Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013"

Transkript

1 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö

2 Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp. Denna ligger i sin tur till grund för uppföljning av ett antal mål inom ramen för Växjös miljöprogram med koppling till fossilbränslefria Växjö: De fossila koldioxidutsläppen ska minska med minst 65 % per invånare till 22 jämfört med Växjö ska vara en fossilbränslefri kommun senast 23. Energitillförseln ska minska med 2 % per invånare från till 22. Inventeringen ligger också till grund för den statistik som rapporteras in till Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors). Statistiken inhämtas från flera olika källor, såsom SCB, naturvårdsverket, energimyndigheten, E.ON, länsstyrelsen, Växjö kommun, miljörapporter, sotare och länstrafiken. Utöver detta görs en del antaganden om utveckling över åren. Inventeringen för är nu avklarad, och resultaten av den beskrivs nedan. Uppföljning av målen i miljöprogrammet De fossila koldioxidutsläppen ska minska med minst 65 % per invånare till 22 jämfört med Växjö ska vara en fossilbränslefri kommun senast 23. Mellan 1993 och minskade de fossila koldioxidutsläppen per invånare med 47 %. Det är en stor minskning jämfört med, vars resultat har reviderats till 4 %. Energitillförseln ska minska med 2 % per invånare från till 22. Mellan och minskade energianvändningen per invånare med 7 %.

3 Analys av inventeringen Energitillförsel De senaste tre åren har den totala energitillförseln till Växjö minskat, trots en ökad befolkning. Ända sedan har den totala årliga energitillförseln till kommunen legat på ungefär samma nivå (med undantag från och ), någonstans runt 2 46 GWh. År var den totala energitillförseln GWh. Om man tittar närmare på utvecklingen från 1993 och framåt kan några generella slutsatser dras: Användningen av trädbränsle ökar framförallt på bekostnad av olja, som minskar. Den lokala elproduktionens andel av elanvändningen har överlag ökat, från 1-15 % under 9-talet till över 3 % de senaste åren. År var den lokala produktionen dock enbart 23 %. Andelen förnybar energi har ökat kraftigt, från 33 % år 1993 till 59 % år. Biodrivmedel och diesel ökar på bekostnad av bensin Diagram 1. Energitillförsel till Växjö 1993-, (GWh) Kol Naturgas Bioolja/HVO Syntetisk diesel Gasol Halm Värmepumpar FAME Etanol Sol Biogas Vattenkraft Vindkraft Ej förnybar importerad el Förnybar importerad el Trädbränslen Torv Olja Flygbränsle Diesel Bensin Åren och utmärker sig i förhållande till övriga år. var året då Växjö drabbades av stormen Gudrun, vilket förde med sig ett ökat dieselbehov när arbetsmaskiner röjde i skogarna under hela året. var ett år som både började och slutade med en mycket kall och lång vinterperiod.

4 Under tillfördes alltså GWh energi till Växjö. Det motsvarar kwh per invånare. Av detta kom 59 % från förnybara energikällor, främst trädbränslen, och 41 % från ej förnybara energikällor, främst diesel och bensin. 1% 12% Diesel 1% 4% 2% Bensin Flygbränsle Olja 1% Torv Trädbränslen 13% Förnybar importerad el 12% 1% 2% 2% Ej förnybar importerad el Vindkraft Vattenkraft Biogas Sol Etanol FAME Värmepumpar Halm Gasol Syntetisk diesel Bioolja/HVO 39% Naturgas Kol Diagram 2. Energitillförsel till Växjö En jämförelse mellan åren och visar, förutom att den totala tillförda energitillförseln minskat, att: Andelen förnybar energi ökat något, från 58 % till 59 %. Mängden olja minskar kraftigt, dels för att behovet minskat i Sandviksverket, dels för att en övergång skett från olja till bioolja i närvärmeverken och i en del industri. Bensintillförseln fortsätter att minska, medan dieseltillförseln ökar något. Låginblandningen av HVO i diesel ökar dock vilket gör att den mängd energi som utgörs av fossil diesel ändå minskar jämfört med. Efter att ha haft ett rekordår ligger nu etanolmängderna på den lägsta nivån sedan. Samtidigt ökar såväl FAME (RME) som HVO (biobaserad diesel) till nya toppnoteringar i årets statistik, vilket inte minst beror på att andelen som låginblandas i diesel ökar. Andelen biodrivmedel i transportsektorn är därmed den högsta hittills. Elproduktion och elanvändning Totalt användes 71 GWh el i Växjö. Det motsvarar kwh per invånare, vilket är den lägsta nivån sedan Drygt 23 % av elanvändningen producerades i Växjö, framför allt på Sandviksverket, men också från småskalig vattenkraft, vindkraft, solceller och biogas.

