Vad jag får behålla efer a Kronofogden dragi si bryr de sig ine om. Skuldfri om 207 år Jag gör verkligen så go jag kan. Jag gör mi bäsa. Man kan ine göra mer än si bäsa väl? Eller vad gör jag för fel? Jag bealar så mycke jag kan varje månad, på de skulder som uppsod i samband med mi sammanbro. I den här aken ar de 207(!) år innan jag blir skuldfri. Socialjänsen vill ine hjälpa mig med varken pengar eller ågbiljeer så a jag kan räffa min yngse son regelbunde. Jag arbear så mycke jag orkar och kan men oavse hur mycke jag arbear, får jag enbar behålla exisensminimum vilke omöjliggör besparingar för oförusedda ugifer. Gud har välsigna mig med en sark ro, besynnerlig envishe och ales gåva och efer e lång samal med en person på elbolage i morse, där jag förklarar a jag agi mig ur e narkoikamissbruk, a jag vari hemlös och a jag kämpar för a bygga upp en rygg illvaro för mig och min son med funkionshinder, men a deras begäran gör de omöjlig för mig, valde personen jag praade med a gå vidare ill sin chef och beräa för denne om min siuaion. Efer e lång samal och diskussioner fram och illbaka sluade de hela med a elbolage srök sin begäran på 5700 kronor. Jag är allså nu berodd a få el uan vare sig deposiion eller förskosbealning. Jag blev självklar glad över dea men mes av all är jag ledsen över a jag ens fick e sådan krav och a elbolage sparkar på dem som redan ligger. Dessuom samma elbolag som driver in skulder jag omöjligvis kan ha orsaka under iden jag var hemlös och frös i husvagnen. Rädd för myndigheer Behöver jag nämna a de var obehaglig a gå ill brevlådan i morse? För ros a jag är löjlig skösam, helnykeris, vegearian, krisen och fliig kyrkobesökare med en näsan menlös livssil, är jag fakisk rädd för svenska myndigheer. De har hän så många ovänade och obehagliga saker under de här senase fem, sex åren som jag har kämpa för a åerfå e värdig liv för mig och mina barn, a jag förvänar mig vad som hels från samhälles byråkraer, myndigheer och sörre föreag. Malin Widerlöv 3/2009 oberoende 17

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Ingen medicin kan bota ett trauma 4/2009 oberoende. Hälsofrågan blev politik. Socialjouren tog mitt barn!

Ingen medicin kan bota ett trauma 4/2009 oberoende. Hälsofrågan blev politik. Socialjouren tog mitt barn! n Spruubye: Hälsofrågan blev poliik n En mors skräck: Socialjouren og mi barn! 4/2009 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Barnperspekiv Samhälle är ingen

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård n RFHL-kongressen: Inger Forsgren ny ordförande n Psykvård: En dåres dagbok 2/2012 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för Räigheer, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. Tips & rix Så fixar du en

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin n Jannes svåra id: Bosödjarna unyjade mig n Nya FRIO: Full far med ny syrelse 4/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Dokumen En kokerskas kamp mo kommunen

Läs mer

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv n X-cons: Kjells ma är som medicin n Kvinnojour: RFHL reser ill Isanbul 3/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vården Bemöande färga av fördomar riskerar

Läs mer

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende!

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende! n Nedrappning: Trappa upp live isälle n Biverkningar: Dea händer i kroppen 2/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. TEMAnummer All om läkemedelsberoende!

Läs mer

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN MJÄLTBRANDS VARNING! OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN Om du eller någon du känner har sympom som beskrivs i denna broschyr åk ill närmase sjukhus omedelbar! VILKA ÄR TECKNEN OCH SYMPTOMEN ATT SE

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Bygget är det roligaste vi gjort

Bygget är det roligaste vi gjort d r ö m h u s1 Humlebacken. E Karlsonhus på 1,5 plan med sammanlag 218 kvadrameer. Här bor Mikael och Viveka Gulda med barnen Josefin, 17 år, och Max, 14 år, sam de vå heliga birmakaerna Beckham och Hamle.

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen ISSN: 1652-7054 Marfans Syndrom och andra marfanliknande illsånd Medlemsbullein för Svenska Marfanföreningen 4 / 2013 h c o l u J! d r o Å G y N Go Jubileumsidning, Marfanföreningen 20 år! Syrelsen Hör

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen

Läs mer

Jag klarar mig inte utan en rostfri bänk. Matkreatören Hannu Sarenström:

Jag klarar mig inte utan en rostfri bänk. Matkreatören Hannu Sarenström: Hannus ö är mysig lanlig, med surgolv och hur myce arbesyor som hels. De änns verligen a de bor någon som älsar a laga ma här. Mareaören Hannu Sarensröm: Jag larar mig ine uan en rosfri bän 36 all om Kö

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej!

