UNIVERSEN. #8 december -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. hållas hemligt

Transkript

1 UNIVERSEN #8 december -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Nya professorer Sid Prisade pedagoger Sid 8 Kosvearnas julbord Sid16 5 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer hiar du på Nyiga länkar på Exra illsko ill forskning Energiforskning, fredsforskning och medicinsk forskning är exempel på områden som kan räkna med exra försärkning näsa år. De framgår av universiees verksamhesplan för 2009 som nu har klubbas av konsisorie, universiees syrelse. Sid 3 Ubildningar på världsurné Ryssland, Turkie, Taiwan, Tyskland och Indien. I år delar eknisk-naurveenskapliga fakuleen vid ubildningsmässor över hela världen. Syfe är a rekryera kvalificerade och moiverade sudener ill de inernaionella maserprogrammen. Sid 7 Lösenorde ska hållas hemlig Hur säker är informaionen i din daor? Universiees egen grupp för IT-säkerhe har e råd ill alla universiees daoranvändare: Skydda allid dina lösenord! Nu ses säkerheen över i universiees sora sysem ill exempel Uppdok och E-possyseme. Sid 6 De är råkig a debaen fokuserar på fildelning. De är bara en lien opp av isberge. Eva Hemmungs Wirén, ny professor i biblioeks- och informaionsveenskap. Sid 4

2 Veenskapsjournaliser på besök Den 1 december fick Uppsala universie besök av en grupp veenskapsjournaliser som bjudis in av UD:s pressavdelning i samarbee med ambassaderna i Aen, Berlin, Bangkok, Haag, New Delhi, Preoria och Tokyo. Journaliserna får e smakprov på inernaionell ledande svensk forskning inom life science och energi. Efer besöke i Uppsala besöke gruppen regering och riksdag sam KI (Karolinska Insiue). Hjälp med finansieringen Behöver du hjälp med din forskningsansökan? Forskningssekreerarna vid förvalningen ger söd vid ansökningar gällande exerna forskningsmedel inom alla veenskapsområden. Servicen ill forskare och adminisraiv personal omfaar även juridiska och ekonomiska frågor. Experkompeens finns bland anna om EU:s ramprogram, Wallenbergsifelserna och Naional Insiues of Healh (NIH). Läs mer: Konakuppgifer lämnas på webben Nu finns möjlighe för alla ansällda a ange konakuppgifer ill anhöriga i Primula på universiees webbplas. Med regisrerade konakuppgifer blir de läare för prefeker/ mosvarande a nå anhöriga med informaion i händelse av olycksfall eller andra krissiuaioner på arbesplasen. hps://primulaweb.uadm.uu.se/ Sasning på EU-finansiering Rekor har som e led i en ökad sasning på forskningsfinansiering via EU use professor Jan-Oo Carlsson ill särskild resursperson. Inledningsvis besår uppdrage i a undersöka vilka behov av söd som finns vid universiee och föreslå hur e projek ska läggas upp som södjer arbee. Resulae av insaserna ska uvärderas krafig ökning av uländska sudener De senase åren har anale uländska sudener öka krafig vid svenska universie och högskolor. Ökningen verkar ine vara på väg a maas av jämför med förra höserminen har anale uländska sudener bland nybörjarna öka med 17 procen. De visar ny saisik från Högskoleverke. Preliminära siffror för höserminen 2008 visar a anale uländska sudener bland nybörjare har öka med 15 procen vid Uppsala universie. LEDARE Kersin Sahlin Engagerade lärare inspirerar Åres pedagogiska prisagare hyllades radiionsenlig vid hösens professorsinsallaion. De är fanasisk inspirerande a gå igenom de dryg hundra nomineringar som inlämnas för dea pris. Sudener och lärarkollegor skriver och beräar om inspirerande, uvecklande och nydanande pedagogiska insaser. De är en bekräfelse på a de finns många dukiga lärare vid vår universie och en bekräfelse på a deras insaser är synnerligen beydelsefulla och inspirerande. Vad är de då hos dessa lärare som inspirerar och imponerar? Prisagarna beskrivs genomgående som engagerande. De skapar e go klima och delar med sig av erfarenheer ill sina sudener och kollegor. De uvecklar och prövar nya undervisningsformer. I år fäser jag mig särskil vid a vå drag går igen i många nomineringar och bland flerale prisagare: de arbear akiv med IT i undervisningen och deras undervisning präglas av en ydlig forskningsanknyning. Bland nomineringarna för de pedagogiska prise ges många exempel på hur IT används för a uveckla undervisningen både på plas här i Genom a allid ugå från a forskning och undervisning är oskiljakliga kan vi bli än bäre på a forskningsanknya ubildningen. REDAKTION Uppsala och i den näbaserade undervisningen. Flera exempel ger vid handen a dessa undervisningsformer kan södja varandra. I konras ill de många goda exempel på uvecklad näbaserad och IT-södd undervisning kan vi dock konsaera a omfaningen av universiees näundervisning minska påaglig. Kanske är de dags a se näundervisningen mer inegrera i uveckling av pedagogik och kursubud? Näkurser lockar också nya sudener ill universiee. Varje år ges e av de pedagogiska prisen för insaser inom en del av undervisning som vi menar är särskil vikig av uppmärksamma. I år handlade de om forskningsanknyning. De är särskil glädjande a forskningsanknyning i undervisningen också var e genomgående ema i nomineringar och prismoiveringar. Och viss är de så a jus när de gäller forskningsanknyning bör vi vara excepionell bra. Genom beoning och vidareuvecklingen av en veenskaplig grundad undervisning kan vi uveckla en unik kvalie i vår ubildning. Jag ror a vi kan bli än bäre på a forskningsanknya ubildningen. De gör vi genom a allid ugå från a forskning och undervisning är oskiljakliga. De uvecklas illsammans. E framsående forskningsuniversie som vår kan och ska också vara e framsående ubildningsuniversie. kersin sahlin, prorekor REDAKTÖR: Annica Hulh, el , annica.hulh@uadm.uu.se E-POST: universen@uadm.uu.se ADRESS: Universen, Uppsala universie, Box 256, , Uppsala BESÖKSADRESS: S: Olofsgaan 10b TEL: FAX: ANSVARIG UTGIVARE: Karin Carlsson LAYOUT: Mikael Mannberg, Redakörerna AB, TRYCK: v-ab, Norrälje UPPLAGA: ex ADRESSÄNDRING: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeraner gör skriflig anmälan ill redakionen. Foo: CECILIA MELLBERG Texer lagras elekronisk hos Universen. En del exmaerial publiceras också på Inerne. Den som sänder maerial ill Universen anses medge elekronisk lagring/publicering. För obesäll maerial ansvaras ej. ISSN Sraegiska sasningar på forskning näsa år