5 Energianvändning I energibalansen likställer vi den använda mängden energi med den tillförda mängden energi. Förluster som sker i till exempel elledningar och fjärrvärmekulvertar redovisas som en del av den energi som används i olika sektorer. På så sätt belastats också användarna av energiförlusterna för respektive sektor. Detta tankesätt underlättar också vid fördelning av klimatpåverkan från olika sektorer. I redovisningen av energianvändning nedan har ingen hänsyn tagits till varma eller kalla år, vilket därmed är en del av förklaringen varför energianvändningen ökar vissa år, framför allt under. Transporter och arbetsmaskiner I sektorn transporter och arbetsmaskiner användes 73 GWh energi under, vilket är samtidigt den näst lägsta siffran på 15 år. Andelen förnybar energi i sektorn var 11 %, vilket också är den högsta andelen sedan Energianvändningen domineras av diesel (45 %) och bensin (4 %). Närmast därefter kommer FAME och flygbränsle med vardera 4 % kol syntetisk diesel el flygbränsle naturgas biogas HVO FAME etanol diesel bensin Diagram 3. Energianvändning i transporter och arbetsmaskiner i Växjö (GWh) Användningen av bensin har minskat till den lägsta nivån sedan inventeringarna startade. Samtidigt visar siffrorna att dieselanvändningen ökar. Detta ligger bland annat i linje med den trend vi ser i hur andelen bensinbilar minskar medan dieselbilar ökar. Även användningen av förnybara drivmedel ökar till sin högsta nivå någonsin. Mängden biogas har mer än tjugodubblats på ett år, vilket har att göra med introduktionen av biogasbussar. Etanolanvändningen har däremot minskat kraftigt, och ligger nu på den lägsta nivån sedan.

6 Bostäder I bostadssektorn användes 859 GWh under, vilket innebär en fortsatt minskande trend. Bostadssektorn domineras av fjärrvärme (56 %) och el (27 %). Även värmepumpar (1 %) och pellets- och vedpannor (7 %) har stora andelar av energianvändningen här hushållsel elvärme vindkraft värmepumpar solenergi trädbränslen olja fjärrvärme Diagram 4. Energianvändning i bostäder i Växjö (GWh) Fjärrvärme dominerar framför allt i flerbostadshus, men även i många enfamiljshus är fjärrvärme idag en vanlig uppvärmningsform. Användningen av elvärme har minskat rejält under mätperioden och ersatts med fjärrvärme och värmepumpar. Värt att notera är att användningen av olja nästan helt har upphört från 16 % år 1993 till,2 % år.

7 Industri, jordbruk mm I de här sektorerna var energianvändningen 29 GWh under, vilket är en fortsatt minskning. Energianvändningen domineras helt av el som ensamt står för 61 %. Den omställning som gjorts från olja till bioolja på Lantmännen Reppe har gjort att bioolja nu är den näst största energikällan (12 %) i industrisektorn bioolja gasol halm el värmepumpar solenergi trädbränslen olja fjärrvärme Diagram 5. Energianvändning i industri, jordbruk mm i Växjö (GWh) Det är oklart vad det är som gör att uppgifterna om fjärrvärmeanvändningen i industrin minskat jämfört med. Det troliga är att det är något i det statistiska underlaget från SCB, och inte på att industrier lagt ner eller gått från fjärrvärme till andra energislag.

