BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

Transkript

1 BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas med ett annat barnnamn bakom inom parentes vilket betyder att den repliken skulle egentligen Ida ha sagt men hon går bort och namnet efter tar hennes replik. Ex; IDA () SÅNGER - Tänk om det en dag sjungs av Greta Låt alla barn få vara barn sjungs av alla 1

2 På en bänk sitter Lotta och Ida och spelar sten, sax påse. - Jag vet en hemlighet som ni inte vet. - Vi bryr oss inte om dina hemligheter. - Kanske det. Men den här tror jag ni bra gärna skulle vilja veta. IDA () - Varför då? - Därför att några av oss kanske måste flytta. IDA () - Flytta? Varför då? - Det säger jag inte. Ni ville ju inget veta. - Om det är sant att någon måste flytta så är det klart att man är nyfiken. IDA() - Det är säkert inte sant. Hon vill bara göra sig till, mallapa. - Det kan du vara själv. Jag hörde i alla fall föreståndarinnan säga det när jag skurade trappan. - Ha, hon skulle aldrig säga något sådant när vi barn hör på. - Lilla gullebarn, fattar långsamt. Hon såg mig inte så klart. Hon sa det till syster Sara. IDA()- Vad sa hon då? - Det säger bara om jag får en sked lingonsylt från var och en av er nästa gång vi får det. - Jag betalar inte för något som inte är sant. - Men det här är sant och kan vara bra att veta om IDA() - Du får min lingonsylt. - Inte min i alla fall. - Då får Greta hålla för öronen. IDA() - Tyst! Jag tror det kommer någon. Syster Sara kommer - Nu får ni sluta leka. Ni måste hjälpa till att städa. Föreståndarinnan kommer snart. Hon har något viktigt att säga. - Ha, Stina han inte säga något. 2

3 - Det gjorde jag visst. - Jag hörde inget i alla fall. - Det är klart du inte gjorde. Du höll ju för öronen. - Jag hörde inget heller. - Vad är det ni inte hör? - Inget syster Sara... Nu kommer tanten. Ljud hörs. Föreståndarinnan kommer. - Det leks för mycket. Ni sliter på kläder och det kostar med mat och kläder. Men det finns Gud ske lov bot för det. IDA()- Vad menar hon med det? ALLA ALLA - Så det är lilla Ida som har svårt att hålla tyst. I vanlig ordning. Jag frågar inte vad det var du sa. Men nästa gång får du stå på gården en timme. - Hon frågade bara vad föreståndarinnan menade med att det finns bot. - Och som vanligt ska lilla Lotta försvara Ida. Ni kanske skulle behöva säljas allihop. - Säljas? - Ett par kommer snart för att se på er och då ska ni vara snygga och rena. Men först städar ni upp. Här ser förskräckligt ut. - Vi skulle just börja. - I morgon kommer det folk för att se om någon av er duger. Så det blir uppstigning tidigt. Har alla förstått? - utan S Sara - Ja, föreståndarinnan. - Då så. Adjö. - Adjö, föreståndarinnan. Hon lämnar rummet IDA()- Varför kommer det två för att titta på oss? - Vet du inte det? Han tänker sälja dig. IDA() - Sälja mig? - Bråka nu inte utan se till att hjälpa till med städningen. IDA() - Jag hjälper inte till förrän någon säger vad gubben vill. 3

4 - Det ska bli auktion. IDA()- Vad är det? - Det kommer några för att se om någon av oss duger som arbetskraft. Gör dom det så köper dom oss. Eller rätare sagt så får dom pengar för att ta hand om oss. IDA() - Köper oss? Jag är väl ingen påse bröstkarameller heller. - Lugna er nu. Du tror dig veta mycket du Stina. - Tror? Jag vet. Samuel i byn har berättat. - Samuel i byn är en lögnhals. Kan inte du berätta syster Sara? - Det kommer ett par för att se om dom kan ta hand om någon av er. Får dom bara hjälp med pengar till mat och kläder åt er så tar dom hand om någon av er. - Ha, vi får arbeta och dom tar pengarna till annat. - Ni överdriver. Se det hellre som att ni får ett nytt hem. SÅNG - Ett hem? Ett eget hem? TÄNK ATT FÅ sjungs av Greta Efter sången (eller under) ändras scenen till att föreställa ett källarrum. Ida, Lotta och Malin kommer in i rummet. - Läskigt va? IDA() - Är du säker på att vi får vara här Lotta? - Det är klart att vi inte får. Men det är ett bra ställe om man har hemligheter. IDA()- Det är otäckt. - Kanske lite. Det är första gången jag är här. IDA()- Hur visste du om att det här rummet fanns då? - För att syster Sara sa att det fanns. Men att aldrig någon gick hit. IDA()- Varför sa hon det? - För att jag frågade vart dörren hit gick. IDA()- Men vad ska vi göra här? - Prata om hur vi ska göra. Jag vill i alla fall inte bli såld på auktion. 4

