BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg AA Miljöcontroller

Transkript

1 Ver.rev (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg AA Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering av miljöarbetet 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? 3. Vilka är myndighetens mest betydande miljöaspekter? Enligt en översiktlig listning gjord 2005: Farligt avfall, fordon (bland annat typ av fordon, bränsle, körsätt), avfall, batterier, belysning/elförbrukning, fordonsunderhåll, förbrukningsmaterial (papper, lokalvård), kompetens, resor, skjutning, transporter, upphandling/inköp och uppvärmning" 4. Har myndigheten upprättat en miljöpolicy? Antogs Har myndigheten upprättat mål för de betydande miljöaspekterna? 6. Vilka är målen? Övergripande miljömål: 1 Miljökompetensen hos anställda ska ständigt höjas till en högre nivå 2 Mängden osorterat avfall skall minska 3 Minska elförbrukningen och öka energieffektiviteten Detaljerat miljömål 12: Stoppa onödan energivinsterna har kartlagts under 2009 Återrapportering av miljöarbetet 2009 till RPS.doc

2 2 Detaljerat miljömål 13: Rörelsedetektorer har ersatt strömbrytare till allmänbelysning i gemensamma utrymmen Minska skadliga effekter från framförandet av fordon Detaljerat miljömål 17: Cykel kan erbjudas som alternativ till bil 2009 Detaljerat miljömål 18: Tjänsteresor följs upp under Inköp och upphandling ska göras mer miljövänligt Detaljerat miljömål 20: 2009 finns hjälp att välja miljöfördelaktiga inköp - Grönprickig inköpslista 7. Har myndigheten upprättat en handlingsplan/identifierat aktiviteter som ska bidra till att målen nås? Handlingsplan för miljöarbete , antogs Följer myndigheten upp målen? 9. Redovisa hur väl målen har uppfyllts Av de fem detaljerade miljömål en för 2009 har inget uppfyllts helt. Arbetet har dock påbörjats med samtliga miljömål. Det statliga inköpsmålet för miljöbilar innebär att 50 procent av utryckningsbilar och 100 procent av övriga bilar som köps in ska vara miljöbilar. Detta uppnåddes inte helt under Av inköpen 2009 var 67 procent av utryckningsbilarna och 63 procent av de övriga bilarna miljöbilar enligt definition i SFS 2009:1. Undantag är tillåtet enligt förordningen och har uppgått till 31 procent av de totala inköpen under året. 10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? 11. Har myndigheten säkerställt att de anställda har den kunskap de behöver för att agera miljövänligt? 12. Går myndigheten regelbundet (minst en gång/år) igenom att miljöledningssystemet fungerar som avsett (dvs miljörevision)?

3 3 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter 1. Tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning 1.1 Utsläpp av koldioxid i kg totalt samt per årsarbetskraft från: a) Flygresor under 50 mil Flygresor under 50 mil: 532 st Total resträcka: km Totalt Koldioxidutsläpp: kg Koldioxidutsläpp: 4 kg per nettoanställd b) Bilresor som görs i tjänsten (inkl. egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi) Egen bil (sträcka): km Koldioxidutsläpp: kg Tjänstebilar (sträcka): följs ej upp, Koldioxidutsläpp: kg, se tabell 1 Totalt Koldioxidutsläpp, fordon: kg (egen bil och tjänstebilar) Koldioxidutsläpp: 770 kg per nettoanställd Kommentar: Med tjänstebilar avses utryckningsfordon samt övriga bilar som myndigheten äger. Taxiresor, resor i leasad bil och resor i hyrbil är ej inkluderade i statistiken på grund av att statistik för dessa inte kunnat erhållas. c) Tågresor Antal tågresor: 786 st Total ressträcka: km Totalt Koldioxidutsläpp, tåg: 1 kg Koldioxidutsläpp: 0, kg per nettoanställd d) Bussresor Kan ej redovisas. d) Maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten Kan ej separeras, ingår i inköpt drivmedel för myndighetens fordonspark. 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kg, totalt samt per årsarbetskraft enligt 1.1 a)-d) Koldioxidutsläpp, resor: kg Koldioxidutsläpp: 774 kg per nettoanställd Hur beräkningarna är gjorda, omvandlingsfaktorer mm: Egen bil - utbetald ersättning, konto 4220, 2009: kr, ersättning skattefri: 1,85 kr/km. Körsträcka i egen bil: ,95/1,85 = km Omvandlingsfaktor: antagandet är en bensindriven bil med bränsleförbrukning 0,089 kg per km enligt Naturvårdsverket ger 0,206 kg CO 2 per km x 0,206= kg CO 2 Totalt koldioxidutsläpp från drivmedel: = kg Antal nettoanställda: st Sammanlagt utsläpp av koldioxid enligt 1.1 a)-d): = kg Sammanlagt utsläpp av koldioxid enligt 1.1 a)-d), per nettoanställd: /6 861= 774 kg