Energiforskning, fredsforskning och medicinsk forskning är exempel på områden som kan räkna med exra försärkning näsa år. De framgår av verksamhesplanen för 2009 som nu har klubbas av konsisorie, universiees syrelse. - De är angeläge a delar av försärkningen går ill sarka områden med sor uvecklingspoenial. Så ökar vi vår konkurrenskraf, säger rekor Anders Hallberg. Verksamhesplaneringen för 2009 följer universiees nyligen besluade Mål och sraegier, som formulera fyra fokusområden: E universie för framsående forskning, e universie för försklassig ubildning, e universie i samhälle och en universiesmiljö i uveckling. Regeringen föreslår i proposiionen E lyf för forskning och innovaion a Uppsala universie 2009 ska illföras 101,2 miljoner kronor exra, uöver basanslagen. Enlig konsisories beslu ska de bland anna användas ill a höja universiees engagemang inom EU och södja universiees forskare vid EUansökningar, a ge befordrade professorer mer forskningsid, a inräa nya vååriga posdokorala ansällningar, vid behov öka dimensioneringen av ubildning på forskarnivå sam öka andelen dokorander med dokorandjäns. Särskilda resurser avsäs också för Nominera för jämsälldhe Uppsala universies jämsälldheskommié delar u e pris på kr för framsående insaser för främjande av jämsälldhe inom universiee. Prissumman får användas ill jämsälldhesrelaerade ändamål inom universiee. Sudener och ansällda vid Uppsala universie är välkomna a nominera en person eller grupp verksam vid universiee. Inkomna nomineringar kommer a bedömas av jämsälldheskommién, som lägger särskild vik vid insaser som gå uöver vad som krävs i universiees jämsälldhesplan. De kan vara a moverka diskriminering och kränkning på grund av kön, a använda och uveckla könsmedveen pedagogik, a arbea för ökad rekryering av underrepresenera kön eller a uöva jämsälldhesmedvee ledarskap Nomineringen ska vara inskickad senas den 6 februari Läs mer på jämsälldheskommiéns hemsida: Peer Wallenseen och Sina Högbladh jobbar med Konflikdaabasen vid insiuionen för freds-och konflikforskning, som kommer a få exra pengar under a ha beredskap för uhållig medfinansiering av sraegiska sasningar på naionell nivå, och för a förbereda ansökningar om sådana medel. Vidare avsäs särskilda medel ill energiforskning, konflikdaabasen vid insiuionen för freds- och konflikforskning, någo eller några av områdena genomik och proeomik, neurologiska sjukdomar eller anibioikaresisens sam försärkning av den ämnesdidakiska forskningsbasen i lärarubildningen. På ubildningssidan forsäer de finansiella söde ill den avancerade nivån och ill pedagogisk uveckling. Inom de senare område söds exempelvis projek inom IT-sö lärande. I En delegaion från Uppsala har besök Zhejiangprovinsen i Kina under ledning av landshövding Anders Björck. Med på resan var förerädare för Uppsala universie, Länssyrelsen, Regionförbunde, Handelskammaren med flera. Zhejiangprovinsen, med ca 50 miljoner invånare, är sedan io år illbaka vänlän ill Länssyrelsen i Uppsala. Under de veckolånga besöke var delegaionen i provinshuvudsaden Hangzhou men även i Shanghai och Peking. Universiesledningen besöke Zhejiang universie i Hangzhou och Fudan universie i Shanghai. I Hangzhou gavs e seminarium där Uppsala Iniiaive med fokus på energifrågor presenerades. Vid Fudan universiee finns e Nordic Cenre e ubildningscenrum som finansieras av e anal nordiska universie och som ubildar kinesiska sudener i nordiska språk, sasskick och kulur, men som också ar emo nordiska sudener. ansluning ill universiees inernaionalisering avsäs nya medel ill fler kurser i svenska språke och svensk kulur för uländska suderande. Sluligen priorieras breddad sudenrekryering bland anna genom a som idigare år illskjua medel ill universiees språkverksad. Universie forsäer också a sasa på kvaliesarbee, jämsälldhe och ledarskap i syfe a främja arbesmiljön. Arbesmiljön är en vikig framgångsfakor. När medarbearna rivs frodas kreaivieen och då kommer också framgångarna, säger Anders Hallberg. anneli waara Uppsaladelegaion ill Kina Yang Wei, rekor för Zhejiang Universiy som ligger i saden Hangzhou, visar delar av universiees campus för universiesledningen. Universiesförerädarna besöke också Tianjin för a uveckla e närmare samarbee i forskarubildningen mellan den naurveenskapliga fakuleen och de presigefyllda Nankai universiee. FOTO: STAFFAN CLAESSON FOTO: JOHAN EDMAN UNIVERSELLT FOTO: ELISABET FORSSELL Enreprenörer möe sudener i aulan Filippa Knusson, grundaren av Filippa K, och ishoelle i Jukkasjärvis skapare Yngve Bergkvis fanns bland huvudalarna när Anders Wallföreläsningen femårsjubilerade i universiesaulan den 26 november. Anders Wallföreläsningen i enreprenörskap är e möe mellan sudener och svensk näringsliv. - Syfe är a simulera enreprenörsandan bland sudener, forskare och lärare inom universies olika fakuleer, säger Anders Wall, som själv delog i programme och gav sin syn på enreprenörskap. Ny bok om högakuell Darwin Charles Darwins eori om arernas uppkoms från 1850-ale är mer akuell än någonsin firar världen 200-årsjubilee av hans födelse och 150-årsjubilee av hans vikigase bok, Arernas uppkoms. Saffan Ulfsrand, professor emerius vid Uppsala universie, har skrivi en ny populärveenskaplig bok för alla som vill vea mer om Darwins eori om evoluionär förändring genom naurlig urval och hur den används inom dagens forskning. Brev ill riksdagen om kårobligaorie Inom en snar framid förvänas regeringen a beslu angående kår- och naionsobligaories evenuella avskaffande. Uppsala sudenkår har sa samman e läöversiklig informaionsblad om kårobligaorie och sudenkårer, som de skicka u ill regeringen, alla riksdagsledamöerna och lokala poliiker. Nu när beslue nalkas vill vi a poliikerna har i åanke vad kårerna genom åren har inneburi för Sveriges sudener, deras sudiemiljö och för ubildningskvalién, säger Klas-Herman Lundgren, ordförande i Uppsala sudenkår. Unik konsskåp nu på inerne De Augsburgska konsskåpe från 1632 har länge kunna beskådas på Museum Gusavianum. Nu finns dea unika universalmuseum i miniayr också i en viruell presenaion på inerne. Den viruella presenaionen omfaar än så länge e hundraal av föremålen, desamma som finns usällda på musee. Ambiionen är a successiv fylla på med yerligare föremål som idag är magasinerade. 2 3

