Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012"

Transkript

1 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012, i dessa fall har det markerats i kolumnen till höger. Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: 1 Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), , uttryckt i TWh 2 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent Figur 1 i Energiläget Energitillförsel och energianvändning i Sverige år 2010, uttryck i TWh 4 Sveriges totala energianvändning, , uttryckt i TWh 5 Sveriges totala energitillförsel exklusive nettoelexport, , uttryckt i TWh 6 Sveriges totala energianvändning med energiomvandlingssektorns förluster fördelade på slutanvändarna, , uttryckt i TWh 7 Elanvändning inom sektorn bostäder och service, , uttryckt i TWh, normalårskorrigerad Figur 4 i Energiläget Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder och service, , uttryckt i TWh Figur 3 i Energiläget Slutlig energianvändning inom industrisektorn, , uttryckt i TWh Figur 6 i Energiläget Industrins energianvändning per bransch, , uttryckt i TWh Figur 7 i Energiläget Industrins elanvändning per bransch, , uttryckt i TWh Figur 8 i Energiläget Industrins specifika oljeanvändning, , i 2005 års priser, uttryckt i kwh per krona förädlingsvärde 13 Industrins specifika elanvändning, , i 2005 års priser, uttryckt i kwh per krona förädlingsvärde 14 Slutlig energianvändning i transportsektorn inklusive utrikes transporter, , uttryckt i TWh Figur 10 i Energiläget Slutlig användning av förnybara drivmedel, , uttryckt i TWh Figur 11 i Energiläget Energimarknader 16 Skattetabell - Allmänna energi- och miljöskatter från 1 januari Energi- och miljöskatter för industri, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk från 1 januari Sveriges elanvändning per sektor, , uttryckt i TWh 19 Sveriges elproduktion per kraftslag, , uttryckt i TWh Figur 18 i Energiläget Sveriges nettoimport (+) och nettoexport (-) av el, , uttryckt i TWh Figur 19 i Energiläget Insatt bränsle för elproduktion (exklusive kärnbränsle), , uttryckt i GWh 22 Vindkraftens utveckling, , antal verk, installerad effekt och elproduktion 23 Installerad elproduktionskapacitet i Sverige per kraftslag, , uttryckt i MW Figur 17 i Energiläget Användning av fjärrvärme, , uttryckt i TWh Figur 21 i Energiläget Tillförd energi i fjärrvärme, , uttryckt i TWh Figur 22 i Energiläget Levererad fjärrkyla, , uttryckt i GWh Figur 23 i Energiläget Användning av naturgas i Sverige fördelat på sektorer, , uttryckt i TWh 28 Fasta priser naturgas, , uttryckt i USD/Mbtu 29 Löpande nominella och reala priser på lätt råolja, , uttryckt i USD per fat Figur 14 i Energiläget Användning av oljeprodukter i Sverige, inklusive utrikes sjö- och luftfart, , uttryckt i miljoner m3 31 Nettoimport (+) och nettoexport (-) av raffinaderiprodukter, , uttryckt i miljoner ton 32 Den svenska importen av råolja fördelad på ursprungsländer, , uttryckt i miljoner ton 33 Kolpriser i Europa, USA och Japan , uttryckt i dollar/ton 34 Användning av energikol i Sverige, , uttryckt i 1000 ton Figur 16 i Energiläget Användning av biobränslen, torv och avfall i industrin, , uttryckt i TWh 36 Användning av biobränslen, torv och avfall i fjärrvärmeverk, , uttryckt i TWh 37 Prisutveckling för trädbränslen och torv, värmeverk, uttryckt i kr/mwh, löpande priser Figur 12 i Energiläget Tillförsel av pellets till den svenska marknaden, , uttryckt i TWh 39 Import av odenaturerad och denaturerad etanol, år 2011, fördelat per land, uttryckt i m3 40 Etanol; råvarornas andel, ursprungslandsfördelning och hållbar mängd år Etanol- och biodieselpris på den europeiska marknaden, augusti 2010-juli 2012, uttryckt i euro per 100 liter Figur 13 i Energiläget Energiprisernas utveckling inom sektorn bostäder och service uttryckt i öre/kwh Figur 2 i Energiläget Reala energipriser för industrin i Sverige inklusive energiskatter, , uttryckt i öre/kwh Figur 5 i Energiläget Reala årsmedelpriser för drivmedel i Sverige inklusive energiskatter men exklusive moms, , uttryckt i kr/liter Figur 9 i Energiläget 2012 Energiläget i världen 45 Regional energianvändning per energislag i världen, 1990 och 2008, uttryckt i kwh/invånare 46 Världens energianvändning per sektor, , uttryckt i TWh 47 Global tillförsel av energi, , uttryckt i TWh 48 Global tillförsel av olja, gas och kol, 2010, fördelat per region, uttryckt i ton, TWh och procent 49 Global tillförsel av förnybar energi, , uttryckt i TWh 50 Elproduktion i världen efter produktionsslag, , uttryckt i TWh 51 Elproduktion fördelat på kraftslag år 2009, uttryckt i kwh/invånare Miljöläget 52 Koldioxidutsläpp totalt, per invånare samt per BNP år 2007 jämfört med 1990 års nivå i EU samt i OECD-länderna 53 Utsläpp av koldioxid i Sverige 1980, , uttryckt i 1000 ton 54 Utsläpp av svaveldioxid i Sverige, , uttryckt i 1000 ton 55 Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO2) i Sverige, , uttryckt i 1000 ton Energimått och omräkningsfaktorer 56 Prefix som används före energienheter Tabell 3 i Energiläget Omvandlingsfaktorer mellan energienheter Tabell 4 i Energiläget Omräkningsfaktorer för effektiva värmevärden Tabell 5 i Energiläget 2012

2 1. Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), , uttryckt i TWh År Biokraft Vattenkraft Vindkraft ,2 1,0 0, ,7 2,0 0, ,9 1,8 0, ,6 2,0 1, ,0 2,2 1, ,6 2,6 2, ,8 2,4 2, ,2 2,6 3, ,3 2,7 6,1 Källa: Energimyndigheten. 2. Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent Figur 1 i Energiläget 2012 Andel förnybar År energianvändning Källa: Energimyndigheten och Eurostat. Anm. Beräkningar enligt förnybartdirektivet. Underlagsdata för skiljer sig från tidigare år.

3 Tabell 3: Energitillförsel och energianvändning i Sverige år 2010, uttryckt i TWh Tillförsel Total tillförd energi TWh Råolja och oljeprodukter 190 Naturgas, stadsgas 18 Kol och koks 26 Total slutlig användning, sektorsvis Biobränslen, torv, avfall 135 Industri TWh Värmepump 1 5 El 53 Vattenkraft 68 Fjärrvärme 5 Kärnkraft Oljeprodukter 15 Vindkraft 4 Naturgas, stadsgas 4 Import-export el 3 2 Kol, koks 16 Totalt 614 Biobränslen, torv 55 Totalt 148 Användning Förluster och användning för icke energi ändamål Transporter Utrikes flyg 8 El 2 Utrikes sjöfart 23 Oljeprodukter 83 Icke energi ändamål 32 Naturgas 0,4 Omvandlings- och distributionsförluster 46 Förnybart 5 Omvandlingsförluster i kärnkraft 110 Totalt 90,40 Totalt 219 Bostäder och service Total slutlig användning uppdelat på energibärare El 75 Oljeprodukter 112 Fjärrvärme 49 Naturgas, stadsgas 7 Oljeprodukter 15 Kol, koks 16 Naturgas, stadsgas 2 Biobränsle, torv, avfall 75 Biobränslen 15 El 130 Totalt 156 Fjärrvärme 54 Totalt 395 Total slutlig användning i sektorer 395 Total slutlig användning, förluster och icke energiändamål 614 Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. 1 Värmepumpar avser stora värmepumpar i energisektorn. 2 Kärnkraft redovisas brutto, dvs. som tillförd kärnbränsleenergi enligt FN/ECE:s riktlinjer. 3 Nettoimport av el räknas som tillförsel.

