UNIVERSEN. VÄNSKAPSid år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8"

Transkript

1 VÄNSKAPSid UNIVERSEN # 7 december -11 årg 42 En idning för Uppsala universies medarbeare 20 år av Bara upploppe kvar för rekor och prorekor Sid 4 Sudener ar plas som menorer Sid 8 Han jobbar allra bäs på Island Sid nya professorer presenerade sig Sid 16 Fler nyheer och nyiga länkar hiar du på

2 Innehåll akuell 3 KoF11 ger bra beyg ill forskningen 4 Bokslu för rekor och prorekor 7 Aval möjliggör uppdragsubildning i Kina 8 Sudener menorer i piloprojek 9 Läare a köpa rä konorsmaeriel 10 Diskussion om kemikalier på BMC Tema vänskap 11 De firar 20 år som vänner 12 Ansälldas ankar om vänskap ublick 14 Med Island som arbesplas 16 Sudener ävlade i Boson 17 Han är kammarherre å kungen Till sis Dags för rekorsskife och promoion 19 Uppsalaprofiler agerar i nyårskonser 19 Universiy News Läsaren ska kunna lia på a journalisen rapporerar korrek och jag kommer a forsäa sälla mina amaörkriiska frågor. Åke Spross, journalis och ny hedersdokor vid medicinska fakuleen 20 8 Ledare Uppsala universie idag och i framiden e har vari händelserika år vid vår universie. De svenska högskolelandskape har genomgå sora förändringar vilke påverka oss alla. Vad är de vikigase vi arbea med inern? Om de kan försås råda delade meningar, men jag vill här särskil uppmärksamma fem verksamheer. Forskningsuvärderingarna KoF07 och KoF11 har kräv sora insaser från många inblandade. Uvärderingarna har jäna, och jänar, som värdefulla underlag för sraegiska beslu på alla nivåer. Resulaen har bidragi ill a höja kvalieen på forskningen och givi bäre förusäningar för a kunna få sora anslag. Arbee för a höja kvalieen på ubildningen har inensifieras. De pedagogiska programme och sasningen KrUU är vå exempel på hur vi kan simulera uveckling av ubildningskvalieen genom öka ubye mellan universiees olika delar. Arbesmiljöarbee har priorieras. Universiee har sara flera ledarskapsprogram och de numera obligaoriska prefekubildningarna har uvecklas beydlig. Resulae av arbee är svår a mäa, men medveenheen om och beydelsen av en god arbesmiljö har öka. Jag bedömer också a beredskapen och förmågan a hanera arbesmiljörelaerade problem har blivi bäre. Universiee har därill lansera e krafpake för jämsälldhe, med måle a förbära förusäningarna Vi ska vara vidsyna och förändringsbenägna inom alla verksamheer. för underrepresenera kön. De naionella samarbee har uvecklas. Vi har eablera en nära relaion ill många universie, speciell i Sockholm. Vår samverkan med Högskolan på Goland har fördjupas. Konaken med näringslive har särks och en kraffull uppbyggnad av innovaionsyseme har äg rum. De regionala samarbee med såväl landsing, kommun som regionförbund fungerar väl. Inernaionalisering har vari e område som få särskild uppmärksamhe. Universiee har bland anna inräa e konor ill gagn för de forskare som söker EU-medel. Vi har särk banden med flera framsående universie, ine mins i Asien. Universiee har vari akiv i iniierande av vå nya näverk, de globala Maariki och de europeiska U4. Uppsala universie ingår nu också i European Universiy Cenre a Peking Universiy. Ambiionen har länge vari a Uppsala universie ska bedriva forskning och ubildning av högsa kvalie. Vi ska vara vidsyna och förändringsbenägna inom alla verksamheer. Go ledarskap och goda arbesmiljöer för alla medarbeare och sudener är en självklarhe. Vi ska särka vår posiion som världsledande universie och bidra ill Sveriges uveckling som kunskapsnaion och en bäre värld. De arbee forgår. Ni har vari många medarbeare som under lång id på olika sä bidragi ill den posiiva uveckling Uppsala universie genomgå. Som rekor är jag sol och acksam över den sora kompeens och den enusiasm ni alla bidrar med. De är ni som är Uppsala universie, i dag och i framiden. Anders Hallberg, rekor redakion REDAKTÖR: Helena Edsröm E-POST: ADRESS: Universen, Uppsala universie, Box 256, , Uppsala BESÖKSADRESS: S: Olofsgaan 10b TEL: ANSVARIG UTGIVARE: Urban Lindberg LAYOUT: Mikael Mannberg, Redakörerna AB, TRYCK: V-ab UPPLAGA: ex Papper: Munken Plus 70 gram. V-ab är cerifiera enlig ISO 14001:2004 respekive ISO 9001:2000 sam Svanenmärk. ADRESSÄNDRING: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeraner gör skriflig anmälan ill redakionen. Texer lagras elekronisk hos Universen. En del exmaerial publiceras också på Inerne. Den som sänder maerial ill Universen anses medge elekronisk lagring/ publicering. För obesäll maerial ansvaras ej. ISSN Hög beyg ill forskningen Uppsala universies forskning håller hög klass, e dryg niioal områden hör ill de världsledande skike. De visar universies andra sora forskningsuvärdering, KoF11. Rapporen ska bland anna användas som underlag för sraegisk planering de kommande åren. De känns bra a se a universiees forskning blivi ännu lie bäre än vid förra uvärderingen och a de sasningar som gjordes då har börja ge resula, säger rekor Anders Hallberg gjorde universiee som försa lärosäe i lande en omfaande genomlysning av all forskning med hjälp av inernaionella oberoende experpaneler. I mien av november överlämnades uppföljningen, KoF11, ill rekor. Panelerna har bedöm kvalieen på veenskapliga ariklar och pågående forskning, de har idenifiera syrkor, svagheer och uvecklingspoenial. Bäre genomslag Den nya uvärderingen visar a näsan hälfen av forskargrupperna fick någo av de vå högsa beygen, världsledande nivå eller inernaionell hög sandard, på en 5-gradig skala. Och universiees forskning har 40 procen bäre genomslag än världsgenomsnie när de gäller publicering Kvalie och Förnyelse 2011 l KoF11 är en uppföljning av mosvarande uvärdering l 25 paneler med närmare 200 experer har uvärdera dryg 500 forskargrupper och verksamheer. l I verksamhesplanen för 2012 avsäer universiee oal 89 miljoner kronor för sasningar uifrån KoF11. l Rapporen finns a läsa på webben: hp://www.uu.se/forskning Nya rekorer klara I slue av november besluade regeringen a use Eva Åkesson ill ny rekor vid Uppsala universie. Hon illräder den 1 januari Prorekor blir Anders Malmberg, enlig beslu av konsisorie Den 16 december äger rekorsskife rum vid en ceremoni, men formell illräder Eva Åkesson den 1 januari Hon eferräder Anders Hallberg som vari rekor sedan Till ny prorekor vid Uppsala universie uses Anders Malmberg, professor i geografi med inrikning mo ekonomisk geografi vid Uppsala universie. Sedan 2008 är han dekanus för den samhällsveenskapliga fakuleen. Prorekor är rekors sällförerädare och Anders Malmberg eferräder den 1 januari 2012 Kersin Sahlin som vari prorekor sedan Läs mer om rekorsskife på sidan 18. Projekledare Joseph Nordgren och projekkoordinaor Per Andersson överlämnar uvärderingen ill rekor Anders Hallberg. i välrenommerade idskrifer, jämför med 25 procen bäre Flera av de sasningar som gjordes efer KoF07 har också ge ydlig resula i åres uvärdering. Medie- och kommunikaionsforskningen har ill exempel gå från e låg beyg 2007 ill e mycke hög genom a de rekryera sraegisk och uveckla verksamheen, säger Joseph Nordgren, projekledare för uvärderingen. Enlig Margareha Fahlgren, vicerekor vid veenskapsområde för humaniora och samhällsveenskap, är de vikig a på dea sä granskas av exerna kollegor som kan bidra med nya perspekiv. Men framförall har uvärderingarna iniiera sraegiska diskussioner om forskning på insiuionerna som medför ökade forskningssamarbeen, långsikig planering och öka engagemang för a bedriva och synliggöra högklassig forskning, säger hon. Även inom veenskapsområde för I år finns exra sor chans a a del av Nobelsjärnglans i Uppsala. Sju Nobelprisagare är nämligen klara för föreläsningar vid universiee den 13 december. Sedan många år illbaka är de radiion a de nyunämnda Nobelprisagarna blir inbjudna ill Uppsala universie i samband med Nobelprisfesligheerna i Sockholm. I besöksprogramme ingår en moagning hos rekor och lunch på Uppsala slo men också uppskaade och välbesöka öppna föreläsningar av de gäsande Nobelprisagarna. Nobelprisagarnas radiion a besöka Uppsala universie är lika gammal som Nobelprise, säger Per Sröm, akademiinenden vid universiee. eknik och naurveenskap läser man uvärderingen med sor inresse. Särskil inressan är a se hur verksamheen uvecklas sedan den idigare KoF och hur där föreslagna ågärder nu buri fruk, säger vicerekor Ulf Danielsson. De finns även områden som har få mindre posiiv omdöme, ofa handlar de om mindre områden som skulle vinna på a inkluderas i en sörre miljö. De finns också förslag från panelerna på sådan som behöver uvecklas på universiee. Dessa punker är oerhör värdefulla för universiees forsaa inerna uvecklingsarbee, vi var ydliga med a vi ville ha kriisk och ärlig bedömning. De pekar ill exempel på a vi behöver öka rörligheen bland forskarna och fokusera på lie färre områden för a behålla konkurrenskrafen, säger Joseph Nordgren. Lyssna ill Nobelprisagare i Uppsala! Nobelföreläsningar anneli waara Föreläsningar i Uppsala 13/12 l BMC, sal B8, Kl 11:00 medicinprisagaren Bruce A Beuler l Ångsrömlaboraorie, Siegbahnsalen Kl 10:30 fysikprisagaren Brian P Schmid Kl 11:20 fysikprisagaren Saul Perlmuer l Universieshuse, sal X Kl 11:00 kemiprisagaren Dan Shechman l Ekonomikum, hörsal 3 Kl 11:20 ekonomiska veenskaper Chrisopher A Sims l Universieshuse, aulan, Kl 15:00 fredsprisagarna Leymah Gbowee och Tawakkul Karman Foo: Jim Elfsröm universell Uppsala i fokus i Kina I november genomfördes för försa gången i Kina Uppsala Universiy Day vid de kinesiska universieen Peking Universiy och Fudan Universiy i Shanghai. En delegaion från universiee, med rekor Anders Hallberg i spesen, besöke båda universieen och syfe med dagarna var a bredda konakyorna mellan universieens ledningar, forskare, alumner och sudener. Vid respekive universie arrangerades workshops, föreläsningar, seminarier och inerakiva webbföreläsningar. Parallell arrangerades också minimässor och föreläsningar i syfe a informera de båda universieens sudener om ubildningar, sipendier och ubyesprogram vid Uppsala universie. I Uppsala Universiy Day ingick även en alumnmiddag i respekive sad. Verksamhesplan för 2012 fassälld Konsisorie har beslua om universiees verksamhesplan för Planen ugår från universiees mål och sraegier och anger bland anna fördelningen av anslag ill forskning och ubildning på forskarnivå och ill ubildning på grundnivå och avancerad nivå. Under 2012 fördelas cirka 89 miljoner kronor av forskningsanslage för särskilda kvaliessasningar. Medlen kommer a fördelas med ugångspunk från KoF 11 (Kvalie och förnyelse 2011) och priorieringar gjorda av respekive veenskapsområde. Sora sasningar görs också inom LifeScience-område på uppemo 70 miljoner kronor. Inom ubildning på grundnivå och avancerad nivå fassälldes ubildningsuppdrage ill helårssudener, vilke är en minskning med 1,6 procen i jämförelse med ubildningsuppdrage för Ny lönerevision inledd Lönerevisionen för perioden den 1 okober 2011 ill den 30 sepember 2012 har inles. Målsäningen är a nya löner kan ubealas i mars Löneseminarier för ansvariga chefer genomfördes under november. Lönesamal bör enlig rekommendaionen genomföras fram ill och med mien av december. Informaion kommer löpande a publiceras i HR-guiden på näe. Läs mer under rubriken löner på: hp://uadm.uu.se/personalavdelningen/hr-guide/ Ansällda uppmanas a snaras redovisa bisysslor Sedan i början av sepember pågår en granskningen av ansälldas bisysslor. Tros a iden för inlämnande av redovisningar gick u den sisa okober saknas forfarande många redovisningar. Personalavdelningen påminner därför ansällda och chefer a snaras rapporera in redovisningar i Primulas egenrapporering. De som ska lämna redovisning är enlig rekors beslu: Samliga lärare, oavse ansällningsform. Chefer vars ansällning regleras i chefsavale. Vissa särskil uvalda avdelningar vid universiesförvalningen. Observera a eknisk-/adminisraiv personal, forskare, dokorander, assisener och amanuenser ine ska lämna redovisning. Redovisa bisysslor på: hps://primulaweb.uadm.uu.se 2 UNIVERSEN # 7-11 UNIVERSEN #