4 4 Kommentar: Myndigheten har minskat på sina utsläpp, figur 1, våra fordon samtidigt som kostnaderna för inköp av drivmedel har minskat något, figur 2. Trots denna minskning har den totala volymen av drivmedel har ökat se figur 3. Tabell 1 - Drivmedelsinköp med kolduioxidutsläpp 2009 Drivmedel Volym (liter) Koldioxidutsläpp (kg) Bensin Diesel Etanol (E85) Biogas () Total (kg) Koldioxidutsläpp Biogas Etanol Diesel Bensin Miljoner kr 0 Figur 1. Koldioxidutsläpp från tjänstefordon, beräknat utifrån Naturvårdsverkets schablon, biogas ger inga nettoutsläpp av koldioxid Källa: OKQ8 och Shell 20,0 10,0 0,0 Totalt 2008 Totalt 2009 Drivmedelskostnad 24,7 24, Figur 2. Drivmedelskostnad för tjänstefordon (konto 5111) Källa: Ekonomiavdelningen (liter) Drivmedelsinköp Figur 3. Inköpsvolym (liter) för tjänstefordon Källa: OKQ8 och Shell år Biogas Etanol Diesel Bensin

5 5 1.3 Utsläpp av koldioxid i kg för flygresor över 50 mil, totalt och per årsarbetskraft Flygresor över 50 mil: 557 st Ressträcka: km Totalt Koldioxidutsläpp: kg Koldioxidutsläpp: 10 kg per nettoanställd 1.4 Andel bilar som köps in eller leasas av myndigheten och som följer definitionen miljöbil (anges i procent) 67 procent av utryckningsfordon som köpts in är miljöbilar. 63 procent av övriga fordon som köpts in är miljöbilar. Kommentar: Enligt SFS: 2009:1 ska 50 procent av utryckningsbilarna och 100 procent av övriga bilar som köps in vara miljöbilar. Undantag finns i förordningen, exempelvis för fordon med fler än 4 sittplatser. Av myndighetens totala inköp av fordon var 31 procent undantagna Andel drivmedel som är förnybart av den totala drivmedelsförbrukningen för de inköpta eller leasade miljöbilarna (anges i procent) Andelen förnybara drivmedel för miljöbilarnas förbrukning kan ej redovisas separat. Kommentar: 24 procent av myndighetens totala drivmedelsförbrukning (2,7 miljoner liter) kommer från förnybara källor. 1.6 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Myndigheten ska enligt myndighetsbeslut samt statlig förordning i första hand köpa in miljöbilar. Den ökade mängden miljöbilar har i sin tur fört med sig att andelen förnybart drivmedel som köps in ökat. Detta har bidragit till en minskning av myndighetens koldioxidutsläpp. b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. 1.1 b) - Myndigheten har köpt in drivmedel för kr utanför upphandlat avtal med leverantörerna Shell och OKQ8. Denna andel utgör 2,8 procent av den totala kostnaden för drivmedel och har ej inkluderats i statiken för koldioxidutsläpp, se figur 1 och b) - Myndigheten äger ett antal bussar och motorcyklar. Drivmedelsförbrukningen för dessa fordon har ej kunnat särskiljas från drivmedelsförbrukningen för myndighetens bilar.

