Granskning av miljö - och luftmätningar

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av miljö - och luftmätningar Miljö - och samhällsnämnden Östersunds kommun 9 december 2008 Kjell Pettersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund och uppdrag Revisionsfrågor Avgränsning Metod Luftmätningar Miljökvalitetsmål enligt riksdagen Nationella mål (SFS 2007:1052) Miljö och samhällsnämndens tillsynsansvar Rutiner för planering, genomförande (tillsyn) och uppföljning Analyser av luftvård Revisionell bedömning Analyser av radon Revisionell bedömning Grön trafik Revisionell bedömning Sammanfattande revisionell bedömning...6 Kjell Pettersson Certifierad kommunal revisor Torbjörn Stark Certifierad kommunal revisor Uppdragsledare

3 1 Sammanfattning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av kommunens revisorer översiktligt granskat hur miljö- och luftmätningar är uppbyggda inom miljö- och samhällsnämnden. De revisionsfrågor som har varit aktuella att besvara är följande: Hur är systemen för att mäta luft uppbyggd? Hur säkerställs att de mätningar som genomförs är tillförlitliga? På vilka platser genomförs mätningarna? Utifrån genomförd granskning bedömer vi att en tillfredsställande mätnings- och beräkningsverksamhet upprätthålls. För att öka säkerheten och som en del i kvalitetssäkringen föreslår vi följande: Vid analyser och mätning av radon bör mätinstrument, exempelvis radongasmätare och gammamätare, kontrolleras med årliga intervall. Vid beräkning av fossila koldioxidutsläpp inom kommunen anser vi att någon extern part, regelmässigt exempelvis vartannat år, bör pröva de beräkningar som görs. Vi föreslår att förvaltningen tar upp frågan om mätplatsens belägenhet med IVL samt undersöker möjligheterna att med mobil mätutrustning mäta luften på olika platser i kommunen. 1

4 2 Inledning 2.1 Bakgrund och uppdrag Kommunen har miljö som ett strategiskt utvecklingsområde. Ett mål är att minska utsläppet av luftföroreningar. Koldioxidutsläppen ska minska med 25 % till 2010 jämfört med Ett annat mål är att fordon som drivs med förnyelsebara bränslen ska erbjudas gratis parkering i staden. Med anledning av detta har kommunens revisorer uppdragit till Komrev inom Öhrlings Pricewaterhouse Coopers att granska hur miljö- och luftmätningar är uppbyggda inom miljö- och samhällsnämnden. 2.2 Revisionsfrågor Följande revisionsfrågor är aktuella: Hur är systemen för att mäta luft uppbyggd? Hur säkerställs att de mätningar som genomförs är tillförlitliga? På vilka platser genomförs mätningarna? 2.3 Avgränsning Granskningen avser 2008 och angivna revisionsfrågor under Metod Intervjuer med förvaltningschef och 3 miljöinspektörer med flera har gjorts. Skriftligt material, budget, redovisning och måldokument har studerats. 3 Luftmätningar 3.1 Miljökvalitetsmål enligt riksdagen Nationella mål (SFS 2007:1052) Beträffande frisk luft gäller: Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Utifrån detta har riksdagen fastställt nationella delmål för hur höga utsläppen får vara för: svaveldioxid, bensen, bens(a)pyren, eten, partiklar, sot, formaldehyd och ozon. Även inomhusmiljön berörs där det bland annat framgår att radonhalten i alla bostäder år 2020 skall understiga 200 Bq/m3 luft. 2