3 akuell Sedan 2006 har de sa kursen för Uppsala universie. När rekor Anders Hallberg och prorekor Kersin Sahlin snar lämnar sina uppdrag har de sex händelserika år a se illbaka på. Men de ser också fram emo nysaren som forskare. Foo: MIKAEL WALLERSTEDT Rekor med kvaliesfrågor i särskil fokus Efer snar sex år som rekor är de nu dags för Anders Hallberg a summera en händelserik id. A sräva efer bäre kvalie och särka arbesmiljön är vå av de frågor han särskil har drivi. E arbee som också har ge resula. Under Anders Hallbergs id som rekor har forskningen vid Uppsala universie uvärderas ine mindre än vå gånger av inernaionella experpaneler. E liknande uvecklingsprojek har dragi igång inom ubildningen. De råder ingen vekan om a kvaliesarbee är vikig för honom. De är allid värdefull a ha criical friends som bedömer en verksamhes kvalie och som ger förslag ill vad som skulle kunna göras bäre. När de gäller jus forskningsuvärderingar är de vikiga ine mins för forskarna själva. Vi har lyckas förmå framsående experer från hela världen a avsäa id för a hjälpa oss a bli bäre, säger Anders Hallberg. Forskningsuvärderingen 2007 låg sedan ill grund för flera sraegiska sasningar och ökade förusäningarna a konkurrera om sraegiska anslag. Universiee fick ill exempel medel för Dåliga arbesmiljöer får aldrig acceperas och de är vikig med e sysemaisk arbesmiljöarbee för a arbesplasen ska fungera. uppbyggnad av Science for Life Laboraory (SciLifeLab) inom livsveenskaperna och EU-programme InnoEnergy inom energiområde. Som nybliven rekor iniierade Anders Hallberg arbee med a formulera mål och sraegier för Uppsala universie. De dokumene, som fassälldes 2008, har vari min ledsjärna sedan dess. Flera fokusområden Två fokusområden är framsående forskning och försklassig ubildning. E anna är samverkan med samhälle, ill exempel a särka konakerna med föreag och bygga upp innovaionssyseme, vilke också har gjors genom bildande av UU Innovaion. E fjärde fokusområde är a uveckla universiesmiljön. Som rekor har Anders Hallberg hela iden verka för en god arbesmiljö med nöjda medarbeare och sudener. Dåliga arbesmiljöer får aldrig acceperas och de är vikig med e sysemaisk arbesmiljöarbee för a arbesplasen ska fungera. På Uppsala universie ska man rivas. Människor som mår bra kan göra under. Som e led i dea har universiees ledarskapsubildningar uvecklas och de har gjors flera sasningar på a öka jämsälldheen. Effekerna är svårmäbara. Däremo ve vi a medveenheen om viken av a universiee har bra arbesmiljöer har öka och beredskapen och förmågan a ackla problem när de uppkommer har definiiv blivi sörre. Anale nyansällda kvinnliga professorer har också öka under hans id som rekor. Vid den senase professorsinsallaionen den 18 november insallerade han 27 kvinnor och 41 män som professorer. Andelen kvinnor var allså 40 procen. Nu börjar e ny liv för professor Hallberg, som snar åervänder ill farmaceuiska fakuleen på helid. Jag ska forsäa med min forskning, som blivi efersa under rekorsperioden. Jag ska förbruka de sisa av mi forskningsanslag från Veenskapsråde som jag fick 2009 och sedan försöka få nya medel från olika exerna källor. De är en umaning men de ska bli rolig! Två posdoc börjar i december. Vad handlar forskningen om? De övergripande måle är a hia nya angreppssä och nya yper av läkemedel mo infekioner. Den snabba uvecklingen av anibioikaresisens oroar mig mycke. Simulerande forskning Anders Hallberg har hela iden hålli igång med forskningen och publicera mycke under sin id som rekor. Forskning har jag allid funni mycke simulerande och de är min främsa hobby. Den ger mer energi än den ar. Jag ser nu fram emo a få mer id ill dea och har 150 ariklar som RUMSBYTE. Snar är de dags för Anders Hallberg och Kersin Sahlin a lämna sina arbesrum med usik över universiesparken. vänar på a bli läsa under julhelgen. Men viss kommer han också a sakna rekorsrollen, som han kommi a uppskaa mer och mer under årens gång. Vad har vari roligas? A kunna påverka och möe med alla inressana människor från vi skilda verksamhesområden inom och uom universiee. De har vari en fanasisk id som jag verkligen kommer a sakna. annica hulh >>> Händelserika år 4 Maj 2007 Linnéjubilee. Juli 2007 UU Innovaion bildas. Ok 2007 Resulaen från KoF 2007 preseneras. April 2008 Krafpake för jämsälldhe. Augusi 2008 Sar för samarbee med Högskolan på Goland. April 2009 European Universiy Cenre vid Peking Universiy grundas. Sep 2009 Science for Life Laboraory får sraegisk anslag från regeringen. Dec 2009 Beslu om anslag ill EUprojeke InnoEnergy. Mars 2010 Sju EU-projekkoordinaorer ansälls UU fick högs procenuell ökning av forskningsanslagen av alla universie. Nov 2010 Försa seminarie inom KrUU Kreaiv ubildningsuveckling. Nov 2011 Resulaen från KoF 2011 preseneras. 4 UNIVERSEN # 7-11 UNIVERSEN #

4 akuell akuell Fullsa på Anders Wall-föreläsning Vi vill ha e öppe universie Kreaiva möen och diskussioner behövs vid e universie, vare sig de äger rum under e besök i Sydafrika, på sadshuse i Uppsala, vid en öppen föreläsning i aulan eller på e fakuleskollegium. De ycker prorekor Kersin Sahlin. De är vikig a värna och uveckla de möesplaser som finns inom universiee men också skapa möesplaser mellan universiee och vår omvärld, både global och lokal. Som prorekor har hon res run världen för a särka konaker med omvärlden. Men konakerna kan se väldig olika u, konsaerar hon. Å ena sidan har vi försklassig ubye inom forskning och ubildning med universie i USA, Kanada och Europa. Å andra sidan har vi ubye med framväxande akademiska miljöer i Asien och Lainamerika. Särskil spännande har de vari a följa våra konaker med Afrika. Kersin Sahlin var med och bildade SANORD i Kapsaden 2007, e näverk för hela södra Afrika och Norden, där flera forskningssamarbeen har byggs upp. Hon är också ledamo i syrelsen för de europeiska näverke Coimbra. Även på hemmaplan har samarbee med omvärlden särks, ill exempel med kommunen och de lokala näringslive. Vi vill ha e öppe universie som befinner sig mi i samhälle och di alla som vill kan komma och anka kreaivie. De kan vi skapa bland anna genom kulurella evenemang, där Oello och Tosca var höjdpunker, men också med populärveenskapliga föreläsningsserier. Inom ubildningen har Kersin Sahlin arbea för a lyfa och synliggöra pedagogisk uvecklingsarbee, ill exempel genom pedagogiska prise och pedagogiska programme. I den nya sasningen KrUU ingår rikade kvaliessaningar och en inernaionell genomlysning av ubildningen. Har sasningarna ge resula? Ja, de finns e hel anna inresse för universiespedagogik idag. KrUUs seminarier har vari väldig välbesöka och den universiespedagogiska konferensen har besöks av många. De nya maserprogrammen fungerar väldig väl, visar våra uppföljningar. Vi ska befinna oss mi i samhälle och hi ska alla som vill kunna komma och anka kreaivie. Självsändiga sudener Ubildningens kvalie är ill sor del en fråga om resurser. De gäller a slå vak om grundubildningen och bildningsideale, menar Kersin Sahlin. Universiee ubildar ine för dagens nya uan för a skapa morgondagens samhälle. Vi ska ubilda sudener som är självsändiga och kriiska. Då behöver vi breda universie och ine snäva yrkesubildningar. De roligase under hennes id i ledningen har vari a lära känna universiee i alla dess delar. FRAMTIDSTRO. De går bra för Uppsala universie, säger Kersin Sahlin. Hon alar sig varm för den kollegiala kuluren inom universiee, med möen på olika nivåer. Samarbee med sudenkåren, naionerna och sudenorganisaionerna värnar hon också om. Jag blir glad när jag hör våra sudener säga a vi har Sveriges bäsa sudenmedverkan. Forskning på helid Under åren som prorekor har Kersin Sahlin ägna en dag i veckan, 20 procen, å forskning. Nu åergår hon ill sin helidsjäns på föreagsekonomiska insiuionen. Men hon kommer a forsäa följa universiees uveckling med nyfikenhe. E av mina forskningsinressen är universie och deras syrning och ledning. Så man kan säga a de här nära sex åren som prorekor har vari som en forskarubildning för mig, säger hon med e skra. Så hur ser framiden u för Uppsala universie? Näsan alla kurvor har peka uppå medan jag har vari prorekor. De går bra för Uppsala universie. Vi har många bra forskare och lärare och vi har en mycke fin kulur. De kommer a forsäa a gå bra. annica hulh Universiesaulan var med Anders Walls egna ord knökfull vid åres föreläsning i dennes namn i slue av november. Dagen bjöd på en blandning av al och mingel, skäm och allvar, ungdom och erfarenhe. Som kronan på verke delade HKH Kronprinsessan Vicoria u prise Åres Uppsalasuden. Näringslivsprofiler, enreprenörer och sudener srömmade ill för a lyssna ill innovaiva enreprenörer och inspirerande sipendiaer, inramade av musik och moderaor Fredrik Lindsröms underfundiga berakelser. Uppsluppenheen var påaglig och huvudalaren Percy Barnevik drog ner skra och applådåskor efer en farsarad overhead-visning med en föråldrad urusning, hans rogne följeslagare. I blixrande empo visades bilder från hans sifelse Hand in Hand där indiska kvinnor får mikrolån för a sara föreag som lyfer dem och deras familjer ur faigdom. Människan har väldiga inneboende krafer och kan man locka fram den krafen kan de hända sora saker, sa Percy Barnevik. Dea gick hand i hand med dagens syfe a simulera ungas enreprenörsanda och evenemanges osedvanliga popularie i år kunde i hög grad illskrivas ung drivkraf. Vi har jobba hår med a marknadsföra oss bland sudenerna och främs mo eknologer och ekonomer, sa Lars-Gunnar Olofsson, en av projekledarna hos arrangören Enrepreneurs Academy Uppsala. Vi har praa med sudener, spridi informaion och visa film på föreläsningar. De här är e unik möe mellan sudener och näringsliv, jag ror de enda i si slag i Uppsala. Öka samarbee med Kina Uppsala universie har eckna e aval med den kinesiska myndigheen för uländska relaioner. Syfe är a få ny far på samarbeen med kinesiska universie och myndigheer. De nordiska ländernas välfärds- och ubildningssysem har länge inressera Kina, vilke bland anna visa sig genom e sor kinesisk delagande i Uppsala universies uppdragsubildningar. Mellan åren 2004 och 2009 lockade ubildningarna om bland anna nordiska skae-, välfärds- och ubildningssysem run 600 kinesiska jänsemän och universiesansällda. De senase vå åren har delagande vari sämre. Men vi ve a inresse för de nordiska länderna kvarsår. Dessuom har Uppsala universie e go ryke i lande, bland anna ack vare vår goda placering på Shanghai-rankingen över världens universie, säger Beng Gusafsson, chef vid kanslie för humaniora och samhällsveenskap. I okober ledde Margareha Fahlgren, vicerekor vid veenskapsoråde för humaniora och samhällsveenskap, en delegaion från Uppsala universie som åke ill Kina för a eckna e samarbesaval med den myndighe i Kina som ansvarar för relaioner med uländska experer. Sae Adminisraion of Foreign Exper Affairs, som myndigheen heer, såg under 2010 ill a uländska experer kom ill Kina för a bidra med sin kunskap. Omvän skickades kineser u i världen för a a del av och häma hem ny kunskap. Kina sorsasar på universie De nya avale innebär bland anna a myndigheen ska underläa för och bidra ill samarbeen mellan Uppsala universie och kinesiska universie. Överenskommelsen kommer a underläa när vi ska dra igång nya samarbeen med kinesiska universie, organisaioner och myndigheer, säger Beng Gusafsson. Kina ska under en femårsperiod sorsasa på sina främsa universie, vilke är en vikig anledning ill Uppsala universies inresse för samarbee. De kinesiska universieen närmar sig snabb en hög inernaionell sandard och får all sörre inflyande inom forskning och ubildning. Oavse vad man ycker om Kina som land så måse Uppsala universie a del av denna uveckling. Ine mins är vi skyldiga våra sudener a forsäa a uveckla en redan bra grund för ubildnings- och forskningssamarbeen med kinesiska universie, säger Beng Gusafsson. TROGEN. Percy Barnevik hade med sig en rogen följeslagare: en overhead-urusning av de äldre slage. Passande nog delas också umärkelsen Åres Uppsalasuden u under Anders Wall-föreläsningen. Prise, e sipendium på kronor från Anders Walls sifelse, gick i år ill läkarsudenen Johan Bengsson som får prise för a han är en drivande kraf i Konak med press, radio och eve är e effekiv sä a sprida ny kunskap från universiee u i samhälle. En ny handbok ger ips och råd och kan förhoppningsvis råda bo på evenuell mediescenskräck hos forskare. När journaliser knackar på dörren ill universiee handlar de ofa om nya forskningsrön som universiee gärna beräar mer om för omvärlden. Men de kan också handla om händelser, förändringar och förhållanden som ine enbar innebär posiiva beskrivningar av universiee i idningen, på radio eller eve. Oavse frågesällning kan möe med medier göra dig nervös om du är ovan a bli inervjuad. Många forskare hör av sig ill oss pressinformaörer av jus den anledningen och de är därför vi nu ge u en lien skrif med ips och råd, säger Anneli Waara, presschef vid avdelningen för kommunikaion och exerna relaioner. Handboken ger bland anna ips på saker a änka på inför och under inervjun, informaion om offenlighesprincipen och journalisers arbesvillkor universiees breda sudie- och kulurmiljö. Han har genom sin mångsidighe och kreaivie lyckas kombinera engagemang i ubildning och sudenliv med framgångsrika sudier sår de i moiveringen. anneli björkman Vikig välkomna medierna Besäll mediehandboken... från avdelningen för kommunikaion och exerna relaioner via e-posadressen: UTÅTRIKTAD. Presschef Anneli Waara uppmunrar forskare a ha konak med journaliser. sam råd vid kriskommunikaion. Men den handlar också om varför de är så vikig för universiee a ha konak med medierna. Vi uppmunrar våra forskare a ha konak med journaliser. Universiee producerar ny kunskap som kan innebära sor nya för samhälle för enskilda individer. Genom journaliserna kan vi sprida vår producerade kunskap ill många fler, vilke också är e uppdrag vi har som myndighe. När andra forskare, organisaioner, forskningsfinansiärer får upp ögonen för våra forskare genom medierna kan de också leda ill nyoeffeker för forskaren i fråga, säger Anneli Waara. Foo: Jim Elfsröm Foo: Mikael Wallersed 6 UNIVERSEN # 7-11 UNIVERSEN #

