Energistrategier för fossiloberoende kommuner:

Transkript

1 rådgivning management strategi & analys affärsutveckling info & utbildning Energistrategier för fossiloberoende kommuner: Lidköpings kommun Beställare: AgroVäst/Energigården och Lidköpings kommun Datum: Projekt nr: 09/73 Dokumentnamn: Energistrategier Lidköping - Rapport

2 Innehåll 1. INLEDNING BAKGRUND UPPDRAGET ORGANISATION OCH GENOMFÖRANDE 4 2. LOKALA STRATEGIER OCH ÅTGÄRDER LOKALA ENERGISTRATEGIER KOMMUNENS MÖJLIGHETER ATT PÅVERKA ENERGI UR ETT STRATEGISKT PERSPEKTIV 7 3. INVENTERING GEOGRAFI OCH BEFOLKNING BEBYGGELSE NÄRINGSLIV DAGENS ENERGISITUATION I LIDKÖPING VÄRME- OCH ELPRODUKTION I LIDKÖPING UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I LIDKÖPING POTENTIAL ENERGIEFFEKTIVISERING ENERGIEFFEKTIVISERING I INDUSTRIN ENERGIEFFEKTIVISERING I BYGGNADER ENERGIEFFEKTIVISERING INOM TRANSPORTER POTENTIAL FÖRNYBAR ENERGI BIOENERGI FRÅN SKOG BIOENERGI FRÅN ÅKER SAMMANSTÄLLNING POTENTIAL FÖRNYBAR ENERGI SLUTSATSER AV POTENTIALBEDÖMNINGAR LOKALA ENERGISTRATEGIER I LIDKÖPING BIOENERGI FRÅN SKOG BIOENERGI FRÅN ÅKERN BIOGAS VINDKRAFT SOLVÄRME SOLCELLER EXEMPEL PÅ AKTIVITETER OCH ÅTGÄRDER FÖRSLAG PÅ FORTSATTA INSATSER OCH AKTIVITETER 31 Bilagor 1. Metod beräkningar 2. Skaraborgs flygflottilj 3. Miljövärdering El 4. Referat Workshop den 22 mars 2010

3 INLEDNING 1.1 Bakgrund Allt flera rapporter om global uppvärmning liksom vetskapen om sinande oljetillgångar har skapat en ökad medvetenhet om att det krävs krafttag för att minska behovet av olja och på sikt ta bort oljeberoendet. Oljekommissionens rapport är ett sådant exempel. Agroväst Livsmedel AB inrättade i augusti 2005 programmet Energigården med finansiellt stöd från Västra Götalandsregionen under Syftet med programmet Energigården är att ur ett producent- och kundperspektiv vara en samlande och pådrivande kraft i utvecklingen av förnybar energiproduktion från det västsvenska lantbruket. Målgrupp för Energigården är hela kedjan från producent till slutanvändare av energi med fokus på lantbruksföretagare, forskare, rådgivare, tillverkare av utrustning samt kommuner som företrädare för slutanvändarna. Agroväst har redovisat hur man från jordbruket i Västra Götaland, utan att minska animalieproduktionen eller övrig livsmedelsproduktion, skulle kunna ta fram 5,2 TWh förnybar energi. Det nuvarande uttaget av avverkningsrester (GROT) i Västra Götaland är 0,75 TWh per år. Enligt Skogsstyrelsen skulle uttaget kunna vara mellan 5,2 6,6 TWh per år. Den sammanlagda energipotentialen från jord och skog på ca 11 TWh skulle kunna räcka till att ersätta hälften av de fossila bränslena i Västra Götaland. Agroväst har inom programmet Energigården brutit ned ovanstående potential för Västra Götaland på respektive kommun. Vidare har självförsörjningsgraden i kommunerna beräknats. Därmed finns det en översiktlig bild av energisituationen i kommunerna i Västra Götaland. Frågan är hur kommunerna kan utnyttja det materialet som nu tagits fram för att minska sitt beroende av fossila bränslen men också förbereda sig inför de stundande diskussionerna om hur man gemensamt i VGR skall påskynda omställningen till förnybara bränslen? Teknisk potential kontra ekonomisk möjlig potential? Vilka alternativ har man i kommunen? Hur kan kommunen ta tillvara de stora tillväxtmöjligheter inom näringslivet som en omställning av energisystemet kan ge? Vilka konkurrensfördelar kan skapas för kommunen och dess näringsliv? Finns det behov av samverkan med andra kommuner? För att kunna agera på detta område är det mycket angeläget att man i varje kommun sätter sig in i problematiken kring omställningen av energisystemet genom att delta i framtagningen av energistrategier för en fossilbränsleoberoende kommun. 1.2 Uppdraget Arbetet skall leda fram till ett antal strategier för hur de fossila bränslena skall kunna ersättas. Hur skall kommunen gå vidare? Vilka problemställningar behöver lösas? Förslag till eventuella utvecklingsprojekt i kommunen? Behov av samverkan med andra kommuner eller andra aktörer? Man kan även se över elanvändningen i kommunen och ta fram strategier för hur det nuvarande inköpsbehovet av el till kommunen kan minskas genom energieffektivisering och ökad elproduktion i kommunen (Vindkraft, småskalig vattenkraft, kraftvärme m.m.). Resultatet av uppdraget kommer sedan utgöra en del av kommunens nya klimatstrategi som tas fram parallellt med detta uppdrag.

4 Organisation och genomförande Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för projektet och som ett första steg upprättades en intern organisation bestående av en styrgrupp och en arbetsgrupp. Arbetsgruppen leds av miljöstrategen och består av sakkunniga inom områden för fastigheter, gator, energi, transporter samt näringsliv. Styrgruppen har en politisk förankring och anger resursramar för projektet. Energistrategi för fossiloberoende kommuner Agroväst har handlat upp KanEnergi (Ronnie Hollsten) som processledare för genomförande av projektet på uppdrag av programmet Energigården inom Agroväst. Från Lidköpings kommun har framförallt Yvonne Träff deltagit. Lidköpings kommun ligger i framkant inom arbetet med energi- och klimatfrågor. I kommunen finns det redan etablerade arbetsgrupper inom energi- och miljö, logistik och LRF. Deltagare i dessa grupper är företagsrepresentanter från det lokala näringslivet i Lidköping. Under hösten 2008 utvärderades projektet Energivinsten, ett projekt vars syfte var att identifiera och initiera möjliga energieffektiviseringsåtgärder inom industrin i Lidköping. I denna rapport redovisas de slutsatser som drogs inom projektet Energivinsten och som stämmer väl med dagens situation i kommunen. Genomförandet av projektet baserades på de möten som hölls inom de respektive arbetsgrupperna. Under respektive möte diskuterades hinder, problem, möjligheter ur ett bredare perspektiv men också konkreta aktiviteter och åtgärder som bör eller måste genomföras för att driva utvecklingen framåt. Under det första mötet gavs en presentation över energiläget i kommunen och de specifika förutsättningar som finns inom kommunen. En stor del av denna presentation av bakgrund var den samma för varje arbetsgrupp men vissa delar berörde specifika områden med avseende på respektive arbetsgrupps uppdrag. Andra och tredje mötet fokuserade på att identifiera vilka hinder och möjligheter som finns inom respektive område. Förslag på åtgärder, aktiviteter och strategier för att komma vidare inom respektive arbetsområde. De förslag på strategier och aktiviteter som presenteras i rapporten står författaren och KanEnergi för. Beräkningar För att enkelt kunna följa de beräkningar och antagande som ligger till grund för det resultat som presenteras i rapporten hänvisas till bilaga 1. Metod framtagande av klimatstrategi.