4 Tabell 4: Sveriges totala energianvändning, , uttryckt i TWh Utrikes Inrikes Bostäder och Omvandlingsoch distributionsförluster, exkl. Förluster i transporter och användning för icke energiändamål Total År Industri transporter 1 service kärnkraft kärnkraften 2 3 användning Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. 1 Fram till år 1989 inkluderas utrikes flyg i posten. 2 Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften. 3 Från år 1990 ingår utrikes flyg i posten.

5 Tabell 5: Sveriges totala energitillförsel exklusive nettoelexport, , uttryckt i TWh Råolja och oljeprodukter Biobränslen, torv Värmepumpar i fjärrvärmeverk Vattenkraft, brutto 1 Elimport minus elexport Total tillförd energi Naturgas, Kol och Kärnkraft, År stadsgas koks brutto 2 Vindkraft , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,2-2, , , ,3-10, , , ,4-7, , , ,5 4, , , ,5-7, , , ,6 5, , , ,6 12, , , ,9-2, , , ,9-7, , , ,0 6, , , ,4 1, , , ,0-2, , , ,5 4, , , ,5 2,1 614 Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. 1 Inklusive vindkraft fram till Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften.

6 Tabell 6: Sveriges totala energianvändning med energiomvandlingssektorns förluster fördelade på slutanvändarna, , uttryckt i TWh År Industri Inrikes transporter 1 Bostäder och service Utrikes transporter och användning för icke-energiändamål 2 Total användning Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. 1 Fram till 1989 inkluderas utrikes flyg i posten. 2 Från 1990 ingår utrikes flyg i posten.

7 Tabell 7: Elanvändning inom sektorn bostäder och service, , uttryckt i TWh, normalårskorrigerad Figur 4 i Energiläget 2012 År Elvärme Hushållsel Driftel Totalt ,7 9,2 8,4 22, ,5 9,8 9,5 24, ,4 10,6 10,3 27, ,3 11,1 10,8 29, ,6 10,5 10,4 28, ,3 11,5 11,7 32, ,1 12,3 12,8 37, ,3 12,6 13,4 39, ,5 12,9 14,1 41, ,1 13,5 14,7 44, ,0 13,6 14,9 42, ,6 13,5 16,5 44, ,3 13,7 17,6 48, ,5 13,6 18,3 52, ,0 14,3 18,1 55, ,4 15,0 22,4 60, ,8 15,8 21,4 63, ,6 16,4 21,0 64, ,0 16,9 21,4 65, ,4 17,6 22,7 66, ,0 17,9 21,3 68, ,6 18,7 23,8 70, ,2 18,7 22,8 69, ,5 19,0 23,9 70, ,9 18,3 25,9 71, ,6 19,7 25,4 70, ,3 19,3 25,0 70, ,8 18,6 24,9 70, ,9 19,4 26,7 70, ,8 16,9 30,7 70, ,4 17,7 30,7 71, ,1 19,2 31,8 74, ,9 19,6 31,1 73, ,3 20,1 30,2 72, ,4 19,5 30,0 72, ,6 19,7 32,0 73, ,3 19,5 30,4 72, ,2 19,3 32,4 71, ,0 19,3 33,4 71, ,4 20,7 32,2 70, ,6 20,7 34,2 74,5 Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. Normalårskorrigering enligt Energimyndighetens metod.

8 Tabell 8: Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder och service, , uttryckt i TWh Figur 3 i Energiläget 2012 Totalt, År Oljeprodukter El Fjärrvärme Biobränslen, torv Övriga bränslen Totalt normalårskorrigerat ,6 21,9 12,1 12,1-164,8 157, ,9 24,3 12,8 8,8-158,7 163, ,2 26,7 14,0 7,6-157,5 163, ,4 28,4 15,1 6,7-163,6 159, ,2 28,2 14,6 6,8-139,8 157, ,4 31,7 16,6 6,0-151,8 162, ,6 35,9 20,0 6,3-165,8 159, ,4 38,1 21,3 6,9-162,8 165, ,5 40,1 22,9 7,8-166,3 163, ,0 42,5 24,1 8,8-174,4 165, ,3 43,0 24,7 9,8-164,8 161, ,1 44,8 25,4 11,6-161,9 159, ,6 48,2 25,6 11,3-153,7 157, ,7 51,2 26,1 10,4 0,9 145,4 151, ,6 54,4 27,3 11,9 0,9 145,1 149, ,4 62,9 33,9 13,8 1,0 161,0 151, ,5 63,5 33,0 13,2 1,2 155,4 153, ,0 65,8 35,3 12,1 1,5 162,7 155, ,0 64,5 32,2 11,5 1,6 154,7 157, ,5 63,9 29,9 11,0 1,7 148,0 160, ,1 65,0 30,7 11,2 1,8 149,8 162, ,4 68,9 34,3 11,2 1,8 156,6 161, ,8 67,8 34,1 11,2 1,7 152,6 159, ,0 69,4 36,4 11,2 1,7 156,7 160, ,9 70,2 36,6 10,5 1,7 156,9 160, ,2 70,4 37,1 11,3 1,8 156,9 157, ,7 71,6 41,0 11,6 1,9 162,9 159, ,4 69,6 37,6 11,0 1,9 153,5 156, ,1 69,9 39,0 10,8 2,0 153,8 157, ,4 69,1 39,3 10,2 2,0 151,0 156, ,0 69,0 37,3 10,3 1,9 148,5 160, ,2 73,1 40,6 10,8 2,0 154,7 158, ,3 72,5 41,1 11,3 2,1 153,3 158, ,4 72,1 42,1 12,8 2,2 153,7 156, ,2 72,0 42,0 12,6 2,2 151,0 154, ,0 72,3 42,5 13,5 2,2 148,5 152, ,1 70,6 42,0 12,7 2,3 143,7 150, ,9 69,9 42,4 13,9 2,3 143,4 152, ,8 69,5 42,5 14,3 1,7 141,9 152, ,2 71,2 42,8 16,2 2,1 145,5 150, ,6 74,6 49,2 15,3 2,5 156,2 147, ,1 70,9 44,8 16,9 2,0 146,6 157,1 Källa: Energimyndigheten och SCB.

9 Tabell 9: Slutlig energianvändning inom industrisektorn, , uttryckt i TWh Figur 6 i Energiläget 2012 Oljeprodukter Naturgas och Biobränslen, Produktionsindex År stadsgas El Fjärrvärme torv Kol och koks Totalt 2000= ,2-33,1-32,7 14,2 154, ,2-33,9-31,3 14,7 151, ,6-35,4-32,4 14,0 155, ,5-38,5 0,8 34,2 16,0 164, ,7-39,2 1,1 35,6 17,4 163, ,6-37,9 1,3 36,2 18,9 159, ,3-39,2 1,7 34,6 17,3 159, ,6-37,7 1,9 32,2 13,9 148, ,4-38,5 2,2 34,7 14,8 150, ,3-40,5 2,3 35,9 16,6 155, ,8-39,8 3,1 35,2 14,8 147, ,8-39,9 3,0 34,5 12,4 137, ,8-39,1 2,7 32,3 12,8 127, ,8 0,1 42,1 2,5 37,0 13,6 129, ,8 0,1 45,7 2,6 40,3 14,8 135, ,9 0,8 48,0 3,4 40,8 15,6 139, ,7 1,7 47,9 3,6 40,9 15,5 138, ,0 2,0 51,0 4,0 41,9 15,2 141, ,0 2,3 52,9 4,0 43,4 16,0 142, ,2 2,8 53,4 3,3 43,3 16,3 141, ,8 3,2 53,0 3,6 42,8 16,9 140, ,2 3,0 50,7 3,6 44,4 15,1 135, ,4 3,1 49,7 3,4 44,3 14,5 132, ,0 2,8 49,4 3,8 45,7 14,7 135, ,7 2,8 49,8 3,9 46,6 15,1 139, ,9 2,9 51,3 4,0 49,1 15,8 146, ,3 3,1 51,5 4,4 48,7 16,0 147, ,8 3,2 52,7 4,3 51,5 15,3 152, ,1 3,2 53,9 4,2 51,8 15,0 152, ,0 3,6 54,5 4,1 52,2 14,6 153, ,6 3,4 56,9 4,0 51,7 15,6 153, ,2 3,8 56,2 4,5 50,6 16,7 152, ,0 3,6 55,7 4,6 53,9 17,2 153, ,3 4,3 54,5 4,4 55,3 17,1 156, ,8 4,4 55,4 4,7 55,4 17,3 156, ,4 4,3 55,9 4,4 55,2 16,4 153, ,1 4,5 56,6 4,4 58,1 16,1 156, ,9 4,5 57,1 4,5 54,7 16,6 153, ,0 3,7 55,6 4,1 53,9 15,6 148, ,3 3,5 49,7 4,4 52,4 9,7 132, ,7 3,8 53,4 5,2 54,9 16,2 148,3 127 Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. Det bränsle som används för el- och värmeproduktion inom industrin redovisas i el- och värmestatistiken.