5 akuell akuell Lä a köpa rä konorsmaeriel Sex års vänan är över nu finns e salig ramaval för inköp av konorsmaeriel som även gäller för universiee. En bred flora av produker finns ill beskådan i universiees produkkaalog på näe. FOTO: Mikael Wallersed DELAKTIGA. Varje sudens delagande är lika vikig när nya sudener på A-kursen i hisoria diskuerar 1700-als hisoria med sin sudenmenor. Främre raden fr v: Lovisa Bergman, Filippa Danared, Oilia Eriksson och Maria Magnusson. Bakre raden fr v: Krisofer Persson, Johannes Såhlnacke och Jakob Hjelmer. Sudener ar plas i undervisningen Lärare vid re hisoriska insiuioner får jus nu sark uppbackning från sina egna sudener. I e piloprojek engagerar sig sudener akiv som menorer för varandras och de egna lärande. Sudener är en ounyjad källa för ubildningskvalie, säger iniiaivagaren och hisoriesudenen Johan Gärdebo. I e grupprum på Engelska parken sier sju hisoriesudener i en cirkel run e bord fyll av böcker och aneckningsblock al i Europa och Sverige sår på dagordningen. Men de är ine vilken sudengrupp som hels som vik en efermiddag ill a plugga. De handlar om en av ioale menorsgrupper vid insiuionerna för hisoria, idéoch lärdomshisoria sam ekonomisk hisoria där sudener som redan läs en kurs agerar menorer ill nya sudener på samma kurs. Vi ses vå immar i veckan och diskuerar förbesämda ämnen uifrån olika perspekiv. Alla frågor är illåna, vilke leder ill bra diskussioner och många aha-upplevelser, säger hisoriesudenen Oilia Eriksson som är menor ill sex nya sudener på A-kursen i hisoria. Mindre rädd a säga fel Ungefär hälfen av sudenerna på kursen nappade på erbjudande a vara med i en menorsgrupp. De som valde a avså har missa någo vikig, anser de samlade sudenerna. Jag lär mig mer på de här säe jämför med om jag gå på föreläsningar och sedan sui hemma och plugga själv, säger Krisofer Persson. En vikig poäng är enlig sudenerna a hierarkin mellan läraren och sudenen försvinner, vilke gör a menorsräffarna kan upplevas som friare än lärarledda diskussionsseminarier. På e lärarle seminarium kanske många ine vågar dra ill med någo som man ine är 100 procen säker på. Rädslan för a ha fel minskar i den här gruppen, säger Maria Magnusson. Dessuom kommer Oilia ihåg hur de känns a vara suden på den kursen. I vissa fall kan hon läare än en lärare förså våra frågor, säger Johannes Såhlnacke. Menorskapsprogramme är e sudeniniiera piloprojek med grundanken a sudeners akiva medverkan kan bidra ill en förbärad kvalie i ubildningen. En av iniiaivagarna är hisoriesudenen Johan Gärdebo, som själv är menor. Menorsräffarna är e komplemen ill undervisningen som kan bidra ill ökad kunskap och gemenskap mellan både sudenerna och insiuionen, i sluändan ökar vi genomsrömningen på kurserna, säger han. Varje menor får ubildning i frågebasera lärande. De är menorn som srukurerar samale, säller kriiska frågor och ser ill a alla är delakiga. Sudenerna själva bidrar med kunskap från ordinarie undervisning och reflekerar över sina egna och andras perspekiv. Insiuionerna vikiga Även menorn får reflekera över sina kunskaper och konenan är a alla sudener på menorsmöe kan nå en fördjupad kunskap, säger Johan Gärdebo. Under våren 2012 ska piloprojeke uvärderas. Johan Gärdebo ror och hoppas på en forsäning och en spridning av menorsverksamheen ill fler insiuioner. Drivna sudener finns de go om, så någon bris på menorer är han ine rädd för. Sarades av sudener Menorskapsprogramme på hisoriska insiuionen, insiuionen för idé- och lärdomshisoria och ekonomiskhisoriska insiuionen sarade som e sudeniniiaiv. Höserminen 2010 ubildades menorerna. Vårerminen 2011 hölls de försa menormöena. Arbee samordnas mellan de iniiaivagande sudenerna och insiuionerna och har söd från avdelningen för universiespedagogisk uveckling, PU, och den särskilda rekorssasningen KrUU som syfar ill vidareuveckling av ubildningskvalieen under åren De är sudenerna som ska göra jobbe, som menorer och delagare på möena. Men för a skapa kvalie och hållbarhe i modellen förusäer de a insiuionerna, och universiee, avsäer resurser för a programme rullar på, kurs efer kurs, med nya menorer och nya grupper. Tillbaka ill menorsgruppen på Engelska parken. Hisoria A är en fullspäckad kurs som hanerar all ifrån de försa civilisaionerna ill Sovjeunionens fall. Hur kommer de sig a Oilia Eriksson, som redan läs kursen, vill gå igenom den en gång ill som menor? Menorskape är orolig nyig även för mig. Genom a förbereda frågor och akiv dela i de nya sudenernas diskussioner och synpunker forsäer jag a lära mig. Jag får e bredare perspekiv och en bäre försåelse, säger hon. De är på grund av udragna överprövanden i den saliga upphandlingen som ramavale för konorsproduker dröj i sex år. Men nu behöver insiuioner och avdelningar ine längre fundera på vilken leveranör man ska välja när de gäller a köpa block, almanackor, pennor, pärmar, gem och andra konorsnyigheer. Med de nya avale blir de läare a göra dessa inköp på rä sä. Och de är vikig under 2009 köpe universiee konorsmaeriel för 4,8 miljoner kronor, säger Liz Illerbrand, Besök produkwebben De konorsmaeriel som finns a besälla finns på universiees produkwebb: hp://produkwebb.is.uu.se/ daorproduker/ Mer upplysningar gällande avale: hp://uadm.uu.se/ii/inkop/upphandling/ aval/konorsmaerial UNIVERSEN #1 februari -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare E l f för IT-lärande sid 4 folksjukdomar under luppen Säkrare diagnoser och bäre behandling av våra främsa folksjukdomar, såsom cancer eller diabees. De är måle för Science for Life Laboraory som nu ar form med pengar från regeringens sasning på sraegisk forskning. nya Medier väcker frågor Sociala medier som facebook, bloggar och diskussionsforum på näe har få all fler användare. På många arbesplaser diskueras nu vad som gäller: får man använda facebook på arbesid och var går gränsen för vad man får skriva? Sid 4-5 sid UNIVERSEN Fler nyheer och nyiga länkar hiar du på erc-anslage blir e lyf för vår forskning och vi kommer a kunna esa många av våra idéer. #4 juni -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare DokoranDer vill ha mer srukur Tydligare krav för handledning och ryggare ansällningsformer. De önskar sig många dokorander vid Uppsala universie, enlig en sor enkäundersökning om forskarubildningen. Många är nöjda, men de finns uvecklingsområden. Gla besked för prisad lärare - De var överraskande, jag var hel oförberedd och blev jäepaff, säger Gunnel Cederlöf som är en av fem pedagogiska prisagare vid Uppsala universie. Hon får prise för si arbee med inernaionalisering i undervisningen. Sid 8-9 sid 7 eaermeod för handledare - Akademiker är dukiga på a inellekualisera. Med forumspel kan man komma förbi eorierna, säger Tomas Grysell, pedagogisk uvecklare vid PUenheen. Forumspel är en inerakiv eaerform där åskådarna får dela. MånGa olika yrkesilar Husfru, skeppare, eckenspråksolk, bokbindare, orkeservakmäsare... De finns 366 olika yrkesilar inom universiee och anale växer hela iden. Några ilar är moderna, andra har en lång hisoria bakom sig. Vi ger exempel. Sid sid Kunskap för alla olle eriksson, professor i eoreisk magneism vid insiuionen för fysik och maerialveenskap. UNIVERSEN Sid 6 #2 mars -11 årg 42 En idning för Uppsala universies medarbeare Fler nyheer och nyiga länkar hiar du på Dags brya ojämsällda mönser Poängfri examinaion all vanligare Sid 4 Lä hia anslag med ny sökmoor Sid 6 Sid 8 12 Jag vill esa och se var min egen gräns går. Sefan Zeersröm, adjunk i juridik. Sid 20 Ny näverk lockar alumner Fler nyheer och nyiga länkar hiar du på Foo: SAFFAN CLAESSoN Vi sasar på Europa Solig rekorsur Fullsa på TV-spelskonser Universen nr indd Sid 7 Sid 15 Sid 7 Sid 15 Foo: SAFFAN CLAESSoN Foo: SAFFAN CLAESSoN upphandlare vid avdelningen för IT och inköp. Föreage i fråga heer Saples Advanage och erbjuder en bred flora av produker. De är vår skyldighe som myndighe a följa ingånge aval och köpa avala sorimen och i dea fall konorsmaeriel från föreage i fråga. Om man idigare använ sig av andra leveranörer måse man slua med de, säger Liz Illerbrand. En fördel när nu avale finns på plas är a probleme med påsridiga och ibland ohederliga försäljare av dyr konorsmaeriel, vilke den senase iden vari e ökande problem vid universiee, kan minska. Ansällda ska hel enkel ine köpa konorsmaeriel av andra leveranörer än de föreag universiee har aval med. Alla konorsproduker finns lisade med bild och beskrivning i universiees webbsidor för besällningsbara produker, den så kallade produkwebben. De är en fråga om illgänglighe. Fler än 400 ansällda har ingå i en inervjuundersökning om personalidningen Universen. Resulae visar bland anna a ansällda gärna läser om forskning, a räckvidden minska men a de flesa uppskaar a läsa nyheer och reporage i idningsform. De nya avale kan minska probleme med påsridiga försäljare av konorsmaeriel, som Universen skrev om i nr 5, Läsvärdesundersökningen ufördes av föreage Skop på uppdrag av universiees avdelning för kommunikaion och exerna relaioner. Resulae visar a kännedomen om idningen är hög, hela 94 procen kände ill idningen. Nära hälfen har läs alla nummer de senase halvåre och en genomsnilig läsare ägnar varje nummer mellan 10 och 20 minuer. Jämför med för år 2000, då den senase undersökningen gjordes, har räckvidden minska från 87 procen ill 62 procen. Räckvidden är e må som beskriver hur många läsare en genomsnilig ugåva av idningen har. Nedgången i räckvidd är ill viss del förvänad de senase decennie har anale mediekanaler som konkurrerar om moagarens uppmärksamhe öka markan. Pappersidningen verkar enlig undersökningen vara forsa uppskaad. Dryg 70 procen säger sig uppskaa a Universen kommer som pappersidning och hela 77 procen svarar i undersökningen nej på frågan om de hellre enbar skulle a del av nyheer och reporage på webben. Vad de gäller innehålle i idningen Universen så urycker en sor majorie, 88 procen, a Universen är rovärdig. När inervjupersonerna får urycka vad de vill läsa om i idningen visar de sig a forskning sår hög i kurs. Nära 80 procen urycker a de vill läsa om universiees arbee med forskning. Vi ser också a dokorander, personer som vari ansällda i vå år eller mindre och personer under 30 år känner ill och läser Universen i mindre usräckning än andra urvalsgrupper. De här är någo vi ar med oss in i de forsaa arbee med idningen, för vi vill försås nå u ill så många ansällda som möjlig, säger Urban Lindberg, ansvarig ugivare. Undersökningen genomfördes som en elefonundersökning, med en svarsfrekvens på 92 procen. Toal har 403 personer ur de fyra personalgrupperna dokorander, forskare, lärare och ekniskadminisraiv personal inervjuas. Alla ansällda kan söka bland de konorsmaerial som finns a köpa, säger Michael Perén, projekledare vid avdelningen för IT och inköp. Fri fram a gå u på webben och boanisera allså, men de ansvariga på produkwebben höjer e varningens finger. Tanken är ine a enskilda ansällda ska lägga besällningar för egen del. Anledningen är enkel: endas besällningar över 500 kronor är frakfria. De bäsa är om varje insiuion och avdelning har e förråd för konorsmaeriel som de ansällda kan häma produker från. När förråde börjar sina kan den förrådsansvariga gå in i produkwebben och besälla de som behövs för insiuionen eller avdelningen, säger Michael Perén. Universen uppskaad av läsarna Ledningsny får bra beyg Nyhesbreve Ledningsny disribueras via e-pos ungefär var fjoronde dag ill samliga prefeker/mosvarande. En majorie ger Ledningsny beyge mycke bra eller ganska bra i en undersökning av Skop, som har uvärdera nyhesbreve på uppdrag av avdelningen för kommunikaion och exerna relaioner. Näsan alla av dem som besvara webbenkäen (93 procen) skulle sakna Ledningsny om de lades ned. De flesa chefer (86 procen) anser a Ledningsny är användbar i arbee. En sor majorie (71 procen) anser a Ledningsny absolu eller i viss mån särker konaken mellan chefer vid insiuioner och universiesledningen. Svarsfrekvensen i denna webbenkä var 61 procen. 8 UNIVERSEN # 7-11 UNIVERSEN #

