SKÄRP DIG! I det nya coach-sverige sitter lösningen till allt i ditt huvud. Följ med till en arbetsförmedling där jobben ska komma med tankekraft.

Transkript

1 n Hinsehäxan: Vi är ine lika inför lagen! n Tramadol-besvär: Blev paranoid av ableerna 3/2009 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. SKÄRP DIG! I de nya coach-sverige sier lösningen ill all i di huvud. Följ med ill en arbesförmedling där jobben ska komma med ankekraf. 3/2009 oberoende 1

2 INNEHÅLL 3/2009 Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Ukommer med fyra nummer per år. oberoende/rfhl Lagerlöfsgaan Sockholm Tel: Fax: Besöksadress: Lagerlöfsgaan 8 PG: I redakionen: Per Sernbeck Sonja Wallbom Camilla Svenonius Ansvarig ugivare: Sonja Wallbom För insän, ej besäll maerial ansvaras ej MEDLEMSKAP/ PRENUMERATIONER: Bli medlem i RFHL för 100 kronor/år och få grais prenumeraion på oberoende. Ring, posa, faxa eller mejla in din ansökan ill adressen angiven ovan. Observera a endas privapersoner kan bli medlemmar för 100 kronor per år. Föreag och organisaioner som vill södja RFHL bealar för e södmedlemskap valfri belopp över 100 kronor. Endas prenumeraion på oberoende kosar 145 kr/år för privapersoner, organisaioner och föreag. 3 Ledare 4 Job-seeking i Uppsala 8 De vill ha rä a röka på 13 Konsen a knäcka en människa del 1 18 Tableerna gjorde Ewa paranoid 20 Hinsehäxan: Till vem ska vi gå? 22 NärRingen ger anhöriga söd 25 Alla som använder Subuex kan lika gärna använda Suboxone 30 Gröna fingrar invig 32 Oberoende möer: Wolfgang Ruz 35 Så samspelar missbruk och depressioner 37 Familjehemme brann ingen ar ansvar 2 oberoende 3/2009

3 /ledaren LEDAREN losar och coacher är regeringens vapen mo den växande massarbeslösheen. Med konsul-mumbo-jumbo och lägre ersäningsnivåer skapas en förnedrande faigdom. Sonja Wallbom, ordförande i RFHL Coachad ill faighuse De är go om coacher och losar nu för iden. Ibland kan man näsan ro a den ena halvan av befolkningen ska coacha den andra. Frågan är försås från ill vad och om de hela ine bara är yerligare en låsasmanöver för a dölja spele med de arbeslösa. Så här skulle de kunna låa: Ska vi leka coach? JA, de gör vi! Vi leker a jag är coach och kan rolla fram jobb, fas de ine finns, och sedan är du en sån där i uanförskap som måse hållas sysselsa efersom du är så la. Och så gör vi de på engelska, för då kan de verka som om de får någon sors kvalie på nå vis. Fas när jag änker efer, så verkar de både fånig och kränkande. Jag begriper a de ine är så de går ill a få jobb, så jag vill ine leka den där leken. I så fall får du skylla dig själv! Du kan gå där och änka negaiv, och så får du inga pengar heller. Försök a leva på luf du, så får du se hur länge du kan gå omkring och vara så där negaiv. Eller så här: Ska vi leka coach? JA, de gör vi! Vi leker på engelska, så a jag får känna mig dum. Och så leker vi a jag är en produk som jag ska sälja. Och så änker jag posiiva ankar hela iden. För jag har ingen opposiional Reflex, och jag är ingen doomsayer heller. Kan vi ine a och boosa lie ihop? Och så kanske jag kan få hela kronor i månaden a slösa bor på ma och hyra och sån. För jag har minsann inga säljhinder! Om de ine vore så förfärlig skulle de kunna skraas å. Om de ine vore alldeles verklig a människor behandlas på dea sä, skulle man kunna ro a de var en nidbild av imporerad konsul-mumbojumbo. Nu ska också så kalla nya svenskar få losar från 3/2009 oberoende Arbesförmedlingen som ska få folk in i jobb. Och funkar de ine så förlorar man sin ersäning därför a de delar med ege ansvar, som Jämsälldhesminisern säger. Och måe de kunna engelska, så a de ine hemfaller å Role Rejecion, de vill säga a de skäms över a vara säljare av sig själva, för då ligger de illa ill! Den senase gruppen som ska löpa galopp i jaken på jobb är alla de som sår inför a bli uförsäkrade från Försäkringskassan. Regeringen sasar yerligare 17 miljarder som ska ersäa alla som ine längre bedöms som illräcklig sjuka för a få behålla sin sjukpenning. Man ska i sälle få ersäning i förhållande ill sin a-kassenivå, om man har någon, och lägsa belopp blir 220 kronor per dag. Sveriges Kommuner och Landsing, SKL, ycker a de är en srålande idé, därför a saen ar försörjningsansvare. De är en märklig reakion, därför a ingen som bor i Sverige kommer a klara sig på de all lägre ersäningsnivåerna. För samidig har vi ine haf så många som behöv försörjningssöd från Socialjänsen på 5 år. I vissa kommuner är ökningen mer än 200%. Arbeslöshessiffrorna siger och kommer a forsäa a göra så också näsa år. Alla inser a folk ine jobbar därför a de ine finns några jobb. Ändå ska man vingas a söka viss anal jobb per vecka under förnedrande former. Många fler kommer a leva i faigdom, därför a ersäningsnivåerna pressas ner. Visserligen sysselsäer man e viss anal coacher, men prise för dem som usäs för denna leksuga är hög. Och prise för samhälle är alla de miljarder som man från regeringen kallar för arbesmarknadssasningar och som i sälle skulle kunna fördelas på kommunerna för a både ge jobb och välfärd inom vårdsekorn och skolan. 3