8 Offentlig förvaltning, handel mm Offentlig förvaltning, handels- och tjänstesektorn använde 632 GWh under, vilket har varit en ganska stabil nivå de senaste 1 åren med några få undantag. Energianvändningen domineras av el (53 %) och fjärrvärme (43 %). Även i den här sektorn har oljeanvändningen nästan helt upphört, även om den precis som i bostadssektorn ökat något de senaste två åren syntetisk diesel FAME biogas el värmepumpar solenergi trädbränslen olja fjärrkyla fjärrvärme Diagram 6. Energianvändning i offentlig förvaltning, handel mm i Växjö (GWh)

9 Koldioxidutsläpp Utifrån informationen i energistatistiken beräknas även koldioxidutsläpp för hela kommunen fram årsvis. Generellt har Växjö låga utsläpp av koldioxid, vilket framför allt beror på satsningar på förnybar energi inom fjärrvärmesidan (över hälften av den utsläppsminskningen sedan 1993 kan på ett eller annat sätt knytas till fjärrvärmen), men också på att det inte finns särskilt många energiintensiva industrier i Växjö. Eftersom satsningen på förnybar energi i fjärrvärmen påbörjades redan 198 hade kommunen låga utsläpp redan vid startåret för koldioxidinventeringen Målet om att Växjö ska bli en fossilbränslefri kommun antogs av ett enhälligt fullmäktige. Vid uppföljningen av koldioxidmålet utgår vi alltså från den energi som finns med i energibalansen. Det innebär alltså att målet inte omfattar andra växthusgaser eller de utsläpp som genereras av vår konsumtion. Däremot beräknar vi även denna påverkan. När det gäller transporter förlitar vi oss på SCBs statistik om regionala oljeleveranser det vill säga allt drivmedel som tankas på tankställen i Växjö kommun ingår, oavsett var fordonen sedan kör. På samma sätt ingår inte bränsle som tankas i andra kommuner av fordon som är registrerade i Växjö. När det gäller flyg har vi samma förhållningssätt det drivmedel som tankas på Smaland Airport ingår, men inget annat. År var de fossila koldioxidutsläppen kg per invånare. Detta är en minskning med 47 % jämfört med 1993, och det är även en rejäl minskning jämfört med. Den totala minskningen mellan och var ca 25 ton. Av detta beror ca 1 ton på minskade utsläpp från fjärrvärmen, 7 ton på minskad oljeanvändning i industrin och 7 ton på minskad användning av fossila drivmedel i transportsektorn. 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Transporter och arbetsmaskiner Bostäder Industri/jordbruk Offentlig förv., service mm Totalt Mål 22 Diagram 7. Koldioxidutsläpp per invånare och sektor i Växjö (ton)

10 Transporter och arbetsmaskiner Transporter och arbetsmaskiner stod under för 83 % av de totala utsläppen i Växjö. Totalt sett är det den lägsta utsläppsnivån sedan, och per invånare ligger utsläppen på den lägsta nivån under hela mätperioden. De största utsläppen kommer från användning av diesel (51 %) och bensin (44 %) kol syntetisk diesel el flygbränsle naturgas diesel bensin Diagram 8. Koldioxidutsläpp från transporter och arbetsmaskiner i Växjö (ton) Bostäder Bostadssektorn stod under för 7 % av de totala utsläppen. Totalt sett är det den lägsta utsläppsnivån för hela mätperioden och det är även en kraftig minskning jämfört med år, vilket hänger ihop med minskade utsläpp från fjärrvärmen. Fjärrvärmen står ändå för den största andelen av bostadssektorns utsläpp (81 %). Användningen av el står för 16 % av utsläppen medan oljan står för drygt 2 %. Utsläppen från bostadssektorn kommer nästan helt att upphöra när Sandvik III står färdigt.