6 akuell ema vänskap Forskare diskuerade oroande kemikalier De mjukgörande ämne i sköljmedle, de smusavvisande maeriale i overallen, plasen om kyldiskens lax oändlig många är de kemikalier vi lever bland och usäs för. Men hur mycke påverkar de oss och vår hälsa? Frågorna var många när forskare möes i e panelsamal med frågesund på BMC rika ill universiees ansällda och sudener. E reioal följde engagera samale med ugångspunk i de idigare visningarna av Sefan Jarls film Underkaselsen. I filmen avslöjar regissörens egna blodprover e 70-al anmärkningsvär höga värden av kemikalier. Ämnen som DDT och PCB, förbjudna sen 1970-ale, har ine bruis ner av kroppen. Tvärom har nivåerna öka, roligen via ma såsom fisk. Panelsamale arrangerades i mien av november av kemiska sekionen och enheen för miljö, fysisk arbesmiljö och säkerhe på universie. Syfe var a uppmärksamma a vi omger oss med mängder av produker som innehåller hälsofarliga kemikalier och som åerfinns i vår blod, sa Annika Edlund, miljökemis på enheen för miljö, fysisk arbesmiljö och säkerhe. Men enlig forskare i panelen finns inga enydiga svar om vilka poeniella hälsorisker vi usäs för av olika kemikalier. Enlig Ingvar Brand, professor i ekooxikologi vid insiuionen för organismbiologi, råder sor osäkerhe kring den så kallade cockaileffeken, där samverkan mellan olika kemikalier kan ha såväl avsevär sörre som obefinlig, eller renav bromsande effek. Kemikalieinspekionens represenan, Sen Flodsröm, menade dessuom a cockaileffeken aldrig ens uppnås då bara individuella eser av kemikalier uförs idag kemiska ämnen Vi hanerar unika kemiska ämnen i produkion i de europeiska samhälle och måse kunna skilja de riskfyllda från de harmlösa kemikalierna. Men kunskapsbrisen när de gäller de kemiska ämneseffekerna på hälsan är sor. En ljuspunk är dock EU-förordningen REACH, som fram ill 2018 ska karlägga och regisrera kemikaliers möjliga hälso- och miljövådliga effeker i en offenlig daabas. Ökad kunskap ska bemöa oro och osäkerhe kring ämnens skadeverkningar. ENGAGERAT. Kemikalier ledde ill diskussion på BMC. Med panelsamale vill vi i viss mån nyansera de som sägs i Underkaselsen. Vi vill också inge hopp genom a beräa om forskning inom exempelvis grön kemi där man uvecklar alernaiva produker och produkionssä som ine skadar hälsa och miljö, sa Marie Chajara Svensson, informaör på kemiska sekionen. För a kunna uöva påryckningar på indusrin borde dock alla illägna sig baskunskaper i kemi, inflikade Monika Waldebäck, gäslärare vid insiuionen för fysikalisk och analyisk kemi. Konsumenopinion är de som kommer a avgöra huruvida illverkare gör någo å hälsofarliga produker. Till allmänheens hjälp delades de u en lisa sammansa av Monica Lind, forskare inom arbes- och miljömedicin vid insiuionen för medicinska veenskaper. Där gavs råd om hur man kan reducera sin grad av exponering för hormonsörande kemikalier som a undvika eflon, kläder och skor av plas, och a ine värma ma i plaslådor i mikrovågsugnen. anneli björkman Foo: Marie Chajara Svensson Profilsidor marknadsfördes på campus INSPIRATÖR. Anders Bernd ger Kaarina Grönwall och Lars-Göran Andersson en inrodukion ill de nya möjligheerna på webben. Foo: Mikael Wallersed Ansällda kan numera på e ydligare sä presenera sig själva för omvärlden. Under november gav sig en mobil helpdesk u på urné på campusområdena. Syfe var a inspirera ansällda a fylla sina profilsidor på webben med informaion. Vi finns här för a svara på frågor och visa hur den nya profilsidan ser u och hur du som ansälld kan använda dig av funkionerna, säger Anders Bernd, områdesinformaör vid kanslie för humaniora och samhällsveenskap. CV, bilder, sammanfaningar, publikaioner, kurser, bloggar och andra hemviser på näe på universiees nya profilsidor på webben kan ansällda lägga in mycke manyig informaion om sig själva. De här är e ny sä a uppdaera sin egen sida i universieskaalogen på näe. Egenligen är de väldig enkel och vi vill nu visa på möjligheen för forskare a exempelvis visa upp lisor över sina publikaioner i publikaionsdaabasen Diva, säger Björn Ericsson, biblioekarie vid universiesbiblioeke. Vikiga länkar Länk för a ändra din profilsida: hp://webb.uu.se/privaeprofile Länk för a se din publika profilsida i universieskaalogen: hp://webb.uu.se/publicprofile namnge medarbearporalen! Medarbearporalen är änk a bli universiees gemensamma webbverkyg för ansällda. Syfe är a skapa en inern poral som ska förenkla de vardagliga arbee och samarbee inom universiee. De försa synliga resula är den nya profilsida som lanserades i november. Arbee med a uveckla medarbearporalen för universiees ansällda är i full gång men nu behövs också e namn på poralen: vad ska den hea? Bey, Unizonen, Keizer, UUnik eller någo anna? Lämna di förslag fram ill den 9 januari Bäsa förslag får pris. Omrösningen sker via webben: hp://webb.uu.se/sv/namnforslag Vänskap som aldrig rosar Vem kunde ro a en inern kurs på jobbe skulle leda ill över 20 år av delad glädje och sorg och en gemensam dröm om Ausralien? TILLSAMMANS. Främre raden fr v: Mona Thorwaldsdoer, Ann-Marie Jansson, Agnea Wiberg och Lena Wallin. Bakre raden fr v: Ann- Bri Köhler, Ann-Sofi Friberg och Kia Kjellén och Mosse Olsson. Den slina klichén vänner för live är full relevan för vå näverk av kvinnor vid universiee. Tex: Helena Edsröm FOTO: Mikael Wallersed 10 UNIVERSEN # 7-11 UNIVERSEN #

7 ema vänskap universell 2 Umgås du med kollegor efer jobbe? Med anke på a vi spenderar den sörsa delen av vår vakna id på jobbe ar relaioner med kollegor en mycke sor plas i live. Men hur ofa umgås ansällda med varandra efer arbesid egenligen? Universen åke ill Ekonomikum för a fråga några ansällda. Tex: Helena Edsröm FOTO: Mikael Wallersed Göran Karlsson, expediionsvakmäsare vid universiesförvalningen: Ine särskil ofa skulle jag säga. Man umgås med kollegorna när man är på jobbe, de är där man har samhörighe. Efer arbesid finns ine samhörigheen på samma sä. Någon gång ibland åker jag och några kollegor på rav illsammans, de är nog de enda. Peer Hedberg, forskare vid ekonomisk-hisoriska insiuionen: Som forskare har man ofa kollegor i hela Sverige men då och då händer a vi kollegor här i Uppsala hiar på saker ihop. Ofa blir de a gå u och käka, a en pilsner och se foboll. Men nio av io gånger är de kombinera med jobbsnack. Olivia Kang, dokorand vid insiuionen för föreagsekonomi: Då och då umgås jag med arbeskamraer efer jobbe. De kan handla om a äa middag ihop eller a gå u och shoppa. Man jobbar ju så nära sina kollegor och de är bra a lära känna varandra även uanför jobbe. Chrisine Holmsröm Lind, universieslekor vid insiuionen för föreagsekonomi: De blir alldeles för sällan yvärr. Jag ror nämligen a de är vikig a umgås priva med kollegorna annars blir de lä för sor fokus på jobb och presaioner i relaionerna. Vänskap, illi och suppor är vinser man kan få av a lära känna varandra bäre. Torsen Palm, gäslärare vid insiuionen för informaik och media: Ungefär en gång i månaden umgås jag med kollegor efer arbesid. De är nyig a ses uanför jobbe ibland, efersom vissa saker passar bäre a praa om på e informell sä. Men för a de ska bli av behövs de iniiaivagare bland kollegorna. STYRKA. Mins en gång i månaden räffas fr v Gunnel Ivarsson, Jeanee Backman, Beri Fryklund, Marianne Jonsson, Birgia Carlsson, Vera Holmgren och Barbro Lidfeld-Rahm. I över 20 år har näverke haf en lika inspirerande som särkande funkion för vännerna. ar du med dig biljeerna nu då? uropar Kia Kjellén över fikaborde i rikning mo Lena Wallin som nickar lugn. Ja, biljeerna ill kvällens föresällning Ljus och fräsch med Fredrik Lindsröm och Henrik Schyffer på Cirkus ligger i handväskan. All är allså rigga för en glad helkväll för de åa kvinnorna som inför Sockholmspendelns avgång ar en fika på Brosröms café. Tonläge är hög och sprudlande gla men när Universen bryer in med frågor om hur vänskapen en gång sarade blir gruppen mer nosalgisk eferänksam. 23,5 år för med sig en sor bank av minnen. Egenligen började ju all med a man sod där framför kameran och kände sig bload och nervös. De var då de uppsod en sor försåelse och rygghe i gruppen, för alla delade ju samma känsla, säger Mosse Olsson, adminisraör vid föreagsekonomiska insiuionen. Livslång vänskap Under några frusna dagar i mars 1988 anordnades för försa gången en kurs i konsen a våga ala i grupp för sekreerare vid universiee. Elva kvinnor delog och föruom a de kom över sin rädsla för a hålla presenaioner inför åhörare och inför kameran var kursen också sarskoe för en livslång vänskap. De var en härlig illåande amosfär som vi ine upplev i jobbsammanhang idigare och när kursen var slu kändes all så rumphugge. Vi ville ses mer och besämde oss för a äa lunch ihop, säger Ann- Marie Jansson, handläggare vid Suderandebyrån. Regelbundna lunchräffar ledde ill mer avspända kvällsbesök på sans resauranger vilke i sin ur ledde ill eaerbesök i Sockholm och e gemensam bankkono som heer Ausralien. Varför Ausralien? Vi får illfälle a åerkomma ill de. Yrkesroll i förändring I hoellbaren Hörnans dunkla och lugna krypin märks de ine a novemberkvällen uanför fönsren är hurande frosbien. I mjuka fåöljer sier en grupp kvinnor och småpraar över e glas vin. Ine heller dea är vilka vänner som hels. Vi firar 20 år som vänner i år, säger Jeanee Backman, rekors sekreerare delog hon och 20-ale andra kvinnor i en inern ubildning i ekonomi och personaladminisraion för högskolesekreerare vid universiee. Nära hälfen av delagarna forsae a ses efer kursen. I början hade vi fokus på jobbe när vi sågs. Man var väldig ensam i sin roll på insiuionen och därför blev näverke med andra sekreerare vikig, säger Marianne Jonsson, pensionär och idigare adminisraör vid insiuionen för neuroveenskap. 90-ale var e hekisk omorganiseringsdecennium på universiee. Förs decenraliserades verksamheen och sedan mer än halverades anale insiuioner. En ny jäns, chefadminisraören, infördes. Vår yrkesroll förändrades markan. Vi hade idigare serva prefeken och forskarna. Nu fick vi nya arbesuppgifer, säger Vera Holmgren, pensionär och idigare adminisraör vid insiuionen för kvinnors och barns hälsa. De har vari skön a ha e kravlös näverk av vänner som försår vad man menar om man vill eller behöver praa om jobbe. Med iden uvecklades även dea sekreerarnäverk från a handla bara om jobbe ill a ana en all mer personlig karakär. Merparen av kvinnorna har hunni gå i pension de senase åren men vännerna forsäer a ses, mins en gång i månaden. Teaer, picknickar och kvällar som denna på Hörnan är e uppskaa illsko av akivieer. I våras gjorde vännerna en ripp ill Köpenhamn och ill våren planeras en ny resa. Kanske blir de Amserdam. Skiljer sig vänskap mellan kollegor från andra vänskapsrelaioner? Vi har alla jobba på universiee så länge a vi har få guldklocka. Och efersom arbee har vari eller är en så sor del av live har de vari skön a ha e kravlös näverk av vänner som försår vad man menar om man vill eller behöver praa om jobbe, säger Gunnel Ivarsson, adminisraör vid insiuionen för eknikveenskaper. På Brosröms café är de snar dags a brya upp. Om en halvimme går åge mo Sockholm och föresällningen på Cirkus. Samale har gå in på allvarligare ongångar. De vå decennierna av vänskap har inneburi både glädje och sorg. Genom åren har vå vänner gå bor, en efer sjukdom och en i Esoniakaasrofen. Minnena får samale a sanna av och för en kor sund ysna. Men de är ju så. Mycke hinner hända i live under 20 år. Våra barn var små i början, nu är de vuxna och har egna barn i många fall, säger Kia Kjellén, adminisraör vid föreagsekonomiska insiuionen. Både glädje och sorg Idag saras de många grupper i sociala näverk som Facebook. Men jag ror de är vikig även med grupper som vår, som håller länge och som handlar om a man ses. Vi har kunna söa varandra genom många olika skeenden i live, säger Ann-Bri Köhler, nybliven pensionär och idigare adminisraör vid hisoriska insiuionen. Och de är uppenbar a söningen kommer a forsäa. Kvinnorna från kursen i konsen a våga ala åker varje vår ill Sälen och har sedan början av 90-ale hunni bea av många av de europeiska huvudsäderna. Men än finns plaser a besöka. Och sedan var de ju de där med Ausralien. Varje månad säer vi in pengar på de där kono, och de heer Ausralien för a de är vår drömresmål. Snar ska vi ses och besämma var näsa resa ska gå. De blir kanske ine Ausralien den här gången heller. Men någon gång kanske, säger Ann-Bri Köhler innan sällskape försvinner iväg mo Sockholmskvällen. Uppsala får Sveriges försa PET-MR-urusning Forskare vid Uppsala universie har få e anslag på 43 miljoner från Veenskapsråde för a införskaffa Sveriges försa PET-MR-urusning. Urusningen kombinerar vå exiserande ekniker som avbildar kroppen på olika sä. A kunna samla in daa från båda eknikerna simulan ger möjlighe ill bäre diagnosik och mer kunskap om ill exempel hjär- kärlsjukdomar, neurologiska och onkologiska sjukdomar. Näsa år beräknas den inegrerade PET-MRurusningen för helkroppsundersökningar finnas på plas på Akademiska sjukhuses PETcenrum. Gå på usällning på webben! Universiesbiblioeke visar nu en usällning om Gusaf Fröding med anledning av a de i år är hundra år sedan han avled. Webbusällning ackompanjeras av e handskrifsmaerial ur Uppsala universiesbiblioeks samlingar av musikinspelningar, uppläsningar och filmsekvenser. Både välkända och experimenella diker av Fröding lyfs fram och levandegörs. Två Frödingforskare ger sina personliga kommenarer och man har själv möjlighe a skriva och dela med sig av åsiker om Frödings diker. Inresserad? Gå in på hp://www.ub.uu.se Läkar- och veerinärsudener lär illsammans I november var de världspremiär för gemensamma seminarier för läkar- och veerinärsudener. Någo som med inresse följdes från flera lärosäen i andra länder. Samundervisning för läkar- och veerinärsudener är e unik gemensam iniiaiv från SLU och Uppsala universie. De har väck uppmärksamhe och andra universie följer med inresse vad uvärderingen kommer a visa. Bakgrunden är a smivägarna för många infekionssjukdomar väver samman djur och människor ill en gemensam värld och människors och djurs hälsa bör därför as upp i e sammanhang. Dea är också vikig inom område anibioikaresisens, där man behöver samverka för a nå framseg. Följ eikernas diskussion på eikbloggen Cenrum för forsknings- & bioeik (CRB) vid Uppsala universie drar igång en eikblogg på både svenska och engelska. Bloggen kommer a a upp akuella ämnen ur både forskardebaen och pressen. Med den svenska versionen vill man öppna en möjlighe a diskuera svenska förhållanden med en bredare publik. Pär Segerdahl är redakör för bloggen och kommer a skriva både om sin egen och andras forskning. Själv är han filosof och de senase åren har hans forskning handla om apors språk, djurvälfärd och genus, men forskargruppen från CRB samlar en bred kompeens. Här finns eiker, filosofer och juriser, men också läkare, sjuksköerskor, en farmaceu och en psykolog. En del av dem kommer a dyka upp som skribener i bloggen och är med och bidrar ill diskussionen, säger Pär Segerdahl. Svenska versionen: Engelska versionen: 12 UNIVERSEN # 7-11 UNIVERSEN #