5 LOKALA STRATEGIER OCH ÅTGÄRDER 2.1 Lokala energistrategier Omställningen av det lokala energisystemet inkluderar både helheten; omvärldsfaktorer, näringslivsutveckling, boende och andra strategiska frågor och specifika delar och projekt vilket kräver en övergripande strategi med mål, en handlingsplan, organisationsstruktur och uppföljning av utvecklingen. Därför bör energifrågan hanteras strategiskt? Energisystemet baseras på den långsiktiga utvecklingen av infrastrukturen. Kräver samverkan och deltagande från ett antal aktörer och verksamheter. Energisystemet har stora effekter på vår miljö, på lokal, regional och global nivå. Energisektorn har många kopplingar till andra verksamheter och sektorer som utvecklas strategiskt. Brist på resurser kräver prioriteringar. Energisystemet är beroende av många faktorer utanför kommunens påverkan som t ex energipriser, skatter, ekonomisk tillväxt, samhällsförhållanden etc. En lokal energistrategi eller plan bör vara baserad på omställningen av energisystemet på lokal nivå vilket innefattar: Den rätta inriktningen på lång och kort sikt. Flexibilitet och mångfald av energilösningar och åtgärder. Inkludera förnyelsebar energi och energieffektiviseringsåtgärder inom olika sektorer och områden. Deltagande och demokrati i processen. Kontinuitet i strategi och handlingsplan genom fortlöpande diskussioner, uppföljning, nya projekt och utvärdering etc. I det initiala skedet av den strategiska förändringsprocessen så bör följande frågor diskuteras och analyseras: Vilka pågående aktiviteter inom kommunen är energirelaterande? Vilka konkreta frågor är viktiga för den framtida utvecklingen av energisektorn? Vilka frågor löses på övergripande nivå och vilka kan hanteras i specifika projekt eller åtgärder? Vad kan kommunen påverka, och hur? Vilka är de viktigaste energiaktörerna och vilka bör involveras i planeringsprocessen? Vilka mål relaterande till energi finns redan formulerade i andra dokument och strategier? En hållbar energistrategi bör baseras på en utförlig och relevant analys över dagens situation, resurser och möjligheter. Analysen ska vara basen för en strategisk diskussion och analys. Frågor som bör diskuteras och belysas kan vara: Vilka är våra för- och nackdelar? Vilka lokala resurser och tillgångar har vi? Vad siktar vi mot och vad vill vi uppnå? Har vi några nyckelaktörer inom kommunen som helhet och hur ska vi involvera dessa? Vilka möjligheter har vi att finansiera eller hitta finansiering till projekt?

6 Kommunens möjligheter att påverka Kommunen har en viktig roll att spela inom energi- och klimatarbetet genom sitt ansvar för fysisk planering, energiplanering, tillsyn samt drift av tekniska anläggningar. Kommunen har samtidigt goda möjligheter att påverka utvecklingen genom sitt ansvar för information, utbildning och rådgivning. Generellt så har en kommun fyra olika områden och funktioner att verka inom för att stödja omställningen av energisystemet. Dessa områden och funktioner är: 1. Myndighet 2. Projektutvecklare/investerare 3. Påverkare/rådgivare/kommunikatör 4. Inköpare Huvudfunktionen för en kommun är deras roll som myndighet. Denna funktion ger möjligheter att sätta upp regelverk, planer och policies etc. för att stödja ett ökat användande av förnyelsebara energikällor för värme- och elkraftsproduktion och transporter samt åtgärder för ökad energieffektivitet i byggnader etc. Samhällsplanering spelar en viktig roll om vi ska nå energi- och klimatmålen och därmed minska klimatförändringen. Översikts- och detaljplaner utgör en viktig funktion vad det gäller energianvändning t.ex. gällande lokalisering av ny bebyggelse och hur den placeras i terrängen, vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilka uppvärmningssystem som kan användas. Kommunen är också en stor ägare av byggnader, fastigheter m.m. som kan utnyttjas för att genomföra projekt och att investera i teknik för ökad energieffektivitet, anläggningar för värme- och elproduktion med förnybara energikällor eller fordon som kan drivas med alternativa drivmedel. Kommunen har en stor påverkan på invånarnas dagliga liv genom det egna beteendet, dess verksamheter, investeringar och andra åtgärder. Detta kan utnyttjas för att öka medvetandet för hållbar utveckling och energifrågorna. Kommunen kan också stimulera utvecklingen genom att tillhandahålla eller stödja lokala rådgivare som både kan initiera en diskussion och ge värdefull information och expertis till olika målgrupper och aktörer. Ett exempel på detta är energirådgivning, arrangemang av seminarier, mässor och utställningar samt framtagning och spridning av informationsmaterial. En viktig del är också att informera och utbilda om energifrågorna inom skolan, vuxenutbildningar och genom folkbildningsinstituten. Genom att vara en förmedlare av kunskap och information kan kommunen kommunicera möjliga bidrag som medborgare och näringsliv kan söka från andra offentliga myndigheter. Ett sådant exempel inom energiområdet är bidrag för konvertering från direktverkande elvärme till fjärrvärme, berg-, sjö- eller jordvärmepump eller biobränsle. Vidare kan kommunen använda miljöförvaltningens tillsyn mot verksamheter för att minska företagens klimatpåverkan. Detta kan ske genom att kontrollera att miljöbalken efterlevs, inom ramen för prövning ställa krav på låga utsläpp av växthusgaser samt genom en aktiv tillsynsutövning verka för minskade utsläpp. Kommunen är en stor inköpare av en rad av olika tjänster och produkter. Detta kan utnyttjas för att stödja marknaden för energieffektiva produkter och ökad andel förnybara energikällor inom energisystemet. Exempel kan vara att köpa miljömärkt el, energieffektiva kontorsutrustningar och andra tekniska utrustningar.