10 Tabell 10: Industrins energianvändning per bransch, , uttryckt i TWh Figur 7 i Energiläget 2012 Massa- och År pappersindustri Järn- och stålverk Kemisk industri Verkstadsindustri Övriga branscher Industrin totalt ,5 17,9 9,4 11,9 39,5 140, ,8 16,1 8,6 11,0 37,5 135, ,2 16,5 7,7 10,0 37,0 132, ,1 17,0 7,8 10,0 36,4 135, ,0 18,2 8,4 10,6 36,6 139, ,3 19,5 8,1 11,2 38,9 146, ,1 20,1 9,6 11,8 38,3 147, ,6 20,4 8,3 11,7 38,7 152, ,5 19,8 8,5 11,1 39,2 152, ,2 19,7 10,4 11,6 37,0 153, ,5 20,6 10,3 10,9 34,8 153, ,5 22,2 10,9 11,4 33,1 152, ,9 22,2 11,1 11,0 31,7 153, ,2 22,7 11,0 10,7 31,2 156, ,4 23,5 11,7 10,2 31,0 156, ,3 22,0 11,6 10,2 32,4 153, ,6 21,6 10,1 10,3 32,1 151, ,5 22,7 9,9 9,6 32,6 153, ,2 21,0 8,9 9,5 32,4 148, ,6 13,6 8,3 8,0 29,4 132, ,6 21,2 9,0 8,9 32,7 148,3 Källa: Energimyndigheten och SCB. Tabell 11: Industrins elanvändning per bransch, , uttryckt i TWh Figur 8 i Energiläget 2012 Massa- och År pappersindustri Järn- och stålverk Kemisk industri Verkstadsindustri Övriga branscher Industrin totalt ,7 4,3 6,5 7,3 15,2 53, ,1 4,8 5,7 6,7 14,4 50, ,8 4,7 5,4 6,0 14,7 49, ,8 4,7 5,4 5,9 14,5 49, ,1 5,0 5,6 6,3 13,8 49, ,1 5,3 5,5 6,9 14,4 51, ,0 4,9 5,6 7,2 14,7 51, ,8 5,1 5,3 7,1 15,3 52, ,7 4,9 5,5 6,8 15,9 53, ,5 4,9 6,2 7,5 14,4 54, ,6 5,3 6,7 7,5 13,8 56, ,7 5,0 7,0 7,7 14,0 56, ,7 4,9 7,0 7,4 13,6 55, ,6 4,6 7,1 7,1 13,2 54, ,1 5,4 7,1 7,0 12,9 55, ,5 5,3 7,3 7,0 12,8 55, ,1 5,2 6,5 7,1 13,8 56, ,2 5,2 6,3 6,7 14,8 57, ,8 5,0 6,2 6,5 14,1 55, ,3 3,7 5,7 5,4 12,6 49, ,7 4,5 6,2 5,7 14,3 53,4 Källa: Energimyndigheten och SCB.

11 Tabell 12: Industrins specifika oljeanvändning, , i 2005 års priser, uttryckt i kwh per krona förädlingsvärde År Massa- och pappersindustri Järn- och stålverk Kemisk industri Verkstadsindustri Industrin totalt ,07 1,21 0,31 0,19 0, ,99 1,18 0,27 0,18 0, ,97 1,25 0,25 0,19 0, ,92 1,24 0,22 0,18 0, ,79 1,12 0,20 0,14 0, ,76 1,17 0,20 0,15 0, ,77 1,10 0,21 0,16 0, ,77 1,12 0,22 0,16 0, ,72 1,04 0,21 0,17 0, ,66 0,87 0,21 0,15 0, ,57 0,69 0,19 0,13 0, ,51 0,59 0,18 0,12 0, ,42 0,50 0,16 0,11 0, ,27 0,45 0,14 0,09 0, ,24 0,38 0,12 0,07 0, ,24 0,40 0,11 0,07 0, ,24 0,39 0,07 0,07 0, ,19 0,38 0,06 0,06 0, ,15 0,36 0,05 0,05 0, ,14 0,33 0,05 0,05 0, ,13 0,29 0,04 0,04 0, ,10 0,27 0,04 0,04 0, ,09 0,26 0,04 0,04 0, ,10 0,23 0,04 0,04 0, ,14 0,23 0,04 0,04 0, ,16 0,21 0,04 0,03 0, ,20 0,23 0,04 0,03 0, ,16 0,19 0,03 0,02 0, ,15 0,23 0,03 0,02 0, ,14 0,21 0,02 0,02 0, ,13 0,19 0,03 0,01 0, ,13 0,19 0,02 0,01 0, ,13 0,19 0,02 0,01 0, ,14 0,21 0,03 0,01 0, ,13 0,19 0,02 0,01 0, ,14 0,19 0,02 0,01 0, ,13 0,18 0,01 0,01 0, ,11 0,17 0,02 0,01 0, ,10 0,18 0,01 0,00 0, ,09 0,19 0,01 0,01 0, ,08 0,18 0,01 0,01 0,03 Källa: Energimyndigheten och SCB.

12 Tabell 13: Industrins specifika elanvändning, , i 2005 års priser, uttryckt i kwh per krona förädlingsvärde År Massa- och pappersindustri Järn- och stålverk Kemisk industri Verkstadsindustri Industrin totalt ,45 0,67 0,30 0,08 0, ,45 0,67 0,28 0,08 0, ,47 0,68 0,26 0,08 0, ,47 0,66 0,25 0,08 0, ,44 0,61 0,25 0,08 0, ,53 0,66 0,27 0,07 0, ,49 0,69 0,26 0,08 0, ,50 0,69 0,26 0,09 0, ,50 0,64 0,25 0,09 0, ,49 0,57 0,25 0,09 0, ,46 0,51 0,22 0,09 0, ,50 0,54 0,22 0,09 0, ,47 0,52 0,22 0,09 0, ,45 0,52 0,24 0,09 0, ,49 0,49 0,24 0,09 0, ,50 0,53 0,24 0,09 0, ,48 0,52 0,25 0,09 0, ,48 0,50 0,24 0,10 0, ,49 0,48 0,24 0,10 0, ,52 0,45 0,24 0,10 0, ,52 0,41 0,23 0,10 0, ,51 0,38 0,20 0,10 0, ,49 0,36 0,19 0,11 0, ,48 0,32 0,16 0,11 0, ,47 0,29 0,15 0,09 0, ,52 0,29 0,16 0,08 0, ,53 0,30 0,14 0,07 0, ,53 0,26 0,14 0,06 0, ,55 0,30 0,13 0,06 0, ,53 0,27 0,12 0,05 0, ,53 0,28 0,11 0,04 0, ,53 0,27 0,11 0,05 0, ,50 0,24 0,10 0,04 0, ,46 0,24 0,10 0,04 0, ,46 0,24 0,10 0,03 0, ,50 0,25 0,09 0,03 0, ,48 0,22 0,09 0,03 0, ,51 0,22 0,09 0,03 0, ,49 0,24 0,10 0,03 0, ,50 0,24 0,09 0,03 0, ,44 0,24 0,09 0,03 0,11 Källa: Energimyndigheten och SCB