4 Klämkäcka konsuler håller på a förvandla Arbesförmedlingens verksamhe ill en framgångseologisk experimenverksad. En anonym arbeslös i Uppsala vinar i dea insiderdokumen om e Sverige där späkning med gummisnodd har blivi en eablerad arbesmarknadsågärd. 4 oberoende 3/2009

5 /dokumen De ingår i job-kie Tierp är oren i norra Uppland med sloganen TIERP DÄR ALLT ÄR MÖJLIGT. E budskap som kan olkas både negaiv och posiiv har jag kommi ill insik om. I Tierp var 600 arbeslösa vingade a söka e och samma enkla jobb i Uppsala för a ine misa A- kassa eller socialbidrag. E sådan förfarande är ine bara förnedrande och kränkande uan i förlängningen uarmas både självkänsla och självförroende. I Uppsala har man nu på Arbesförmedlingen inse a många arbessökande som ägna mycke id å dea mekanisk-ekniska sä a skicka in jobbansökningar har blivi missmodiga i ron på a få e arbee. Därför har nu grupper med arbeslösa sas in i e EUprojek. På helid får arbeslösa lära sig a bland anna sara ege. Ine någon enkel lien redagarskurs uan med en ubildad markeing-lärare med lång erfarenhe under fem månader. I dessa fem månader ingår även prakik på olika arbesplaser. Jag är en av delagarna och ycker a kursen i sara ege är en mycke bra och grundläggande ubildning. Berakar med humor Alla i min grupp ycker a de har vari väldig givande a räffa varandra. Vi är en grupp människor som alla har mycke erfarenheer och kunskaper. De är dock lie olika åsiker om vad vi ycker om a vara vingade a gå kursen (annars får vi ingen A-kassa). En ycker a de är som a vara på en öppen ansal, en ycker a hennes kreaivie kommi igång, en ycker a de är kul med alla diskussioner. En bara älskar a vara på kursen. En blev sur redan försa veckan efersom han absolu ine acceperade a han som arbessökande skulle kallas produk. Han ansåg a han som arbessökande var en resurs och ine en produk. Han är forfarande sur och ycker a all snack om säljande bara är bullshi. Själv är jag en av de mes posiiva i gruppen efersom jag berakar en hel del inslag med en sor porion humor. Alla är säljare Vi har få lära oss a alla människor är säljare, ja fakisk även arbeslösa. A vara arbessökande är a vara säljare efersom vi ska marknadsföra och sälja oss själva menar kursledningen. I kursmomene job-seaking-index ingår en exklusiv inbunden jock bok om Säljhinder, en arbespärm, e kuver som de sår hough-zapper på, och som innehåller e gummiband, en gul prick och en korlek. Maeriale ser verkligen fashionabel u och jag har fråga vad hela kie kosar för varje delagare. De verkar vara en känslig fråga och jag har ännu ine få någo svar. Enlig job-seaking-kursen har arbeslösa säljhinder när de söker arbee precis som människor Gummibande. Dea kan säas på handleden och varje gång man exempelvis änk a sig en lae innan man ring på e arbee då drar man i gummibande och snärar ill sig själv för a brya vanan. Den räa gången är a förs ringa på e arbee och sedan belöna sig med lae. Gula Pricken. Nu kan de ju vara så illa a man har elefonfobi. Då kan man a den gula pricken ill hjälp. Gula pricken måse dock laddas posiiv förs. De görs genom a säa påden på någon eller någo man ycker om, exempelvis i pannan på sin kärase. När pricken är laddad placerar man den på elefonen. Då ska e mirakel inräffa, elefonfobin är som borblås för när man ser den gula pricken ska man fyllas med så mycke posiiva ankar a man med lähe lyfer luren och ringer en arbesgivare och söker arbee. Korleken. På varje kor noerar man e elefonnummer som ska ringas under dagen. Sedan lägger man hela korleken i vänser brösficka och under dagen bear man av koren genom a efer a ha ring e samal som sår på kore lägger man dea i höger brösficka. Är de om med kor på kvällen i vänser brösficka kan man känna sig nöjd och belöna sig med någo go. 3/2009 oberoende 5