7 Energi ur ett strategiskt perspektiv Erfarenheter visar att ett integrerat synsätt mellan energi och andra hållbara utvecklingsplaner och strategier är en av de viktigaste förutsättningarna för ökad utveckling av förnyelsebara energikällor, energieffektiva lösningar och miljövänligare transporter på lokal nivå. Detta samtidigt som man involverar och beaktar andra prioriterade utvecklingsområden som t ex utbildning, hälsa, näringsliv och sysselsättning. Anledningen till varför energifrågorna borde integreras i den strategiska utvecklingen på lokal nivå är bland annat: Kommunerna är stora energianvändare Kommunerna äger i många fall de lokala energibolagen som har verksamhet inom fjärrvärme, elförsörjning och avfallshanteringen. Den politiska viljan som en följd av de nationella strategier och politiska inriktningen på nationell nivå. Lokala eldsjälar inom den kommunala verksamheten och bland de politiskt valda. Resurserna finns tillgängliga (biobränslen, markområden för vindkraft etc.). Påverkan från intresseorganisationer och lokala aktörer Minskade kostnader för kommunen, industrin, bygg- och fastighetssektorns samt hushållen. Om drivkrafterna för hållbara energilösningar ska realiseras så måste man förstå de kritiska framgångsfaktorerna för mobilisering av kommunens resurser och nyckelaktörer (privata sektorn, intresseorganisationer m fl.). Det är viktigt att identifiera de faktorer och drivkrafter som påverkar när hållbara energilösningar framgångsrikt involveras i det lokala strategi- och förändringsarbetet. Generellt kan man beskriva och sammanfatta de lokala inriktningarna och strategierna för att genomföra åtgärder för en ökad uthållighet och omställning av energisystemet genom fyra typiska situationer eller instrument enligt: 1. Vision och värderingar 2. Nätverkande 3. Ägarskap 4. Deltagande Alla av dessa typiska instrument eller situationer kan användas i förändringsarbetet. Användningsgraden av varje instrument kan vara olika beroende av de specifika förhållandena och vägvalen som väljs av kommunen. Nästan alla framgångsrika kommuner har använt alla instrument i deras strategiska arbete med energifrågorna. Genom att utforma en strategi för omställningen av energisystemet i en kommun baserad på de instrument som beskrivits samt en kartläggning av de lokala förutsättningarna, resurser, nyckelaktörer och en politisk förankring och vilja så har en god grund för framtida effekter skapats. Effekterna beror dock på vilken kraft man lagt på respektive strategiska instrument. Genom att fokusera på nätverkande och deltagande stimuleras ett lokalt engagemang och en ökad medvetenhet. Detta stödjer också en självgående utveckling som drivs av en mängd aktörer som kräver begränsade resurser att upprätthålla. Genom att fokusera på ägarskap så bygger man upp en stark central organisation som är enklare att styra och stödja. Möjligheterna att engagera lokala aktörer och alternativa inriktningar är dock begränsad. Medvetenheten och etablerandet av en gemensam värdegrund stärks heller inte särskilt. Genom att fokusera på vision och gemensamma värderingar inom kommunen så skapar man en ledstjärna för utvecklingen och de involverade aktörerna. Denna vision och värdegrund är viktig för en långsiktig strategi och integreringen av andra utvecklingsplaner inom kommunen.

8 INVENTERING 3.1 Geografi och befolkning Lidköpings kommun ligger vid Vänerns södra strand i Västra Götalands län. Kommunen bildades 1969 då man slog ihop sju landsbygdskommuner och Lidköpings stad. Till ytan är kommunens areal 700 km². I kommunen finns hushåll och totalt bor det invånare i kommunen, varav cirka i centralorten. 2 Närheten till Vänern och vattnet betyder mycket för kommunen och atmosfären, både i staden och på landsbygden. Ända sedan Lidköping fick sina stadsprivilegier 1446 har sjöfarten varit livlig och betydelsefull. Den 22 mil långa Vänerkusten erbjuder även stora möjligheter till ett rikt fritidsliv. Här finns också Vänerns största fiskeflotta vid Spikens fiskeläge. Markerna kring Lidköping tillhör Sveriges mest bördiga jordbruksområden. Här breder den stora slätten ut sig, men här finns även skog och skärgård. 3 En viktig aspekt som har konsekvenser för energianvändningen och energitillförseln i en kommun är hur befolkningsstrukturen och folkmängden/storleken på tätorterna. I Lidköpings kommun ser denna ut som i diagrammet nedan. Lidköping präglas av många olika tätorter och en hög andel av befolkning på landsbygd eller i småorter. Folkmängd Lidköping 2009 Landsbygd; 8 560; 18 % Småort inv; 1303; 3 % Lidköping; 25636; 55% Tätort inv; 11050; 24 % Bild 1: Fördelning av folkmängd inom Lidköpings kommun Lidköping motsvarar Lidköpingstätort. Tätorter med över 625 invånare är Vinninga, Järpås och Filsbäck. Tätorter med invånare mellan 130 till 290 är: Örslösa, Saleby, Tun, Såtenäs, Gillstad, Otterstad och Lovene. Landsbygd är övriga invånare. 4 1 Källa: 2 Källa: Lidköpings kommun 3 Källa: Lidköpings kommun 4 Källa: Kommunfakta, SCB

9 Bebyggelse En viktig aspekt i omställningen av energisystemet är nybyggnation. En stor del av energin används på något sätt i olika byggnader. Med ny teknik och effektiva lösningar kan denna minskas drastiskt. Idag fokuseras mycket på lösningar i nya byggnader medan teknik i befintliga byggnader i stor grad glöms. Bild 2 visar fördelningen mellan olika typer av byggnader för hushåll och andelen nybyggnation. Denna visar klart att även om det i Lidköping skulle byggas energisnåla hus skulle det ta lång tid att bygga bort energianvändningen i dagens befintliga byggnadsbestånd. Energieffektivisering måste till stor del ske i det befintliga byggnadsbeståndet. Nybyggda/ombyggda bostäder Antal lägenheter I nybyggda småhus Hushåll i det befintliga byggnadsbeståndet 2008/ I nybyggda flerfamiljshussmåhus Nettoförändringen i ombyggda flerbostadshus Hyreshus; 8116 Småhus; 9958 Bild 2: Till vänster visas antalet lägenheter som byggts i Lidköping mellan 2004 och Till höger visas en bild över antalet hushåll i det befintliga bostadsbeståndet 2008/2009 fördelat mellan småhus och flerbostadshus 5. Till dessa fastigheter kan fritidshusläggas till, enligt uppgift från 2008/ Näringsliv Kommunen har ett skiftande näringsliv med många små och medelstora företag och nyföretagarandan är stor. Lidköping satsar på framtiden och på att allt fler ska välja att bo och etablera sig i kommunen. Detta innebär i praktiken bland annat satsningar på bra kommunikationer som gör det lätt att pendla, ny teknik som gör det möjligt att arbeta och studera på distans och samarbeta över gränser, med näringslivet och grannkommunerna. 7 5 Källa: Kommunfakta, SCB 6 Källa: Lidköping kommun 7Källa: Lidköpings kommun