11 hushållsel elvärme olja fjärrvärme 1 Diagram 9. Koldioxidutsläpp från bostäder i Växjö (ton) Industri, jordbruk mm Industrisektorn stod under för knappt 4 % av utsläppen. Utsläppen har halverats jämfört med, vilket framför allt beror på övergång från olja till bioolja. Oljeanvändningen står trots det för 5 % av utsläppen i industrin, medan gasolanvändningen står för 26 % och elanvändningen står för 18 % gasol el olja fjärrvärme 5 Diagram 1. Koldioxidutsläpp från industri, jordbruk mm i Växjö (ton)

12 Offentlig förvaltning, handel mm Offentlig förvaltning, handels- och tjänstesektorn stod under för 6 % av Växjös utsläpp. Även här, precis som i de övriga sektorerna, pågår en minskande trend av utsläppen. Den enskilt största bidragande orsaken är fjärrvärmeanvändningen med 56 % av utsläppen. Därpå följer elanvändningen med 29 % och oljeanvändningen med 13 % syntetisk diesel el olja fjärrkyla fjärrvärme Diagram 11. Koldioxidutsläpp från offentlig förvaltning, handel mm i Växjö (ton) Övrig klimatpåverkan Växjö kommun följer också upp utsläpp av andra växthusgaser samt växjöbornas klimatpåverkan från internationellt resande och konsumtion. Uppgifter om utsläpp av metan, lustgas, flourkolväten, perflourkarboner och svavelhexaflourid hämtas ifrån Nationella emissionsdatabasen. Statistiken där sträcker sig än så länge bara till, så för görs uppskattningar som korrigeras när ny statistik finns tillgänglig. Uppgifter om internationellt resande och konsumtion hämtas ifrån naturvårdsverket. Även för de värdena görs uppskattningar för de år som data inte finns att tillgå ännu. Där finns ingen möjlighet att särskilja just hur växjöbornas klimatpåverkan ser ut, utan vi använder helt enkelt genomsnittssvenskens siffror. Övriga växthusgaser Under år bedöms de totala utsläppen av växthusgaser vara ca 315 ton koldioxidekvivalenter (CO 2 e), varav koldioxid stod för 66 %. Därefter följer metan (17 %) och lustgas (15 %). Totalt sett står de övriga växthusgaserna år för kg CO 2 e per person.

13 2% 15% 17% 66% Koldioxid Metan Lustgas Flourkolväten Perflourkarboner Svavelhexaflourid Diagram 12. Fördelning av utsläpp mellan olika växthusgaser i Växjö (CO 2 e) Metanutsläppen i Växjö kommer till största del från tarmgaser från idisslande djur (46 %) och deponier (36 %). Metanutsläppen från deponier har minskat kraftigt sedan mitten av 9-talet. Lustgasutsläppen härstammar huvudsakligen från jordbruksmark (62 %), men även gödsel (17 %) och energiförsörjning (14 %) är större bidragande orsaker. De övriga tre gaserna kommer främst från olika typer av industriprocesser. Internationellt resande och konsumtion Naturvårdsverket presenterar statistik över utsläpp från utrikes transporter, eller internationell bunkring. När de utsläppen räknas ut hamnar de på storleksordningen 8 1 kg CO 2 e per person och år. Detta avser genomsnittssvensken, men vi räknar att samma värde även gäller för den genomsnittlige växjöbon. År var siffran 811 kg per person. Det finns naturligtvis risk för dubbelräkning då vissa utrikes resor avgår från Smaland Airport, men det bör inte spela så stor roll i slutet. Klimatpåverkan från vår konsumtion är svår att räkna på, men naturvårdsverket har presenterat statistik för svenskarnas konsumtion under perioden Även här går det inte att säga hur just växjöbornas konsumtion ser ut, utan vi får utgå från att vår konsumtion ger samma klimatpåverkan som övriga svenskars. För att få fram värden för och har vi använt oss av ett rullande femårsvärde. På detta vis drar vi slutsatsen att varje växjöbo under år släppte ut kg CO 2 e från sin konsumtion. Drygt 6 % av konsumtionens utsläpp görs i andra länder, och knappt 4 % av utsläppen görs i Sverige. Även här finns en risk för dubbelräkning, då varor och tjänster som produceras i Växjö och konsumeras i Sverige är inräknade i statistiken.

14 Övrigt Konsumtion Idisslare Jordbruk Avfall och avlopp Energi Flyg, färja mm Vägtransporter Arbetsmaskiner Diagram 13. Växjös totala klimatpåverkan per invånare (CO 2 e) När utsläppen av koldioxid kombineras med utsläpp av övriga växthusgaser, utrikes transporter och konsumtion, visar det sig att Växjös totala klimatpåverkan är kg CO 2 e per invånare. Detta är en minskning med 12 % jämfört med år 1993.