6 som arbear med försäljning. De finns 12 säljhinder som beskrivs i boken och som kan avhjälpas genom olika ågärder med kogniiva beeende ekniker dvs. KBT för arbeslösa. Fakaruan ger en korfaad, inledande översik över de olv yperna av säljhinder illsammans med en nyckelegenskap som är förknippad med var och e. Tänka bor sorg Vår coach i job-seaking-index är en mycke akiv, leende kvinna som har e kroppsspråk som gör a de ser u som a hon sändig är på gym. Hon lär u olika rick som ska hjälpa oss a komma över våra säljhinder. Ibland med de hjälpmedel som finns i ankezappningspåsen. Job-seaking-kursen går u på a så ofa som möjlig ha e posiiv änk. Hur gör man då om man är ledsen frågade jag. Coachen svarade a de kan man änka bor. I mina gamla psykologiböcker kallas a änka bor för förrängning, men de var ju 100 år sedan jag läse dom där gamla psykologiböckerna. Nu har de kommi nya idéer. Man kan allid a ill ankezappa och boosa för a säa igång posiiva ankar hos sig själv enlig Job-seaking-index. pumpa. De är bara a Boosa, Boosa, Boosa om man vill peppa sig själv a höja presaionsnivå. Tros denna sasning som gjors genom dea EU-projek så måse vi yvärr vara realisiska och inse a alla kommer ine a få jobb i dagens lågkonjunkur hur vi än Boosar och ankezappar. Ine ens om vi flyar ill Tierp, ni ve oren i norra Uppland där all är möjlig, kan alla få arbee. Även i Tierp så är de så a om 600 personer söker samma arbee så är de 599 personer som kommer a å negaiv besked på sin ansökan. De är bara en på 600 som kommer a spränga ljudvallen. Jag har spräng ljudvallen är job-seeking-jargong för Jag har få jobb. De allra bäsa med dea EUprojek är a kursledningen verkligen har beona a de ine är någon skam a vara arbeslös. A vi med solhe ska presenera oss själva som arbeslösa. En av de kreaiva delagarna og fasa på dea budskap och iniierade en presenaion av sig själv: Hej jag heer Beng och är arbeslös (så börjar våra AA-möen). Anonym Arbeslös Självsmisk En snär med de gula Spränga ljudvallen Boosa är e begrepp för a öka sin egen förmåga a söka flera arbeen. Coachen förklarade a om du under denna vecka bara sök 5 arbeen men vill höja din arbessökarpresaion ill 8 näsa vecka då ska man Boosa. Hon knö nävarna, höll dom i bröshöjd och skö sedan u armarna. Hon upprepade denna rörelse och varje gång som hon skö u armarna sa hon Boosa sadig och akfas på samma sä kan man höra en del på gym säga pumpa, pumpa, Man kan allid a ill ankezappa och boosa för a säa igång posiiva ankar hos sig. korlek På koren skriver man ner 6 oberoende 3/2009

