Energi och koldioxid i Växjö 2012

Transkript

1 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 212

2 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp. Denna ligger i sin tur till grund för uppföljning av ett antal mål inom ramen för Växjös miljöprogram med koppling till fossilbränslefria Växjö: De fossila koldioxidutsläppen ska minska med minst 55 % per invånare till 215 jämfört med. Växjö ska vara en fossilbränslefri kommun senast 23. Förbrukningen av elenergi ska minska med minst 2 % per invånare från till 215. Energitillförseln ska minska med 15 % per invånare från 28 till 215. Inventeringen ligger också till grund för den statistik som rapporteras in till Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors), inom vilket Växjö åtagit sig att minska utsläppen med 65 % till år 22. Statistiken inhämtas från flera olika källor, såsom SCB, naturvårdsverket, energimyndigheten, E.ON, länsstyrelsen, Växjö kommun, miljörapporter, sotare och länstrafiken. Utöver detta görs en del antaganden om utveckling över åren. Inventeringen för 212 är nu avklarad, och resultaten av den beskrivs nedan. Uppföljning av målen i miljöprogrammet De fossila koldioxidutsläppen ska minska med minst 55 % per invånare till 215 jämfört med. Växjö ska vara en fossilbränslefri kommun senast 23. Mellan och 212 minskade de fossila koldioxidutsläppen per invånare med 4,7 %. Det är en marginell minskning jämfört med 211, vars resultat har reviderats till 4,3 %. Förbrukningen av elenergi ska minska med minst 2 % per invånare från till 215. Mellan och 212 minskade elanvändningen per invånare med 17,3 %. Det är en marginell minskning med,5 procentenheter jämfört med 211. Energitillförseln ska minska med 15 % per invånare från 28 till 215. Mellan 28 och 212 minskade energianvändningen per invånare med 4,9 %. År 211 var minskningen 2,6 %.

3 Analys av inventeringen Energitillförsel Ända sedan 22 har den totala årliga energitillförseln till kommunen legat på ungefär samma nivå, någonstans runt 2 46 GWh. Detta trots en befolkningsökning med 13 % under samma period. År 212 var den totala energitillförseln GWh. Om man tittar närmare på utvecklingen från och framåt kan några generella slutsatser dras: Användningen av trädbränsle ökar framförallt på bekostnad av olja, som minskar. Den lokala elproduktionen ökar, vilket minskar behovet av elimport från andra delar av Sverige. Andelen förnybar energi har ökat kraftigt, från 33 % år till 58 % år 212. Biodrivmedel och diesel ökar på bekostnad av bensin, som minskar. 28 Naturgas 26 Bioolja/HVO Syntetisk diesel Gasol Halm 18 Värmepumpar FAME Etanol 16 Sol Biogas Vattenkraft Vindkraft 1 Ej förnybar importerad el 8 Förnybar importerad el Trädbränslen 6 Torv 4 2 Olja Flygbränsle Diesel Bensin Diagram 1. Energitillförsel till Växjö -212, (GWh) Åren 25 och 21 utmärker sig i förhållande till övriga år. 25 var året då Växjö drabbades av stormen Gudrun, vilket förde med sig ett ökat dieselbehov när arbetsmaskiner

4 röjde i skogarna under hela året. 21 var ett år som både började och slutade med en mycket kall och lång vinterperiod. Under 212 tillfördes alltså GWh energi till Växjö. Det motsvarar kwh per invånare. Under 212 kom 58 % från förnybara energikällor, främst trädbränslen, och 42 % från ej förnybara energikällor, främst diesel och bensin. 1% Bensin 1% 1% 1% 4% 13% 8% 12% 39% Diagram 2. Energitillförsel till Växjö % 2% 4% 1% Diesel Flygbränsle Olja Torv Trädbränslen Förnybar importerad el Ej förnybar importerad el Vindkraft Vattenkraft Biogas Sol Etanol FAME Värmepumpar Halm Gasol Syntetisk diesel Bioolja/HVO Naturgas En jämförelse mellan åren 211 och 212 visar, förutom att den totala tillförda energitillförseln minskat, att: Andelen förnybar energi minskat från 6 % till 58 %. Det beror på att energieffektiviseringar genomförts i Sandviksverket, vilket inneburit ett minskat energibehov för att leverera samma mängd energi. Alla förnybara energikällor, utom trädbränslen och biogas, har ökat jämfört med 211. Oljetillförseln har ökat något, vilket främst beror på kapacitetsbrist i Sandviksverket under de första månaderna 212. Samtidigt har oljan ersatts av olika typer av biologiska alternativ i Ingelstads närvärmeverk och i Lantmännen Reppe. Effekten av det senare får fullt genomslag i statistiken för 213. Bensintillförseln fortsätter att minska, men samtidigt ökar tillförseln av diesel, som nu för andra gången någonsin har en större andel än bensinen. Dieseln ökar dessutom mer än vad bensinen minskar, vilket också gör att koldioxidutsläppen inte minskat i den omfattning som förväntat. Leveranserna av E85 har ökat med över 6 %, vilket gör 212 till ett rekordår när det gäller etanol. Även FAME (RME) och HVO (biobaserad diesel) har toppnoteringar i årets statistik, vilket inte minst beror på att andelen som låginblandas i diesel ökar.