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! HÖSTEN 2013! a g n ä l r e Ef Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! Inspiraion a hia jus din unika energikälla För e magisk liv Carolinas fina kalender och dagbok hjälper dig a skapa di drömliv Moivaion

Läs mer

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE 18 Rörmokaren Joseph Baromgo kommer från en by nära oljefälen. Han säger a de som bor här är förlorarna, men han ror a Uganda som land kommer a bli rikare. 19 OLJA TILL VARJE PRIS Tex & Bild: Linus Karlsson

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Säskild ubildning fö vuxna I KATRINEHOLM OCH VINGÅKER Kunskape och fädighee fö ETT GOTT LIV www.viadidak.se Telefon: 0150-48 80 90, 0151-193 00 E-pos: info@viadidak.se Viadidak ä en gemensam fövalning

Läs mer

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg i Varberg Lördag 7/1 kl.1-15 Söndag 8/1 kl. 1-16 Gallerian lördag kl. 1-16 söndag kl. 1-16 Foo: Annelie Billing/Raja for you Ränderna går aldrig ur på Polarn O. Pyre! sid 4 All från sopunnor ill klassiska

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

bra boende Mer än Nr 2/2006

bra boende Mer än Nr 2/2006 Mer än bra boende Nr 2/2006 Vi ska skapa Sveriges bäsa allmännyiga bosadsbolag! HFAB är e av Sveriges io sörsa allmännyiga bosadsbolag och Halmsads i särklass sörsa hyresvärd. Vi har e rekordår bakom oss

Läs mer

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse Nr 2 2014 Årgång 2 Vä l ko m m e n i n i l l e r u m fö r h e l a l i ve! ÄNGLAMARKEN om a vårda Guds skapelse ÖPPNING Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill, jorden vi ärvde Änglamark, skona

Läs mer

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8 VÄNSKAPSid 11 13 UNIVERSEN # 7 december -11 årg 42 En idning för Uppsala universies medarbeare 20 år av Bara upploppe kvar för rekor och prorekor Sid 4 Sudener ar plas som menorer Sid 8 Han jobbar allra

Läs mer

skattjakt! Gissa politikerna! Tävling:) bästa livsplatsen 2011 Följ med på Stroke Så når du vården Dans du kan rädda liv riv ur och spara

skattjakt! Gissa politikerna! Tävling:) bästa livsplatsen 2011 Följ med på Stroke Så når du vården Dans du kan rädda liv riv ur och spara h ö s bäsa livsplasen 2011 Sroke du kan rädda liv Så når du vården riv ur och spara Dans för alla åldrar Följ med på skajak! Tävling:) En invånaridning ill dig i Halland Gissa poliikerna! Långsam farväl

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum & Naurum Väservik -där Kulur och Naur mös SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum www.vaserviksmuseum.se Väserviks Museum Skolprogram Smide Prova a smida en hasp eller anna enklare

Läs mer

Spa. När Lotta Hellman ska förklara vad hon menar med sinnlighet. reslust tema spa

Spa. När Lotta Hellman ska förklara vad hon menar med sinnlighet. reslust tema spa reslus ema spa Spa SPANING PÅ Sinnlighe och upplevelse är de vikigase ingredienserna i en lyckad spaviselse för spa experen Loa Hellman. Här ipsar hon om några sällen där hon har hia jus dea. Tex Peer

Läs mer

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 UNIVERSEN # 1 februari -13 årg 44 En idning för Uppsala universies medarbeare Tema: Öppen illgång Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 Åsiker går isär om slopa bidrag Sid 4 5 Klarecken för Campus Goland

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en edagogisk sudie av begre som beskriver miljön TCO Uveckling AB, Disanslaboraorie, Raor 999: Sefan Junesrand, Inés Leal, Camilla Edvinsson & Tone Perelius "De kvaliaiva

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6 UNIVERSEN #2 mars -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Snabba dopingeser Sid 9 Oellokören övar för full Sid 15 Resurs för Rysslandssudier Sid 4 6 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare UNIVERSEN #3 april -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Träffsäker rekryering FOTO: STAFFAN CLAESSON SON Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/. Nyiga länkar på www.uu.se/inern KARRIÄRVÄGAR

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv

UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv UNIVERSEN #3 april -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Merier i porföljen Sid 7 Hur alar poliiker i Almedalen? Sid 13 De kan kaasrofer Sid 4-5 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och nyiga

Läs mer

bra boende Mer än Nr 3/2006

bra boende Mer än Nr 3/2006 Mer än bra boende Nr 3/2006 Vi bygger en sad Trång men rivsam i sudenlyan. Fia Johansson har flya från Sockholm ill Halmsad. Hon pluggar på Högskolan. Kaen heer Lakris. där människor växer HFAB har illdelas

Läs mer

Lunds universitets magasin Nr 2 2011 Klassfrågan het igen... LU startar stiftelse i USA