3 Rekordmånga nya professorer Här syns några av alla de nya professorerna på scenen i universiesaulan. FOTO: STAFFAN CLAESSON De är ack vare Vicor Hugo som Eva Hemmungs Wirén, professor i biblioeks- och informaionsveenskap blev inresserad av upphovsrä. Hon har nyligen kommi u med en ny bok i ämne. ex: Johanna Rovira foo: Saffan Claesson Ny professor i biblioeks- och informaionsveenskap: Vicor Hugo väcke inresse för upphovsrä fer a Eva Hemmungs Wirén dispuera med en avhandling om Harlequinböcker vid lieraurveenskapliga insiuionen 1998, fick hon pengar av forskningsrådsnämnden för e projek om hur globaliseringen förändra förlagsvärlden. Hon hade änk sig ha med e kapiel om upphovsrä, och råkade ramla över de öppningsal Vicor Hugo höll vid den försa inernaionella förfaarkonferensen i Paris Hugo, som var en exrem pirakopierad förfaare, alade om behove av inernaionell upphovsrä och ände därmed gnisan ill Bernkonvenionen. Men han alade sig också varm för viken a ine skydda för mycke - skulle han vingas välja mellan förfaarens rä ill skydd och allmänheens rä ill illgång ill exer, skulle han välja allmänheens. Isälle för a upphovsrä blev e kapiel i boken om förlagsvärlden, blev förlagsvärlden e kapiel i Eva Hemmungs Wiréns försa bok om upphovsrä No Trespassing, från Men de fanns en hel del som hon ville uveckla vidare, bland anna de som Vicor Hugo alade om, behove av en kulurell allmänning. Deba om pirakopiering Tack vare en forskarassisenjäns från Veenskapsråde blev de en bok ill, Terms of Use. Den og fyra år a skriva och vå år ill a publicera, och under iden har debaen om pirakopiering och fildelning få hela Sverige a engagera sig. De är råkig a debaen fokuserar på fildelning. De är bara en lien opp av isberge men musikindusrin och media har få de a framså som represenaiv för hela problemaiken om upphovsrä, säger Eva Hemmungs Wirén. Eva Hemmungs Wirén beonar a hon på ine sä är emo upphovsräen, men hon ycker a den blivi för hård och omfaande. Fler produker än idigare skyddas av lagen och iden e verk är upphovsrässkydda har öka från 50 ill 70 år. Vi är på väg in i en skrämselkulur där de uppså en konraprodukiv rädsla för a göra saker illgängliga. Hellre än a riskera gå e seg för lång, avsår man hel från a illgängliggöra. Avsående är en form av censur. Jag ror a Vicor Hugo idag hade beona hur Vicor Hugo var en exrem pirakopierad förfaare och hans ankar har uvecklas vidare av Eva Hemmungs Wirén. vikig de är a vi kan använda oss av idigare exer och maerial a bygga vidare på, annars riskerar vi a srypa kreaivieen. Inernaionell samarbee Hennes egen kreaivie är de dock ingen fara med. När boken nu är klar kan hon ägna sig helhjära å e sor EU-projek om upphovsrä, fildelning och öppna sysem illsammans med forskarkollegor från andra discipliner vid universie i England, Öserrike, Ialien och Slovenien. De är en blandning av folk som kan de här frågorna uifrån olika aspeker juriser, socionomer, ekonomer. Vi har få söd från 7:e ramprogramme och de är oerhör spännande, rolig och lärorik, men också svår, säger Eva Hemmungs Wirén. En sor professor är en god pedagog som finner illfredssällelse i a föreläsa för sina sudener. Forskning och undervisning är vå lika vikiga besåndsdelar av Uppsala universie. De sa rekor Anders Hallberg i si al vid professorsinsallaionen den 14 november. I år insallerades 53 nya professorer, vilke är rekordmånga. Och de finns go om uppgifer a a iu med för de nya professorerna. För a nå universiees mål och uveckla universiee på alla plan krävs kreaiva, skickliga professorer som forskningsledare och lärare, beonade Anders Hallberg. Jag är glad a ni nya professorer och ni pedagogiska prisagare väljer a ana de här umaningarna jus här vid Uppsala universie. Ni bär oss in i framiden. En sor del av universiees forskning om människor ska eikprövas, sedan lagen om eikprövning skärpes i somras. De räcker ine längre med a personer som delar i en sudie har ge si uryckliga samycke. De är framför all forskningen inom humaniora och samhällsveenskap som berörs av lagändringen, som infördes 1 juni i år. Numera ska all forskning prövas där känsliga personuppgifer kommer fram såsom ras, enisk ursprung, poliiska och religiösa såndpunker, hälsa och sexualliv. Tidigare gällde bara lagen om forskningspersonen ine har lämna si uryckliga samycke men den friskrivningen om samycke gäller ine längre. Tidigare har ganska få forskningsprojek eikprövas inom humaniora och samhällsveenskap och då har de framför all gäll psykologisk forskning med syfe a påverka, eller regiserforskning där man använder saisik från SCB uan a illfråga alla de usenals personer man önska få uppgifer om. Nu ska i sor se all forskning på människor prövas, ill exempel aiydundersökningar och hälsoundersökningar. De är en mycke sor del av den humanisisk-samhällsveenskapliga forskningen som berörs, konsaerar Bo Lewin, professor i sociologi. Han är veenskaplig sekreerare i Regionala eikprövningsnämnden i Uppsala och befarar a Under professorsinsallaionen hölls re insallaionsföreläsningar: Folke Tersman, professor i prakisk filosofi, alade på ema Hundra år av värdenihilism. Per Enblad, professor i neurokirurgi beräade om skallskador och neurokirurgi från senålder ill nuiden och Elena Jazin, professor i biologi, föreläse om Beeendes symfoni e samspel mellan genernas noer och omgivningens insrumen. Under veckan före insallaionen hade de nya professorerna hålli sina insallaionsföreläsningar kora, offenliga föreläsningar i universieshuse som var öppna för allmänheen. Vid professorsinsallaionen delades också de pedagogiska prise u ill sex prisagare. Thomas Bull, professor i juridik, både insallerades och fick pedagogiska prise. Mer om honom och de andra prisagarna kan ni läsa på sid många forskare ine känner ill den nya lagsifningen. Vid vår senase sammanräde behandlades bara re ärenden. Vi borde få in många, många fler ärenden från hum-samområde om lagen eferlevdes! Samhällsveenskapliga fakuleskanslie kommer under våren a ordna e informaionsmöe för fakuleens prefeker och sudierekorer för forskarubildningen. Regionala eikprövningsnämnden i Uppsala prövar forskning i hela regionen från Karlsad i väser ill Uppsala i öser och från Dalarna i norr ill Eskilsuna i söder. Där finns vå avdelningar för prövning av medicinsk forskning och en avdelning för prövning av övrig forskning. Eikprövning Skärp lag om eikprövning Eikprövning av e forskningsprojek kan ine ske reroakiv, uan måse göras i förväg. Avgörande för nämndens beslu är om känsliga uppgifer kommer fram i sudien, om personerna går a idenifiera och huruvida de personer som delar har ge si samycke. I sluändan ska kommién a sällning ill om nyan av forskningen kan anses moivera evenuella risker och/eller inegriesinrång. Läs mer: 4 5