5 - Sitt här så får vi se om vi kan komma på något. Dom sätter sig på en kista IDA()- plötsligt rör kistlocket på sig vad gör du? IDA - Vad då, gör? IDA()- Något rör sig under oss dom reser sig och ser hur kistlocket öppnas och ut kommer Orvil (spöket) - Locket rör sig vem vem är du? - Är det nödvändigt att sitta på min kista? IDA()- Förlåt men vi visste inte att du var i den. - Men nu var jag det. - Snälla. Säg inte att vi är här. - Till vem? - Till föreståndarinnan. Får hon veta det så får vi står på gården i timmar. - Stå på gården? - Om vi barn gör något dumt så får vi stå på gården som straff. - Inte vet jag vem den där föreståndarinnan är och inte vet vi vilka ni är. - Vi är Lotta och Ida (Greta) Vi har gömt oss för vi har vi har - Vad har ni? - Ett problem. - Jo, det har jag förstått. IDA()- Vi ska säljas på aktion. - Säljas? Ska ni säljas? IDA()- Ja, det kommer folk för att köpa någon av oss. - Eller rättare sagt så får dom pengar för att ta hand om någon av oss. Och nu vet vi inte hur vi ska klara oss. IDA()- Vi vill inte bli sålda. - Vem vill väl det? 5

6 - Det här kanske är något för mig. Spöken är bra på det mesta TJEJERNA Spöken!! - Tyst! Någon kan ju höra er. IDA()- Är du verkligen ett spöke? På riktigt menar jag. - Det är klart. - Vad menar du med att det kanske är något för dig? - Jag kan kanske hjälpa er. Förklara bara lite mer. - I morgon kommer det två personer som ska se om någon av oss duger att arbeta för dom. Gör någon det så tar dom hand om den. IDA()- Och nu ska dom ha en sådan där auktion på oss. - Gå nu och var inte oroliga. Jag ska nog komma på något. - Tack snälla. Vi kommer och säger till när det är dags. Flickorna försvinner och scenen förvandlas till övervåningen. In i rummet kommer föreståndarinnan och syster Sara. - Var är barnen? Ska inte dom vara här nu? Vill syster Sara vara snäll och hämta dom. - Ja visst frun. Hon går - Folket är snart här. Vill syster Sara se till att det finns kaffe och en bulle också? - Ja visst föreståndarinnan. Ska jag ta in barnen samtidigt? - Ja det vore bra. Sara går och möter paret Rut och Anton i dörren. - Kommer vi för tidigt? - Är det ni som ska se på barnen. - Ja, vi hade avtalat en tid. - Men Brunte drog vagnen med sådan fart att vi blev lite tidiga. - Ni kommer lagom. Syster Sara är just på väg att hämta in barnen. Just då kommer Sara med barnen Men se där är ni ju. Så bra. Då tycker jag vi börjar direkt. Jag är lite kaffesugen. Vill Sara ta fram pallen? - Ja visst, föreståndarinnan. Sara tar fram en liten pall. - Då kanske vi skulle ta oss en titt först. Innan ni bestämmer er, menar jag. 6

7 - Det skulle vara bra. - Ja, vi behöver en stark unge. Gården är stor. Sara för fram Lotta till pallen där hon ställer henne. - Nå, lilla vän. Vad heter du? - Jag heter Lotta Eva Månsson. - Det var en söt liten unge. - Vi behöver en unge som kan ta i. - Du har rätt. Söt är hon. Men lite mager. - Då tar vi nästa. Sara ställer Greta på pallen. Namn. - Greta Nilsson. - Har du varit sjuk någon gång? - Ibland - Jag menar, allvarligt sjuk? - Det tror jag inte. - Jag tycker nog att hon ser frisk ut. - Nästa. Sara ställer Stina på pallen. Namn. - Stina Lena Larsson och jag har aldrig varit sjuk. - Det var en karsk liten unge. - Du ska vara tyst och bara svara på frågor. - Jag tycker det är bra att barnen pratar för sig. - Har damen något mer hon vill säga? - Inte för tillfället. - Ja, nog har hon mål i mun alltid. (följande repliker används bara om det finns en Ida. I annat fall hoppas dom över) - Då har vi en kvar. Sara tar upp Ida på pallen - Det var en mager unge. 7