5 3.2 Miljö och samhällsnämndens tillsynsansvar Enligt nämndens reglemente (senast ändrat av Kf ) har nämnden ansvar för uppgifter enligt plan och byggväsendet samt miljö- och hälsoskyddsområdet. Utifrån senast reviderad delegationsordning (mars ) är beslut i tillsynsärenden avseende miljö- och hälsoskyddsområdet huvudsakligen delegerat till miljö- och hälsoskyddsinspektörer. 3.3 Rutiner för planering, genomförande (tillsyn) och uppföljning Inför varje nytt verksamhetsår upprättar förvaltningen ett förslag till riskbaserad tillsynsplanering. Förslaget diskuteras i nämnden och fastställs i början av varje verksamhetsår. Planeringen är inriktad på prioriterade insatser inom olika verksamhetsområden utifrån ett väsentlighets och riskperpektiv. Under året sker avrapporteringar till nämnden om aktuellt läge beträffande genomförandet av planen. Avrapporteringen är översiktlig och behandlar i stort avvikelser mot upprättad plan. Efter varje verksamhetsår sammanställs en verksamhetsberättelse för hela förvaltningen där varje avdelning har sin egen redogörelse/berättelse för den verksamhet som bedrivits under året. I budgeten för 2008 har följande nettokostnader budgeterats under respektive område rörande frisk luft: Analyser luftvård 107 kkr Analyser radon 50 kkr Grön trafik 900 kkr (extern finansiering tillkommer med ca (1 Mkr) 3.4 Analyser av luftvård Östersund kommun ingår sedan 1989 i det så kallade Urbanmätnät-projektet, som omfattar ca 35 orter i Sverige. Syftet med att ingå i projektet är att säkerställa att de i Miljöbalken fastställda miljökvalitetsnormerna uppfylls. Tillsyns och rapporteringsmyndighet är Naturvårdsverket, som årligen får rapporter över aktuellt läge i kommunerna. De faktorer som mäts i Östersund är kvävedioxid, PM 10 (partiklar upp till 10 mikrogram) och bensen. Mätstationen är belägen vid Z-gränd och personal från miljökontoret sköter om den praktiska hanteringen med att exempelvis byta filter i anläggningen och skicka in dessa till Institutet för vatten och luftvårds forskning (IVL) för analys. IVL är ett ackrediterat (certifierat) företag enligt vissa normer, som kommunen köper ett mätpaket från. 3

6 För att säkerställa en hög säkerhet och kvalitet vid mätningar kontrolleras och hanteras allt provmaterial på samma sätt enligt fastlagda rutiner vid ett och samma laboratorium. Ett exempel på detta är att en och samma tekniker kontrollerar alla mätstationer i hela Sverige och kalibrerar utrustningen Revisionell bedömning Vår bedömning är att säkerheten och rutinerna kring mätningarna är bra. Vi föreslår att förvaltningen tar upp frågan om mätplatsens belägenhet med IVL samt undersöker möjligheterna att med mobil mätutrustning mäta luften på olika platser i kommunen. Detta mot bakgrund av frågan om den nuvarande mätpunkten ger ett rättvist värde för Östersund som helhet. 3.5 Analyser av radon Kartläggning av radonhalter är ett hjälpmedel för att prioritera var tillsyn i första hand skall göras. Sveriges geologiska undersökning (SGU) utför mark- och flygburna mätningar av markens naturliga strålning, vilket gjordes under 1980-talet i kommunen. Mätning av radon görs i mark, byggnader, hus med blå lättbetong och i brunnar. Radon i vatten kartlades under och där konstaterades låga halter vid provtagning och då förelåg inga problem med exempelvis borrade brunnar. Däremot förekom radon i berggrunden, vilket föranledde att det under 1990-talet och fram till 2005, genomfördes gratis mätning av radon i bostadshus. Dosor skickades ut med film, vilka skulle stå ute i 2-3 månader. Ca 200 mätningar genomfördes årligen, vilket görs även efter 2003, men då till en kostnad av 460:- per mättillfälle. Det har genomförts omkring mätningar fram till Analys av resultaten sker från ett laboratorium genom ett avtal med Gammadata AB i Uppsala. Numera ligger gränsvärdet för radon på 200 bequrell (Bq) /m3 jämfört med 400 Bq/m3 före De mätinstrument som kommunen själv använder, exempelvis radongasmätare och gammamätare, vilka kontrolleras regelbundet genom jämförelse mot likvärdiga instrument. Under 2008 genomförs mätningar av radon inom bland annat Odensala och södra stadsdelarna genom att ett riktat erbjudande om detta går ut till berörda hushåll Revisionell bedömning Vår bedömning är att säkerheten i mätningarna är hög och rutinerna tillfredsställande. Beträffande de instrument som kommunen själv använder, radongasmätare och gammamäta- 4