5 Elproduktion och elanvändning Totalt användes 71 GWh el i Växjö 212. Det motsvarar kwh per invånare, vilket är den lägsta nivån sedan. Vi har ännu inte kommit så långt att vi kan producera hela vårt elbehov i Växjö 7 % av vår elanvändning måste så att säga importeras från andra delar av Sverige. Sandviksverket producerar 27 % av vår elanvändning, medan resterande kommer från småskalig vattenkraft, vindkraft, solceller och biogas. Energianvändning I energibalansen likställer vi den använda mängden energi med den tillförda mängden energi. Förluster som sker i till exempel elledningar och fjärrvärmekulvertar redovisas som en del av den energi som används i olika sektorer. På så sätt belastats också användarna av energiförlusterna för respektive sektor. Detta tankesätt underlättar också vid fördelning av klimatpåverkan från olika sektorer. I redovisningen av energianvändning nedan har ingen hänsyn tagits till varma eller kalla år, vilket därmed är en del av förklaringen varför energianvändningen ökar vissa år, framför allt under 21. Transporter och arbetsmaskiner I sektorn transporter och arbetsmaskiner användes 736 GWh energi under 212. Det är en ökning jämfört med 211, men det är samtidigt den näst lägsta siffran på 15 år. Andelen förnybar energi i sektorn var 8 %, vilket också är den högsta andelen sedan. Energianvändningen domineras av diesel (45 %) och bensin (42 %). Närmast därefter kommer etanol (4 %) och flygbränsle (3 %). 9 8 syntetisk diesel 7 el 6 flygbränsle naturgas 5 biogas 4 HVO 3 FAME 2 etanol 1 diesel bensin Diagram 3. Energianvändning i transporter och arbetsmaskiner i Växjö (GWh)

6 Användningen av bensin har minskat till den lägsta nivån sedan inventeringarna startade. Samtidigt visar siffrorna att dieselanvändningen ökar. Detta ligger bland annat i linje med den trend vi ser i hur andelen bensinbilar minskar medan dieselbilar ökar. En annan trolig förklaring är att vissa dieselleveranser som skulle täcka januari månads förbrukning också levererades i januari 212, medan det kan ha levererats diesel i december 212 som avser att användas januari 213. Det skulle kunna förklara varför dieselleveranserna minskade rejält mellan 21 och 211, för att sedan öka igen 212. Även användningen av förnybara drivmedel ökar till sin högsta nivå någonsin. Detta gäller inte för biogas, vilket beror på att majoriteten av gasen som producerades på avloppsreningsverket under 212 gick åt till el- och värmeproduktion. Bostäder I bostadssektorn användes 838 GWh under 212, vilket är en minskning jämfört med 211. Bostadssektorn domineras av fjärrvärme (56 %) och el (26 %). Även värmepumpar (9 %) och pellets- och vedpannor (8 %) har stora andelar av energianvändningen här hushållsel elvärme vindkraft värmepumpar solenergi trädbränslen olja fjärrvärme Diagram 4. Energianvändning i bostäder i Växjö (GWh) Fjärrvärme dominerar framför allt i flerbostadshus, men även i många enfamiljshus är fjärrvärme idag en vanlig uppvärmningsform. Användningen av elvärme har minskat rejält under mätperioden, dels till förmån för fjärrvärme, dels för värmepumpar. Värt att notera är att användningen av olja nästan helt har upphört. År 212 använder bostadssektorn till och med mer solvärme (,5 GWh) än olja (,3 GWh).

7 Industri, handel, offentlig verksamhet, jordbruk mm Den energi som inte används i bostäder eller transporter används i övriga samhällssektorer. Här hittas offentlig verksamhet, industri, handel, jordbruk, skogsbruk med mera. Dessa verksamheters transporter ryms inom ramen för sektorn transporter och arbetsmaskiner, så den här delen avser energi för uppvärmning, verksamhetsel och olika processer. Det är naturligtvis så att energianvändningen ser mycket olika ut om det handlar om industrier eller om offentlig verksamhet. I den här samlingen av sektorer var energianvändningen 874 GWh under 212, vilket är en minskning jämfört med tidigare år. Energianvändningen domineras av el (54 %) och fjärrvärme (35 %). Fjärrvärmen används framför allt av offentlig verksamhet, handel och kontor. Olja stod för 5 % av energianvändningen här, framför allt inom industri bioolja gasol syntetisk diesel FAME halm biogas el värmepumpar solenergi trädbränslen olja fjärrkyla fjärrvärme Diagram 5. Energianvändning i industri, handel, offentlig sektor mm i Växjö (GWh)