13 Tabell 14: Slutlig energianvändning i transportsektorn, , inklusive utrikes transporter, uttryckt i TWh Figur 10 i Energiläget 2012 Naturgas År Bensin Diesel/ Eo1 El Bunkerolja Eo 2 5 Flygbränsle inklusive gasol Förnybara drivmedel 1 Totalt ,0 14,3 2,1 13,9 1,0 6, , ,7 14,0 1,9 13,7 0,5 5, , ,1 14,3 2,0 14,6 0,2 6, , ,1 15,1 2,1 13,3 0,3 7, , ,2 15,3 2,1 14,2 0,3 6, , ,2 15,7 2,0 13,0 0,3 6, , ,4 17,8 2,1 14,8 0,4 6, , ,0 18,6 2,1 13,1 0,3 6, , ,1 18,1 2,2 12,8 0,3 6, , ,9 18,8 2,3 10,3 0,4 6, , ,4 17,2 2,3 10,0 0,7 6, , ,8 16,7 2,3 7,6 0,5 6, , ,1 16,5 2,3 6,5 0,6 7, , ,8 19,2 2,4 6,5 1,1 6,3 0,1-77, ,5 20,2 2,5 6,1 1,6 6,7 0,1-80, ,9 20,8 2,6 6,6 1,8 6,4 0,1-82, ,1 20,9 2,6 7,6 1,7 7,6 0,1-86, ,9 21,5 2,6 9,3 1,2 8,0 0,1-90, ,7 22,7 2,6 7,8 1,1 8,9 0,1-92, ,5 21,4 2,5 8,0 1,1 9,9 0,0-94, ,8 21,2 2,5 7,9 0,7 10,3 0,0-91, ,8 19,6 2,4 9,4 0,6 9,0 0,0-90, ,9 19,0 2,5 10,7 0,5 9,5 0,0-93, ,4 19,1 2,3 10,7 0,3 9,7 0,0-90, ,0 20,2 2,5 12,6 0,2 9,8 0,0-94, ,9 20,8 2,7 12,4 0,2 9,9 0,0-95, ,3 21,2 3,1 13,1 0,1 9,8 0,0-96, ,3 21,6 3,0 15,6 0,4 10,1 0,1-99, ,0 26,5 2,8 17,8 0,4 9,6 0,0-104, ,2 27,0 3,0 17,4 0,4 9,7 0,0 0,1 104, ,5 26,1 3,2 16,9 0,4 10,8 0,1 0,3 104, ,4 26,6 2,9 16,2 0,5 10,2 0,1 0,3 105, ,9 30,3 2,9 14,3 0,5 9,3 0,1 0,6 106, ,6 31,6 2,8 19,2 0,8 9,0 0,2 1,0 113, ,1 34,6 3,0 22,5 0,8 10,0 0,2 1,7 119, ,5 36,4 2,8 23,0 0,8 10,3 0,2 1,9 122, ,2 37,1 2,9 24,7 0,6 10,6 0,3 2,7 124, ,5 38,7 2,9 24,6 0,5 11,3 0,3 3,6 126, ,8 39,2 2,7 24,2 0,4 11,6 0,3 4,4 124, ,2 37,3 2,4 25,2 1,0 10,6 0,3 4,6 122, ,6 40,4 2,4 23,3 1,7 10,3 0,4 5,0 122,1 Källa: Energimyndigheten, SCB och Energigas Sverige. Anm. 1 År 1999 redovisas enbart etanol, resterande år ingår etanol, FAME och biogas.

14 Tabell 15: Slutlig användning av förnybara drivmedel, , uttryckt i TWh Figur 11 i Energiläget År Etanol Biogas Biodiesel Totalt ,2 0,0 0,1 0, ,2 0,1 0,0 0, ,5 0,1 0,0 0, ,9 0,1 0,1 1, ,5 0,1 0,1 1, ,7 0,2 0,1 1, ,9 0,2 0,6 2, ,1 0,3 1,2 3, ,5 0,3 1,5 4, ,3 0,4 1,9 4, ,4 0,6 2,1 5, ,5 0,7 3,1 6,3 Källa: Energimyndigheten, SCB och Energigas Sverige.

15 Tabell 16: Skattetabell: Allmänna energi- och miljöskatter från 1 januari 2012 Bränslen Energiskatt CO2-skatt Svavelskatt Total skatt katt öre/kwh Eldningsolja ,3 Eldningsolja Kol, kr/ton ( ,9 Gasol, kr/ton ,7 Naturgas, kr ,3 Råtallolja, kr Torv, kr/ton, ,8 Hushållsavfa Drivmedel Bensin, blyfr 3,14 2,51-5,65 62,5 Diesel, miljö 1,57 3,1-4,67 46,8 Naturgas/me - 1,62-1,62 14,7 Elanvändning El, norra Sve 19, ,2 19,2 El, övriga Sve Elanvändnin 0, ,5 0,5 Anm. Utöver skatterna tillkommer moms med 25 % (avdragsgill för företag och industri). Källa: Skatteverket, Energimyndighetens bearbetning

16 Tabell 17: Energi- och miljöskatter för industri, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk från 1 jan Energiskatt CO2-skatt Svavelskatt Total skatt Skatt öre/kwh Eldningsolja ,8 Eldningsolja ,1 Kol, kr/ton ,2 Gasol, kr/ton ,1 Naturgas, kr ,8 Råtallolja, kr ,0 Torv, kr/ton, ,8 Hushållsavfa Källa: Skatteverket, Energimyndighetens bearbetning

17 nuari 2012

18 Tabell 18: Sveriges elanvändning per sektor, , uttryckt i TWh År Industri Transporter Bostäder och service Fjärrvärme, raffinaderier 1 Distributionsförluster Total användning, netto ,0 2,1 22,0 0,6 5,8 63, ,9 1,9 24,3 0,6 6,3 67, ,5 2,0 26,7 0,7 6,9 71, ,5 2,1 28,4 0,8 7,7 77, ,2 2,1 28,2 0,7 6,6 76, ,0 2,0 31,7 0,8 7,4 79, ,2 2,1 35,9 1,0 8,3 86, ,7 2,1 38,1 1,1 7,1 86, ,5 2,2 40,1 1,1 8,0 89, ,5 2,3 42,5 1,2 7,9 94, ,8 2,3 43,0 1,3 8,2 94, ,8 2,3 44,8 2,0 8,6 97, ,1 2,3 48,2 2,8 7,7 100, ,1 2,4 51,2 5,7 9,2 110, ,7 2,5 54,4 7,3 10,1 120, ,0 2,6 62,9 6,4 10,9 130, ,9 2,6 63,5 5,3 9,7 129, ,0 2,6 65,8 7,8 10,2 137, ,9 2,6 64,5 9,0 9,6 138, ,4 2,5 63,9 9,1 9,4 138, ,0 2,5 65,0 10,3 9,1 139, ,7 2,4 68,9 10,3 8,8 141, ,7 2,5 67,8 10,0 9,7 139, ,4 2,3 69,4 9,5 10,0 140, ,8 2,5 70,2 7,2 9,0 138, ,3 2,7 70,4 7,8 10,1 142, ,5 3,1 71,6 6,3 10,2 142, ,7 3,0 69,6 6,8 10,7 142, ,9 2,8 69,9 6,6 10,9 144, ,5 3,0 69,1 6,3 10,6 143, ,9 3,2 69,0 6,5 11,1 146, ,2 2,9 73,1 6,3 11,9 150, ,7 2,9 72,5 5,7 11,8 148, ,5 2,8 72,1 5,1 10,6 145, ,4 3,0 72,0 5,1 11,3 146, ,9 2,8 72,3 4,7 11,3 147, ,6 2,9 70,6 4,5 10,9 145, ,1 2,9 69,9 5,0 11,4 146, ,6 2,7 69,5 4,7 9,3 141, ,7 2,4 70,3 4,6 10,6 137, ,4 2,4 74,6 5,5 11,8 147, ,1 3,1 70,9 3,1 10,2 139,3 Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. 1 Inkluderar gasverk.