4 Informaionssäkerheen ses över: Var rädd om di lösenord! Näbedrägerier, spam, daorkriminalie Hur säker är informaionen i din daor egenligen? Både när de gäller universieens sora sysem och enskilda daoranvändare finns e vikig råd: Skydda allid dina lösenord! På universiees avdelning för IT och inköp finns en särskild grupp som jobbar med informaionssäkerhe. I somras fick de full upp när e sor mejluskick gick u inom hela universiee. De var e ypisk näbedrägeri. Breve var skrive på dålig engelska men de hade agi reda på lokala förhållanden så de verkade rovärdig, beräar Thomas Sridh. Moagarna uppmanades av daaavdelningen a lämna u si användarnamn och lösenord. De flesa universiesansällda svarade ine, men ungefär 11 personer skickade in sina uppgifer. På bara e dygn hann miljonals spam-mejl skickas u via deras e-poskonon, från universiees mejlservrar. Effeken av spam är dels a de hindrar rafiken, så a de går långsammare a nå fram med e-pos, och dels a universiee kan spärras från moagarnas mejlservrar, säger Veronika Berglund. Näbedrägerier är ofa orolig svåra a spåra. Jus i de här falle skickades mejle från en daor i Angola, via en webbserver i Dubai. Var användaren själv befann sig är omöjlig a säga. De finns inge som säger a personen sa i Angola, uan de kan lika gärna ha vari i Uppsala, konsaerar Thomas Sridh. Skydda lösenord De vikigase råde från honom och hans kolleger är a skydda sina lösenord. Idag är de vanlig a man har konon på flera olika sällen men använder samma lösenord. Då är ine informaionen säker. Problemen idag är ine så mycke virus som försör daorn, uan a någon kommer in i din daor och lägger upp en daorbas ex med pornografiska bilder. Forskare riskerar också a få forskningsresulaen spridda innan de är publicerade, säger Veronika Berglund. Dagens hobild är ine unga hackers som sier i en källare och försöker a sig in i sora daorsysem. Isälle är de affärsdrivande föreag som sysemaisk försöker komma å konon och själa informaion. Drivkrafen är a jäna pengar. Uppsala universie har vari relaiv förskonade från incidener vad gäller inrång i våra sysem, och de beror bland anna på vår förebyggande arbee, säger Hans Carlbring. Han leder en översyn av 15 olika IT-sysem inom universiee; ill exempel Uppdok, Sudenporalen och E-possyseme. Dokorspromoion 29 januari Högidligheerna omfaar promoionsaken, som börjar kl fredagen den 23 januari 2009 och promoionsmiddagen, som äger rum samma dag kl Alla ansällda vid universiee sam de personer som pensioneras från ansällning här, har möjlighe a dela i aulan. Beräffande middagen är urymme begränsa. Promoionsaken i universiesaulan Varje ansälld vid universiee och även pensionerad från ansällning här, har möjlighe a - på bifogad blanke eller via e-pos besälla biljeer ill aulan. Biljeerna kosar ingening och skickas per pos under senare hälfen av januari. Promoionsmiddagen på Uppsala slo Ansälld eller pensionerad kan besälla högs vå middagsplaser à 650 kr på bifogad blanke. Vi underräar var och en per brev om plas finns, evenuella reservplaser ec. Om beskede är posiiv, bealas 650 kr per plas ill pg E-pos: Inger.Sandberg@uadm.uu.se, el eller Eva.Holmgren@uadm.uu.se, el Posiiva kommenarer Även när de gäller de sora sysemen är en vikig fråga vem som har behörighe a använda olika sysem, och a användarnamn och lösenord förblir privaa och ine lämnas u ill någon annan. Man behöver också ha en koninuiesplan: Vad gör vi om syseme går ned i vå immar eller i e dygn? Vår ansvar här på IT och inköp är a ha en åersarsruin och en kaasrofplan. Han har bara mö posiiva kommenarer från sysemägare och sysemförvalare. Informaionssäkerhesarbee handlar ju ill syvende och sis om a främja, underläa och möjliggöra a universiees verksamhe bedrivs på e så säker sä som möjlig, säger Hans Carlbring. Promoionen 23 januari 2009 Promoionsaken i Uppsala universies aula kl 12 fredagen den 23 januari Jag önskar kosnadsfri.. biljeer ill promoionsaken i aulan. Jag önskar: 1 middagsplas 2 middagsplaser ill promoionsmiddagen i sloe. Veronika Berglund, Thomas Sridh, Hans Carlbring och Arne Nilsson jobbar med informaionssäkerhe. Så skyddar du din daor l Behåll di lösenord priva, lämna ine u ill suppor eller insiuionssekreerare på uppmaning i e-pos. l Ha olika lösenord på olika sällen, åminsone ill dina vikigase konon. l Tänk på a sociala nä (som msn eller facebook) ine är särskil säkra. En lösenordsfil på avvägar kan sälla ill med problem om man har samma lösen på andra sällen. l Kolla a ansluningen är säker innan du lämnar u di kononummer när du handlar på näe. De ska vara en sluen förbindelse och de ser man på a adressen börjar med hps och på de lilla hänglåse längs ned på skärmen. Läs mer: Namn och ev iel på min gäs:... Ev önskemål om placering:... Namn:... Tiel:... Adress:... Tel arb:...el bos:... Jag är ansälld vid/pensionerad från ansällning vid ins/mosv (måse uppges):... Skicka kupongen ill Promoionskonore, Uppsala universie, Box 256, Uppsala. Var god exa ydlig! Mässbesök över hela världen Ryssland, Turkie, Taiwan, Tyskland och Indien. I år delar eknisk-naurveenskapliga fakuleen vid ubildningsmässor över hela världen. Syfe är a rekryera kvalificerade och moiverade sudener ill de inernaionella maserprogrammen. Under hösen har personal från fakuleskanslie och olika ubildningar besök S: Peersburg i Ryssland, Isanbul och Ankara i Turkie, sam Taipei i Taiwan. Under december forsäer de med resor ill yska Frankfur och indiska Chennai och Bangalore. De är klassiska mässor di sudener kommer för a få mer informaion om sudier uomlands. Syfe med vår mässdelagande är förs och främs a skaffa oss erfarenheer och lära oss. Vilka länder är bra? Vilka mässor är bra? beräar Johanna Lundmark, informaör vid kanslie för eknik och naurveenskap. Hon har vari med och koordinera fakuleens sasning på inernaionell rekryering. A åka på mässor lönar sig, visar en undersökning som gjors vid fakuleen. 