8 Koldioxidutsläpp Utifrån informationen i energistatistiken beräknas även koldioxidutsläpp för hela kommunen fram årsvis. Generellt har Växjö låga utsläpp av koldioxid, vilket framför allt beror på satsningar på förnybar energi inom fjärrvärmesidan, men också på att det inte finns särskilt många energiintensiva industrier i Växjö. Eftersom satsningen på förnybar energi i fjärrvärmen påbörjades redan 198 hade kommunen låga utsläpp redan vid startåret för koldioxidinventeringen. Målet om att Växjö ska bli en fossilbränslefri kommun antogs av ett enhälligt fullmäktige. Vid uppföljningen av koldioxidmålet tittar vi i Växjö utgår vi alltså från den energi som finns med i energibalansen. Det innebär alltså att målet inte omfattar andra växthusgaser eller de utsläpp som genereras av vår konsumtion. Däremot beräknar vi även denna påverkan. När det gäller transporter förlitar vi oss på SCBs statistik om regionala oljeleveranser det vill säga allt drivmedel som tankas på tankställen i Växjö kommun ingår, oavsett var fordonen sedan kör. På samma sätt ingår inte bränsle som tankas i andra kommuner av fordon som är registrerade i Växjö. När det gäller flyg har vi samma förhållningssätt det drivmedel som tankas på Smaland Airport ingår, men inget annat. År 212 var de fossila koldioxidutsläppen kg per invånare. Detta är en minskning med 41 % jämfört med, och det är även en minskning jämfört med 211 års värden (som har reviderats till 4 % i och med denna inventering). Minskningen blev därmed inte alls så stor som förväntat, vilket har sin förklaring i att dieselleveranserna blev mycket större än beräknat, att mer flygbränsle tankats och att Sandviksverket behövde använda olja i större omfattning. 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 TOTALT Transporter Uppvärmning El mm Mål 215 1,,5, Diagram 6. Koldioxidutsläpp per invånare i Växjö -212 (ton)

9 Trots att det bara är ett fåtal år kvar till år 215 då vi ska ha nått en minskning med 55 % jämfört med, är det mycket som talar att vi åtminstone kommer hamna mycket nära detta. Sandvik III, biogasbussar, ökad användning av bioolja och ökad inblandning av biodrivmedel i diesel väntas tillsammans få stor effekt på utsläppen fram till och med 215. I Växjö har vi framgångsrikt minskat utsläppen från uppvärmning, inte minst genom att öka andelen trädbränslen i fjärrvärmen. Inom sektorn transporter och arbetsmaskiner finns visserligen en tydligt minskande trend sedan, men det är svårare att vidta enskilda åtgärder som leder till stora minskningar här. 11% Personbilar 2% 1% 9% 9% 3% 3% 4% Lätta lastbilar Tunga lastbilar, bussar Flyg Övriga transporter Arbetsmaskiner Hushållsel El, övriga sektorer Värme i bostäder 17% 5% Värme övriga sektorer Diagram 7. Koldioxidutsläppens fördelning i Växjö 212 Fördelningen på olika transportslag i diagrammet ovan bygger på den statistik som presenteras i Nationella emissionsdatabasen. Den bygger i sin tur på trafikmätningar, vilket gör att man inte får med information om vilket bränsle olika fordon går på. Senast tillgänglig statistik där är dessutom från 21, så antagandet har gjorts att fördelningen på utsläpp ser likadan ut 212. Med stor sannolikhet är felaktigheterna dock marginella. Det är tydligt att utsläpp från personbilar och tunga transporter är de delar som är Växjös främsta utmaning.

10 Transporter och arbetsmaskiner Utsläppen från transporter och arbetsmaskiner var under 212 något större än under 211. Trots det finns det bara fyra år med lägre utsläpp i hela mätperioden från. Utsläppen beror framför allt på användning av diesel (5 %) och bensin (45 %) syntetisk diesel el flygbränsle naturgas diesel bensin Diagram 8. Koldioxidutsläpp från transporter och arbetsmaskiner i Växjö (ton) Bostäder Koldioxidutsläppen från bostäder ökade visserligen något under 212 jämfört med 211, men vi ser en minskning med hela 75 % sedan. Denna stora minskning har sin bakgrund i att fjärrvärmen till större andel består av biobränslen och att oljepannorna nästan helt är borta. Fjärrvärmen står för den största andelen av bostadssektorns utsläpp (88 %). Användningen av el bidrar med närmare 12 % av utsläppen medan oljan står för mindre än,5 %. Utsläppen från bostadssektorn kommer nästan helt att upphöra när Sandvik III står färdigt, då behovet av olja i fjärrvärmen försvinner samtidigt som torven plockas bort.

