Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Transkript

1 Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän Tim. Vi båda var jätte trötta men vi gick upp och åt frukost. Efter vi hade ätit så sa Tim att han behövde åka någonstans, men han sa inte var. Han kom tillbaka efter 20 minuter och då hade jag redan gått en liten runda med hunden och packat in allt i bilen så vi var redo att köra. Vi skulle sitta i denna bilen i sex timmar om inte mer. Vi tog vår svarta Volvo v70 och körde först till en bensinmack för att tanka eftersom det är ganska långt att köra och när vi ändå var där så passade vi på att köpa lite godis och dricka. Vi köpte ett kilo lösgodis och en liter fanta. Vi satt jätte trångt för att vi hade så mycket packning så det var bra att vi tog vår stora bil. Nu var vi äntligen påväg, Tim körde och jag somnade redan efter en kvart. Efter en stund så hörde jag Tim skrika och tvärbromsa, bilen började snurrade några varv men den stannade efter ett tag. Jag var helt genom svettig och min puls var jätte hög, jag satt där i chock. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da! När jag öppnar hans mobil så såg jag massa bilder på en annan kvinna, men tänkte inte mer på det utan slog in 112. SOS 112 vad har inträffat? säger en kvinna men ganska svag röst. Det är en bil som har kört av vägen och krockat med ett träd!! Vad heter du? Sarah Rosendahl. Hur gammal är du? 24. Är du ensam? Nej, jag är med min poljkvän Tim. Tim? Tim Berglin. Och hur gammal är han? 27. Var är du?

2 Ehh E16 lite efter Mockfjärd. Okej. Brinner bilen? Nej, med den ryker ganska mycket. Är ni skadade? Nej, men jag har ont i nacken. Är det mycket trafik? Nej det är nästan bara vi här. Okej, räddning är påväg. Tack och hejdå. Hejdå! Efter det gick jag och Tim fram till bilen och jag fick en känsla i min kropp att Tim kände denna människa, men tryckte snabbt bort den känslan. Jag fick panik så jag gick tillbaka till bilen. När jag precis hade satt mig i bilen såg jag blåljusen komma, så jag klev ut ur bilen igen. Två poliser i medelåldern kommer gåendes mot mig, de är ganska långa och var blå klädda de båda hade brunt hår, de är väldigt lika. Hej! sa jag. Hej, såg du när olyckan inträffade? Nej. Känner du den som körde den andra bilen? Nej inte jag jag men kanske Tim, min pojkvän. Okej, men ni båda måste förhöras ändå. Ni får följa med till stationen. Så det är bara att hoppa in i polisbilen. Men vi är ju på väg till Lindvallen och hinner inte detta. Ja, men alla vid olycksplatsen måste förhöras, så det är bästa att göra det nu när ni minns som bäst. Ehh.. okej, sa jag nervöst. Polisena gick sedan till bilen som hade krockat. Tim! skrek jag. Vad är det? svarade han från den andra bilen. Kom hit bara. Jaja, svarade han besviket och började gå mot mig. Vad ville poliserna? frågade han. De sa att vi måste följa med dem in till stationen och bli förhörda. Va, men det kan vi ju inte göra! Sa han uppröt. Men vi måste, vi har inget val. Men vi måste åka till Lindvallen! sa Tim oroligt

3 Men lugna ner dig! vi har ju inte gjort något, det är nog bara några frågor om hur det såg ut när vi kom hit eller något, sa jag för att försöka lugna ner honom. Okej da. Poliserna kom gående mot oss igen. De lämnade arbetet på olycksplatsen över till de andra poliserna och brandmännen. De kollade igenom oss för att vara säkra att vi inte hade några farliga saker på oss och efter det fick vi lämna vår bil på en parkering som fanns några meter bort och sen hoppa in i polisbilen. Tim skakade jätte mycket och kunde knappast spänna fast bälte. Jag tänkte inte så mycket på det för jag var själv väldigt nervös. Efter 10 minuter av stress var vi framme vid polisstationen. Det var en väldigt liten polisstation, det var en gammal vit tegelbyggnad som såg ganska död ut. Vi klev ut ur bilen och följde efter poliserna, Tim tog min hand och jag kände mig genast lugnare. Vi gick in i polisstationen och fick sätta oss i väntrummet, det var bara vi där och en äldre man. Han var ganska stor och såg väldigt påverkad ut, hans kläder var lite söndriga och hans kind var blodig. Väntrummer var ganska litet och tomt, det enda som fanns där var fem röda stolar och ett litet bord. Vi sa inte ett ljud till varandra utan satt där helt tysta till poliserna ropade in oss efter ungeför tio minuter. Hej igen! sa poliserna. Hej, sa vi nervöst. Berätta vad ni gjorde från när ni vaknade tills nu. Okej, vi gick upp runt halv 5 för vi skulle ju åka till Lindvallen. Då gick vi upp ock tog på oss kläder, sen åt vi en macka och gick och borstade tänderna. Efter det åkte Tim iväg i ungefär 20 minuter och då så.. Var åkte han? Jag vet inte, sa jag. Tim, var åkte du? Jag skulle bara åka och köpa en tidning som jag tänkt läsa under bilresan. Svarade han skakigt. Vad köpte du för tidning? frågade polisen. Det var bara en skvaller tidning. Okej, vad gjorde du under denna tiden Sarah? Jag packade klart allt och gick en runda med vår hund. Och vad hände efter det? Vi började köra mot Lindvallen och jag somnade nästan direkt så jag vet inte så mycket efter det, det får Tim berätta, sa jag. Ja jag bara körde mot Lindvallen, sa Tim. Så du gjorde inget medans Sarah sov?