8 ublick Han jobbar bäs på Island 4 OPTIMALT. Enlig forskaren Olafur Gudmundsson är de isländska landskape inressan, bland anna efersom inga växer är i vägen. I jaken på alernaiv energi är de höginressan a vea var och hur djup ner i jorden de går a borra för a uvinna geoermisk värme. Island är den perfeka plasen för a bäre förså geoermi och seismisk akivie. Därför illbringar forskaren Olafur Gudmundsson långa perioder på ön. Tex: Annee Ulvenholm Wallqvis FOTO: Per Hansorp ar i jordskorpan är de bäs a borra efer värme och hur djup kan man gå? De är frågor som forskare från Uppsala universie försöker besvara. Olafur Gudmundsson är gäsprofessor vid insiuionen för geoveenskaper i Uppsala och han driver projeke illsammans med kollegan Ari Tryggvason. De är e arbee som kräver långa viselser på Island. På dagens schema sår en ur u ill en av öns mäsaioner, de är en del i en sensor som behöver byas u. På väg u mo Reykjaneshalvöns sydkus reser sig bergen ur de lavaäcka fälen. På marken finns näsan ingen jord, och knapp några växer. Bara en vacker silvergrå mossa som saka men säker bäddar in de förkolnade lavasrömsfälen. På håll siger rök upp ur marken och Olafur pekar u några långa och väl synliga sprickor i marken. Lear ideala förhållanden För mig som geolog är landskape på Island inressan efersom man så ydlig ser kraferna framför sig. De är så lie växer i vägen här, säger han och ler. Genom a sudera seismisk bakgrundsbrus och hasigheen på de vågor som små jordskalv orsakar hoppas forskarna komma fram ill var i jordskorpan den varma väskan rör sig läas och därmed är enklas a få upp. Väskans flyförmåga ändras nämligen beroende på rycke och emperauren i jorden. Trycke påverkar emperauren och är de varmare än 370 grader förvandlas vane ill ren ånga. Ju längre ner man kan borra, deso varmare blir de. De ger i sin ur mer energi per volymenhe ånga. Efersom de är dyr a borra är de inressan a förså vilka förhållanden som är ideala, förklarar Olafur Gudmundsson. I samarbee med Massachuses Insiue of Technology, Reykjaviks universie, isländska SMHI och Islands Geologiska Undersökning har forskarna placera u e femioal seismografer som mäer akivieen i den isländska marken. Efer en skumpig färd på en väg som bara anas som e svag hjulspår i lavan, når vi fram ill mäsaionen. En oansenlig vindgeneraor som förser mäinsrumenen med den el som behövs och en lien plasunna där själva insrumenen som regisrerar markens rörelser sår rygg nerbäddade. De är all. De finns ingening som avslöjar a de i själva verke är en finkänslig sensor som regisrerar minsa rörelse i marken, även våra foseg. Olafur konsaerar nöj a vindgeneraorn snurrar på som den ska, de håller baerie igång. Sedan säer han igång med a bya u en processor han har med sig. Olafur Gudmundsson jagar ideala förhållanden. Jag är väldig nöjd med den här saionen, de är sällan problem här, säger han. Olafur Gudmundsson beräar a mäsaionerna behöver illsyn ungefär en gång i kvarale. När saionerna ska konrolleras är Olafur Gudmundsson och hans forskarkolleger ue dagar i sräck och bear av så många saioner som möjlig. På de sora hela har saionerna fungera bra. Någon ensaka vindgeneraor har gå sönder på grund av krafig vind. Men nu har vi sa in solceller som reserv, säger han. Mäsaionerna ska så kvar i e år ill innan all informaion ska bearbeas på allvar. När de blir dags för bearbeningen kommer också forskare och sudener från USA, Island och Sverige a involveras. Forskarna i USA ser projeke som en möjlighe a uveckla meoder för a uvinna värme ur jorden överall, men i olika koncenraion. Sverige är, ack vare de breda unyjande av bergvärme, redan nu e av de länder i världen som använder sig av geoermisk energi i högs grad. Men om vi lär oss hur de går a borra djupare ner i marken kan vi använda oss av geoermisk värme i Sverige även i sörre skala. Som islänning uppskaar Olafur Gudmundsson möjligheen a idvis arbea på Island. För honom är de e måse a få uppleva den isländska nauren. Familjen i Uppsala Exak hur han fördelar sin id avgörs ill sor del av undervisningen. Ibland kan de bli upp ill e par månaders viselse på Island innan han kan åervända ill familjen i Uppsala. De är ine idealisk a vara bora så länge. Men de behövs för forskningen, säger han. Olafur Gudmundsson och hans fru lämnade Island redan som unga för a få möjlighe a uveckla sina respekive forskarkarriärer. De suderade i USA, för a sedan flya ill Ausralien. Men när barnen kom ville de illbaka ill Norden och de flyade ill Lund. Sedan re år illbaka bor familjen i Uppsala. Som islänning upplever Olafur Gudmundsson a kulurskillnaderna mellan Sverige och Island är sora. Islänningar är mindre låsa vid former och radiioner, och präglas mer av en pionjäranda. De bäddar för kreaivie och nya ankar, vilke är vikig ine mins inom forskningen, säger han. Samidig uppskaar han samarbee med den sora grupp av kolleger han har i Sverige. De har forskas länge på energifrågor och seismologisk forskning har en sark sällning i Sverige. Här på Island blir de mer a sia ensam framför daorn och jobba, konsaerar han. 14 UNIVERSEN # 7-11 UNIVERSEN #