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans 2008. Kronobergs län

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans 2008. Kronobergs län Energibalans 2008 Kronobergs län 1 Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2008, Kronobergs län Göran Gustavsson, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för projektet SEP WP3

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

Simulering av koldioxidutsläpp

Simulering av koldioxidutsläpp Institutionen för tillämpad elektronik och fysik 2007-05-29 Simulering & optimering D 5p Simulering av koldioxidutsläpp Kursansvarig: Lars Bäckström Av: Mats Norberg masnog03@student.umu.se Anders Strömberg

Läs mer

Energiläget i Halland 2010

Energiläget i Halland 2010 Energiläget i Halland 2010 Meddelande 2012:21 Energiläget i Halland 1 Energiläget i Halland är framtagen i december 2012 av Ronny Alkanius Källdalen & Agneta Stålheden Bilderna på omslaget kommer från

Läs mer

Bilaga 1: Energibalans i hela kommunen

Bilaga 1: Energibalans i hela kommunen Bilaga 1: Energibalans i hela kommunen Tabell 1:1 Energitillförsel i Leksand 1990 2009 efter energibärare, GWh Energislag 1990 1995 2000 2005 2008 2009 Stenkol 0 0 0,6 0 0 0 Koks 0 0 0 0 0 0 105 103 93

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Energiläget i Dals-Ed

Energiläget i Dals-Ed Energiläget i Dals-Ed foto Forest Maps Delrapport Energiplan Dals-Ed augusti 2008 Innovative Thinking Sammanfattning: Hållbar utveckling är en ledstjärna i Sverige och i EU. Vad kan den enskilda medborgaren

Läs mer

begränsad klimatpåverkan

begränsad klimatpåverkan begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Bioenergi mer än bara biogas

Bioenergi mer än bara biogas Bioenergi mer än bara biogas Sveriges största energikälla, bidrar till minskade koldioxidutsläpp! Hampus Mörner, Svebio Gävle-Dala Drivmedelskonvent, 22 mars, 2012 Svenska Bioenergiföreningen Att öka användningen

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel

Läs mer

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Fler exemplar av denna rapport beställer du på: Energimyndighetens

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

Energiförbrukning 2009

Energiförbrukning 2009 Energi 2010 Energiförbrukning 2009 Totalförbrukningen av energi sjönk med nästan 6 procent år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över energiförbrukning var totalförbrukningen av energi i Finland

Läs mer

Klimatprogram För Kumla kommun

Klimatprogram För Kumla kommun Klimatprogram För Kumla kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2011 05 16 Sammanfattning Klimatet håller på att förändras och de här förändringarna påverkar oss alla. Redan nu syns förändringarna i vårt samhälle

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är

Läs mer

Energistrategier för fossiloberoende kommuner:

Energistrategier för fossiloberoende kommuner: rådgivning management strategi & analys affärsutveckling info & utbildning Energistrategier för fossiloberoende kommuner: Lidköpings kommun Beställare: AgroVäst/Energigården och Lidköpings kommun Datum:

Läs mer

Energiöversikt Överkalix kommun

Energiöversikt Överkalix kommun Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011

Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011 Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011 Energigas Sverige Leif Holmberg, Energigas Sverige 2 Hållbar och långsiktig energipolitik

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,

Läs mer

Drivmedelsfakta 2012

Drivmedelsfakta 2012 Drivmedelsfakta 2012 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2011 Uppgifter om drivmedel i detta faktablad utgör medelvärden för alla svenska drivmedelsbolag och baseras på de utsläppsvärden

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Gas i södra Sverige Mattias Hennius

Gas i södra Sverige Mattias Hennius Gas i södra Sverige Mattias Hennius E.ONs affärsidé är att producera, distribuera och sälja energi Ta tillvara klimatsmarta investeringar Vatten- och kärnkraft Fermentering ger biogas drivmedel för fordon

Läs mer

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska

Läs mer

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna

Läs mer

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor Askor i Sverige 2010 Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor 1 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Om framtagandet av statistiken... 3 2.1 Metod, urval och svarsfrekvens... 33 2.2