7 /dokumen Säljhinder n Domedagssiande (Doomsayer) Oroar sig, vägrar a olika risker. n Överförberedelse (Overpreparaion) Analyserar för mycke och handlar för lie. n Hyperprofessionalism (Hyper Pro) Besa av sin image. n Scenskräck (Sage Frigh) Är rädd för gruppresenaioner. n Rollförnekelse (Role Rejecion) Skäms över a vara säljare. n Obeslusamhe (Yielder) Är rädd för a ränga sig på andra. n Social osäkerhe (Social- Self-Consciousness) Skräms av kunder i högre samhällsklasser. gummibande och laa ankar på snask och kaffe skingras för vinden. n Vänseparering (Separaionis) Är rädd för a förlora sina vänner. n Familjeseparering Är rädd för förlora släkingarnas akning. uppgifer som ska uföras. E avklara kor kan firas med någo go. 3/2009 oberoende n Referensaversion (Refferal Aversion) Är rädd för a skada affärs- eller kundrelaioner. n Telefonfobi (Telephobia) Är rädd för a använda elefonen för prospekering eller markandsföra sig själv. n Reflexmässig opposiion (Opposiional Reflex) Avvisar försök ill rådgivning och vägledning. 7

8 DE VILL HA RÄT Försår vi ungdomskuluren och de nya argumenen för legalisering av hasch? Är Sverige på väg a inernaionaliseras eller har vi förlora rollen som normgivande vuxensamhälle? Döm själva när Oberoende ber några ungdomar och en socionomsuderande a ge sin bild under en manifesaion för legalisering av drogen. Mi i semeserider och med polisen på plas var skaran som anslui sig ill Sockholm Smokefes 2009 i Rålambshovsparken så lien a den knapp gick a hia. Men åsikerna var många. De som var där såg en chans a få ge medierna sin syn på cannabis och Folkhälsoinsiues planer på narkoikaklassning av den cannabisliknande nädrogen Spice. Både v och flera av de sora idningarna var på plas. Och Chriser Karlsson var där från KRIS för a visa a de finns mokrafer. Oberoende möe Andreas, Jonny och Hermes som alla menade a debaen om cannabis få slagsida och a de ill och med är vikig för yrandefriheen a slå e slag för hasche. 8 oberoende 3/2009

9 Rökfes E fyrioal personer möe upp för Sockholm Smokefes 2009 i Rålambshovsparken. T ATT RÖKA PÅ Andreas, 18: Alkohol är farligare n Varför är du här? Jag vill visa mi söd för saken. A de ska vara legal med Spice, Mojo och Genie i forsäningen också, de är legala idag. Jag har pröva alla re. Jag är ine regelbunden användare och har bara posiiva upplevelser. Jag har ine heller hör alas om någon som må dålig av Mojo och Genie. Spice har jag hör a någon mådde dålig av, men jag ve ine på vilke sä, säger Andreas. 3/2009 oberoende n Vad ycker du om cannabis? De flesa är här för a de vill ha en legalisering av de? Jag ycker man ska legalisera. Om alkohol är okej, ska cannabis vara de också. Man kan verkligen ifrågasäa Sysembolages verksamhe efersom alkoholism är e mycke sörre problem än cannabismissbruk. Jag har egen erfarenhe av alkoholism i min familj och vänner som är rikig illa ue. n Är de rä väg då a legalisera cannabis? Borde man ine isälle förbjuda alkohol? De skulle ju ine gå. De blev ju kaos när man försöke med de en gång i iden. Och så handlar de lie om vad man kan a ansvar för själv. De är hel ologisk a de ena är illåe idag men ine de andra. Alkohol påverkar så många andra run en själv. De blir ine på samma sä med folk som röker cannabis. De blir 9