11 hushållsel elvärme olja fjärrvärme Diagram 9. Koldioxidutsläpp från bostäder i Växjö (ton) Industri, handel, offentlig verksamhet, jordbruk mm Utsläppen från de här sektorerna minskade med 1 % mellan år 211 och 212, vilket i princip beror på minskad oljeanvändning i industrin. Jämför man istället med har utsläppen minskat med 61 %. I de här sektorerna stod fjärrvärme och olja för de största andelarna av utsläppen (39 % vardera). Därefter följer elanvändningen med 18 % av utsläppen gasol syntetisk diesel el olja fjärrkyla fjärrvärme Diagram 1. Koldioxidutsläpp från industri, handel, offentlig verksamhet mm i Växjö (ton)

12 Även från de här sektorerna kommer utsläppen att minska dramatiskt framöver, då fjärrvärmens utsläpp i praktiken upphör och användningen av olja minskar. Övrig klimatpåverkan Växjö kommun följer också upp utsläpp av andra växthusgaser samt växjöbornas klimatpåverkan från internationellt resande och konsumtion. Uppgifter om utsläpp av metan, lustgas, flourkolväten, perflourkarboner och svavelhexaflourid hämtas ifrån Nationella emissionsdatabasen. Statistiken där sträcker sig än så länge bara till 21, så vi utgår från att värdena är desamma för efterföljande år, och så korrigerar vi när ny statistik finns. Uppgifter om internationellt resande och konsumtion hämtas ifrån naturvårdsverket. Där finns ingen möjlighet att särskilja just hur växjöbornas klimatpåverkan ser ut, utan vi använder helt enkelt genomsnittssvenskens siffror. Övriga växthusgaser Under år 212 bedöms de totala utsläppen av växthusgaser vara drygt 347 ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Koldioxidutsläppen stod för 66 % av klimatpåverkan år 212. Därefter följer metan (17 %) och lustgas (15 %). Totalt sett står de övriga växthusgaserna år 212 för kg CO2e per person. 15% 2% 17% 66% Koldioxid Metan Lustgas Flourkolväten Perflourkarboner Svavelhexaflourid Diagram 11. Fördelning av utsläpp mellan olika växthusgaser i Växjö 212 (CO2e) Metanutsläppen i Växjö kommer till största del från tarmgaser från idisslande djur (42 %) och deponier (33 %). Metanutsläppen från deponier har minskat kraftigt sedan mitten av 9-talet. Lustgasutsläppen härstammar huvudsakligen från jordbruksmark (58 %), men även energiförsörjning (16 %) och gödsel (15 %) är större bidragande orsaker. De övriga tre gaserna kommer främst från olika typer av industriprocesser.

13 Internationellt resande och konsumtion Naturvårdsverket presenterar statistik över utsläpp från utrikes transporter. När de utsläppen räknas ut hamnar de på storleksordningen 8 1 kg CO2e per person och år. Detta avser genomsnittssvensken, men vi räknar att samma värde även gäller för den genomsnittlige växjöbon. År 212 var siffran 842 kg per person. Det finns naturligtvis risk för dubbelräkning då vissa utrikes resor avgår från Smaland Airport, men det bör inte spela så stor roll i slutet. Klimatpåverkan från vår konsumtion är svår att räkna på, men naturvårdsverket har presenterat statistik för svenskarnas konsumtion under perioden -21. Även här går det inte att säga hur just växjöbornas konsumtion ser ut, utan vi får utgå från att vår konsumtion ger samma klimatpåverkan som övriga svenskars. För att få fram värden för 211 och 212 har vi använt oss av ett rullande femårsvärde. På detta vis drar vi slutsatsen att varje växjöbo under år 212 släppte ut kg CO2e från sin konsumtion. Drygt 6 % av de konsumtionens utsläpp görs i andra länder, och knappt 4 % av utsläppen görs i Sverige. Även här finns en risk för dubbelräkning, då varor och tjänster som produceras i Växjö och konsumeras i Sverige är inräknade i statistiken Övrigt Konsumtion Idisslare Jordbruk Avfall och avlopp Energi Flyg, färja mm Vägtransporter Arbetsmaskiner Diagram 12. Växjös totala klimatpåverkan per invånare (CO2e) När utsläppen av koldioxid kombineras med utsläpp av övriga växthusgaser, utrikes transporter och konsumtion, visar det sig att Växjös totala klimatpåverkan är kg per invånare. Detta är en minskning med 11 % jämfört med år.