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning Exempeluppgift Delprov A Granska information, kommunicera och ta ställning Nya bilar till hemtjänsten. En kommun ska hyra 0 stycken nya bilar. Bilarna ska användas av personalen när de ska besöka sina

Läs mer

Energiöversikt Haparanda kommun

Energiöversikt Haparanda kommun Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Skatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011

Skatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Skatteverket 1(7) Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Nedan följer en sammanställning över de förändringar av lagen (1994:1776) om skatt

Läs mer

Klimatbokslut 2008. - uppföljning av Klimatstrategi för Lindesbergs kommun

Klimatbokslut 2008. - uppföljning av Klimatstrategi för Lindesbergs kommun Klimatbokslut 2008 - uppföljning av Klimatstrategi för Lindesbergs kommun Solceller installerades på gamla kirurgens tak under 2008. Det är 72 paneler med en total yta av 90 m 2 som från juli 2008 till

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Växjö 2014. www.svebio.se

Växjö 2014. www.svebio.se Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

Läs mer

Vad händer med vårt klimat?

Vad händer med vårt klimat? Min gröna bok. Vad händer med vårt klimat? Googlar du på ordet klimat får du drygt 22 miljoner träffar. Sökningen tar bara 0,05 sekunder och det är nästan kusligt hur blixtsnabbt sökmotorn reagerar. Precis

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Produktion & Försäljning Två raffinaderier 16,4 miljoner ton per år 80% av Sveriges- och 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Energiläget för Södermanland 2016

Energiläget för Södermanland 2016 Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Stockholm den 2016-03-21 Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Den pågående utredningen om bonus-malus riskerar att utformas så att endast elbilar och laddhybrider främjas med bonus.

Läs mer

6. Energiomställning i det gotländska samhället

6. Energiomställning i det gotländska samhället 6. Energiomställning i det gotländska samhället Målet med att uppnå en energisituation till år 2025, där förnybar energi i den lokala produktionen av el, värme och drivmedel motsvarar 100 % av energibehovet,

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige

Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige En undersökning av Konsumentföreningen Stockholm, augusti 2005 För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor,

Läs mer

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,

Läs mer

DML/HBL rapporteringen

DML/HBL rapporteringen Förnybara drivmedel för bussar och lastbilar Fredag 30 januari 2015 DML/HBL rapporteringen 2011, 2012, 2013-års mängder Marianne Pettersson Analysavdelningen Energimyndigheten DML årlig rapportering Färdiga

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar

Läs mer

KLIMATBOKSLUT 2015. (Räkenskapsåret 2014) Toyota Sweden AB

KLIMATBOKSLUT 2015. (Räkenskapsåret 2014) Toyota Sweden AB KLIMATBOKSLUT 21 (Räkenskapsåret 214) Toyota Sweden AB FÖRORD År 21 är ett klimatår I september 21 träffades FN:s generalförsamling för att besluta om en hållbarhetsagenda i New York, och i december kommer

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Inför rapportering av 2014 års utsläpp

Inför rapportering av 2014 års utsläpp Inför rapportering av 2014 års utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll Uppföljning rapportering av 2013 års utsläpp Viktiga datum vid rapportering våren 2015 Sanktioner Inför kommande

Läs mer

Remissversion Remissversion

Remissversion Remissversion REMISSHANDLING 2012 Faktadel Täbys klimatoch energistrategi FOTO: OLOF HOLDAR STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se Framtagen av stadsbyggnadskontoret, Täby kommun www.taby.se 2 (57) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilaga

Läs mer

Klimatgaser i Halland en målinriktad analys med framtidsperspektiv. Helge Averfalk Anna Hansson Niklas Karlsson Sven Werner Marie Mattsson

Klimatgaser i Halland en målinriktad analys med framtidsperspektiv. Helge Averfalk Anna Hansson Niklas Karlsson Sven Werner Marie Mattsson Klimatgaser i Halland en målinriktad analys med framtidsperspektiv Helge Averfalk Anna Hansson Niklas Karlsson Sven Werner Marie Mattsson April 2014 Titel: Klimatgaser i Halland Publiceringsdatum: 3 april