10 Jonny, är olagl Ine orolig Andreas oroar sig ine för polisen. ine lika arga och farliga som de som dricker för mycke. De är ren maemaik: om folk använde cannabis isälle för alkohol, skulle de hel enkel ine finnas lika många ledsna människor. n Ska man legalisera unga droger också, ycker du? Nej! De är så pass farlig. Harm reducion skaderedukion E narkoikapoliisk synsä som ar sin ugångspunk i a de är vikig a se ill a minimera skadorna från missbruke när de pågår. 10 Man kan dö försa gången man använder dem ill exempel. Cannabis är mindre dödlig än alkohol. n Vad gör ni om polisen kommer hi idag? Jag är ine orolig. Jag har vari så öppen om min aiyd genemo anhöriga och andra. Dessuom sier vi ju bara här, vi använder ingening. n Alla här vill ine vara med på bild, men du vill? Jag vill säga vad jag ycker, sprida e budskap. Vi borde legalisera och reglera cannabis precis som alkohol, säger Jonny. n Hur? Tänk dig a man säljer cannabis på samma sä som alkohol, för personer över 20 och ar u ska. Idag är de sörre risker när 14-åringa köper cannabis från skumma dealers som erbjuder yngre droger. De säer ungdomarna i en farlig sis och kan lä bli en väg in i yngre missbruk! Dealers är inga jusa yper. Dessuom är de så a när cannabis är olaglig precis som yngre droger, så ger de fel signaler: de blir psykologisk svårare a skilja cannabis från unga droger, som heroin, efersom båda är ungefär lika olagliga i innehav allså lika farliga, ror unga lä. Och prövar då kanske yngre droger, som de annars hade vari med veksamma ill. n Men folk ve väl a heroin är farligare? Nej, när ungdomarna få så många lögner om droger levererade ill sig under så många år a cannabis är livsfarlig, och man uppäcker a de ine är de då vill man vea mer. Om andra droger också. Skolan, polisen ger fel informaion. n Hur borde informaionen se u? Den ska vara informaion, ine desinformaion! Ta ill exempel den här befängda skrönan om Apelsinmannen som man drar för eleverna i så många skolor. En oberoende 3/2009

11 19: A cannabis ig ger fel signaler 3/2009 oberoende propaganda Jonny ycker a skolan skrämselpropagerar. Kriminaliseringen är inkörsporen ill yngre droger. polisman sår och beräar om en kille som röke cannabis för försa gången och sedan rodde a han var en apelsin. Och försöke skala av sig skinne. Alla, lärare och poliser, påsår sig vea a han finns, men ine var och ine vad han heer. Jag undrar hur länge man dragi den här vandringssägen för skolelever uan a kunna visa a de sämmer. Vi vänder oss mo a de är skrämselpropaganda i skolorna som ine minskar riskerna för oss, uan ökar dem. All kan förebyggas med kunskap, ine med desinformaion. n Varför väljer du a engagera dig i de här? Jag ycker a de är vikig a de blir rä, annars appar unga förroende. Jag har också e allvarlig personlig argumen, en av mina föräldrar är alkoholis, och de är sörre risk för mig a bli alkoholis om jag dricker än a bli cannabismissbrukare om jag röker. Dessuom lägger samhälle för mycke resurser på a bekämpa cannabis, resurser som kan användas ill a bekämpa yngre droger. De är ine cannabis som är inkörsporen ill yngre missbruk, de är kriminaliseringen. Vi är flera grupper i samhälle som håller med om dea. Vanlig folk föredrar ju lagliga droger framför olagliga! n Vad är unga droger för dig? De som ger kroppsskada, leder ill aggressivie och medför en överhängande risk för beroende. All som är mildare än alkohol borde legaliseras. Sedan är de ju vanlig förnuf som får avgöra hur cannabis ska användas. Man är ju ine full på jobbe eller när man har hand om sina barn. Försök a sika på samma regler som med alkohol: ine på jobbe, ine med barn. Men de är ju abu a a upp de över huvud age. De har blivi som en religion, de här a kaegorisk säga nej ill ALLA droger. Uom alkohol, en av de farligase. 11