19 Tabell 19 och 20: Sveriges elproduktion per kraftslag; Sveriges nettoimport (+) och nettoexport (-) av el, , uttryckt i TWh Figur 18 och 19 i Energiläget 2012 År Vattenkraft och vindkraft 1 Vindkraft (fr.o.m. 1997) Kärnkraft Industriellt mottryck Kraftvärme Kondenskraft Gasturbiner Total nettoproduktion Import minus export ,9-0,0 3,1 2,4 12,0 0,7 59,1 4, ,4-0,1 2,8 2,4 8,4 0,0 65,1 1, ,1-1,4 3,0 2,5 10,0 0,1 70,1 1, ,2-2,0 3,6 2,7 8,9 0,1 76,5 1, ,6-1,9 3,8 3,1 8,1 0,0 73,5 3, ,0-11,4 3,3 3,3 3,5 0,1 78,6 1, ,2-15,2 3,3 3,9 7,3 0,1 84,0 2, ,8-19,0 3,4 4,6 7,5 0,1 87,4-1, ,1-22,7 4,0 5,2 1,1 0,1 90,2-0, ,3-20,1 4,3 5,0 2,6 0,2 92,5 1, ,0-25,3 4,0 5,6 0,9 0,2 94,0 0, ,8-36,0 2,6 2,2 0,3 0,1 100,0-2, ,1-37,3 2,4 2,6 0,2 0,1 96,7 3, ,6-39,1 2,4 1,5 0,1 0,1 105,7 4, ,9-48,5 2,5 1,7 0,0 0,0 119,6 0, ,8-55,8 2,4 3,7 0,5 0,0 132,3-1, ,9-66,9 2,8 3,6 0,4 0,0 133,7-4, ,7-64,3 2,8 3,4 0,3 0,1 141,5-4, ,8-66,3 2,9 2,9 0,2 0,1 141,1-2, ,8-62,7 2,8 2,4 0,0 0,1 138,9-0, ,4-65,2 2,6 2,4 0,0 0,0 141,7-1, ,3-73,5 2,9 3,7 0,0 0,1 142,4-1, ,3-60,8 3,1 4,3 0,3 0,1 141,8-2, ,6-58,8 3,5 5,0 0,2 0,1 141,2-0, ,3-70,1 3,8 5,9 0,2 0,1 138,5 0, ,3-67,0 3,8 5,8 0,1 0,1 144,1-1, ,2-71,4 4,0 7,1 2,8 0,0 136,6 6, ,2 0,2 66,9 4,2 5,6 0,2 0,0 145,3-2, ,8 0,3 70,5 4,0 6,0 0,0 0,0 154,7-10, ,9 0,4 70,2 3,9 5,6 0,0 0,0 151,0-7, ,8 0,5 54,8 4,2 4,7 0,0 0,0 142,0 4, ,4 0,5 69,2 3,9 5,6 0,0 0,0 157,7-7, ,8 0,6 65,6 4,6 6,3 0,4 0,0 143,2 5, ,0 0,6 65,5 4,7 7,9 0,5 0,1 132,3 12, ,1 0,9 75,0 4,6 8,3 0,0 0,0 148,9-2, ,1 0,9 69,5 4,6 7,3 0,1 0,0 154,5-7, ,1 1,0 65,0 5,0 7,3 0,0 0,0 139,4 6, ,6 1,4 64,3 5,7 7,8 0,1 0,0 144,9 1, ,3 2,0 61,3 6,1 8,0 0,1 0,0 143,8-2, ,6 2,5 50,0 5,9 9,9 0,1 0,0 133,0 4, ,1 3,5 55,6 6,4 12,5 0,3 0,0 145,5 2, ,8 6,1 58,0 5,9 10,4 0,3 0,0 146,5-7,2 Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. 1 Vattenkraft och vindkraft samredovisas till och med 1996, därefter särredovisas vindkraften i en egen serie.

20 Tabell 21: Insatt bränsle för elproduktion (exklusive kärnbränsle), , uttryckt i GWh År Olja Gasol Naturgas Biobränslen Kol inklusive koksoch masugnsgas Totalt Källa: Energimyndigheten och SCB.

21 Tabell 22: Vindkraftens utveckling, , antal verk, installerad effekt och elproduktion År Antal verk (st) Installerad effekt (MW) Elproduktion (GWh) Källa: Elforsk och Energimyndigheten.

22 Tabell 23: Installerad elproduktionskapacitet i Sverige per kraftslag, , uttryckt i MW Figur 17 i Energiläget 2012 Industriellt År Vattenkraft Kärnkraft Kondens Kraftvärme mottryck Gasturbiner Vindkraft Källa: Svensk Energi.

23 Tabell 24: Användning av fjärrvärme, , uttryckt i TWh Figur 21 i Energiläget 2012 År Industri Bostäder och service Slutlig användning Förluster Total användning ,1 12,1 2,4 14, ,8 12,8 3,1 15, ,0 14,0 3,4 17, ,8 15,1 15,9 3,9 19, ,1 14,6 15,7 4,2 19, ,3 16,6 17,9 4,3 22, ,7 20,0 21,7 5,6 27, ,9 21,3 23,2 5,4 28, ,2 22,9 25,1 5,9 31, ,3 24,1 26,4 6,2 32, ,1 24,7 27,8 6,7 34, ,0 25,4 28,4 7,6 36, ,7 25,6 28,3 7,7 36, ,5 26,1 28,6 6,6 35, ,6 27,3 29,9 7,0 36, ,4 33,9 37,3 8,3 45, ,6 33,0 36,6 8,5 45, ,0 35,3 39,3 8,3 47, ,0 32,2 36,1 8,1 44, ,3 29,9 33,3 7,1 40, ,6 30,7 34,3 6,8 41, ,6 34,3 37,9 6,9 44, ,4 34,1 37,5 6,9 44, ,8 36,4 40,2 6,4 46, ,9 36,6 40,5 7,2 47, ,0 37,1 41,2 7,7 48, ,4 41,0 45,4 8,9 54, ,3 37,6 41,9 6,8 48, ,2 39,0 43,2 9,1 52, ,1 39,3 43,4 5,0 48, ,0 37,3 41,4 4,5 45, ,5 40,6 45,1 5,8 50, ,6 41,1 45,6 6,1 51, ,4 42,1 46,5 5,7 52, ,7 42,0 46,7 4,9 51, ,4 42,5 46,9 3,2 50, ,4 42,0 46,4 5,8 52, ,5 42,4 46,9 4,1 51, ,1 42,5 46,6 4,9 51, ,4 43,4 47,9 10,8 58, ,2 49,2 54,5 12,1 66, ,9 44,8 50,7 9,9 60,5 Källa: Energimyndigheten och SCB.