10 Dagens energisituation i Lidköping Idag används GWh energi per år i Lidköpings kommun. visas i tabellen nedan samt i bild 3 och (GWh) 2007 (GWh) Förändring (%) Stenkol 0 x x % Koks % Bensin % Etanol 0 10 Diesel % FAME 0 6 Flygbränsle % Eldningsolja % Eldningsolja> % Gasol % Träbränsle % Avfall 0 0 Fjärrvärme % El % Summa Tabell 1 Fördelningen mellan energibärare för åren 1990 och 2007 samt förändringen i procent. X Förutom de i tabellen angivna bränslena så skedde en liten användning av stenkol under 1990, 0,03 GWh, användningen av stenkol har numera upphört. I Lidköping ligger Skaraborgsflygflottilj F7. Användningen av flygbränsle vid F7 står för knappt 11 procent av kommunens totala energianvändning I den följande resultatredovisningen har vi valt att redovisa uppgifterna om energianvändning och utsläpp av växthusgaser från F7 separat, för att kunna jämföra våra resultat med den genomsnittliga kommunen i riket. Resultaten från F7 redovisas separat i bilaga 2. 8 Källa: Uppgift för 1990 Antagande utifrån antalet flygrörelse och typ av flygplan baserat på uppgifter från Skaraborgsflygflottilj F7; 2007 Generalläkaren 9 Källa: Uppgift för 1990 SCB; 2007 Lidköpings Värmeverk

11 Energianvändning fördelad per energibärare 2007 Övriga (Eldningsolja>1 och Gasol); 3GWh; 0 % Bensin; 211GWh; 17 % El; 454GWh; 36 % Etanol; 10GWh; 1 % Diesel; 179GWh; 14 % FAME*; 6GWh; 0 % Eldningsolja1; 37GWh; 3% Fjärrvärme; 320GWh; 25 % Träbränsle; 52GWh; 4% Bild 3: Andel av energikällor år Källa: SCB, Lidköpings Värmeverk, observera att vi har exkluderat användningen av flygbränsle från F7.*FAME är olika fettmetylsyraestrar, ett förnybart bränsle som blandas in i diesel. I jämförelse med en genomsnittskommun i Sverige används en betydligt större andel av energin till fjärrvärme (25 procent jämfört med 14 procent). Fjärrvärme är till största del baserad på avfall. Elanvändningen är något lägre i Lidköping jämfört med i genomsnittskommunen (36 procent jämfört med 41 procent). Andelen träbränsle är lägre i Lidköping än i genomsnittskommunen (4 procent jämfört med 9 procent) och användningen sker främst inom hushållssektorn, ved- och pelleteldning. Användningen av bensin är något högre i Lidköping än i genomsnittskommunen (17 procent jämfört med 14 procent). Andelen av etanol, diesel, FAME och eldningsolja 1 är densamma som i genomsnittskommunen. Användningen av eldningsoljor >1 och gasol i Lidköping är i förhållande till övrig energianvändning i kommunen försumbar, i genomsnittskommunen är användningen runt 2 procent för de båda bränslena.

12 Energianvändningen fördelar sig på olika sektorer enligt bild 4. I Lidköping används en relativt liten andel energi inom industrin (23 procent jämfört med 45 procent för genomsnittskommunen i landet). I jämförelse med genomsnittskommunen i landet och regionen innebär Lidköpings relativt låga energianvändning inom sektorn för industri och byggverksamhet att övriga sektorer får en högre andel av kommunens energianvändning jämfört med genomsnittskommunen. Energianvändning 2007 fördelat per sektor Transporter; 387GWh; 32 % Industri & byggverks.; 277GWh; 23 % Jord-, skogsbruk & fiskeverks.; 40GWh; 3 % Offentlig verksamhet; 104GWh; 8 % Hushåll; 320GWh; 26 % Tjänster; 101GWh; 8 % Bild 4: Fördelning av energianvändningen inom sektorerna år Källa: SCB Industriprocesser inkluderar den energi som används till specifika processer inom industrin, omfattar olja för värme och ånga samt el och i viss mån även gasol. De sektorer som använder mest energi är transport och hushåll. Transportsektorn innehåller även de andra sektorernas transporter.

13 För att kunna jämföra energianvändningen i de olika sektorerna med genomsnittskommunen i Sverige och Västra Götalandsregionen har energianvändningen brutits ned på förbrukning per invånare (KWh/invånare). I tabell 2 redovisas energianvändningen per invånare för Lidköpings kommun, genomsnittskommunen i Sverige samt Västra Götalandsregionen. År 2007 (KWh/inv) Sverige VGR Lidköping Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri, byggverks Offentlig verksamhet Transporter Tjänster Hushåll Summa Tabell 2. Energianvändning per invånare för Lidköpings kommun, genomsnittskommunen i Sverige och Västra Götalandsregionen. Källa: SCB I tabell 2 går det att utläsa att energianvändningen per invånare inom industri och byggverksamhet är cirka 60 procent lägre i Lidköpings kommun än den är i genomsnittskommunen i landet och Västra Götalandsregionen. Den stora skillnaden beror på avsaknad av energiintensiv industri i Lidköping. I tabell 2 ses att energianvändningen inom sektorn för jord- skogsbruk samt fiskeriverksamhet och sektorn för offentlig verksamhet är betydligt högre än för genomsnittskommunen i landet och regionen. Att sektorn för jord-, skogsbruk och fiskeriverksamhet har stor energianvändning kan förklaras med att Lidköping är en jordbrukskommun samt att Sveriges största insjöhamn för fiskeriverksamhet återfinns i kommunen. Hur och varför energianvändningen i den offentliga verksamheten är så pass mycket högre än i genomsnittskommunerna behöver utredas ytterligare. Tjänstesektorn i Lidköping har en lägre energianvändning än i genomsnittskommunerna vad det beror på är okänt. Energianvändningen i transportsektorn ligger i samma nivå som för regionen. I jämförelse med riket är energianvändningen något högre, en förklaring kan vara att det är en större andel av befolkningen som bor i småorter eller på landsbygden än det är i riket Källa: Befolkningsstatistik, SCB