Läs mer

Konkurrenskraft och Klimatmål

Konkurrenskraft och Klimatmål Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB Vi ska i vår verksamhet eftersträva att i minsta möjliga grad belasta den yttre miljön. Detta ska vi åstadkomma genom att: - så långt det är möjligt

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent år 2012 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

ENERGIBALANS 2015 KRONOBERGS LÄN

ENERGIBALANS 2015 KRONOBERGS LÄN ENERGIBALANS 2015 KRONOBERGS LÄN Analys av energiflöden i förhållande till regionala klimat- och miljömål Beställare Länsstyrelsen Kronobergs län och Region Kronoberg Konsult WSP Environmental Sverige

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon.

Förvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon. Miljöförvaltningen Miljöbilar i Stockholm Bilaga Tjänsteutlåtande Dnr 2015-8376 Sida 1 (8) 2015-06-02 Handläggare Per Erik Österlund Telefon: 08-508 28 819 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-06-16

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Kortsiktsprognos våren 2017

Kortsiktsprognos våren 2017 1 (6) Analysavdelningen Kortsiktsprognos våren 2017 Prognos över energianvändning och energitillförsel 2016 2018 Inledning Denna kortsiktsprognos avser samma basår (2015) och prognosår (2016 2018) som

Läs mer

Björn Isaksson Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet!

Björn Isaksson Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet! Björn Isaksson 2018-09-14 Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet! Källa: SOU 2016:47 Klimatutmaningen Källa: SOU 2016:47 För Sveriges del - Transportutmaningen Clean Power for transport

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter 32 rum & kök AB (www.32rok.se/) Kontaktperson är Annika Jangbratt Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner 2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål

Läs mer

Ett scenario om energiförsörjning

Ett scenario om energiförsörjning Ett scenario om energiförsörjning Ett undervisningsmaterial om Förnybara Energikällor Bearbetat från SATIS/SNITT av Maria Sandström januari 2004 Till läraren Ön Ashton är ett läromedel som kan användas

Läs mer

Granskning av miljö - och luftmätningar

Granskning av miljö - och luftmätningar Revisionsrapport Granskning av miljö - och luftmätningar Miljö - och samhällsnämnden Östersunds kommun 9 december 2008 Kjell Pettersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Maj 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

Klimat- och energimål för Gotland

Klimat- och energimål för Gotland Klimat- och energimål för Gotland 2012 till 2020 Regionala delmål under miljömålet begränsad klimatpåverkan Remissversion 2011-10-10 1 2 Innehållsförteckning Klimat- och energimål för Gotlands län 2012

Läs mer

En beskrivning av miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs.

En beskrivning av miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. När en kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program, som krävs i lag eller annan författning, skall kommunen göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv?

Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv? Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv? Medlemsseminarium om EU och energigaserna Energigas Sverige Stockholm den 31 mars 2014 Anna Wallentin Skatte- och tullavdelningen, 08 405 25 90,

Läs mer

Regional strategi för klimat och energi i Örebro län

Regional strategi för klimat och energi i Örebro län Regional strategi för klimat och energi i Örebro län Antagen av Regionförbundet Örebro 2007.. Länsstyrelsen Örebro län 2007.. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3... 4... 4... 4... 5... 5... 5! "... 6 #... 7 $...

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Energiläget 2018 En översikt

Energiläget 2018 En översikt Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik

Läs mer

7. Stöd för hållbar utveckling

7. Stöd för hållbar utveckling 7. Stöd för hållbar utveckling En kommunal planering som ska stödja en hållbar samhällsutveckling måste innefatta planering för en omställning och effektivisering av energisystemet. På Gotland finns möjligheten

Läs mer

Energigaserna självklara i det hållbara samhället

Energigaserna självklara i det hållbara samhället Vision 22 Energigaserna självklara i det hållbara samhället Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. INNEHÅLL ÅR 211 Sveriges energiförsörjning

Läs mer

Bilaga 6. Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen

Bilaga 6. Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen Bilaga 6 Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 Omfattning av samrådet Denna samrådsredogörelse omfattar hela Renhållningsordningen, dvs

Läs mer

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen

Läs mer