24 Tabell 25: Tillförd energi i fjärrvärme, , uttryckt i TWh Figur 22 i Energiläget 2012 År Olja Naturgas inklusive gasol Energikol inklusive hyttgas Biobränslen, avfall, torv Elpannor Värmepumpar Spillvärme Total tillförsel , , , , , , , ,3 0, , ,5-0,4 0,8 0, , ,6-0,4 0, , ,8-0,2 1 0,1-0,1 22, ,8-0 1,3 0,1-0,1 27, ,9-0,1 1,4 0,1-0,2 28, ,7-0,4 1,6 0-0, ,9-0,5 1,8 0,1-0,3 32, ,9-0,4 2,3 0,1-0,6 34, ,5-1,2 2,7 0,8-1, ,8-2,4 3,4 1,6 0,2 1,3 36, ,7 0,0 6,2 3,9 4,3 0,7 1,5 35, ,3 0,3 9,0 5,0 5,3 1,9 2,0 36, ,8 0,1 11,8 6,6 3,8 3,2 2,3 45, ,9 0,3 12,9 8,5 1,9 5,3 2,4 45, ,8 0,5 12,7 9,2 3,7 6,9 2,7 47, ,5 0,8 11,8 9,5 4,9 6,9 2,8 44, ,9 1,7 8,9 9,5 5,2 6,8 3,3 40, ,6 2,5 8,2 10,4 6,3 7,1 3,0 41, ,1 3,1 7,7 12,4 6,2 7,4 3,0 44, ,8 3,7 6,7 13,4 5,8 6,9 3,1 44, ,7 3,7 6,1 15,6 5,0 7,2 3,3 46, ,1 3,9 5,2 18,5 2,8 6,9 3,3 47, ,0 3,9 4,5 21,0 3,4 7,0 3,2 48, ,2 4,0 5,0 24,8 1,7 6,9 2,8 54, ,5 3,8 4,0 23,9 2,2 6,1 3,3 48, ,8 4,1 3,5 24,9 1,7 7,4 3,9 52, ,7 3,4 2,8 23,6 1,5 7,5 4,8 48, ,9 2,5 2,4 23,8 2,1 7,5 4,6 45, ,1 3,2 2,0 27,4 1,7 7,6 4,9 50, ,4 3,3 2,1 28,6 1,3 7,7 4,3 51, ,8 3,3 2,1 29,7 0,5 6,6 5,3 52, ,7 2,8 3,6 28,1 0,4 6,7 6,4 51, ,2 2,4 3,2 29,4 0,3 6,2 5,4 50, ,4 2,4 3,9 30,7 0,2 5,9 5,7 52, ,0 2,2 3,0 32,3 0,3 5,8 5,4 51, ,3 2,1 2,9 34,5 0,2 5,7 4,9 51, ,4 5,0 2,8 39,9 0,2 5,2 3,1 58, ,7 6,8 3,0 42,1 0,1 5,5 4,5 66, ,6 3,0 2,8 43,1 0,1 5,3 3,8 60,5 Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. Torv samredovisas med biobränsle även om den egentligen inte betraktas som förnybar. Det bör noteras att utvecklingen de senaste två åren framförallt är en produkt av ovanligt kalla vintrar. Detta gäller särskilt för 2010.

25 Tabell till figur 26: Levererad fjärrkyla, , uttryckt i GWh Figur 23 i Energiläget 2012 Leverantör Fortum Värme AB Norrenergi AB Lunds Energi AB Göteborg Energi AB Mälarenergi AB Vattenfall Värme Tekniska Verken i Linköping AB Södertörns Fjärrvärme AB Öresunds-kraft AB Övriga Totalt Antal kunder (st.) Tätort Stockholm/ Nacka Solna/ Sundbyberg Lund Göteborg Västerås Uppsala Huddinge/ Linköping Botkyrka/ Salem Helsingborg Källa: Svensk Fjärrvärme.

26 Tabell 27: Användning av naturgas i Sverige fördelat på sektorer, , uttryckt i TWh År Bostäder och service Industri Icke energiändamål Transporter El, fjärrvärme, gasverk ,6 0,1 0,0 0, ,5 0,1 0,0 0, ,5 0,8 0,0 0, ,7 1,7 0,0 0, ,0 2,0 0,0 0, ,0 2,3 0,0 1, ,1 2,8 0,0 1, ,3 3,2 0,0 2, ,5 3,0 0,0 3, ,6 3,1 0,0 3, ,6 2,8 0,0 4, ,6 2,8 0,0 4, ,8 2,9 0,0 3, ,9 3,1 0,0 3, ,8 3,2 0,1 3, ,0 3,2 0,0 3, ,0 3,6 0,0 3, ,8 3,4 0,1 2, ,0 3,8 0,1 3, ,1 3,6 0,1 3, ,2 4,3 0,2 3, ,2 4,4 0,2 3, ,2 4,3 0,2 3, ,3 4,5 0,3 2, ,3 4,5 0,3 3, ,7 3,7 0,3 2, ,1 3,5 1,2 0,3 6, ,5 3,8 1,4 0,4 9,5 Källa: Energimyndigheten och SCB.

27

28 Tabell 28: Fasta priser naturgas, , uttryckt i USD/MBtu 1 (indexår 2005) År Genomsnitt till Europa Pris USA Import LNG till Japan ,65 0, ,76 0, ,74 0, ,92 0, ,93 0, ,44 0, ,51 1, ,35 1,48 5, ,71 1,46 4, ,70 1,70 5, ,54 2,09 7, ,03 2,60 7, ,01 3,33 8, ,62 3,60 7, ,33 3,77 7, ,23 3,60 7, ,55 2,41 5, ,95 1,89 3, ,52 1,80 3, ,25 1,82 3, ,92 1,76 3, ,23 1,54 4, ,62 1,81 3, ,71 2,15 3, ,48 1,95 3, ,53 1,60 3, ,72 2,62 3, ,80 2,54 3, ,60 2,24 3, ,34 2,49 3, ,32 4,82 5, ,78 4,66 5, ,62 3,98 5, ,33 6,09 5, ,40 6,07 5, ,33 8,92 5, ,29 6,58 6, ,88 6,43 7, ,45 7,56 10, ,97 3,61 8, ,34 3,88 9, ,55 3,25 11,91 Källa: Världsbanken Anm. 1 Mega British Thermal Unit.

29 Tabell 29: Löpande nominella och reala priser på lätt råolja, , uttryckt i USD per fat Figur 14 i Energiläget 2012 År Nominellt pris 1 Realt pris ,2 4, ,7 5, ,9 6, ,8 7, ,4 23, ,7 21, ,8 25, ,9 26, ,0 22, ,6 45, ,8 48, ,9 47, ,0 44, ,6 41, ,8 40, ,5 39, ,3 18, ,3 21, ,9 15, ,2 19, ,7 24, ,0 20, ,3 19, ,0 17, ,8 16, ,0 15, ,7 19, ,1 19, ,7 13, ,0 19, ,5 31, ,4 28, ,0 29, ,8 32, ,3 39, ,5 54, ,1 63, ,1 60, ,3 83, ,7 56, ,5 70, ,3 90,5 Källa: BP och Världsbanken. Anm. 1 ( ) avser Dubaiolja och (1976 ) avser Brentolja. 2 Globala reala priser deflateras med MUV-index från Världsbanken. Basår 2005.

30 Tabell 30: Användning av oljeprodukter i Sverige, inklusive utrikes sjö- och luftfart, , uttryckt i miljoner m 3 År Eldningsolja 2-5 Eldningsolja 1 Dieselolja Flygbränsle Bensin Totalt ,1 8,5 2,0 0,9 3,8 31, ,8 8,5 2,0 0,8 3,9 29, ,1 8,7 2,1 0,9 4,0 29, ,1 9,1 2,2 0,9 4,3 30, ,1 7,4 2,1 0,8 3,9 27, ,9 7,8 2,2 0,7 4,4 27, ,3 8,8 2,4 0,8 4,6 29, ,8 8,2 2,5 0,8 4,8 29, ,3 8,2 2,5 0,8 4,9 27, ,7 8,4 2,7 0,8 4,9 28, ,6 7,4 2,5 0,7 4,8 26, ,9 6,8 2,4 0,7 4,7 23, ,7 5,7 2,3 0,8 4,7 21, ,4 4,8 2,7 0,7 4,8 19, ,3 4,4 2,8 0,7 5,0 18, ,0 4,3 2,9 0,7 5,1 18, ,2 4,0 3,0 0,8 5,3 18, ,0 4,4 3,0 0,8 5,5 18, ,0 4,1 3,1 0,9 5,7 17, ,3 3,7 3,1 1,0 5,9 17, ,0 3,8 3,0 1,1 5,6 16, ,1 3,7 2,9 0,9 5,8 16, ,2 3,5 2,9 1,0 5,9 16, ,4 3,5 3,0 1,0 5,6 16, ,9 3,6 3,2 1,0 5,7 17, ,8 3,6 3,2 1,0 5,8 17, ,7 3,9 3,4 1,0 5,7 18, ,1 3,5 3,3 1,1 5,6 17, ,3 3,3 3,8 1,0 5,4 17, ,0 3,1 3,7 1,0 5,5 17, ,1 3,0 3,6 1,1 5,4 16, ,1 2,8 3,7 1,1 5,4 16, ,0 2,6 4,1 1,0 5,5 16, ,7 2,5 4,3 0,9 5,5 17, ,6 2,2 4,4 1,1 5,3 16, ,4 1,8 4,6 1,1 5,2 16, ,6 1,5 4,6 1,1 5,1 15, ,3 1,3 4,8 1,2 5,0 15, ,2 1,0 4,9 1,2 4,7 15, ,2 1,0 4,8 1,1 4,6 14, ,4 1,6 5,5 1,1 4,4 16,0 Källa: Energimyndigheten och SCB.