Lunds universitets magasin Nr 2 2011 Klassfrågan het igen... LU startar stiftelse i USA LUM Lunds universies magasin Nr 2 2011 Klassfrågan he igen... LU sarar sifelse i USA omsvärmad En dealjskiss ill eaerridån i Medborgarhuse i Hägersen (1957). 1947 års kvinna Ovan: E idig självporrä (1943)

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

bra boende Mer än Nr 1 / 2007

bra boende Mer än Nr 1 / 2007 Mer än bra boende Nr 1 / 2007 HFAB:s vd Jonas Hansson i samspråk med personal som ubildas för a kunna ge ökad service ill hyresgäser 65+. Mycke på gång i områdena De gångna åre har vari e fanasisk år för

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Thomas Gull Kinds Järn ordförande 0706-09 36 64. Sture Björk Vianor kassör 0730-39 44 64 STYRELSEN. Preem Per Bynander ICA Kvantum suppleant

Thomas Gull Kinds Järn ordförande 0706-09 36 64. Sture Björk Vianor kassör 0730-39 44 64 STYRELSEN. Preem Per Bynander ICA Kvantum suppleant Svenlju nga pa k Svenlju nga Kö pin de l ee gh an & e ic rv Se Hos oss är de läare a sara föreag Thomas Gull Kinds Järn ordförande 0706-09 36 64 Sure Björk Vianor kassör 0730-39 44 64 STYRELSEN Carlén

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra Sverige Nr 1/12 Informaion från Sera i Sverige familjen Sera säer renderna Nya Sera S 515 HD och S 516 HD Pärlor i ComforClass Sidan 2 Euro 6-moor i Sera Nu går de a få Sera med Euro 6-moor och ny växellåda

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

En vecka i regimens fängelsehålor

En vecka i regimens fängelsehålor 18 Joakim Medin greps av Syriens säkerhesjäns under en reporageresa. 19 En vecka i regimens fängelsehålor Joakim Medin om vrålen från oryr och spele bakom frisläppande Under en reporageresa ill Qamishlo,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

särtryck ur TechWorld nummer 7/ 8 / 9 2012 ANALYS ANALYS windows server 2012 skolan

särtryck ur TechWorld nummer 7/ 8 / 9 2012 ANALYS ANALYS windows server 2012 skolan särryck ur TechWorld nummer 7/ 8 / 9 2012 windows server 2012 skolan Tex: Henrik Elmsjö WINDOWS SERVER 2012 SKOLAN Lekion 1: Nyheer i Hyper-V och näverk Under hösen släpper Microsof Windows Server 2012.

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

TESTET NIO NAS-ENHETER

TESTET NIO NAS-ENHETER Snabbf TESTADE NAS-ENHETER Raid 5-enheer Dell Powervaul 725N DTC NAS Xeon 3000 Iomega NAS A305m Övriga DTC NAS P4 2400C ICP Microsorage NAS-2000 Lacie Eherne Disk Linksys EFG-120 =Bäs i es DTC NAS XEON

Läs mer

Studieförbundet Vuxenskolan

Studieförbundet Vuxenskolan För anmälan och mer informaion: 0410-184 25 sv.se/sodersla soderla@sv.se 1 Sudieförbunde Vuxenskolan Sudieprogram hösen 2015 Vellinge Psykiariveckan 5-11 okober Läs mer på sid. 7 Anmäl och mer info www.sv.se

Läs mer

RUNÖ PERSONALUTBILDNINGAR

RUNÖ PERSONALUTBILDNINGAR RUNÖ PERSONALUTBILDNINGAR prfessinell ch prisvärd samrdning persnlig uveckling & kreaiva möen Runö ch LO har en lång gemensam hisria. Redan 1952 sarade LO facklig kursverksamhe på Runö, sm ligger i Sckhlms

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande REVISIONSMYNDIGHETEN Konroll av den förvalande myndigheens eferlevnad av arikel 125.4 c rörande bedömning av risken för bedrägerier och effekiva och proporionella besämmelser om bedrägeribekämpning för

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s Internkontrollplan 2015 (utdrag ur LOGGEN) till styrelsemöte 20150924

BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s Internkontrollplan 2015 (utdrag ur LOGGEN) till styrelsemöte 20150924 () 36 Finansiella risker/redovisningsrisker Pågår () 32 Finansiella risker/redovisningsrisker Saus Konroll vid näsa inerna Ärende säng BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s (udrag ur LOGGEN) ill syrelsemöe

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

Vad sägs om att snygga till en ö? Och ragga kunder på Strand! Drömmer du om nya kunder? Så här ser du till att träffa dem!

Vad sägs om att snygga till en ö? Och ragga kunder på Strand! Drömmer du om nya kunder? Så här ser du till att träffa dem! Vad sägs om a snygga ill en ö? Och ragga kunder på Srand! Nu behöver du ine gå över ön efer nya kunder. Helgen den 17-18 mars slår vi upp dörrarna ill Öliv 2012, Golands nya boendemässa på Wisby Srand.

Läs mer