25 av 162 illfrågade masersudener hade få sin försa informaion om ubildningen vid en mässa. Föreagen sae agendan på Maerialdagen I sälle för forskarpresenaioner lå föreagen säa agendan för diskussionerna. De var anken bakom Maerialdagen på Ångsrömlaboraorie, där 115 personer samlades. Föruom universiee fanns elva olika föreag represenerade. Syfe med dagen är a skapa värdefulla konaker mellan universiee och indusrin, som på sik även ska leda ill konkrea forskningssamarbeen. Förusäningarna finns ju. De finns en vilja från båda håll a samlas kring olika frågor, säger Annika Olsson, projekledare vid Ångsröm Maerials Academy (ÅMA), som arrangerade dagen. Alla de medverkande föreagen hade lämna in frågor i förväg, och kring dessa kresade dagens diskussioner. En sor del av dagen ägnades å I Taipei besöke gruppen Naional Taiwan Normal Universiy, för a diskuera ubyen och andra samarbeen. Från vänser Greg Lee, Chun-Fa Chang, Wen-Jyi Hwang, Johanna Lundmark och Anders Berglund. workshops, där forskare och föreagsrepresenaner räffades i mindre grupper för a diskuera konkrea frågesällningar och möjliga lösningar. Under efermiddagen ordnas också guidade urer i mikrosrukurlaboraorie, som är Nordens sörsa renrum. Tvärveenskaplig De är exra rolig a de grupper vi sa ihop har blivi så värveenskapliga. Här delar kemiser, fysiker, ekniker och även personal från mikrosrukurlabbe som kan experimenurusningen, säger Annika Olsson. I fokus för dagen sod gränsskiksfenomen som adhesion (vidhäfning) och frikion frågor som är vikiga för många indusriella illämpningar där man aningen vill uppnå en god vidhäfning eller minska frikionen mellan olika maerial. Olika krierier Mässorna har vals u efer olika krierier: De ska rika sig ill sudener i slue av sin ubildning på grundnivå, sudenerna ska kunna bra engelska och vara kvalificerade och de ska finnas många som är inresserade av eknik och naurveenskap. Mässorna i Isanbul och Ankara visade sig vara väldig bra. De är svår a komma in på universiesubildningar i Turkie, så många sudener är verkligen moiverade a åka uomlands, beräar Johanna Lundmark. Hon kom nyligen hem från mässan i Taipei som var någo av en besvikelse. Mässan verkade ha många bra sudener, men var dålig marknadsförd och var ine illfredssällande för oss inom eknik och naurveenskap. Under iden i Taipei passade gruppen på a besöka vå universie, för a bland anna undersöka möjligheerna för sudenubyen. De försöker de göra under sina resor. På åres resor finns represenaner för maemaik, daaveenskap, geoveenskap, illämpad bioeknik och hållbar uveckling. Vi försöker a få en spridning mellan de olika ämnena och programmen. Vi har allid med oss en suden från lande vi besöker som har plugga eller pluggar i Uppsala. De är bra a ha med någon som kan språke. Rikade rekryeringsresor Föruom a resa ill mässor gör fakuleen också rikade rekryeringsresor De flesa uländska beyg godkänns De allra flesa kurser vid uländska universie godkänns och kan räknas in i en examen från Uppsala universie. Sedan i somras handläggs näsan alla uländska illgodoräknanden cenral vid examensenheen. Av 350 ansökningar om illgodoräknanden var de bara fyra som avslogs under De är sällan vi avslår någo hel och håller, men däremo händer de a vi delvis avslår en ansökan, säger Zsuzsanna Sundsröm. Vid examensenheen handläggs ansökningar från inresande och uresande ubyessudener och s k free movers ( ex masersudener). Hi vänder sig också invandrade svenskar som vill ha en svensk examen och behöver kompleera sin idigare ubildning. Sedan 1 juli handläggs många fler när de gäller sudenubyen på avancerad nivå. De som reser u i hösens omgång är kemi, illämpad bioeknik, daaveenskap, sam en fakulesövergripande grupp. Fakuleskanslie söar de uresande med råd och ips. Vi försöker sprida goda exempel på inernaionella samarbeen, rekryering sam moagning inom fakuleen. Vi försöker även använda oss av våra sudener och ansällda som ambassadörer när de åker uomlands eller illbaks ill lande de kommer ifrån, säger Johanna Lundmark. ansökningar här, efersom yrkesubildningar som lärare och sjuksköerska numera handläggs cenral. Tidigare var de insiuionerna som og hand om dem. Nu när alla uländska illgodoräknanden handläggs cenral blir de mera effekiv och framför all mer konsekven, säger Zsuzsanna Sundsröm. För a få illgodoräkna sig kurser krävs en viss dokumenaion. Sudenerna behöver lämna in kursbeskrivningar och originalhandlingar ill examensenheen. Därför brukar vi uppmana insiuionerna a sälla krav på sina ubyesuniversie. De gäller också a a reda på vad som räknas som helidssudier vid universie som vi har ubyesaval med. När vi gör illgodoräknanden ugår vi ifrån vad som är helidssudier vid de akuella universiee, säger André Hesselbäck. 6 7

5 pedagogiska prise Åres pedagogiska prisagare Nu har 2008 års pedagogiska prisagare få sina pris för framsående insaser inom grundubildningen. Åres prisagare heer Raimo Raag, Thomas Bull, John Heinius, Truls Gårdmark, Arnold Pears och Arabella Nylund. Av 115 nomineringar och 82 personer nominerade blev resulae sex prisagare av de pedagogiska prise (vå prisagare på vardera kr delar prise inom medicin/farmaci). Fyra priser är rikade mo lärare inom olika områden och e feme pris går ill pedagogiska insaser inom e för åre prioriera område; i år forskningsanknyning av undervisning. Både lärare och sudener kan nominera ill prise som bereds av olika ämnesgrupper innan beslu as i rekorsammanräde. Åres pedagogiska pris delades u den 14 november vid professorsinsallaionen. Den 11 december ca kl hålls e seminarium med prisagarna på Ekonomikum, Hörsal 2, Kyrkogårdsgaan 10. Anmälan ill Charloe Sundsröm, per e-pos, Charloe.Sundsrom@uadm.uu.se, senas den 5 december Se också prisagarna i webbeve inom kor på 7 frågor ill prisagarna 1. Vad beyder de för dig a få de pedagogiska prise? 2. Har undervisningens pedagogik få ökad beydelse på senare år? 3. Är dagens sudener krävande? 4. Di koncep för en bra lekion? 5. Ge e råd ill en ny lärare inför sin försa lekion? 6. Hur skulle du vilja uveckla undervisningspedagogiken vid universiee? 