9 ublick Nya professorer bjöd på populärveenskap KAMMARHERRE. När Per Sröm, akademiinenden vid Uppsala universie, ska agera kammarherre å kungen får han bära värja, guldbroderier och bicorn-ha. Under högidliga former välkomnades i slue av november 68 nya professorer ill Uppsala universie. Den årliga professorsinsallaionen i universieshuse aula föregicks av en hel veckas populärveenskapliga föreläsningar som finns a se på webb-v. alla medborgare, sa Ylva Hasselberg. När hennes engagerade 20 minuer var ill ända kom flera frågor från publiken. En handlade om risken för hårdhe och hänsynslöshe hos regelunga myndigheer som exempelvis Försäkringskassan, som dagligen faar beslu om sjukersäningar ill svenska medborgare. Skulle man ine jäna på en mer personlig on där? De är inge fel med en revlig on. Men personliga näverk ska ine spela roll för beslue i sig. Annars får vi sora demokraiska problem, sa Ylva Hasselberg. 6 Foo: Mikael Wallersed Tradiionen a insallera nya professorer är lika högidlig som den är anrik. Den försa dokumenerade insallaionen vid Uppsala universie skedde Länge gick insallaionerna ill så a rekor ledde varje ny professor fram ill en kaeder där personen fick hålla en föreläsning. Numera insalleras alla nya professorer vid en och samma högid, allid placerad på en fredag. Dea år var de 68 nya professorer som skulle välkomnas. 27 av dem, eller 40 procen, är kvinnor. Någo som kan vara e ecken på a insaser för en jämnare könsfördelning bland professorerna på universiee börjar ge resula var endas 20 procen av universiees oala anal professorer kvinnor. De bjuds forfarande radiionsenlig på populärveenskapliga föreläsningarna i universieshuse hela veckan inför insallaionshögiden. Varje ny professor får 20 minuer på sig a beräa om sin forskning. En av alla små forskningsinblickar bjöd Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk hisoria, på. Hennes forskning är inrikad på beslusfaande inom veenskapssamhälle, föreagsvärlden och poliik i relaion ill personliga näverk. Lag Uppsala Sweden i labbe på BMC. Foo: Mikael Wallersed MÅNGA. 40 procen av de nya professorerna är kvinnor. Ubyggnaden av olika yper av samhällsinsiuioner som allmän pension, barnbidrag, sjukersänings- och a-kasseregler skyddar demokrain efersom de minskar behove av personliga näverk. Formella insiuioner ökar hel enkel ryggheen för När VM i syneisk biologi avgjordes på MIT i Boson i början av november var Lag Uppsala Sweden enda nordiska represenan. Sudenernas avancerade projek a med ljus kunna syra bakeriers genuryck väcke sor inresse hos juryn. Efer a lage sällde upp i igem:s delfinal i Amserdam i okober och överraskande og sig ill final började en kamp mo klockan för a sluföra projeke. Med övriga sudener uppagna av kurser åke ill slu bara io av de aron ursprungliga medlemmarna ill avgörande i Boson. Tros a lage hamnade uanför prispallen gav ävlingen mersmak, säger lagmedlemmen Lei Sun när Universen praar med honom. Hur gick de? I sor se bra, säger Lei Sun, suden på civilingenjörsprogramme i molekylär bioeknik. Vår projek var väldig uppskaa av domarna som visse a vår sysem var ambiiös och komplicera. De ycke de var bra även om vi ine kom fram ill vår ulimaa mål. Hur var presenaionen? Vår projek har en komplicerad sysemdesign Dra nya av skillnaderna Den naionella kulurens påverkan på ledarskapspreferenser hos ansällda var ema för Lena Zanders föreläsning. Hon är ny professor i föreagsekonomi, särskil inernaionell föreagande och hennes analys av ansällda i 18 länder visar a kulurella värderingar är avgörande för synen på ledarskap. När de gällde ledarskapspreferenser var naionell kulur avgörande, sa Lena Zander. Hennes forsaa forskning handlar om samarbee i mulinaionella organisaioner och eam. Syfe är a förså hur vi kan få nya och glädje av kulurella skillnader i arbessä och ledningsbehov. Se föreläsningarna bbb IGEM-final gav mersmak l Se Ylva Hasselbergs och de andra professorernas populärveenskapliga föreläsningar på webb-v: hp://media.medfarm.uu.se/play/ som ar id a få ihop. Bakeriesyseme har re olika ljussensorer som kan känna av blå, rö och grön ljus, vilke leder ill a den bakeriella sammen producerar olika färger. När vi väl bygg ihop syseme hade vi yvärr ine id a göra de mäningar vi behövde. Så vi hann ine få fram den mängd kvaniaiva daa som vi behövde. Dock fick vi fram bra delkomponener. Vad händer med er projek nu? Våra resula är en bra ugångspunk a bygga vidare på för näsa års lag. En vikig erfarenhe är dock a ine designa allför komplicerade sysem. Vi vill ändå få e bra avslu på den bakeriella fookopiaorn och forsäa uvecklande. I och med VM blir projeke illgänglig i den framida daabasen Regisry of Sandard Biological Pars, uan paen. De kan ju vara så a en forskare snappar upp idén, bygger upp den i e labb, och publicerar en egen arikel, säger Lei Sun och inflikar: Någon annan kan hinna före oss därför gäller de a vi sluför projeke förs. anneli björkman I konungens jäns De är lång ifrån alla som blir uppringda av riksmarskalken. Än mindre med frågan om e hedersuppdrag i konungens jäns. Akademiinendenen Per Sröm vid Uppsala universie vekade ine en sekund innan han ackade ja ill a bli kammarherre. Varför jus du? Jag skulle ro a hove funderade på olika kandidaer och a jag var en av dem. Men efersom jag har haf förmånen a räffa kungen personligen vid många illfällen så ve han vem jag är. När mi namn dök upp var de någon han kände ill och ycke ydligen a de lä bra. Fas jag blev oerhör överraskad när riksmarskalken hörde av sig med frågan. De kändes väldig högidlig allihop. Men vad är egenligen en kammarherre? De finns åa jänsgörande kammarherrar och fyra kabinekammarherrar knuna ill hove, och bland dem finns fakisk en Uppsalaprofessor sedan idigare. Rojala definiioner bbb Kammarherre: En kammarherre är en manlig medlem av hove med uppgif a jänsgöra i en kunglig persons omedelbara närhe. Kammarherrarna är ine ansällda vid hove uan jänsgör endas vid högidliga illfällen. Ceremonisaen: En enhe inom hove som ansvarar för ceremoniele vid sasbesök, officiella middagar, högidliga audienser, diplomamoagningar och annan officiell represenaion sam vid kungliga dop, vigslar och begravningar. Foo: Mikael Wallersed Vi hjälper ill vid ceremoniella illfällen, som sadsbesök, högidliga audienser och officiella middagar. De är, bland anna, vi som ar emo besökarna och leder dem ill deras räa plaser. Ofas jänsgör vå kammarherrar å gången så de blir ine så ofa, ungefär re-fyra gånger per ermin. Måse du ha särskilda kläder? Ja, vi är klädda i mörkblå uniformer med guldbroderier. På huvude har vi bicorn-haar, du ve de där som ser u som gondoler. En värja hör också ill. De hela är väldig ceremoniell och högidlig. Hisorisk var ceremonierna och uniformerna gjorda för a imponera på besökarna och visa upp landes syrka och rikedom. Har du få göra prakik förs? Nej, men vi har haf e möe med alla som illhör Ceremonisaen. Då hade vi en del genomgångar av hur de ska gå ill. De var revlig a räffa alla, plus a jag fick en fadder som jag kan vända mig ill om jag har frågor. Min försa jänsgöring var i slue av okober under en högidlig audiens. Är uppdrage välbeal? De är e hedersuppdrag och är allså ine arvodera. Tieln kammarherre behåller man sen för allid, även om de flesa brukar slua i akiv jäns när de är i 70-årsåldern. Hur blir du en bra kammarherre, så ine kungen blir besviken? De åersår a se. Men jag ror de krävs a jag är lie försåndig, smidig, sam diskre och ydlig på en gång. De gäller ju a invagga lugn och rygghe hos besökarna. Jag har syssla med frågor om represenaion och ceremonier inom universiee i 14 år så de ska nog gå fin. annee ulvenholm wallqvis 16 UNIVERSEN # 7-11 UNIVERSEN #

10 ill sis Dags a anmäla sig! REKTORSSKIFTET Den 31 december är de dags för rekor Anders Hallberg a lämna si rekora. Moagning i universieshuse Den 16 december kl hålls en avackning i kanslersrumme i universieshuse. Avgående rekor hänvisar evenuella gåvor ill plusgirokono för särskil söd ill Kungliga akademiska kapelle. Ange Hallbergs musiksipendium och avsändare i meddelande. Om du vill dela vid avackningen anmäl de ill Pernilla Erikshaag: DOKTORSPROMOTIONEN Högidligheerna omfaar promoionsaken, som börjar kl. 12 fredagen den 27 januari och promoionsmiddagen som äger rum samma dag kl. 18. Promoionsaken i universiees aula Varje ansälld vid universiee liksom pensionerad från ansällning vid universiee har möjlighe a besälla biljeer ill åhörarplas i aulan. Biljeerna kosar ingening och besälls På gång 9/12 och 10/12: Mahlers andra symfoni. En av musikhisoriens mäkigase symfonier, Mahlers andra symfoni, framförs den 9 december och den 10 december av Kungliga Akademiska kapelle och Uppsala universies operakör, under ledning av Sefan Karpe. Soliser är operasångarna Sara P Eriksson och Alexandra Büchel. Fredag 9 december kl. 19:30 i universieshuses aula och lördag 10 december 2011 kl. 20:00 i Gusav Vasa kyrka i Sockholm. Biljeer köps via eller i enrén på konserdagen. 12/12: Blue Monday, julsingalong. Sjung in julen illsammans med Kungliga Akademiska kapelle, Uppsala Universiy Jazz Orchesra, uppsala Akademiska Kammarkör och Andrew Canning. Universiees aula kl. 16:45. Fri enré. 13/12: Lus och sexualie en glädjekälla för äldre? När åldersförändringar, åkommor och funkionshinder inkräkar på vår sexuella förmåga så hoas samidig vår självbild som kvinna respekive man. Lyssna ill sexolog och MedDr Birgia Huler i dea evenemang som är öppe Insallaionshögid i universiees aula De ceremoniella rekorsskife äger rum fredagen den 16 december kl. 17 i universiees aula. Allmänheen välkomnas i mån av plas. Biljeer kan uhämas samma dag uanför vakmäserie i universieshuses foajé. Supé på Uppsala slo I mån av plas kan ansällda vid Uppsala universie medverka vid supé på Uppsala Slo i ansluning ill insallaionshögiden ill e pris av 700kr. Inresseanmälan kan göras på Var och en kommer a underräas om plas finns via mail. via: Biljeerna skickas per pos några dagar innan promoionen sam kan uhämas i universieshuse samma dag som promoionen. Promoionsmiddagen på Uppsala slo Ansälld eller pensionerad kan besälla högs vå middagsplaser à 700 kr. Inressenmälan görs på Var och en kommer a underräas om plaser/reservplaser via mail. för allmänheen. Arrangör: UU Innovaion. Akademiska sjukhuse Bosrömsalen, UAS ing 30, kl. 12:00. 15/12: Missbruksuredningen preseneras. Regeringens uredare Gerhard Larsson presenerar en omfaande uredning av svensk missbruks- och beroendevård sam ger en översik av Missbruksuredningens förslag ill framida svensk ordning. Välkommen ill Museum Gusavianum kl. 10:00. Arrangör: U- FOLD Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende. 1/1: Nyårsöppe i Tropiska växhuse kl. 12:00. Nju av värme, ljus och grönska mi i vinern! Evenemange är öppe för allmänheen. Plas: Boaniska rädgården Villavägen 8. Arrangör: Uppsala linneanska rädgårdar. 13/1: Välkomsmoagning för nya sudener. Alla nyanagna sudener receniorer blir bjudna ill en välkomsmoagning med välkomsal av rekor, bussrundur, visning av universieshuse, öppe hus på Uppsala sudenkår med mera. Plas: Universieshuse FOTO: Cecilia Mellberg FOTO: Jim Elfsröm Namn som nämns Ulf Landegren, professor i molekylär medicin vid insiuionen för immunologi, geneik och paologi och SciLifeLab, får Björkénska prise Han får prise för sin framgångsrika och innovaiva forskning som syfar ill a uveckla nya redskap för molekylära analyser inom hela de biologiska område, inklusive human-medicinen. Björkénska prise är e av Uppsala universies sörsa veenskapliga pris för framsående forskning. Sara julen med ny moivaion Lagom ill julledigheen bjuds alla ansällda in ill en moiverande föreläsning med fysisk akivie i fokus. De ska handla om a brya gamla vanor när beeendevearen och förfaaren Saffan Hulgren föreläser på Blåsenhus den 20 december. Johan Bengsson, suden på läkarprogrammes nionde ermin har av universiee uses ill Åres Uppsalasuden Han får prise för a han är en drivande kraf i Uppsala universies breda sudie- och kulurmiljö. Han har genom sin mångsidighe och kreaivie lyckas kombinera engagemang i ubildning och sudenliv med framgångsrika sudier. Umärkelsen Åres Uppsalasuden delas u av Anders Walls sifelse. Prise besår av e sipendium på kronor. Lynn Kamerlin, forskarassisen vid insiuionen för cell- och molekylärbiologi, har illdelas Sven och Ebba-Chrisina Hagbergs sifelses personliga pris på kronor. Hon får prise för sina avancerade eoreiska sudier av enzymkaalys. Alla biokemiska processer i kroppen skös av enzymer, och Lynn Kamerlins forskning syfar ill a med daorberäkningar som grund öka vår försåelse av hur enzymer fungerar. Tomas Klingsröm, civilingenjörssuden, har få umärkelserna Åres ingenjör, Åres Ekonomisuden sam oalprise som Åres Suden i Sudenprise som är Sveriges främsa ävling för högskolesudener. Tävlingen arrangeras sedan fyra år illbaka av Talen Relaions och Sudenmedia. I juryn åerfinns represenaner från näringslive, högskolan och föreag. Uppsalasudenen är den förse a ha nomineras och vunni i flera av Sudenprises kaegorier. Varför ska man väna ill efer nyår med a praa om nya vanor? Vi vill ge den här moivaionen redan inför ledigheerna, säger Simon Andersson, vikarierande drifchef vid Campus 1477 som är Sudenhälsan i Uppsalas räningsverksamhe. Föreläsningen anordnas av Campus1477 på uppdrag av universiees personalavdelning. Alla universiesansällda är välkomna a anmäla sig, men föreläsningen är särskil änk a peppa de som känner a de behöver brya sina mönser och få moivaion ill fysisk akivie. Föreläsaren, illika läraren vid gymnasik- och idroshögskolan GIH i Sockholm, är väl vald för syfe. Saffan Hulgren har nämligen en särskild inrikning på kopplingen mellan fysisk akivie, folkhälsa och beeendeförändringar. Bland anna har han skrivi boken En beeendeveenskaplig berakelse som presenerar beeendeveenskapliga grundprinciper med inrikning på fysisk akivie. Hur kan man skapa nya vanor när man samidig har full upp mi i Saffan Hulgren julsöke? Är de möjlig, överhuvudage? Sådana frågor kommer Saffan Hulgren a a upp på e inspirerande sä. Vi hoppas a många ar chansen a a del av denna peppning den 20 december, säger Simon Andersson. Verkligen rolig och hedersam a få bidra med ankar om vanor och fysisk akivie vid Uppsala universie. Våra vanor är våra illgångar och möjligheer, säger Saffan Hulgren. Anmäl dig! Daum: isdagen den 20 december Tid: 11:00 12:00 Plas: Eva Nezeliussalen, Blåsenhus Kosnad: Grais Anmälan: Begränsa anal plaser så skynda dig a skicka din anmälan ill Carl-Henrik Heldin, professor i molekylär cellbiologi och chef för Uppsalagrenen av Ludwiginsiue för cancerforskning, har illdelas Svenska Läkaresällskapes Berzeliusmedalj. Han får medaljen för sin forskning om mekanismer vid signalöverföring av illväxfakorer såväl både deras normala funkion sam deras roll i sjukdomar, speciell cancer. Medaljen, som bara delas u var ionde år, överlämnades vid Svenska Läkaresällskapes årshögid den 1 november. Friskvård Kallelse ill årsmöe Alla medlemmar i Universiespersonalens idrosklubb, allså alla ansällda vid Uppsala universie, kallas ill årsmöe måndag den 6 februari 2012 kl. 17:30. Plas: Faculy Club rum H 429, Ekonomikum. Efer möe serveras kaffe. Evenuella moioner skall vara Foo: John Dunell FOTO: Saffan Claesson Himmel och helvee i akademien När Uppsala Akademiska Kammarkör ger nyårskonser blir de en fri gesalning av Jacques Offenbachs Orfeus i underjorden. Handlingens himmel och helvee förläggs ill den akademiska världen. Flera kända universiesprofiler medverkar. Bosad Uhyres l Sor fyrarumslägenhe full urusad och möblerad uhyres ill gäsforskare eller liknande uhyres 5 februari ill 4 april :- i månaden (kan förhandlas). Konaka Anders eller Eva-Maria , eller anders. l Mycke rivsam och sor 2a (64 kvm) lägenhe i fasighe från 1910-ale med oppläge på Uppsala uhyres. Nära resecenrum och ciy, perfek för pendlande ill Kisa sam Sockholm. Lägenheen uhyres full möblerad och urusad from slue av januari 2012 och ills vidare. Hyra 9850 SEK. Deposiion SEK. syrelsen illhanda senas den 9 januari Dagordning för möe finns på Ljusrumme på Campus 1477 På campus 1477 Blåsenhus finns e ljusrum med dagsljus som en sommardag. Vill du Universieshuse slår upp dörrarna för nyårskonser. Sedan dryg 30 år illbaka har Uppsala Akademiska Kammarkör, UAK, ge nyårskonserer i Uppsala. Dea år är den kanske exra speciell. Föruom några av Sveriges mes lovande soliser och Droningholms Barockensemble delar några kända universiesprofiler när Uppsala Akademiska kammarkör ger nyårskonser den 1:a och 2:a januari. Professor emerius Bo Sundqvis, illika rekor fram ill 2006, gesalar rollen som polischef, akademiinenden Per Sröm ska göra allmänna opposiionen, professor emerius Ulf Peersson, illika vi cerekor fram ill 2008, gesalar Syx som vakar floden ill helvee, lieraurprofessor Lars Burman spelar ukulele och Sen Andersson, som under många år vari pedell vid universiee, ska göra en specialkomponerad roll som jus pedell. Kärvänliga gliringar I Offenbachs opere från 1874 är Orfeusmyen omby. ingår värme, hushållsel, kabel TV, bredband, vaen/avlopp, sophämning. Konaka Mariela Toresan, gmail.com l Möblera radhus uhyres i Herrhagen. Radhuse omfaar 4 rum och kök fördelade på 119 kvm. Hyrs u 20 december ill 2 maj. Hyra kronor/ mån. Deposiion. Vid inresse konaka Paul, physics.uu.se l Mysig och ljus 3:a i Ekebydalen, nära universiee, uhyres under 1,5 månader (15 December Januari 2012). Lägenheen är full möblera och lämnas med all, inkludera prova a ljusa kan du göra de genom Universiespersonalens idrosklubb fram o m den sisa januari Du kan prova vå gånger. För yerligare informaion gå in på Orfeus och Eurydike är ine lycklig förälskade och när Eurydike dör i försa aken känner Orfeus sig fri och vill ill varje pris ine ha henne illbaka. Dea leder ill en rad spännande förvecklingar, säger Sefan Parkman, Direcor canorum och dirigen för Uppsala Akademiska kammarkör, UAK. När regissör Finn Poulsen och jag kom fram ill a vi ville säa upp Orfeus i underjorden fick Finn den såväl geniala som enkla idén med kärvänliga gliringar ill den akademiska världen. Jag engagerade genas några kändisar vid Uppsala universie som nu får möjlighe a visa upp andra alanger än de är kända för, säger Sefan Parkman. Opereen framförs med svensk ex. UAK:s nyårskonser 1 jan: Universieshuses aula, kl. 16:00 2 jan: Universieshuses aula, kl. 19:30 bredband, v, ec. Tel. bealas av hyresgäs. Pris: 8500 kr. Ring eller Referenser önskas. Önskas hyra l Ny professor önskar hyra lägenhe med 1 rok i Uppsala. Konaka Sanna Talja på sanna. eller l Två gäsforskare (posdoc) vid insiuionen för läkemedelskemi söker bosad fr o m 1 februari 2012 (kvinna från Ialien) och 1 mars 2012 (man), mins e år framå. Vänligen konaka eller el Pingis på Campus Vill du spela pingis grais kan du göra de på Idrosklubbens räningsider på Campus 1477 Science Park på måndagar kl. 15:20 16:10 eller orsdagar kl. 16:15 17:10. För yerligare informaion gå in på eller sven-eric. High grades for research Uppsala Universiy research is of high qualiy; more han niney fields are among world leaders. This is shown in he Universiy s second major research evaluaion, Q&R11. The evaluaion is a comprehensive appraisal of all research wih he help of independen inernaional panels of expers. The panels have assessed he qualiy of academic aricles and ongoing research; hey have idenified srenghs, weaknesses, and areas of poenial developmen. Nearly half of he research groups were given one of he op wo grades, world leader or high inernaional sandard. The repor will now be used as a plaform for sraegic planning in coming years, among oher applicaions. New Vice Chancellor and Depuy Vice Chancellor appoined The Cenre for Research Ehics and Bioehics (CRB) a Uppsala Universiy is launching an ehics blog in boh Swedish and English. The blog will address opical In November, he firs ever Uppsala Universiy Day was marked in China a he Chinese insiuions Peking Universiy and Fudan Universiy in Shanghai. A delegaion from he Universiy, headed by Vice Chancellor Anders Hallberg, visied he wo universiies leaders, researchers, alumni, and sudens. The respecive universiies arranged workshops, Universiy news In lae November he governmen decided o appoin Eva Åkesson as he new Vice Chancellor of Uppsala Universiy. A solemn ceremony will mark he shif on December 16, bu Eva Åkesson will formally no assume office unil January 1, She succeeds Anders Hallberg, who has been Vice Chancellor since By decision of he Universiy Board, Anders Malmberg, professor of geography specializing in economic geography a Uppsala Universiy, has been appoined Depuy Vice Chancellor. Since 2008 he has been Dean of he Faculy of Social Sciences. The Depuy Vice Chancellor serves as a subsiue for he Vice Chancellor, and on January 1, 2012, Anders Malmberg will succeed Kersin Sahlin, who has been Depuy Vice Chancellor since Follow he discussion of ehiciss on Ehics Blog subjecs from boh he world of research and he press. The English-language version of he blog is found a: New professors delivered popular lecures In a solemn ceremony in lae November, 68 new professors were welcomed o Uppsala Universiy. The annual inauguraion of professors in he Grand Audiorium was preceded by an enire week of lecures piched for a broad audience, and hey can be seen on Web TV. Among he new professors, 27, or 40 percen, are women. This is a sign ha effors o achieve a beer gender balance among professors are beginning o yield resuls. In 2010 only 20 percen of all professors a he Universiy were women. See he broadly piched lecures on Web TV: hp://media. medfarm.uu.se/play/ Uppsala in focus in China lecures, seminars, and ineracive Web lecures. Alongside mini-fairs and lecures were se up for he purpose of informing sudens a he wo universiies abou educaional programs, scholarships, and exchange programs a Uppsala Universiy. Uppsala Universiy Day also included an alumni banque in he respecive ciies. Foo: Mikael Wallersed 18 UNIVERSEN # 7-11 UNIVERSEN #