7 re, föreslår vi att kontroll av dessa sker med minst ett års intervall mot två år som sker för närvarande. 3.6 Grön trafik Grön trafik är benämningen på ett arbetsområde (projekt) inom trafik och park och har funnits sedan juli Det huvudsakliga arbetet har bestått av deltagande i olika projekt när det gäller hållbara transporter och klimatfrågor, som bedrivits med både intern och extern finansiering. Från och med 2007 blev Grön trafik en verksamhet inom samhällsbyggnadsförvaltningen med en person tillsvidareanställd. Från och med 2008 utökades verksamheten med en anställd till. Ett inriktningsmål för kommunen är att koldioxidutsläppen ska minska med 25 % mellan 1998 och Utifrån intervjuer med handläggare vid förvaltningen är det viktigt att påminna om att det är fossila koldioxidutsläpp som avses, exempelvis olja, diesel, torv och kol. Det är också viktigt att veta att koldioxidutsläppen inte mäts utan beräknas. De beräkningar som gjorts visar att utsläppen har minskat med ca 15 % mellan 1996 och Utifrån genomförda beräkningar svarar transporter (bil, lastbil, buss, flyg) för ca 70 % och uppvärmning och el för ca 30 % av de fossila utsläppen. I Sverige beräknas utsläppen av koldioxid per år och person uppgå till ca 6,7 ton. I Östersund kommun är motsvarande siffror ca 3,7 ton per år och person utifrån grön trafiks beräkningar. Utgångspunkten för beräkningarna (indata) är leveransstatistik från SCB, Jämtkraft och luftfartsverket. Utifrån uppgifter från dessa över levererad mängd bensin, diesel, olja med mera så räknas detta om till utsläpp av ton koldioxid från levererat antal m3 bränsle, enligt vedertagna omräkningstal. För elen så tas leveransstatistik in från Jämtkraft, Härjeåns Krafts AB och Vattenfall Regionnät AB. Fördelningen mellan olika energislag varierar utifrån tillgång och efterfrågan. Jämtkraft svarar för ca 90 % av totala elleveranser inom Östersunds kommun. En förbrukad kilowattimme motsvarar ca 25 gram koldioxidutsläpp. Beträffande flygutsläpp så beräknas dessa utsläpp mellan meter, det vill säga vid start och landning på Frösön. Dessa uppgifter kommer från Luftfartsverket 5

8 3.6.1 Revisionell bedömning Beräkning av fossila koldioxidutsläpp sker sedan 1998 enligt en metod som redovisas i Naturvårdsverkets rapport Påverka klimatet. Östersunds kommun är med i ett nätverk som består av 20 kommuner i landet och ett landsting som i stort använder samma beräkningsmetod. Det finns ingen vedertagen, enhetlig generell metod att lokalt beräkna utsläpp och det finns inga krav på att mäta eller att återredovisa resultat till exempelvis Naturvårdsverket. Naturvårdsverket gör dock beräkningar för landet som helhet. Det finns inte heller någon generell statistik att tillgå för landet som helhet. Kvalitetssäkring av SCB-statistik görs av kommunen själv och det är kommunen själv som beräknar utsläppen. En indikation på tillförlitligheten gjordes av 2004 års beräkning av koldioxidutsläppen när Energimyndigheten var inne och beräknade avseende Östersund. Enligt ansvarig handläggare vid Grön trafik skiljde det ca 11 ton i beräkningsresultaten, vilket får anses försumbart och ligga inom rimlig statistisk felmarginal. Vi anser ändå att, som en kvalitetssäkring i det gedigna jobb som görs, så borde någon extern part, exempelvis någon annan medlem i nätverket, regelmässigt stämma av de beräkningar som görs. Det vore också naturligt att det nätverk som kommunen deltar i driver denna fråga mot exempelvis Naturvårdsverket som ett led i en kvalitetssäkring av utförda beräkningar. Enligt uppgift så pågår denna process. 3.7 Sammanfattande revisionell bedömning Utifrån genomförd granskning av tillsynsverksamheten kan vi konstatera att en tillfredsställande mätnings och beräkningsverksamhet upprätthålls. Vi har följande förslag till förbättringar: Vid analyser och mätning av radon bör mätinstrument, exempelvis radongasmätare och gammamätare, kontrolleras med årliga intervall. Vid beräkning av fossila koldioxidutsläpp inom kommunen anser vi att någon extern part, regelmässigt exempelvis vartannat år, bör pröva de beräkningar som görs. Detta skulle så att säga vara en del i kvalitetssäkringen av beräkningarna. 6