31 Tabell till figur 31 och 32: Nettoimport (+) och nettoexport (-) av raffinaderiprodukter; Den svenska importen av råolja fördelad på ursprungsländer, , uttryckt i miljoner ton Övriga Mellanösterländebritannien Övriga OPEC- Danmark, Norge, Stor- Total import av Olje-produkter År Saudiarabien Ryssland Övriga länder råolja (nettoimport) ,2 4,8 4,7 0,0-1,0 10,7 17, ,6 5,2 4,1 0,0-0,1 10,0 18, ,8 5,2 3,4 0,4-0,0 9,7 17, ,1 5,8 3,2 0,7-0,0 11,9 16, ,8 6,1 3,2 1,3-0,0 13,4 15, ,8 4,6 2,9 2,0-0,9 14,3 14, ,4 5,6 2,0 2,9-1,7 15,6 10, ,9 3,0 2,7 4,2-1,5 16,2 13, ,6 2,7 3,5 3,5-0,6 17,9 8, ,9 0,8 2,1 4,3-0,7 14,7 6, ,7 1,1 3,3 6,2-1,2 13,5 6, ,1 0,6 2,6 9,1-1,6 14,0 3, ,0 0,2 1,4 10,1-1,2 12,9 1, ,1 0,3 2,2 9,9-1,4 13,8 2, ,1 0,7 1,7 10,5-1,8 15,9 2, ,7 0,9 1,5 9,8-2,5 15,3 0, ,5 1,9 1,2 9,1-1,6 14,2 0, ,3 1,8 0,9 10,6-2,0 15,5-2, ,3 1,7 1,4 10,8-2,6 16,8-1, ,3 2,8 1,6 10,0-1,2 15,8-1, ,9 1,8 2,5 10,4-2,2 18,8-2, ,7 1,8 1,5 10,5-1,4 17,8-2, ,1 1,9 1,2 10,1-2,2 17,5-1, ,1 1,9 1,8 9,3-2,6 16,6-2, ,0 1,4 1,3 12,9-1,3 18,8-1, ,2 1,4 1,2 10,6-1,4 16,9-3, ,6 1,9 1,5 9,7 2,0 0,2 16,8-3, ,2 1,3 1,2 11,0 2,3 0,4 17,4-3, ,8 1,8 1,3 13,5 1,4 1,9 20,7-5, ,1 3,1 1,1 13,3 1,1 0,1 19,9-3, ,0 2,0 1,0 11,3 3,7 0,2 18,2-3, ,0 3,1 0,8 12,1 3,9 0,2 20,1-2, ,0 1,7 0,9 12,5 5,4 0,1 20,5-4, ,0 0,6 1,2 10,8 7,1 0,2 19,9-3, ,0 0,3 1,1 10,6 7,0 0,2 19,1-4, ,0 0,3 1,2 10,3 5,9 0,1 17,8-3, ,0 0,0 2,2 11,1 7,1 0,5 20,8-5, ,0 0,0 2,4 9,0 7,1 0,2 18,8-4, ,0 0,0 1,2 9,5 8,7 0,1 19,6-5, ,0 0,0 1,1 8,0 9,5 0,0 18,6-3,9 Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. Fram till och med 1997 inkluderas importen från Ryssland i "Övriga länder".

32 Tabell 33: Kolpriser i Europa, USA och Japan (dollar/ton) Europe USA Japan ,48 31,59 50, ,80 29,01 50, ,53 28,53 48, ,68 29,85 45, ,18 31,72 43, ,50 27,01 47, ,25 29,86 49, ,92 29,76 45, ,00 31,00 40, ,79 31,29 35, ,99 29,90 34, ,03 50,15 37, ,65 33,20 36, ,60 38,52 34, ,08 64,90 51, ,54 70,12 62, ,11 62,96 63, ,79 51,16 69, ,67 118,79 122, ,66 68,08 110, ,50 71,63 105, ,54 87,38 136,21 Källa: BP Statistical Review of World Energy 2012

33 Tabell 34: Användning av energikol i Sverige, , uttryckt i ton Figur 16 i Energiläget 2012 År Värmeverk Kraftvärmeverk Industri Handelsträdgård Totalt Källa: Energimyndigheten och SCB.

34 Tabell 35: Användning av biobränslen, torv och avfall i industrin, , uttryckt i TWh År Massaindustrins returlutar Massaindustrins övriga biprodukter Sågverksindustrins biprodukter Övriga branscher 1 Total biobränsleanvändning Biobränslen och torv för elproduktion Totalt ,0 4,6 4,8-35,4 0,7 36, ,6 6,8 4,1 0,2 36,7 0,8 37, ,4 6,3 4,1 0,3 33,1 1,0 33, ,2 6,3 5,2 0,3 37,0 2,0 38, ,7 6,5 5,3 1,7 40,3 2,6 42, ,6 7,1 5,7 1,4 40,8 2,2 43, ,6 6,7 6,1 1,6 40,9 2,2 43, ,8 6,7 6,3 1,0 41,9 2,2 44, ,0 7,3 6,3 0,8 43,4 2,3 45, ,7 7,5 6,5 0,7 43,3 2,3 45, ,4 8,2 6,4 0,8 42,8 2,1 44, ,4 8,4 7,0 0,6 44,4 2,2 46, ,3 8,1 7,1 0,7 44,3 2,6 46, ,7 8,2 7,3 0,6 45,7 2,5 48, ,8 8,1 8,0 0,6 46,6 2,5 49, ,4 7,6 8,4 1,7 49,1 2,4 51, ,9 6,9 8,9 1,9 48,7 2,1 50, ,2 6,9 9,7 1,7 51,5 2,5 54, ,0 6,9 9,8 2,0 51,8 2,5 54, ,9 6,7 9,8 1,8 52,2 2,0 54, ,8 8,6 5,4 0,9 51,7 3,4 55, ,9 7,7 4,3 3,7 50,6 2,8 53, ,0 6,9 4,9 8,1 53,9 3,5 57, ,3 7,5 5,0 7,5 55,3 3,7 59, ,5 7,4 4,9 3,6 55,4 4,3 59, ,0 7,5 5,0 4,7 55,2 4,9 60, ,7 8,3 4,7 1,8 53,5 5,2 58, ,0 8,7 4,9 1,1 53,9 5,8 60, ,6 9,7 4,4 2,2 52,3 6,6 60, ,7 9,5 4,0 2,1 50,9 6,5 58, ,0 10,2 4,2 0,7 54,1 7,3 61,4 Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. 1 I övriga branscher ingår bland annat livsmedelsektorn, kemisk industri och verkstad.