11 profilen Åke Spross Åke Spross Foo: MIKAEL WALLERSTEDT OBEROENDE. Universiee kan förväna sig forsa kriiska frågor från den nyligen usedde hedersdokorn. Inegrie är vikig för veenskapsjournalis Åke Spross. Ålder: 59 år. Tiel: Medicin- och veenskapsreporer på Upsala Nya Tidning. Familj: Fru, fem egna barn, re bonusbarn, de åa sisnämnda är alla uflugna. Kollar förs i idningen: De försa nyhesuppslage. Oväna i mi CV: Gjorde serien Ormen Arne i UNT i 14 år. Akuell: Ny hedersdokor vid medicinska fakuleen. Murveln kommer! Efer a ha granska forskare i 30 år blir Upsala Nya Tidnings veenskapsreporer Åke Spross hedersdokor vid medicinska fakuleen. Men sänk ine garden, hedersdokor Spross har inga planer på a överge de skarpa frågorna. unämna en journalis ill hedersdokor är ine hel oproblemaisk. När Karin Bojs, chef för Dagens Nyheers veenskapsredakion, år 2008 moog haen vid Sockholms universie väckes en principdiskussion om förusäningar för objekiv granskning. Nu har uren kommi ill Uppsala och Åke Spross, som efer 30 år som medicinsk reporer vid Upsala Nya Tidning uses ill hedersdokor vid universiees medicinska fakule. Efersom ieln ine innebär några formella förplikelser känns frågan egenligen lie löjlig. A jag, liksom de flesa journaliser, jobbar på en delvis annonsfinansierad idning kan i så fall ses som e beydlig sörre problem, invänder den blivande hedersdokorn. I fakuleens moivering konsaeras jus de fakum a i e verksamhesfäl där forskares och läkemedelsföreags särinressen kan vara svåra a hanera har Åke Spross allid visa prov på inegrie och en umärk förmåga a på e objekiv sä skildra olika skeenden inom den medicinska forskningen. När jag säll mina ibland rä korkade frågor ill forskare har jag ändå bemös med respek och ålamod. De där med inegrie gillar jag. Som reporer iakar och rapporerar jag om skeenden uan a a sällning. Läsaren ska kunna lia på a journalisen rapporerar korrek och jag kommer a forsäa sälla mina amaörkriiska frågor, lovar Åke Spross. Soppade knäckebröd Tre decennier som förse medicinreporer på sadens enda lokalidning har självklar rendera i både en och annan löpsedel. En av de försa gångerna vår journalis lä ala om sig som ung skjujärn inräffade redan under de idiga 80-ale då Wasa lanserade e fiberknäckebröd som enlig en annons i Läkaridningen påsods ha en rad posiiva hälsoeffeker. Åke Spross og med sig annonsen ill Läkemedelsverke, vilke i sin ur omgående gick u med en skrivelse om olaga läkemedelsförsäljning varpå produkionen soppades. Bara för a dagen därpå börja gräddas igen efer a Läkemedelsverke klassa de som naurmedel. Men händelsen sägs i alla fall ha få sor beydelse för den forsaa diskussionen kring regler för hälsopåsåenden om livsmedel, minns Åke Spross. Han konsaerar vidare a de på många sä är e privilegium a vara reporer, i synnerhe veenskapsreporer. Tack vare mi jobb har jag få räffa flera forskare vars banbryande uppäcker för allid kommer a finnas inskrivna i veenskapshisorien och när jag säll mina ibland rä korkade frågor ill dem har jag ändå bemös med mer respek och ålamod än jag fick från mina egna barn under våra diskussioner när de var i onåren. Vill ha fler ips från forskare Nu hör de ine ill vardagen a löpsedelsoff dyker upp i annonsform. Många av Åke Spross immar går å ill a söka i PubMed och andra daabaser. Beydlig färre ägnas å ips från forskare. Tyvärr kommer de sällan mer än e par ips i veckan. Efersom jag ansvarar för veenskapssidorna och iniierar de flesa av ariklarna själv skulle jag önska a de var beydlig fler. I synnerhe forskare inom humaniora och samhällsveenskap kunde gärna höra av sig lie ofare. Och, kära forskare inom humaniora och samhällsveenskap, än är de ine för sen för bo och bäring. Fyllda 59 räknar vår nye hedersdokor med a illbringa många fler år framför angenborde, och glöm aldrig bor: Varje dag är en ny idning. magnus alsne

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv

UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv UNIVERSEN #3 april -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Merier i porföljen Sid 7 Hur alar poliiker i Almedalen? Sid 13 De kan kaasrofer Sid 4-5 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och nyiga

Läs mer

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 UNIVERSEN # 1 februari -13 årg 44 En idning för Uppsala universies medarbeare Tema: Öppen illgång Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 Åsiker går isär om slopa bidrag Sid 4 5 Klarecken för Campus Goland

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare UNIVERSEN #3 april -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Träffsäker rekryering FOTO: STAFFAN CLAESSON SON Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/. Nyiga länkar på www.uu.se/inern KARRIÄRVÄGAR

Läs mer

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6 UNIVERSEN #2 mars -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Snabba dopingeser Sid 9 Oellokören övar för full Sid 15 Resurs för Rysslandssudier Sid 4 6 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

Bygget är det roligaste vi gjort

Bygget är det roligaste vi gjort d r ö m h u s1 Humlebacken. E Karlsonhus på 1,5 plan med sammanlag 218 kvadrameer. Här bor Mikael och Viveka Gulda med barnen Josefin, 17 år, och Max, 14 år, sam de vå heliga birmakaerna Beckham och Hamle.