14 Värme- och elproduktion i Lidköping Värmeverket i Lidköping producerade 2009, el, ånga, hetvatten, fjärrvärme. Fördelat enligt tabell 3. El Ånga 35 Hetvatten 14 Fjärrvärme GWh Tabell 3. Produktion vid Lidköpings Värmeverket år 2009 Av den el som produceras i Värmeverket åtgår ca 25 GWh till den egna verksamheten, resterande säljs på elmarknaden. 3.6 Utsläpp av växthusgaser i Lidköping I denna rapport har vi försökt att ta med de mest betydelsefulla utsläppen av växthusgaser som varit möjligt. Vi har använt oss utav två data källor, Kommunal energistatistik från SCB och utsläppsdata från RUS. Båda dessa källor har för och nackdelar, vilka presenteras i bilaga 1 Metod beräkningar. Avgränsning Alla växthusgaser påverkar växthuseffekten olika, därför beräknas utsläppen av växthusgaser om till koldioxidekvivalenter. Efter omräkning till koldioxidekvivalenter så fördelar sig växthusgaserna i Sverige enligt tabell 4. Mer om detta står att läsa om i bilaga 1 Metod beräkningar. Växthusgas 1 Koldioxid 79 Procent Kommentar landet Metan 8 60 procent orsakas av jordbruket och transporter Lustgas procent orsakas av jordbruket och transporter Övriga 1 Kommentar i Lidköping 66 procent orsakas av jordbruket och transporter 94 procent orsakas av jordbruket och transporter Tabell 4 Fördelning av växthusgaser. 1 Växthusgaserna redovisas i koldioxidekvivalenter I rapporten är koldioxidutsläppen från samtliga samhällssektorer förutom militärtflyg medräknade. Utsläppen från militär flygverksamhet redovisas i bilaga 2, Såtenäs F7. I rapporten finns också metan och lustgasutsläpp från jordbruk- och transportsektorn med. När det gäller övriga utsläpp av metan-, lustgas och övriga växthusgaser är osäkerheten på det statistiska materialet som RUS tillhandahåller inte tillräckligt bra på kommunnivå, vilket gör att vi valt att inte ta med dessa utsläpp i de fortsatta beräkningarna. Att vi väljer bort att redovisa dessa utsläpp innebär, om vi utgår från den nationella fördelningen av utsläppen att det verkliga utsläppet troligen är omkring 7 procent högre än det som vi redovisar i rapporten, förutsatt att Lidköping är en genomsnittskommun rörande utsläppen av dessa växthusgaser.

15 Resultat Bilden nedan visar utvecklingen i Lidköping med avseende på utsläpp av växthusgaser för sektorerna: Jord-, skogsbruk och fiskeriverksamhet, Industri och byggverksamhet, Offentlig verksamhet, Transporter, Tjänster och Hushåll. Ton Utsläpp av växthusgaser i Lidköping Hushåll Tjänster Transporter Offentlig verksamhet Industri, byggverks Jordbruk,skogsbruk,fiske Bild 5 Koldioxidutsläppen från energianvändningen inom Lidköpings kommun mellan åren Totalt har utsläppen av växthusgaser minskat med 30 procent mellan åren 1990 och Utsläppsminskningen har framför allt skett i sektorn för jord- och skogsbruk samt fiskeriverksamhet där utsläppen nästan har halverats sedan Även i hushållssektorn har det skett en stor minskning. Källa: SCB, RUS, Lidköpings Värmeverk Totalt har utsläppen av växthusgaser minskat med 30 procent mellan åren 1990 och 2007 i kommunen. Utsläppsminskningen har skett i alla sektorer förutom i sektorerna Transporter, ökning med 11 procent, och Tjänster, en ökning med en procent. Om hänsyn endast tagits till koldioxid hade minskningen varit 25 procent. Jord-, skogsbruk och fiskeriverksamhet samt Transporter är de sektorer med störst utsläpp av växthusgaser. Utsläpp växthusgaser per sektor 1990 och 2007 i Lidköpingskommun Sektor 1990 (ton/år) 2007 (ton/år) Förändring (ton/år) Andel av den totala minskningen Jordbruk, skogsbruk, fiske % Industri, byggverks % Offentlig verksamhet % Transporter % Tjänster % Hushåll % Totalt % Tabell 5. Utsläpp av växthusgaser per sektor för åren 1990 och 2007 samt den faktiska utsläppsminskningen beräknad per ton och år. Femte kolumnen anger sektorns andel av den totala minskningen. Utsläppen av växthusgaser har totalt minskat med 30 procent mellan åren 1990 och 2007.

16 Utsläpp av växthusgaser i Lidköping för åren Tjänster; Hushåll; Jordbruk, skogsbruk, fiske; Tjänster; Hushåll; Jordbruk, skogsbruk, fiske; Transport; Transport; Offentlig verksamh; Industri, byggverks.; [Ton] Offentlig verksamh; Industri, byggverks.; [Ton] Bild 6 Koldioxidutsläppen från energianvändningen inom Lidköpings kommun en jämförelse mellan 1990 och I bilden ser man hur stor minskningen är för de olika sektorerna och hur minskningen påverkar andelen växthusgasutsläpp från respektive sektor. Totalt har utsläppen av växthusgaser minskat med 30 procent mellan åren 1990 och Utsläppsminskningen har framför allt skett i sektorn för jord- och skogsbruk samt fiskeriverksamhet där utsläppen nästan har halverats sedan Även i hushållssektorn har det skett en stor minskning. Källa: SCB, RUS, Lidköpings Värmeverk Ton Utsläpp av växthusgaser i Lidköping Jordbruk,skogsbruk,fiske Offentlig verksamhet Tjänster Industri, byggverks. Transporter Hushåll Bild 7 Koldioxidutsläppen från energianvändningen inom Lidköpings kommun mellan åren Totalt har utsläppen av växthusgaser minskat med 30 procent mellan åren 1990 och Utsläppsminskningen har framför allt skett i sektorn för jord- och skogsbruk samt fiskeriverksamhet där utsläppen nästan har halverats sedan Även i hushållssektorn har det skett en stor minskning. Av bilden framgår också att utsläppen från transporter har ökat. Bilden visar också vilka sektorer som har stora utsläpp respektive små. Källa: SCB, RUS, Lidköpings Värmeverk