7. Vad ska du göra för pengarna? ex: Gunilla Shyr foo: Tommy Wesberg Raimo Raag, professor i finsk- ugriska språk ssk esniska, insiuionen för moderna språk/finsk-ugriska språk Ur moiveringen: har med öppe sinne och sor engagemang agi ill sig IT-eknikens möjligheer och med moderna pedagogiska idéer bygg upp en framgångsrik undervisning i e erkän svår ämne, de esniska språke lyckas inegrera sina personliga erfarenheer, sin språkveenskapliga forskning och si engagemang i esnisk hisoria och samhällsliv i undervisningen 1. - Glädje! De är verkligen rolig a få en rejäl klapp på axeln som en bekräfelse på a de man sysslar med kanske ine är så dum ändå. - Mes glad är jag ändå över a mi ämne esniska språke genom prise lyfs fram. De gäller ine bara esniska, uan småämnen över huvud age. De är vikig för oss som represenerar mindre ämnen a känna a även de arbee som vi gör är vikig och a de uppskaas De vore dum a påså någo anna. Insifande av pedagogiska prise 1986, obligaorieläggande av de pedagogiska kurserna för nyansällda lärare och den nyligen skärpa granskningen av den pedagogiska meriporföljen vid jänseillsäningar är ju bara några exempel i mängden på pedagogikens ökande yngd Undervisning är allid krävande. Ingen sudenkull är den andra lik och varje suden är en egen individ med egna förusäningar, de gör de rolig a undervisa. Den åerkoppling som jag genom åren få av mina sudener har sa spår i min forskning, liksom min egen forskningsinrikning naurligvis åerspeglas i min undervisning. - Samidig måse de sägas a åskilliga av de nybakade sudener som i dag kommer ill universiee för a läsa någo språk är påaglig ovana vid språksudier. De är en endens som blivi särskil ydlig under de senase io åren. Då får vi ine glömma a vår uppgif som akademiska lärare är a a hand om våra sudener och göra de bäsa möjliga av de förusäningar som fakisk gäller. - Här öppnar i-ekniken näbaserad undervisning nya dörrar genom a man kan södja svaga sudener mer direk och enskil Min pedagogik kan sammanfaas i re basord: eori, illämpning, repeiion. Jag är också noga med a ine låa påskina a jag är någon allvis Gammalfader som sier inne med svare på alla frågor. Näundervisningen har dessuom lär mig en vikig sak, nämligen a vara i de närmase överydlig Planera hela lekionen i dealj, skriv ner varje enskil momen du änker gå igenom inklusive avsedd idsågång för varje enskil momen och försök hålla dig ill den. Så gjorde jag själv när jag började som akademisk lärare för reio år sedan. De fungerade Jag skulle gärna se a vi unyjade näundervisningens fördelar i sörre usräckning än nu. Införande av IT i undervisningen fungerar hel uppenbar som kaalysaor för pedagogisk förändring i kurserna. De går mycke väl a bedriva även språkundervisning på näe. Universiee har e alldeles uomordenlig insrumen för a befrämja näundervisning: Uppsala Learning Lab (ULL), med IT-kunniga lärare. - Man kan välja a kompleera campusundervisning med daorsödd undervisning via näe genom a förlägga vissa momen ill jus näe. - Man kan också undervisa hel på näe, vilke är de alernaiv vi val för esniskans vidkommande. Via näe når man sudener lång uanför Uppsala, sudenen behöver ine flya ill Uppsala för a läsa hos oss, uan kan sudera hemma. De är vikig för e ämne som esniska a kunna nå u, efersom Uppsala universie är de enda akademiska lärosäe i Sverige, Norge och Danmark där man kan sudera språke Ve ine, jag har ine hunni fundera över de ännu. Samma efermiddag som jag fick vea a jag illdelas prise bjöd jag kollegorna på insiuionen på champagne. Arabella Nylund, universieslekor, insiuionen för ubildning, kulur och medier Ur moiveringen: en mycke kunnig och engagerad lärare lyckas levandegöra forskningen genom a ine bara låa dem läsa avhandlingar och ariklar uan också genom a låa dem få räffa livs levande forskare På e engagerande, humorisisk och ofa provocerande sä umanar hon sudenernas försåelse av frågesällningar Glädjande a få de jus för forskningsanknyning i undervisningen efersom jag ubildar blivande lärare. Vikig a slå hål på missuppfaningar som ibland råder bland sudenerna, nämligen a eori och prakik är oförenliga världar, där eorin är lång bora från verkligheen. I själva verke är de värom. Teorierna gör verkligheen mera verklig genom a öppna nya perspekiv. 2.- Ja, de pedagogiska prise ex är e konkre och synlig uryck för den vik man illmäer undervisningens pedagogik från universiees sida. Ine mins den Thomas Bull, professor i konsiuionell rä, juridiska insiuionen Ur moiveringen: skapar med sin uppenbara passion för konsiuionell rä, och si genuina inresse för sudenerna, - e posiiv klima för lärande och uveckling. Han är en inresserad, engagerad och kunnig lärare som gärna provar nya pedagogiska grepp Genom en akiv samverkan med de omgivande samhälle förs akuell forskning in i Thomas kurser på e självklar sä Thomas får sudenerna a länga ill hans seminarier 1. - Jäekul och en simulerande injekion Ja, de är mi inryck Ja, dagens sudener har en ganska klar bild av a de kan/bör sälla krav på sin ubildning. Å andra sidan ycker jag märka a förkunskaperna blir sämre - särskil vad avser språk och allmänbildning - vilke också är en umaning Ge urymme för/vinga fram sudenerna a akiv dela. Frågans poenial som insrumen för lärande Var naurlig och presigelös! 6. - Till a ge möjlighe för sudener och lärare a möas i mindre grupper och därmed ge urymme för någon form av menorskap också i de sora ubildningarna som ill exempel jurisubildningen är. Samale som undervisningsform är lie förekommande i massubildningar som den där jag undervisar, men jag ror den har sor poenial Anagligen köpa böcker! pågående diskussionen om a pedagogiska merier ska väga lika ung som forskning visar på dea. De pedagogiska merierna har vari syvmoderlig behandlade När de gäller våra lärarsuderande ser jag en märkbar skillnad, dels i öka inag, vilke innebär sörre grupper, dels i sudenernas bakgrundskunskaper. I samma grupp kan vi ha en dispuerad och några som svara a beygen ine räcke för a komma in på annan ubildning. De är en pedagogisk umaning a ge var och en uvecklande kunskap och inspirerande undervisning. Arnold Pears, universieslekor, insiuionen för infromaionseknologi Ur moiveringen: En kollega beskriver Arnold som e guldägg efersom han på e flexibel sä genomför uomordenliga kurser och sprider innovaiva idéer om undervisning. Han har genomför kurser där sudener samverkar global, han har uveckla examinaion och åerkoppling ill sudener och uveckla och använ kommunikaionsverkyg för a södja