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen ISSN: 1652-7054 Marfans Syndrom och andra marfanliknande illsånd Medlemsbullein för Svenska Marfanföreningen 4 / 2013 h c o l u J! d r o Å G y N Go Jubileumsidning, Marfanföreningen 20 år! Syrelsen Hör

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s Internkontrollplan 2015 (utdrag ur LOGGEN) till styrelsemöte 20150924

BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s Internkontrollplan 2015 (utdrag ur LOGGEN) till styrelsemöte 20150924 () 36 Finansiella risker/redovisningsrisker Pågår () 32 Finansiella risker/redovisningsrisker Saus Konroll vid näsa inerna Ärende säng BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s (udrag ur LOGGEN) ill syrelsemöe

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

bra boende Mer än Nr 2/2006

bra boende Mer än Nr 2/2006 Mer än bra boende Nr 2/2006 Vi ska skapa Sveriges bäsa allmännyiga bosadsbolag! HFAB är e av Sveriges io sörsa allmännyiga bosadsbolag och Halmsads i särklass sörsa hyresvärd. Vi har e rekordår bakom oss

Läs mer

Lunds universitets magasin Nr 2 2011 Klassfrågan het igen... LU startar stiftelse i USA

Lunds universitets magasin Nr 2 2011 Klassfrågan het igen... LU startar stiftelse i USA LUM Lunds universies magasin Nr 2 2011 Klassfrågan he igen... LU sarar sifelse i USA omsvärmad En dealjskiss ill eaerridån i Medborgarhuse i Hägersen (1957). 1947 års kvinna Ovan: E idig självporrä (1943)

Läs mer

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum & Naurum Väservik -där Kulur och Naur mös SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum www.vaserviksmuseum.se Väserviks Museum Skolprogram Smide Prova a smida en hasp eller anna enklare

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

UNIVERSEN. #7 oktober -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare

UNIVERSEN. #7 oktober -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare UNIVERSEN #7 okober -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Vulkanisk hea Sid 4 Foo: BÖRJE DAHRÉN Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/ Nyiga länkar på www.uu.se/inern Försärkning

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen

Läs mer

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse Nr 2 2014 Årgång 2 Vä l ko m m e n i n i l l e r u m fö r h e l a l i ve! ÄNGLAMARKEN om a vårda Guds skapelse ÖPPNING Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill, jorden vi ärvde Änglamark, skona

Läs mer

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin n Jannes svåra id: Bosödjarna unyjade mig n Nya FRIO: Full far med ny syrelse 4/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Dokumen En kokerskas kamp mo kommunen

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej!

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! HÖSTEN 2013! a g n ä l r e Ef Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! Inspiraion a hia jus din unika energikälla För e magisk liv Carolinas fina kalender och dagbok hjälper dig a skapa di drömliv Moivaion

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

skattjakt! Gissa politikerna! Tävling:) bästa livsplatsen 2011 Följ med på Stroke Så når du vården Dans du kan rädda liv riv ur och spara

skattjakt! Gissa politikerna! Tävling:) bästa livsplatsen 2011 Följ med på Stroke Så når du vården Dans du kan rädda liv riv ur och spara h ö s bäsa livsplasen 2011 Sroke du kan rädda liv Så når du vården riv ur och spara Dans för alla åldrar Följ med på skajak! Tävling:) En invånaridning ill dig i Halland Gissa poliikerna! Långsam farväl

Läs mer

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN MJÄLTBRANDS VARNING! OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN Om du eller någon du känner har sympom som beskrivs i denna broschyr åk ill närmase sjukhus omedelbar! VILKA ÄR TECKNEN OCH SYMPTOMEN ATT SE

Läs mer

bra boende Mer än Nr 3/2006

bra boende Mer än Nr 3/2006 Mer än bra boende Nr 3/2006 Vi bygger en sad Trång men rivsam i sudenlyan. Fia Johansson har flya från Sockholm ill Halmsad. Hon pluggar på Högskolan. Kaen heer Lakris. där människor växer HFAB har illdelas

Läs mer

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg i Varberg Lördag 7/1 kl.1-15 Söndag 8/1 kl. 1-16 Gallerian lördag kl. 1-16 söndag kl. 1-16 Foo: Annelie Billing/Raja for you Ränderna går aldrig ur på Polarn O. Pyre! sid 4 All från sopunnor ill klassiska

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende!

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende! n Nedrappning: Trappa upp live isälle n Biverkningar: Dea händer i kroppen 2/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. TEMAnummer All om läkemedelsberoende!

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Spa. När Lotta Hellman ska förklara vad hon menar med sinnlighet. reslust tema spa

Spa. När Lotta Hellman ska förklara vad hon menar med sinnlighet. reslust tema spa reslus ema spa Spa SPANING PÅ Sinnlighe och upplevelse är de vikigase ingredienserna i en lyckad spaviselse för spa experen Loa Hellman. Här ipsar hon om några sällen där hon har hia jus dea. Tex Peer

Läs mer

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en edagogisk sudie av begre som beskriver miljön TCO Uveckling AB, Disanslaboraorie, Raor 999: Sefan Junesrand, Inés Leal, Camilla Edvinsson & Tone Perelius "De kvaliaiva

Läs mer

Thomas Gull Kinds Järn ordförande 0706-09 36 64. Sture Björk Vianor kassör 0730-39 44 64 STYRELSEN. Preem Per Bynander ICA Kvantum suppleant

Thomas Gull Kinds Järn ordförande 0706-09 36 64. Sture Björk Vianor kassör 0730-39 44 64 STYRELSEN. Preem Per Bynander ICA Kvantum suppleant Svenlju nga pa k Svenlju nga Kö pin de l ee gh an & e ic rv Se Hos oss är de läare a sara föreag Thomas Gull Kinds Järn ordförande 0706-09 36 64 Sure Björk Vianor kassör 0730-39 44 64 STYRELSEN Carlén

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv n X-cons: Kjells ma är som medicin n Kvinnojour: RFHL reser ill Isanbul 3/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vården Bemöande färga av fördomar riskerar

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

RUNÖ PERSONALUTBILDNINGAR

RUNÖ PERSONALUTBILDNINGAR RUNÖ PERSONALUTBILDNINGAR prfessinell ch prisvärd samrdning persnlig uveckling & kreaiva möen Runö ch LO har en lång gemensam hisria. Redan 1952 sarade LO facklig kursverksamhe på Runö, sm ligger i Sckhlms

Läs mer

bra boende Mer än Nr 1 / 2007

bra boende Mer än Nr 1 / 2007 Mer än bra boende Nr 1 / 2007 HFAB:s vd Jonas Hansson i samspråk med personal som ubildas för a kunna ge ökad service ill hyresgäser 65+. Mycke på gång i områdena De gångna åre har vari e fanasisk år för

Läs mer

SKÄRP DIG! I det nya coach-sverige sitter lösningen till allt i ditt huvud. Följ med till en arbetsförmedling där jobben ska komma med tankekraft.

SKÄRP DIG! I det nya coach-sverige sitter lösningen till allt i ditt huvud. Följ med till en arbetsförmedling där jobben ska komma med tankekraft. n Hinsehäxan: Vi är ine lika inför lagen! n Tramadol-besvär: Blev paranoid av ableerna 3/2009 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. SKÄRP DIG! I de nya coach-sverige

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra Sverige Nr 1/12 Informaion från Sera i Sverige familjen Sera säer renderna Nya Sera S 515 HD och S 516 HD Pärlor i ComforClass Sidan 2 Euro 6-moor i Sera Nu går de a få Sera med Euro 6-moor och ny växellåda

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Ingen medicin kan bota ett trauma 4/2009 oberoende. Hälsofrågan blev politik. Socialjouren tog mitt barn!

Ingen medicin kan bota ett trauma 4/2009 oberoende. Hälsofrågan blev politik. Socialjouren tog mitt barn! n Spruubye: Hälsofrågan blev poliik n En mors skräck: Socialjouren og mi barn! 4/2009 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Barnperspekiv Samhälle är ingen

Läs mer

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård n RFHL-kongressen: Inger Forsgren ny ordförande n Psykvård: En dåres dagbok 2/2012 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för Räigheer, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. Tips & rix Så fixar du en

Läs mer

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande REVISIONSMYNDIGHETEN Konroll av den förvalande myndigheens eferlevnad av arikel 125.4 c rörande bedömning av risken för bedrägerier och effekiva och proporionella besämmelser om bedrägeribekämpning för

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE 18 Rörmokaren Joseph Baromgo kommer från en by nära oljefälen. Han säger a de som bor här är förlorarna, men han ror a Uganda som land kommer a bli rikare. 19 OLJA TILL VARJE PRIS Tex & Bild: Linus Karlsson

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

särtryck ur TechWorld nummer 7/ 8 / 9 2012 ANALYS ANALYS windows server 2012 skolan

särtryck ur TechWorld nummer 7/ 8 / 9 2012 ANALYS ANALYS windows server 2012 skolan särryck ur TechWorld nummer 7/ 8 / 9 2012 windows server 2012 skolan Tex: Henrik Elmsjö WINDOWS SERVER 2012 SKOLAN Lekion 1: Nyheer i Hyper-V och näverk Under hösen släpper Microsof Windows Server 2012.

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Jag klarar mig inte utan en rostfri bänk. Matkreatören Hannu Sarenström:

Jag klarar mig inte utan en rostfri bänk. Matkreatören Hannu Sarenström: Hannus ö är mysig lanlig, med surgolv och hur myce arbesyor som hels. De änns verligen a de bor någon som älsar a laga ma här. Mareaören Hannu Sarensröm: Jag larar mig ine uan en rosfri bän 36 all om Kö

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Säskild ubildning fö vuxna I KATRINEHOLM OCH VINGÅKER Kunskape och fädighee fö ETT GOTT LIV www.viadidak.se Telefon: 0150-48 80 90, 0151-193 00 E-pos: info@viadidak.se Viadidak ä en gemensam fövalning

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

En vecka i regimens fängelsehålor

En vecka i regimens fängelsehålor 18 Joakim Medin greps av Syriens säkerhesjäns under en reporageresa. 19 En vecka i regimens fängelsehålor Joakim Medin om vrålen från oryr och spele bakom frisläppande Under en reporageresa ill Qamishlo,

Läs mer

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning Version: R 2.1 Ar. r.: 0865 00 Funkion Radio-syrenheen möjliggör en radiosyrd ändning/ släckning och ljusdämpning av en belysning. Inkopplingsljussyrkan kan sparas i apparaen som memory-värde. Bejäning

Läs mer

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag Förord Förord Dea examensarbee ugör en del i e sörre forskningsprojek för a öka kunskapen inom ämnesområde vinerväglag. Syfe med examensarbee är a konsruera en esrigg som en sar på forskningsprojeke. Tesriggen

Läs mer

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort Massivrä som väggmaerial - en jämförande sudie av energiförbrukning och ermisk komfor Examensarbee inom civilingenjörsprogramme Väg- och vaenbyggnad L E N A G O L L V I K Insiuionen för bygg- och miljöeknik

Läs mer

Studieförbundet Vuxenskolan

Studieförbundet Vuxenskolan För anmälan och mer informaion: 0410-184 25 sv.se/sodersla soderla@sv.se 1 Sudieförbunde Vuxenskolan Sudieprogram hösen 2015 Vellinge Psykiariveckan 5-11 okober Läs mer på sid. 7 Anmäl och mer info www.sv.se

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Fastighet & finans. »Jag har haft konkret nytta av mina studier« vältajmade pionjärer sid 4. Sara Wäsström om KTH: Första kullen färdig:

Fastighet & finans. »Jag har haft konkret nytta av mina studier« vältajmade pionjärer sid 4. Sara Wäsström om KTH: Första kullen färdig: e magasin om kh:s kandidaubildning inom Fasighe & finans Ansökan ill ubildningen ska vara inne senas 15 april 2009 Sara Wässröm om KTH:»Jag har haf konkre nya av mina sudier«sid 8 Försa kullen färdig:

Läs mer

Tvärled i vinterskrud foto: Johnny Billinger. Pardans på Pulsen. Se sid. 6

Tvärled i vinterskrud foto: Johnny Billinger. Pardans på Pulsen. Se sid. 6 100% Lokalidning nr. 3 10-23/2 2010 Tvärled i vinerskrud foo: Johnny Billinger Pardans på Pulsen. Se sid. 6 2 Ledare 3 n i d an ckor Scsign ve De Spara Jøul F 373 1200:- Ve ni vad inköpsindex är? Jo de

Läs mer

TESTET NIO NAS-ENHETER

TESTET NIO NAS-ENHETER Snabbf TESTADE NAS-ENHETER Raid 5-enheer Dell Powervaul 725N DTC NAS Xeon 3000 Iomega NAS A305m Övriga DTC NAS P4 2400C ICP Microsorage NAS-2000 Lacie Eherne Disk Linksys EFG-120 =Bäs i es DTC NAS XEON

Läs mer

Företagen tar täten i klimatarbetet. Nina Ekelund: Michael Anefur: Slutrapporten om hemlöshet klar

Företagen tar täten i klimatarbetet. Nina Ekelund: Michael Anefur: Slutrapporten om hemlöshet klar Ledaren: Rösa bå för a bevara de bäsa ande Michae Anefur: Surapporen o heöshe kar Lars Adakusson, KD, ackar för förroende so ny i EU de krisdeokraiska nyhesagasine orsdag 10 jui 2014 årgång: 36 Nr: 28-29

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt Heerogenie hos Barn med : Symomdomän, neuropsykologiska processer och komorbidie Tiel Cecilia Wåhlsed cecilia.wahlsed@psyk.uu.se Övergripande Barn med är de så lika? symom, Kogniiva briser och samidiga

Läs mer