4 Jo jag åkte och tankade på statoil. Va tanka det enda du gjorde? Nej, jag gick in och köpte lite till godis. Okej, visste ni vem personen va? Nej sa Tim. Nej inte jag heller. Okej, det var allt vi behövde veta. Ni ska bara få följa med in i ett rum så vi kan ta ett DNA test på er, det kommer inte ta alls lång tid. Vi följde efter poliserna in till ett lite större rum, allting där inne var vitt, eller jag det fanns inte så mycket saker där inne, bara en säng och och ett litet bord med olika redskap på. Det var jag som skulle börja. Jag satt där i helt chockad för jag visste att Tim ljög. Vi hade ju redan tankat och köpt läsk och jag hade en känsla att Tim kände personen. Men jag sa inget utan bara satt där och väntade tills det skulle vara klart så att vi kunde åka till Lindvallen och ta det lugnt i en vecka. Men så blev det självklart inte utan efter Tim var klar fick vi sitta i väntrummet en timme till för de var tvungna att se om det inte blev något fel med testerna så att de inge behövdes tas om. Men efter en timme fick vi åka mot Lindvallen igen. Denna gången fick jag köra för Tim vägrade, det var det enda han sa till mig på två timmar. När vi var framme i Lindvallen åkte vi direkt till stugan och började packa upp alla saker och åkte till en restaurang för att äta något litet innan vi gav oss ut i backen. Vi pratade på som vanligt med nämnde inget om vad som hade hänt tidigare idag. Efter det åkte vi bara hem till stugan igen. Den var ganska liten men räckte väl till oss, allt i stugan var nästan träfärgat eller brunt men såg ut att vara väldigt nybyggd. Vi tog bara på oss skidkläder och åkte mot backen. Klockan var redan 18:00 nu och de hade bara öppet till 20:00 så vi åkte i två timmar innan vi begav oss tillbaka till stugan för att göra iordning oss och laga mat. Tim började duscha medans jag började laga tacos. Min familj har en tradition att äta tacos första dagen på skidsemestern och vi har gjort det sen första gången vi har åkt skidor. Jag hade precis börjat steka köttfärsen när Tims mobil ringde, det var hans mamma så jag ropade på honom med han svarade inte så jag bara ignorerade den. Men sen kom jag ihåg den bilderna jag såg innan och kunde inte låta bli att kolla, jag öppnade hans mobil och gick till bilder och såg massa bilder på samma kvinna. Det var kvinnan som hade kört av vägen, just i den sekunden var jag säker på att mitt hjärta stannade. Jag visste inte vad jag skulle göra, jag vara satt där en stund tills min puls var normal igen och då gick jag till hans medelande och såg alla medelande han hade skickat till tjejen. Just då hörde jag duschen stängas av och jag la genast tillbaka mobilen där jag tog den och sa till Tim att jag behövde gå och köpa lite mer saker till tacosen. Jag tog min mobil och jacka och sprang ut till bilen och körde mot ingenstans.

5 Det första jag gjorde var att ringa polisen. Jag berättade allt jag hade sett, jag var fortfarande chockad, jag var helt tom jag kunde inte fatta att han har varit otrogen mot mig. Polisen ringde till Tim och sa att han och jag skulle åka in till polisstationen för de hade hittat lite saker i vår bil och även i tjejens bil. Hej igen, sa poliserna. Hej, sa jag i förhoppning på att det skulle bli sista gången. Kan ni sätta er ner. Sarah vi har hittat flera olika droger i din bil och likadana i tjejens bil, kan det vara så att du drogade henne? fråga poliserna med en sträng röst. Va, nej absolut inte.. Sa jag nervöst medans Tim bara stirrade på mig. Vad är tabletterna till da!? Ehh Jaa... Jag kan inte berätta det just nu. Och varför inte det? Fö..för att Tim är här, sa jag och Tim gav mig en jätte konstig blick. Okej, då får vi be dig att gå ut Tim. Jaha okej svarade Tim. Okej Sarah, vad är tabletterna för? Det är hormoner. Oj jaha. Varför äter du dem? Jag äter inte dem, utan min lillasyster gör. Hon föddes i en killkropp och har då gjort om sig till kvinna och Tim vet inte om det så jag ville inte han skulle få veta här. Okej. När Tim ändå är ute så kan vi prata om medelanden du såg. Vad tror du det betyder? Jag är 100% säker att han har varit otrogen för att.. Vänta lite, sa den ena polisen för hans mobil började ringa. Ja hej det är Fredrik här, vad är det? Sa polisen. Hej jag tror vi vi hittat orsaken till att Maja Olofson körde av vägen. Vi såg på hennes blod att hon var väldigt påverkad utav droger och även lite alkohol. Vi har hittat fingeravtryck och även flera hårstrån och lite annat och vi har kommit fram till att mödaren är Tim Berglin, sa en man med mörk röst. Okej där fick vi svaret på detta. Sa polisen Fredrik stolt. Jag var helt säker på att jag drömde för detta kunde bara inte vara sant. Tim min älskade pojkvän har varit otrogen mot mig och var orsaken till att en annan person nu var död. Jag kunde inte fatta det. Jag svarade inte poliserna utan bara satt i den gamla hårda stolen i förhörsrummet tills de skrek på mig att jag behövde gå. Jag visste inte hur jag skulle bete mig nu när mitt livskärlek skulle få sitta i fängelse. Jag sa inte ett enda ord till Tim igen. Efter detta fick min mamma hämta mig på polisstationen och köra mig hem till henne. Jag behövde verkligen koppla av nu och det fick jag alltid göra hemma hos mamma och pappa.