17 Jord-, skogsbruk och fiskeriverksamhet Den dominerade växthusgasen i sektorn är lustgas från handelsgödsling av åkermark som idag står för drygt 70 procent av de totala utsläppen. Utsläppen sker direkt till luft samt via marken och tillslut öppna vattendrag. I det förstnämnda fallet hinner inte växterna och marken binda kvävet till sig. I det andra fallet är tillgången på kväve så stor att det bildas ett överskott som läcker ut i öppna vattendrag. Utsläppen av lustgas har minskat med 42 procent mellan åren 1990 och Metanutsläpp från djurhållningen står idag för knappt 25 procent av utsläppen av växthusgaser. Av dessa är utsläppen i samband med idisslande och svingödsel de mest betydelsefulla. Orsaken till den minskning som vi ser från 1990 till 2007 beror på färre antal djurenheter. Koldioxidutsläppen från energianvändningen har haft stora variationer mellan de olika åren under perioden 1990 till Trenden är att koldioxidutsläppen minskar. Hushåll Hushållens utsläpp av koldioxid har minskat kraftigt mellan 1990 och Från till ton per år, vilket motsvarar en minskning med nästan 80 procent. Den stora minskningen beror till allra största del på att många hushåll konverterat från olja till fjärrvärme, värmepump eller bioenergi (t ex pellet). Transporter Totalt har utsläppen av växthusgaser ökat med 11 procent inom transportsektorn i Lidköpings kommun Vägtrafik Under perioden 1990 till 2007 har utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken ökat med 15 procent. Den största delen av denna ökning står de tunga transporterna för som har ökat sina utsläpp med närmare 40 procent. Faktiskt ökning (tonco2-ekv/år) Procentuell ökning Personbilar Lätta lastbilar Tunga lastbilar och bussar Mopeder och motorcyklar Tabell 6. Fördelning av transportsektorns ökning av växthusgasutsläpp från 1990 till I tabellen redovisas också den procentuella ökningen för respektive fordonsslag. Sjöfart och civil flygtrafik under 1000 meter Utsläppen från sjöfarten i Lidköping har minskat med 164 ton per år eller 8 procent. Från den civila flygtrafiken under 1000 meters höjd har utsläppen ökat med 9 ton per år eller 38 procent. I jämförelse med utsläppen från vägtrafiken är dessa utsläpp av mindre betydelse för den totala situationen. Övriga transporter (flyg över 1000 m, järnväg, militär) Den största utsläppskällan av växthusgaser härrör från den militära flygverksamhet som flygflottiljen F7 Såtenäs bedriver. Verksamheten på F7 orsakar stora växthusgasutsläpp i kommunen och små årliga skillnader i flygverksamheten på flottiljen ger stora effekter på kommunens totala utsläpp. Vi har därför valt att redovisa de utsläpp som F7 orsakar separat i bilaga 2. Offentlig verksamhet har minskat sina koldioxidutsläpp med 72 procent. Den största minskningen har skett mellan 1990 och 2000 och beror till allra största del på att kommunens verksamheter har anslutits till fjärrvärmenätet.

18 kg CO2-ekv/år,person Datum Version Sida Totalt antal sidor Industri, byggverksamhet har minskat sina utsläpp med 18 procent. Minskningen beror på energieffektiviseringar och konvertering från olja till fjärrvärme, värmepump eller biobränsle. Tjänstesektorn är den enda sektorn i kommunen som ökat sina utsläpp av koldioxid. En förklaring är att elanvändningen i sektorn har ökat med knappt 60 procent. Under perioden 1990 till 2007 har utsläppen av koldioxid från elproduktion varierat, se bilaga om värdering av el Koldioxidutsläpp Lidköping per invånare Jordbruk,skogsbruk,fiske Transporter Offentlig verksamhet Hushåll Industri, byggverks. Tjänster Bild 8: Växthusgasutsläpp från energianvändningen inom Lidköpings kommun fördelat per invånare. Källa: SCB, RUS, Lidköpings Värmeverk. Mellan åren 1990 och 2007 har utsläppen av växthusgaser minskat med 34 procent per person eller från till kg per år. Det genomsnittliga utsläppet i Sverige är cirka kg per person och år. Siffrorna går inte att jämföra rakt av då vi i siffrorna för Lidköping har exkluderat utsläpp av övriga växthusgaser, för att kvalitén på den redovisade utsläppsdata är för låg på kommunnivå, från sektorerna: Energiförsörjning, Industriprocesser, arbetsmaskiner, Lösningsmedelsanvändning, avfall och avlopp, Internationell luftfart och sjöfart.

19 POTENTIAL ENERGIEFFEK TIVISERING 4.1 Energieffektivisering i industrin Energianvändningen inom industrin har legat på en nära nog konstant nivå sedan början av 1970-talet. En ökad produktionsvolym har kompenserats med ökad energieffektivitet. Oljeförbrukningen har minskat samtidigt som elanvändningen har ökat. Industrin står för cirka 39 procent av Sveriges slutliga energianvändning och cirka 25 procent av utsläppen av klimatpåverkande gaser. Studier visar att det finns stora möjligheter att effektivisera industriprocesser och att utnyttja biobränslen i den energiintensiva industrin effektivare. Vissa industrier bidrar redan idag till energiförsörjning till omgivande samhälle till exempel som leverantör av fjärrvärme och pågående insatser kan komma att förstärka rollen som energileverantör på olika sätt framöver. Massa och pappersindustri, järn och stålverk samt kemisk industri är de mest energiintensiva branscherna och svarar för närmare 70 procent av hela industrisektorns energianvändning. Det finns en betydande effektiviseringspotential i industrin, men potentialen varierar mellan olika industrigrenar. Flera studier och projekt har visat på stora besparingsmöjligheter framförallt genom att konvertera från el till andra energikällor som bioenergi och fjärrvärme samt en effektivare användning av el. En studie utförd av Linköpings Universitet på elva företag i Oskarshamn visar att det för företagen är möjligt att genom systemförändringar av energianvändningen, minska sin elanvändning med nära 50 procent och sin energianvändning med ca 40 procent. En undersökning av 42 tillverkande företag i Sverige visade att det är möjligt att halvera elåtgången till belysning, ventilation och tryckluft, ofta utan dyra investeringar. Energieffektivisering inom industrin beror på en mängd olika faktorer där ekonomiska fördelar endast är en av dessa. I dagens pressade näringslivsklimat finns litet utrymme för att avvara resurser för annat än företagens kärnområde vilket i längden medför att kunskapen om energianvändning och drift och anläggningsteknik minskar. Det råder i många fall brist på kunskap, kännedom och översikt om den egna energianvändningen och när det gäller vilken teknik och vilka produkter som finns tillgängliga på marknaden. Energivinsten 11 EnergiVinsten har varit ett projekt i Lidköpings kommuns arbete med energi- och klimatfrågorna. Nästan 100 företag inom olika branscher har genomgått en energi- och klimatutbildning, vilket är unikt i Sverige. Under utbildningens genomförande fick företagen svara på ett antal frågor kring själva utbildningens form, innehåll och föreläsare mm. Projektet utvärderades under hösten 2008, ett år efter projektets genomförande. Utvärderingen resulterade i följande slutsatser: Det stora flertalet av företagen anser att EnergiVinsten ökat deras intresse för energi- och miljöfrågor. Hälften av företagen har ett strukturerat energi- och miljöarbete. Andelen är större inom industri, fastighet och fordon och betydligt lägre inom lantbruk. 30% av företagen har utbildat sin personal i energi- och miljöfrågor. Hälften har jobbat vidare med den energikartläggning som gjordes för varje företag som en del inom projektet 11 Källa: KanEnergi, Rapport Uppföljning EnergiVinsten