sudenernas samarbee De beyder väldig mycke! De bekräfar a både mina kollegor och sudener uppskaar a jag har ägna en sor del av min id ill både pedagogisk och ämnesdidakisk forskning för a kunna ge mina sudener den allra bäsa undervisning på e veenskaplig sä Ja, och Sverige är lång före många andra länder i a både uppskaa och belöna pedagogiska insaser. Forfarande har de ine lika hög saus som forskning, men de är posiiv a vi här i Sverige försår a en bra pedagogik är vikig Nja, de är lie svår a svara på. Jag undervisade idigare i Melbourne, Ausralien men har sedan 1999 vari här i Uppsala. De som jag saknar lie hos mina sudener idag, som jag ror fanns mera av idigare, är illi. En vikig komponen när man ska skapa en bra miljö för lärande är a både lärare och sudener har en relaion som präglas av ömsesidig respek. Om dea saknas blir de svår a hjälpa ill som lärare. - De är kanske lie sörre variaion bland sudener idag, med våra nya inernaionella maserprogram och svenska sudener med olika ambiioner och gymnasieubildningar. De beyder också a de blivi all vikigare a ha en bra pedagogik En bra lekion besår av en yre och en inre resa. Den yre resan genom a öppna nya perspekiv och uveckla den enskilda sudenens förmåga ill kreaiv, analyisk änkande genom kunskapsförmedlingen. Den inre resan genom a uveckla den enskilda sudenens förmåga a omsäa kunskapen ill inlevelse och ege förhållningssä. Båda biarna handlar om e personlig växande Så sadig på båda benen (ämneskunskap och inlevelse)! Undervisning handlar om ömsesidighe och våvägskommunikaion. Gör klar för sudenen a jus hans eller hennes erfarenheer och ankar är vikiga komponener. Uppmunra ill självsändig änkande och frågvis frågande. 6.- E konkre förslag kunde vara a anordna seminarier kring undervisningspedagogik i form av erfarenhesubye mellan lärare från olika discipliner inom universiee Min hund Åskar fick exra korvilldelning! Lekioner ska vara en dialog mellan sudenerna och läraren och leda ill ökad kunskap hos båda parer. De är vikig a sudenerna känner och även ar ansvar för si ege lärande. En bra lekion enlig mig är när man diskuera mycke och när en sor del av de som händer iniieras av sudenerna Visa a du brinner för di ämne och a du bryr dig om dina sudener och deras framid! Då är mycke vunne Jag ror a vi behöver sasa mera pengar på Scholarship of Teaching and Learning (Boyer 1990). Boyer säger a man ska bedriva undervisning på samma sä och med liknande karriärvilkor, som forskning. Jag ror a vi endas kan uppnå en högre kvaliesnivå på våra ubildningar genom a förändra både villkoren kring och synen på pedagogik hos våra lärare. När de blir ydlig a den undervisning belönas, som är baserad på kända ämnesdidakiska forskningsresula och egna sudier, då kommer många a engagera sig på allvar Jag kommer a vara jänsledig i e år från juni 2009, för a kunna södja min fru som har få e års Fellowship för a sudera fokirurgi i Ausralien. Pengarna kommer jag a använder som en sors Sabbaical sipendium och skriva en handbok om ämnesdidakiska undervisningsmeoder i daaveenskap, som söd för läraruveckling och ämnesdidakiska kurser i daaveenskap. 8 9

6 Kreaiva urologer får pedagogisk pris UNIVERSELLT 2008 års pedagogiska pris ill område medicin och farmaci vid Uppsala universie delas av Truls Gårdmark och Johan Heinius på avdelningen urologkirurgi vid insiuionen för kirurgiska veenskaper. De får prise för a deras enusiasm, kreaivie och smara IT-lösningar leder ill akiv lärande hos sudener på läkarprogramme. e är för sina kreaiva insaser på kursen i urologi, under läkarprogrammes åonde ermin, som överläkarna Truls Gårdmark och Johan Heinius, på avdelningen urologkirurgi vid insiuionen för kirurgiska veenskaper, får pedagogiska prise inom område medicin och farmaci. För fem år sedan var erminens verksamhe presenerad i sora fea pärmar. Kompendier som folk ine ens orkade revidera vilke ju innebar a de innehöll en massa felakigheer, säger Truls. Nu har de dammiga pärmarna bys u mo ITlösningen Ping Pong från Uppsala universies Learning Lab. Genom a logga in i syseme har sudenerna illgång ill all de behöver i kursen sändig uppdaerad informaion om scheman, kursledare och ändringar och illgång ill inläsningsmaerial inför kommande seminarier. Inför e seminarium om blod i urinen kan sudenerna läsa på i förväg via länkar ill fördjupningsexer, PowerPoin-presenaioner och exdokumen om de paienfall vi ska diskuera på seminarie. Vi förvänar oss a sudenerna är akiva i si informaions- och kunskapssökande vilke också går hand i hand med anken i de nya läkarprogramme, säger Truls. Seminarier podcasas också, vilke innebär a de i eferhand går a lyssna ill seminarie igen i Ping Pong. Under kursen i urologi är sudenerna uspridda på olika sjukhus. Föruom i Uppsala finns de i Eskilsuna, Falun, Gävle och Väserås. På så sä blir de färre sudener per prakiserande urolog på klinikerna, vilke i sin ur ökar möjligheerna för varje suden a dela i den kliniska verkligheen. Men ingen ska ju behöva åka från Uppsala och känna a de kommer a missa en massa bra undervisning, säger Truls. Föruom a Ping Pong gör så a sudener, oavse placeringsor, har illgång ill den senase informaionen har Truls Gårdmark och Johan Heinius även inför en annan IT-lösning, videokonferenssyseme Marraech. Med hjälp av webbkamera, headse och en daor med e enkel hjälpprogram kan alla sudener koppla upp sig, se och praa med varandra och akiv dela i e pågående seminarium ros a de befinner sig på olika orer. Truls Gårdmark överläkare, och Johan Heinius, professor, insiuionen för kirurgiska veenskaper/urologkirurgi Ur moiveringen: har genomför en omdaning av undervisningen i urologi på läkarprogramme som ugår från sudenernas behov och som bygger på en ovanlig lycklig förening av e pedagogisk och eknisk perspekiv. Genom en uveckling av IT-redskap, inklusive webb-baserade videoseminarier, har de lyckas göra undervisningen lika illgänglig för Uppsalabaserade som regionplacerade sudener 1. De beyder a vi få e konkre bevis för a vår engagemang i undervisningen är uppskaa. De blir också synlig på e sä som kan inspirera andra som undervisar. Vi har ibland ala om dea pris och dröm om a få de - och nu har den drömmen slagi in! 2. Jag har under den relaiv kora period jag hålli på märk e öka inresse bland kollegorna. Vi har också få Truls Gårdmark och Johan Heinius ( i mien )har få pris för sin kreaiva pedagogik. Här omges de av läkarkandidaerna Pernilla Blom ( v) och Elin Gullberg Bohlin/läkarkandida när de undersöker en paien. bra söd både från programkommién för läkarprogramme och Uppsala Learning Lab. Man alar ju nu också om den pedagogiska meriporföljen och dess innehåll på e bra sä. 3. Johan: Jag gillar sudener som säller krav för då kan man sälla sörre krav och förvänningar på dom! De är endas om sudenerna säller sora krav på undervisningen som man kan få ill sånd en förändring. Har man en bra och srukurerad planering så är de inga problem. 