12 Hermes, 33: Narkoikapoliik borde bygga på jämlikhe n Ska cannabis bli fri? Jag är emo a cannabis är kriminalisera. Jag ycker a de ska legaliseras, men regleras. Någo liknande som Sysembolage. De är ju ros all en mindre skadlig drog. n Men går de ihop med den kulurella bilden av Sverige? A vi går ill syseme och köper en påse knark på fredagsefermiddagen? Bilden av Sverige är ine bara en. Som vi ser här idag, vi som samlas här i parken, de är en mångfaceerad bild. Sverige har blivi modernisera. n Varför legalisering? De finns många argumen. Genom kriminaliseringen finansierar vi indirek den organiserade brosligheen. Vilke ingen vill. Dessuom kan man ifrågasäa hur effekiv de är a ge folk böer och fängelse för a moverka missbruk isälle för behandling och hjälp. Vad som är mes human och kosnadseffekiv. De är försås mer human a ge människor hjälp, men framför all är de en mer ineffekiv meod a ge folk böer om man vill få dem a slua använda cannabis. n Är de ine e sor hopp mellan a sudera ill socionom och sia här i parken och förespråka legalisering av cannabisbruk? Nej, de ycker jag ine. Och de som undervisas på ubildningen är ine alls enbar kriminalisering eller legalisering den mosäningen. Harm reducion exiserar knapp i media, men exiserar i allra högsa grad i en kurs på universiee. Jag ycker hel enkel a alkohol och cannabis ska jämsällas juridisk. n Vill du också se yngre droger legaliseras? De finns argumen man skulle kunna föra för legalisering oavse subsans, efersom haneringen gynnar den organiserade brosligheen. Men de argumen jag hör rör främs cannabis. n Du upplever ine a de är mosägelsefull a visa de här åsikerna när du vill jobba med människor som få problem med knark? De här frågorna är visserligen abubelagda, men därför borde de diskueras mer. Och de som använder cannabis har en demokraisk räighe a uala sig om dea som grupp, även om de är olaglig. Men de är klar för en socialsekreerare är de svår a uala sig så här, både i jänsen och priva. Socialjänsen är ju lagreglerad. De har ju hän a socialsekreerare blivi ufrysa efer a ha gjor ualanden ill exempel om legalisering av prosiuion. De finns säker sådana risker också när de gäller narkoika. n Ni är ine så många här idag varför är de vikig för dig a dela i manifesaionen? Jag är för yrandefrihe. De är Narkoikapoliiken handlar om a konrollera en grupp. sor skillnad på bro där någon skadar någon annan och bro som bara riskerar a skada en själv. Här har Sverige gå ifrån en vikig gammal räsprincip när man kriminaliserar någo som bara drabbar en själv. Jag och säker många andra vill se en narkoikapoliik som bygger på jämlikhe så är de ine idag. Om narkoikapoliik handlar om a konrollera farliga subsanser så är de mins sag paradoxal a alkohol och obak är lagliga medan cannabis och många andra droger är kriminaliserade. Ingen har än så länge dö av cannabis vilke man definiiv ine kan säga om alkohol och obak. Rävisan gör undanag för majorieskulurens vanor medan minorieens vanor kriminaliseras. Dagens poliik bygger allså ine på hur farliga droger är uan på a de som använder droger är underordnade. Narkoikapoliiken handlar ine om a konrollera farliga droger uan är e sä a konrollera en underordnad grupp. Narkoikapoliiken är en vriden kulurpoliik, en konrollmekanism. Tex & foo: Camilla Svenonius Hermes heer egenligen någo anna. Spice n En örblandning som doppas i e syneisk ämne. Ger e cannabisliknande rus. n De sju cannabinoider som Spice kan innehålla har efer räffen i Rålambshovsparken hunni förbjudas på inrådan av Folkshälsoinsiue. n Förordningen med förbude rädde i kraf den 15:e sepember. 12 oberoende 3/2009

13 /dokumen I en arikelserie med början i dea nummer skriver Malin Widerlöv om den byråkrai vi har i Sverige och hur samhälles regelverk förhindrar åerhämning. Hon skriver uifrån egna erfarenheer som hemlös, psykisk sjuk och narkoikaberoende. 3/2009 oberoende 13