20 Ca 70% av företagen har haft användning av energikartläggningen Hälften av företagen har haft besök av sakkunnig expert och haft nytta av detta Knappt ett av tre företag har haft nytta av dokumentationen och hemsidan efter att de genomfört utbildningen Nästan två av tre företag har genomfört någon typ av energiåtgärd in sin verksamhet Nästan 40% anger att de ser hinder för det fortsatta arbetet med energieffektivisering. Framförallt ekonomiska hinder men också organisatoriska. Ett av tre företag anger att de skulle ha startat energiarbetet tidigare om de vetat hur. Företagen har generellt svårt att själva kunna specificera eller bedöma sin potential för energieffektivisering De företag som anser sig ha mest nytta av energikartläggningen, expertbesöket och övrig dokumentation är framförallt inom industri, livsmedel och fastighet. Detta beror troligtvis på att de har stor energianvändning och det är relativt lätt att påvisa konkreta åtgärder inom olika områden. Industriföretagen har arbetet med miljöfrågan i deras verksamhet under längre tid genom ledningssystem och krav från kunder och beställare. För fastighetsföretagen är energi en högst aktuell fråga beroende av energideklarationer. Lantbruksföretagens drivkraft och intresse för deltagande har varit att få ökad kunskap och medvetenhet om hur energiomställningen till förnybar energi kan ske och hur det påverkar deras verksamhet. Lantbrukarnas intresse för bioenergi för värme, produktion och användning av biodrivmedel som t ex biogas och RME samt vindkraft och andra applikationer av förnybar energi är stor. Intresset för att spara energi är betydligt mer begränsat beroende av deras relativt låga energikostnader. Vår bedömning är att det fram till år 2025 är möjligt att effektivisera energianvändningen inom industrin med åtminstone 20 % för uppvärmning och elanvändningen med 30%. För bränsleanvändningen för industriprocesser är det svårare att göra en bedömning eftersom användningen beror på specifika produktionsmetoder. Vi har därför inte räknat med någon effektivisering inom detta användningsområde. Bedömningarna baseras på gruppernas diskussioner, där befintliga undersökningar om besparingspotential vägdes ihop med uppskattningar om vad som ansågs rimligt med utgångspunkt på industriföretagens struktur och redan genomförda åtgärder. Procentsatserna baseras således inte på djupare analyser eller faktiska uppgifter från företag i kommunen. 4.2 Energieffektivisering i byggnader Inom fastighetssektorn finns det generellt mycket energi att spara. Genom att se över fastighetens klimatskal och trimma in fastighetens värme- och ventilationssystem kan 20 till 50 procent av energianvändningen reduceras. En stor del av potentialen för effektivare energianvändning ligger i själva brukarledet. Genom förändrade beteenden och attityder samt system som påvisa användning i realtid och individuell mätning kan stora besparingar ske. Enligt Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande bör målet för energieffektivisering i bebyggelsen vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen Detta kan nås genom ett större utnyttjande av energieffektiva uppvärmningssystem som fjärrvärme och värmepumpar, värmeåtervinning, smartare byggnadstekniska lösningar och energieffektivare elanvändning för belysning, vitvaror mm samt ett ändrat beteende hos brukarna.

21 Det finns idag otaliga exempel på att detta inte är en utopi. Dagens mest energieffektiva byggnader använder betydligt mindre energi än de konventionellt byggda husen. Den stora energieffektiviseringspotentialen ligger dock i det befintliga fastighetsbeståndet då Sverige i dagsläget har en nybyggnadstakt som ligger på ca två procent per år av det totala beståndet. I Lidköping är nybyggnadstakten betydligt lägre. Därför är ombyggnads- och förvaltningsskedet de två tidsskeden där det finns störst potential till energieffektivisering. En stor del av beståndet är i behov av renovering och ombyggnad. Genom att uppgradera byggnadens termiska egenskaper och de tekniska installationerna kan beståendet energieffektiviseras betydligt. Vår bedömning är att det på lång sikt är möjligt att åtminstone effektivisera energianvändningen inom byggnader med åtminstone 20 %. När det gäller elanvändning inom hushåll och privata tjänster är vår bedömning att denna går att effektivisera med 30 % på lång sikt och 20 % inom sektorerna offentlig verksamhet och jord & skogsbruk jämfört med senast tillgängliga statistik från SCB, år Energieffektivisering inom transporter Energieffektivisering inom transportsektorn handlar mycket om att öka tillgängligheten för mer resurseffektiva alternativ. Detta kan t.ex. vara en bättre och utökad kollektivtrafik, stimulerad samåkning och etablerandet av bilpooler samt att få människor att använda cykel eller gå istället för att ta bilen. En annan åtgärd kan vara att förbättra möjligheterna för att arbeta hemifrån samt att ha telefon- och videokonferenser. En ökad tillgänglighet på IT-lösningar kan ersätta en del biltrafik och pendling. En annan del av effektiviseringen inom transportsektorn är att främja användandet av tåg och fartyg istället för godstrafik på väg samt förbättra logistik och samordning av transporter. En stor effektiviseringspotential finns hos personbilsflottan. Sverige har idag en bilflotta som är ca 20 procent mer bränsletörstig än EU-genomsnittet. Potentiellt kan energiförbrukningen i transportsektorn minskas med procent med bibehållet transportarbete inom en period på år, om energieffektiva fordon väljs vid nybilsköp. En större andel dieselfordon, minskad storlek och motorstyrka samt olika typer av hybridfordon ökar energieffektiviteten. Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för hållbara drivmedel för transporter är starkt kopplat till de (lokala) resurser som finns inom lantbruket och organiskt avfall från industri och hushåll mm. Potentialen för hållbara drivmedel ska ses ur ett bredare perspektiv då det både kräver drivmedel, infrastruktur samt fordon för att denna ska förverkligas. Denna utveckling varken styrs eller har en hög påverkansgrad ur ett lokalt perspektiv. Dock kan kommunen och andra lokala aktörer vara pådrivande genom bl a inköp av miljöfordon samt initiera etablering av produktionsanläggningar för drivmedel och tankningsställen. Vi bedömer att det är möjligt med energieffektiviseringar på 20 procent inom transportsektorn som helhet i Lidköping till år Potentialen för energieffektiviseringar är större i relation till dagens transportarbete men samtidigt ökar transportarbetet vilket medför en totalt lägre potential.