6 6 1.1 d) - Myndigheten äger ett antal båtar som drivs av båtdiesel. Ingen statistik har kunnat erhållas för dessa Begreppet årsarbetskraft används inte inom myndigheten, istället har nettoantalet anställda vid utgången av 2009 använts. Totalt uppgick antalet nettoanställda till st. 1.7 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått) Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) 1.8 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen 1.9 Har Naturvårdsverkets schablonlista underlättat sammanställningen? Kommentera gärna NV:s stöd 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kwh totalt, per årsarbetskraft och per m 2 uppdelat på a) verksamhetselektricitet b) övrig energianvändning 2.2 Sammanlagd årlig energianvändning, totalt, per årsarbetskraft och per m 2 enligt 2.1 a)-b) Tabell 2 kwh/anställd kwh/m 2 kwh 2.1 a) Verksamhetsel * 2.1 b) Övrig energianvändning * 2.2 Sammanlagd årlig energianvändning * *) avrundat värde 2.3 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad? Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad för 26 av de 60 lokaler som energistatistiken omfattar. 2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) Av den totala energianvändningen kommer 18 procent (8,9 x 10 6 kwh) från förnybar energi.

7 7 2.5 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. System för inrapportering saknas och ett hundratal olika medarbetare i myndigheten har lagt ner mycket tid på att samla in materialet från ett stort antal olika hyresvärdar och el-leverantörer. Kvaliteten på insamlad data varierar därför och kan överlag ses som låg. b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Statistiken består av en okänd blandning av avläst el och elstatistik från schabloner. Myndighetens totala lokalyta uppgår till ca m 2 medan den yta som omfattas av denna rapportering uppgår till m 2 dvs. 83 procent av den totala lokaytan. Myndighetens nettoanställda inom myndigheten var vid utgången vid st. Antalet anställda som enligt denna statistik har sin huvudsakliga arbetsplats inom den inrapporterade lokalytan uppgår till st dvs. 63 procent av den totala mängden anställda inom myndigheten. 2.6 Dessa uppföljningsmått är framtagna genom: Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år (anges i procent) Annica Larsson, inköpssamordnare: Svar Av de upphandlingar där Polismyndigheten i Stockholms län har skrivit kravspecifikation och som Rikspolisstyrelsen har genomfört har tre av fem upphandlingar haft något slags miljökrav i kravspecifikationen, antingen krav på leverantören eller krav på produkten/tjänsten. Polismyndigheten i Stockholms län har genom att manuellt föra statistik på inköpen under 2009 kommit fram till att ca % av de registrerade anskaffningar som gjorts av myndigheten innehöll miljömärkta varor (tjänster som köpts in har inte följts upp).

8 8 3.2 Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år Av de ca 29 miljoner kr som Polismyndigheten i Stockholm har registrerat anskaffningar för under 2009 har ca 9,7 miljoner kr av varorna någon slags miljömärkning. 3.3 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Enligt myndighetens miljöpolicy ska varor och tjänster som köps in påverka miljön så lite som möjligt utifrån vad som är ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat. Myndigheten ska enligt myndighetsbeslut 2008 i första hand köpa in miljömärkta produkter. En positiv effekt av arbetet med statistik för miljökrav vid upphandling och anskaffning har varit att medarbetare i myndigheten blir mer miljömedvetna och förhoppningsvis väljer miljömärkta produkter där det är möjligt. Beställare i myndigheten kontaktar också leverantörer i större utsträckning för att fråga om miljömärkta varor och troligtvis blir Polisens leverantörer också mer medvetna om efterfrågan på miljömärkta produkter. b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Ett stort problem är att vi inte har något system som kan ta fram statistik på miljömärkta köp. Uppgifterna blir då opålitliga och vi känner att vi lägger ner väldigt mycket jobb i onödan för att få fram siffror som skulle kunna tas fram med automatik. Vidare finns det inga bra riktlinjer i organisationen på hur vi ska köpa miljömärkt eller inte i förhållande till pris. Det är upp till varje distrikt/avdelning att bestämma om det ska vara miljömärkt eller inte och de har inte någon extra budget för att köpa miljömärkt. I myndighetens inköpsstatistik har följande produkter ej redovisats: Interna inköp (it-produkter, vapen, ammunition, uniformer och annan polisiär utrustning), bilar, drivmedel och el. 3.4 Dessa uppföljningsmått är framtagna genom: Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) Ekonomiavdelningen påbörjade arbetet med miljöuppföljningen i början av 2009 men innan mallar och information kom ut i organisationen kunde statistik inte börja redovisas förrän från den 1 juli Statistiken grundar

9 9 sig därför på uppgifter från den 1 juli till och med den 30 december 2009 multiplicerat med två för att få statistik för hela året Denna sammanställning är gjord av: Janina Gröhn, miljöansvarig Mathias Tellberg, miljöcontroller