14 De här är min hisoria År 2001 var jag en nyskild, ensamsående mamma med re barn, vå av dem med neuropsykiariska funkionshinder. För a kunna forsäa arbea med min firma blev jag vungen a flya närmare min mamma, för a få hjälp med barnen. I samband med denna fly, husköp, för mycke arbee med firman och ärd av en uppsliande skilsmässa blev jag dessuom våldagen och fick en svår och aku livskris. I samband med denna kris blev jag inlagd på psykiarisk klinik och mi socioemoionella sammanbro var e fakum. Jag mise mina re barn och konaken med min övriga familj, mina vänner och hela mi sociala näverk, jag blev hemlös, jag gjorde sju allvarliga självmordsförsök inom loppe av 13 månader och har 180 sidor journal från bara de försa vå åren. Jag var en så kallad särskil vårdkrävande paien och hade ofas exra personal och kliservak. Jag skar mig, svalde glasbiar och obak, o m e elefonkor lyckades jag pea i mig vid någo illfälle. Jag ände eld på mig själv, jag soppade upp rasiga glödlampor i underlive.. När jag läser mina journaler idag och ska försöka idenifiera mig med den kvinna som beskrivs är de omöjlig. De var ine jag Jo, de var jag under exrem ung medicinering. Psykiarin höll på a kosa mig live. Den unga medicineringen gjorde mig frukansvär sjuk. När jag brö med psykiarin och isälle valde a självmedicinera mig med illegal amfeamin, var de försa sege på väg illbaka ill live, ill e värdig liv. Jag ve a dea kan låa vansinnig men sådan är min hisoria och de är den jag beräar. De senase åren har vari en resa mo e värdigare liv min väg ill åerhämning och även om jag ine önskar någon människa a behöva gå igenom de jag har gjor skulle jag ine vilja leva uan a få vara den jag har blivi! Jag är där jag är idag ros myndigheer och vårdinsiuioner ine ack vare dem. Malin Widerlöv 14 oberoende 3/2009

15 /dokumen Konsen a knäcka en människa del 1: Elbolage 3/2009 oberoende För a bli skriven på församlingen krävs a du är konsaera bosadslös. Vinern och våren 2004 var jag skriven på församlingen i Marks kommun. Jag visades i en husvagn uan värme och vaen. Husvagnen fungerade som vindskydd och de var is på insidan av fönsren när jag vaknade på morgnarna. Jag sov med dubbla mössor och full påklädd på alla vis. Samidig blev jag, hel oveandes, påförd elkosnader från e av våra sörre svenska elbolag. Olika summor debierades mig varje månad, från en adress där jag idigare bo och som jag ve nu i eferhand sod hel om. Efersom jag saknade posadress fick jag heller inga räkningar men jag var också så pass psykisk sjuk a jag förmodligen ändå ine hade orka bry mig, även om jag hade få veskap om dessa fakuror. Umä varje månad När jag senare försöker a ag i dea och ville vea hur summorna uppsod, vilke underlag elbolage haf för debieringen, får jag vea a elbolage sål skulden ill en inkassofirma och ine längre kan få fram några daa kring ärende. När jag då vänder mig ill akuell inkassofirma får jag besked a de bara har köp skulden och ine kan reda i vilke underlag som ligger ill grund för summorna. Under iden jag var hemlös, svår sjuk och akiv sprunarkoman hade jag blivi uppsök av en delgivningsman från polisen och skrivi under handlingar. Dea räknas nu som om jag godkän fakurorna och de är för sen a besrida dem. Kronofogden mäer u min inkoms varje månad, vilke beyder a jag lever på exisensminimum 15

16 Pengar som ska gå ill sonen mäs u av Kronofogden och varken har möjlighe eller får lov a buffra några pengar. Tack vare a jag har en hemmaboende son med funkionshinder som jag får ekonomisk ersäning för, är umäningen möjlig. Pengar som ska gå ill sonen mäs u av Kronofogden. Kan ine räffa sonen Jag har också en yngre son som bor näsan 60 mil ifrån mig som jag sällan har råd a räffa och jag får ine höja mi förbehållsbelopp (summan man får behålla efer umäning) med hänsyn ill umgängesresor, så jag och den lie äldre hemmaboende sonen lever allså en bra bi under exisensminimum ack vare a jag vägrar slua räffa min yngse son, ros a vi saknar pengar. Jag har nyligen flya ill en mindre lägenhe på vå rum och kök med lägre hyra, än rerummaren inne i san. En fly är allid förknippad med exra ugifer, dubbelhyror och anna så vår ekonomiska siuaion är hemsk och jag har ine kunna räffa min yngse son på snar vå månader och har inge hopp om a kunna göra de den närmsa iden heller. Igår, den 8 sepember 2009, fick jag e brev från en svensk elleveranör. Samma bolag som passade på a sko sig på mig när jag var hemlös och räslös, fas med ny namn. Jag som precis är nyinflyad och nu har få kallhyra a beala ill bosadsbolage isälle för varmhyra, måse numer köpa elvärme från priva bolag. Bolage som levererar el ill de område jag flya ill har gjor en krediprövning på mig med negaiv resula (deras ege ordval) och jag ombeds nu a omedelbar beala in 5700 kronor i deposiion. Kronofogden ar si Jag ringde ill elbolage idag och frågade om jag kunde få beala in dessa 5700 kronorna som e försko isälle för deposiion. Då kunde jag använda dessa pengar ill a finansiera min el under kommande viner och kanske beala in en mindre förskossumma varje månad e ag framöver, om de var rädda för a jag skulle slarva med bealningen. Men icke! Och även om jag sa upp lägenheen, sängde av elen 16 oberoende 3/2009