8 IDA - Då blir hon billig i maten. - Men hon måste orka att dra skottkärran. - Det gör jag nog. ( Här återkommer manus om Ida inte finns) - Då har vi sett på allihop och jag föreslår att vi tar en kopp kaffe i rummet bredvid. Sara, du har väl ställt fram kakorna? - Jag har inte hunnit men ska genast hämta dom. - Det var bra. Den här vägen. Dom går ut och kvar blir barnen som stoppar Sara när hon också ska gå. - Får vi gå ut och leka en stund syster Sara? - Om ni håller tiden. Titta på klockan på huset. Hon går - Jag tittar. Jag har lärt mig klockan. Barnen rusar ut. Lotta och Ida går till källaren. Där dom träffar Orvil - Orvil! Det är dags. - kommer tillsammans Låt bli att skrika har jag ju sagt. - Men det är dags nu. Aktionen ska börja bara dom druckit upp sitt kaffe. IDA()- Och ätit upp sina kakor. - Om ni bara går upp så fixar jag resten. Gå nu. Dom går och scenen föreställer åter aktionsrummet. Barnen kommer samtidigt som alla andra andra. SARA - Det var ett gott kaffe. - Och barnen ser ju ut att ha det bra. - Vi kanske skulle ta en sista titt på dom innan ni beslutar er. - Det blir bra. - Jag fastnade för den där lilla pratglada ungen. - Vill Sara ta fram dom i samma ordning vi såg dom tidigare. Samtidigt hörs ett konstigt ljud. Vad var det för ett ljud? - Jag vet inte 8

9 SARA - Vill Sara se om fönstret står öppet? - Ja visst, föreståndarinnan. Hon kollar fönstret Nej, det är stängt. - Då fortsätter vi. I det samma hörs ytterligare ett mystiskt ljud. Men vad är det frågan om? Är det ni barn som Nu hörs rösterna från Orvil som om den kom från en annan värld - Kan syster Sara ställa upp den första ungen. - Vad? Samtidigt går Lotta upp på pallen. - Nej, henne vill jag inte ha. Hon är för liten. - Men vem är det som bjuder? Överraskad hjälps barnen åt att ställa upp syster Sara på pallen - Men barn vad gör ni? - Nej, hon är för snäll. - Nu får det vara nog! Nu får du komma fram och visa dig. Okey. I ett huj hoppar han in på scen. - Vad? Ett barn till? - Jag är inte ett barn. Och inte heller vuxna. - Vad är ni då? - Kalla oss för rättvisare. - Rättvisare? Vad är det? - Det är sådana som ser till att det blir rättvist. - Jag förstår inget. - Jag tänkte köpa en vuxen. - En vuxen? - Ja, den där tjocka gubben till exempel. Han är nog bra på att dra skottkärror. Han pekar på Anton - Vad säger ni?! Skulle jag? - Ja, du eller surkäringen där. Pekar på föreståndarinnan. 9

10 - Nej, nu får det vara nog! I samma ögonblick gör Orvil en gest och ett starkt muller och en blixt uppstår. Föreståndarinnan faller ihop av chocken. Dom andra vuxna reagerar med förfäran. - Var det ni som gjorde det där? - Självklart. Vem annars? - Men hur gick det till? - Enkelt. Men nu måste vi ta itu med aktionen. Jag vill ta hand om en vuxen. - Men kan inte köpa en vuxen - Men man kan ju köpa barn. Då ska man väl kunna köpa en vuxen. Nå, blir det någon vuxen på pallen eller? - Jag börjar nästan tycka synd om dom. Dom bär ju sig nästan åt som barn. - Ja, sluta tjut nu tanten. Jag får ont i öronen. IDA()- Vänta nu. Skulle inte du hjälpa oss? Vänder sig till Orvar - Det är ju det jag gör. Vi måste ju få dom att förstå att det är fel att sälja någon. - Jag tycker faktiskt att barnen har rätt. Man kan inte köpa en människa. - Men, kära publik, det är början av 1900 talet och då sålde man barn på aktion. - Men kan ni inte komma på något bättre? - Jo, barn. Det kom en tid då alla fick det bättre och familjerna kunde själva ta hand om sina barn. Barnhem behövdes inte längre. Men den tiden ligger cirka år fram i tiden från nu. ALLA BARN I EN MUN Och så länge orkar vi inte spela teater! SÅNG LÅT ALLA BARN sjungs av alla SLUT En uppdatering av en pjäs skriven för ca. 12 år sedan från nu