22 POTENTIAL FÖRNYBAR EN ERGI 5.1 Bioenergi från skog Enligt uppgifter från medverkande personer och organisationer så finns det en potential för biomassa från land och skog i kommunen som idag inte nyttjas för energi-, massa-, virkeseller livsmedelsproduktion. Grot från slutavverkning och dikesrenar Den största delen av detta är ett ökat uttag av s.k. GROT (grenar och toppar) vid avverkning och gallring av skog samt vid dikesrenar. Skogsstyrelsen har gjort bedömningen att det är rimligt att uttaget av GROT vid slutavverkningen kan ske på 75 procent av arealen. Uttaget av GROT från slutavverkning skulle kunna ge ytterligare ca 4 GWh/år i ökade bioenergiresurser till det kommer GROT från övriga arealer så som rensning av dikesrenar etcetera som skulle kunna ge ytterligare bioenergi, hur mycket är i dags läget ej känt. Skogsvårdsåtgärder Tänkbar är att göra ett uttag av GROT tidigt i beståndet, vid röjning eller första gallring. Men röjning respektive gallring är en åtgärd som minskar den totala tillväxten i beståndet. Däremot ökar ingreppet tillväxten på de kvarvarande stammarna, vilket i sig gör åtgärden mer kostnadseffektivt. Gallringsvirket får då konkurrera med massaveden i pris eller vice versa. I dagsläge anses ett uttag av röjningsvirke inte ge något ekonomiskt utbyte, eftersom det dels innebär större skada i ung skog att ge sig in med maskiner, samt att själva uttaget är begränsat. Därför anses att dessa åtgärder inte ger något tillskott. Kortare omloppstid och gödsling Beroende på bättre plantmaterial och låg tillväxt i slutet kan man räkna med kortare omloppstid än 85 år. 85 år ger en slutavverkningsareal på 212 ha per år, 75 år 240 ha. En omloppstid på 75 år medför en potential för ökat uttag av grot och energived med ca 16 GWh/år. En engångsgiva på 150 kg kväve per ha när skogen färdiggallras vid ca 65 år ger under resterande 8-10 år en extra tillväxt på m 3 sk per ha. Vilka och hur stora områden i Lidköping som skulle kunna vara aktuella för gödsling är i dags läget inte utrett. Stubbrytning En stor del av biomassan i ett träd finns i stubben. Energivärdet i stubben motsvarar det dubbla av det som idag tas ut i form av grot. Fördelen med stubbrytning är att ingen separat markberedning behöver göras och minskad risk för angrepp av snytbaggar, granbarkborrar samt minskad risk för spridning av röta. Frågetecken finns kring effekter på biologiska mångfalden. Det är granstubbar som är aktuellt att bryta. Tallstubbarna sparas. Om man antar att stubbrytning sker på 120 ha/år vid slutavverkning innebär detta 12 GWh/år i ökat uttag av bioenergi.

23 Marknaden Idag ligger energi- och massaveden i ungefär samma prisområde. I potentialberäkningarna har vi antagit att 10 procent av veden från slutavverkningen säljs som energived och 30 procent säljs som massaved, resterande 60 procent säljs som sågvirke. Om förhållandet mellan energi- och massaved förändrats kan potentialen för energived maximalt bli 64 GWh plus grot och eventuell stubbrytning. Biomassa från skog GWh/år Energived 16/64 Grot och energived på 75% av slutavv. 4 Skogsvårdsåtgärder/tidiga gallringar 0 Förkortad omloppstid 75 år 16 Gödsling vid 65 år 0 Stubbrytning 12 Totalt 48/96 Tabell 7. Redovisning av energipotentialen från skog. Antagande om att avverkning fördelas på följande sätt till sågverk 60%, energived 10% och massaved 30%. Prisskillnaden mellan energi- och massaved minskar och i framtiden kan de komma att helt försvinna och fördelningen av avverkningen kan förändras. Om all restprodukt blev energived skulle det innebära en total potential på 96 GWh per år. Vi bedömer att potentialen för bioenergi från skogen i Lidköping är från: GWh/år 5.2 Bioenergi från åker Det finns en stor tekniskpotential inom detta område som kan frigöras då de ekonomiska förutsättningarna är de rätta. Detta beror på omvärldsfaktorer men också på lokal/regional efterfrågan. Intresset från lantbrukarna att odla energigrödor är idag svalt. För att odling ska komma igång krävs en ökad efterfrågan från lokala värmeverk och att befintliga odlare visar upp ett lyckat resultat. Halm Energipotentialen från halm är stor, efter att halm till strö och foder för kommunens djur räknats bort finns halm motsvarande 270 GWh kvar. Halmen kan användas till uppvärmning eller som framtida råvara till drivmedel som metan, metanol, DME, Biodiesel eller etanol. Idag förbränns halm motsvarande ca 3 GWh per år. Trots den höga potentialen för halm som energigröda är intresset från lantbrukarna lågt. Det låga intresset bottnar i flera faktorer, lantbrukarna lyfter fram gödningspriset på kalium och fosfor. Vid höga gödningspriser lämnar ofta lantbrukarna kvar halmen efter skörd, för det kostar för mycket att ersätta den med annat kalium och fosfor. Halm till strö och foder samt att växtförädlingen av spannmål ger mindre halm än tidigare är ytterligare faktorer som konkurrerar med halm för energiändamål. Till sist nämner lantbrukarna det opålitliga vädret, en regnig höst kan innebära att halmen inte hinner torka och bärgas innan det är dags för höstsådd. 12 Vår bedömning är att den praktiska potentialen på kortsikt är marginell jämfört med vad den är idag. På lång sikt kan dock halm bli en viktig energibärare från lantbruket men då krävs det att en rad frågetecken rätas ut, se mer om detta i kapitel Källa: Värmeforsk, Hollsten R, Bättre och effektivare samverkan för ökad användning av åkerbränslen i värmeverken