17 /dokumen från och med idag, kunde jag ine slippa deposiionen, fick jag besked om. Om jag ine omedelbar bealade in 5700 kronor, skulle jag bli skyldig elbolage dea och de skulle skicka räkningen ill Kronofogden om jag ine bealade. Jag har idigare försök a få hjälp på socialbyrån i kommunen när liknande hopplösa siuaioner har inräffa men de säger blank nej ill a hjälpa mig. Jag deklarerar ju för mer än exisensminimum och de ar ingen som hels hänsyn ill vår fakiska ekonomi. De som sår på deklaraionen gäller. Vad jag sedan får behålla efer a Kronofogden har dragi si de bryr de sig ine om. Uan el och vaen Jag är arg och ledsen över a samhälles regelverk och byråkrai illås knäcka människor. De räcker ydligen ine a svensk regelverk hindrar min yngse son, som redan är e usa barn, a få räffa sin mamma och sina syskon (han har haf de uff med familjehemsviselser och anna p.g.a. mi sammanbro), uan nu ska även mi andra barn (som redan lever under vidriga ekonomiska förhållanden) dessuom leva uan elekrisk ljus, värme och varmvaen? Hans funkionshinder gör dessuom a daorn är oerhör vikig för honom och daorn drivs ju som bekan av el. Jag har ingen bil och här finns ingen allmän väsuga, uan vämaskinen finns inne i bosaden men uan el kan jag ine väa heller. Ska jag behöva resa på bussen med smusväen och be a få väa hos någon bekan? Vad jag får behålla efer a Kronofogden dragi si bryr de sig ine om. Skuldfri om 207 år Jag gör verkligen så go jag kan. Jag gör mi bäsa. Man kan ine göra mer än si bäsa väl? Eller vad gör jag för fel? Jag bealar så mycke jag kan varje månad, på de skulder som uppsod i samband med mi sammanbro. I den här aken ar de 207(!) år innan jag blir skuldfri. Socialjänsen vill ine hjälpa mig med varken pengar eller ågbiljeer så a jag kan räffa min yngse son regelbunde. Jag arbear så mycke jag orkar och kan men oavse hur mycke jag arbear, får jag enbar behålla exisensminimum vilke omöjliggör besparingar för oförusedda ugifer. Gud har välsigna mig med en sark ro, besynnerlig envishe och ales gåva och efer e lång samal med en person på elbolage i morse, där jag förklarar a jag agi mig ur e narkoikamissbruk, a jag vari hemlös och a jag kämpar för a bygga upp en rygg illvaro för mig och min son med funkionshinder, men a deras begäran gör de omöjlig för mig, valde personen jag praade med a gå vidare ill sin chef och beräa för denne om min siuaion. Efer e lång samal och diskussioner fram och illbaka sluade de hela med a elbolage srök sin begäran på 5700 kronor. Jag är allså nu berodd a få el uan vare sig deposiion eller förskosbealning. Jag blev självklar glad över dea men mes av all är jag ledsen över a jag ens fick e sådan krav och a elbolage sparkar på dem som redan ligger. Dessuom samma elbolag som driver in skulder jag omöjligvis kan ha orsaka under iden jag var hemlös och frös i husvagnen. Rädd för myndigheer Behöver jag nämna a de var obehaglig a gå ill brevlådan i morse? För ros a jag är löjlig skösam, helnykeris, vegearian, krisen och fliig kyrkobesökare med en näsan menlös livssil, är jag fakisk rädd för svenska myndigheer. De har hän så många ovänade och obehagliga saker under de här senase fem, sex åren som jag har kämpa för a åerfå e värdig liv för mig och mina barn, a jag förvänar mig vad som hels från samhälles byråkraer, myndigheer och sörre föreag. Malin Widerlöv 3/2009 oberoende 17