4. Truls: En bra lekion engagerar sudenen och säer henne/honom i cenrum på e sä som ger bra inlärning. Sudenakiverande har kanske blivi e nö modeord men är ändå någo jag ror på. 5. Johan: Var dig själv och förmedla glädjen inför di ämnesområde. De är ydlig a sudenerna gillar vår sä a jobba under kursen. I vår uvärdering svarar en redjedel a de kan änka sig a jobba med urologi i framiden. Och då handlar de om sudener som innan kursen kanske ine hade en aning om vad vår specialie är för någo. Och de är ju rolig med anke på a de är en sådan bris på urologer på sjukhusen, säger Truls. Inresse för ekniken från lärarhåll är också sor och nu börjar idéer och lösningar sprida sig på flera av läkarprogrammes kliniska kurser. De är ju väldig vikig a vi lärare ine bara se över vad vi säger och lär u, uan också hur vi kommunicerar med sudenerna, säger Truls. helena edsröm 6. Fler borde få möjlighe a gå den pedagogiska kursen, docenkursen och på så sä få fler verkyg i sin pedagogiska verkygslåda. Då räffas dessuom lärare från flera fakuleer vilke vi ycke var mycke inspirerande. 7. Truls: Jag ska a mig id a reflekera över de precis som sudenerna... Johan: Fylla på mi vinförråd. Foo: saffan claesson Foo: saffan claesson Foo: Tommy Wesberg Thomas Bull, nyinsallerad professor i juridik och pedagogisk prisagare. Jurisprofessor Thomas Bull fann fler än fem fel... Med den någo lekfulla ieln Finn fem fel EU och den svenska grundlagen föreläse jurisen Thomas Bull, snar nybliven professor och en av åres pedagogiska prisagare, inför en fullsa sal med kollegor och nyfikna åhörare. redagen den 14 november insallerades 53 nya professorer vid Uppsala universie vid åres enda professorsinsallaion. Dagarna dessförinnan höll de sina kora insallaionsföreläsningar fakulesvis, öppna för alla och envar. Under isdagsefermiddagen föreläse fyra nya jurisprofessorer och en av dem var Thomas Bull, illika usedd ill en av universiees pedagogiska prisagare Han inleder reorisk med a fråga vad vi egenligen sysslar med vid universiee; om ine a lea fel, vända och vrida på argumen och bekräfa eller förkasa eorier. I den juridiska forskningen jämför vi bland anna ideal med verkligheen. De gjorde jag när jag iade på EU och den svenska grundlagen, säger Thomas Bull och pekade på åminsone fem fel i sammanhange, där verkligheen ine når upp ill de ideal man sa upp. De försa fele i den svenska grundlagen är a den, ros en reform 1974 med ambiionen a grundlagen sändig ska hållas uppdaerad, ohjälplig släpar efer. Medlemskape i EU har få väldig få avryck i grundlagen, ros a näsan en redjedel av vår lagsifning har en direk koppling ill EU. Men även formuleringarna i grundlagen är behäfad med fel, enlig Thomas Bull som pekar på de som man sponan kan ycka vara bland de vikigase och som säger a inom ramen för EU-samarbee kan riksdagen överlåa besluanderä som ine rör principerna för sasskicke Den formuleringen skrevs ill förs under ale, efersom man idigare vari mes orolig för a appa konrollen över offenlighesprincipen inklusive ryckfrihesförordningen, menar Thomas Bull. A man i grundlagen ine heller är mer dealjerad, beror på a man ine kunde enas om vilka principerna för sasskicke var, forsäer han si pedagogiska upplägg och blolägger de ena missage efer den andra i formuleringarna. Nu pågår en grundlagsuredning som ska vara klar ill årsskife och Thomas Bull avsluar sin föreläsning med a säga: Jag hoppas a uredningen ser ill a lösa dessa frågor och fel så vi får nya härliga fel a lösa! gunilla shyr Jörgen Carlsson 47 miljoner ill Uppsalas cancerforskare Uppsalas cancerforskare får a emo projeksöd på dryg 47 miljoner kronor när Cancerfonden fördelar forskningsanslag för näsa år. 29 forskare vid Uppsala universie 19 kvinnor och 10 män får a emo anslag under näsa år. De sörsa enskilda forskningsanslage får Jörgen Carlsson, professor vid insiuionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi. Han och hans forskargrupp bedriver prekliniska sudier med radioakiva målsökare för umördiagnosik och erapi vid brös- och jockarmscancer. Framgångsrika Uppsalaprojek Riksbankens Jubileumsfond har nyligen beslua vilka som ska få medel ill forskning inom humaniora och samhällsveenskap i år. Toal fördelades 300 miljoner och Uppsala universie var de universie som fick fles projekansökningar (9 sycken) acceperade. Dessa projek får dela på 20,7 mkr. - Ufalle visar a vi ämnesmässig är sarkas i Sverige men vi ska också vara med i de sora värveenskapliga sasningarna som regeringen peka u. Uan insaser från humaniser och samhällsveare blir de svår a förså de sora frågorna inom ex klima, energi och hållbar uveckling, säger vicerekor Margareha Fahlgren. Nära 70 miljoner ill IT-forskning i Uppsala Forskare vid insiuionen för informaionseknologi vid Uppsala universie har få nära 70 miljoner i bidrag ill forskning inom område programvaruinensiva sysem, från Sifelsen för sraegisk forskning. Professor Per Gunningbergs projek handlar om Uveckling av programmeringsplaformar för rådlösa sensornäverk. Professor Tore Risch suderar Skalbar sökning av informaion från hela produkcykeln och professor Beng Jonsson forskar om Realidssysem på flerkärniga plaformar. irakiers hälsa värre efer flyken Risken för depression är sörre hos irakiska soldaer som delog i Gulfkrige än hos civila. Däremo visar överraskande nog ingen av grupperna några ecken på posraumaisk sress io år efer krige - uom de irakier som lämna Irak. De visar en sudie i samarbee mellan forskare vid Uppsala universie, Wayne Sae Universiy och universiee i Baghdad. Forskarna har jämför hälsan hos irakiska soldaer som delog i de försa Gulfkrige med irakiska civila medborgare io år efer krige