35 Tabell 36: Användning av biobränslen, torv och avfall i fjärrvärmeverk, , uttryckt i TWh Övriga Total bränslen och användning för Biobränslen och År Avfall Trädbränsle Tallbeckolja Torv statistisk differens 1 värmeproduktion torv för elproduktion Totalt ,3 0, , ,6 0, , ,0 0,8-0, , ,4 1,4 0,0 0,0-3,9 0,0 3, ,1 1,6 0,0 0,3-5,0 0,0 5, ,1 2,7 0,0 0,8-6,6 0,1 6, ,5 3,2 0,0 1,7-8,5 0,1 8, ,9 3,6 0,0 1,6-9,2 0,1 9, ,1 3,7 0,0 1,5 0,2 9,5 0,1 9, ,8 3,5 0,0 2,1 0,1 9,5 0,3 9, ,9 3,7 0,0 2,6 0,2 10,4 0,3 10, ,9 4,6 0,0 3,2 0,6 12,4 0,3 12, ,1 5,6 0,0 3,2 0,4 13,4 0,3 13, ,2 7,3 0,5 3,1 0,6 15,6 0,5 16, ,0 9,5 1,2 3,2 0,6 18,5 0,6 19, ,5 11,1 1,5 3,3 0,6 21,0 1,0 21, ,4 14,2 1,7 3,3 1,1 24,8 1,3 26, ,8 13,7 1,4 3,0 1,0 23,9 1,4 25, ,1 13,7 2,0 3,8 0,3 24,9 1,5 26, ,7 14,0 2,2 2,8 0,0 23,6 1,5 25, ,6 14,3 1,5 2,4 0,0 23,8 1,5 25, ,5 17,3 1,9 2,7 0,0 27,4 2,0 29, ,2 17,9 1,8 3,7 0,0 28,6 2,0 30, ,5 17,7 1,7 3,6 0,2 29,8 3,0 32, ,6 16,9 1,2 3,4 0,1 28,1 5,9 34, ,5 18,8 1,1 2,6-0,6 29,4 4,8 34, ,3 19,3 0,9 2,1 1,0 30,7 5,9 36, ,3 19,2 0,9 2,8 0,1 32,4 5,6 38, ,0 20,4 0,8 3,2 0,1 34,5 7,2 41, ,6 23,0 0,9 2,0 1,3 36,8 8,3 45, ,7 31,7 0,9 2,9-0,4 46,8 9,0 55,8 Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. 1 Differens uppkommer eftersom statistiken är hämtad från två olika källor.

36 Tabell 37: Prisutveckling för trädbränslen och torv, värmeverk, kronor/mwh, löpande prise Figur 12 i Energiläget 2012 År Förädlade trädbränslen Skogsflis Biprodukter Stycketorv Frästorv Returträ Källa: Trädbränsle- och torvpriser EN0307, Energimyndigheten/SCB

37 er

38 Tabell 38: Tillförsel av pellets till den svenska marknaden, , uttryckt i TWh Uppskattad År utleverans till villamarknaden Tillförsel exklusive villor Nettoimport ,2 2,2 0, ,3 2,3 0, ,4 2,6 0, ,4 2,9 0, ,7 3,6 0, ,1 3,2 0, ,4 4,0 1, ,7 4,3 1, ,2 4,9 0, ,9 5,1 1, ,0 5,2 1, ,3 5,6 1, ,3 5,9 1, ,8 7,2 3,0 Källa: Pelletsindustrins Riksförbund (PIR).

Energiläget i siffror 2011

Energiläget i siffror 2011 Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,

Läs mer

Energiläget OH-serie, figur 1 60

Energiläget OH-serie, figur 1 60 Energiläget 26 OH-serie, figur 1 6 Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder 1993 23 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 KÄLLA: OECD I SIFFROR, 25 EDITION Australien Belgien Danmark Frankrike

Läs mer

Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent

Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, 199 21, uttryckt i procent 1 9 8 7 6 Procent 5 4 3 2 1-9 -95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och Eurostat. Anm. Beräkningar enligt förnybartdirektivet.

Läs mer

Eo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)

Eo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%) Energiläget 24 Bensin, 95 (7%) Eo1 (62%) Slutbränslepris för olika kunder 23 12 1 Moms Skatt Bränslepris 8 6 Industri 4 öre/kwh 2 Hushåll Transporter Källa: SPI, SCB, Riksskatteverket. Diesel (6%) Elvärme

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19

Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19 Kortsiktsprognos Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax:

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014 Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars

Läs mer

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Kortsiktsprognos. Energianvändning och energitillförsel år Hösten 2016 ER 2016:14

Kortsiktsprognos. Energianvändning och energitillförsel år Hösten 2016 ER 2016:14 Kortsiktsprognos Energianvändning och energitillförsel år 2016 2018 Hösten 2016 ER 2016:14 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505

Läs mer

styrmedel inom energi- och klimatområdet Långsiktsprognos 2012: Sammanfattning

styrmedel inom energi- och klimatområdet Långsiktsprognos 2012: Sammanfattning En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet Långsiktsprognos 2012: Sammanfattning Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se.

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel - Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för?

Läs mer

Energiläget i siffror 2010 Energy in Sweden facts and figures 2010

Energiläget i siffror 2010 Energy in Sweden facts and figures 2010 Energiläget i siffror 2010 Energy in Sweden facts and figures 2010 Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka

Läs mer

Spanien. Storbritannien

Spanien. Storbritannien Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Energiläget för Södermanland 2016

Energiläget för Södermanland 2016 Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Kortsiktsprognos våren 2017

Kortsiktsprognos våren 2017 1 (6) Analysavdelningen Kortsiktsprognos våren 2017 Prognos över energianvändning och energitillförsel 2016 2018 Inledning Denna kortsiktsprognos avser samma basår (2015) och prognosår (2016 2018) som

Läs mer

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner 2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Kortsiktsprognos. Energianvändning och energitillförsel år ER 2017:16

Kortsiktsprognos. Energianvändning och energitillförsel år ER 2017:16 Kortsiktsprognos Energianvändning och energitillförsel år 2017 2019 ER 2017:16 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99

Läs mer

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010 ER 2011:03 Långsiktsprognos 2010 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens energimyndighet

Läs mer

Energiläget i siffror Energy in Sweden

Energiläget i siffror Energy in Sweden Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2002 ET 9:2002 Energiläget 2002 Publikationen Energiläget som översiktligt beskriver energitillförsel och energianvändning i Sverige mot en internationell

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Kortsiktsprognos våren 2016

Kortsiktsprognos våren 2016 1 (6) Analysavdelningen Kortsiktsprognos våren 2016 Prognos över energianvändning och energitillförsel 2015 2017 Inledning Denna kortsiktsprognos avser samma basår (2014) och prognosår (2015 2017) som

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Scenarier över Sveriges energisystem

Scenarier över Sveriges energisystem Scenarier över Sveriges energisystem 2014 års långsiktiga scenarier, ett underlag till klimatrapporteringen ER 2014:19 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Chris Hellström 2016-03-29 Chris Hellström, chris.hellstrom@hifab.se, 010-476 66 80 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se. 12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Långsiktsprognos 2012. En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet ER 2013:03

Långsiktsprognos 2012. En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet ER 2013:03 Långsiktsprognos 2012 En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet ER 2013:03 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Förord. Avslutningsvis redovisas förhållandet mellan energisektorn och miljön. Stockholm i november 1999. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Förord. Avslutningsvis redovisas förhållandet mellan energisektorn och miljön. Stockholm i november 1999. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energiläget 1999 38 ET 81:1999 Produktion: Ordförrådet Bertil Örtenstrand AB Tryck: Alfa-Print AB, Sundbyberg Upplaga: 000 ex. November 1999 Omslagsfoto: Hasse Cedergran Energiläget ges ut på svenska och

Läs mer

Energiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures

Energiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures 007 Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas från Energimyndighetens förlag Orderfax: 016-544 22 59 E-post: publikationsservice@energimyndigheten.se

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

Elproduktionskostnader nya anläggningar? Elproduktionskostnader nya anläggningar? EnergiTing Sydost Västervik 2015-11-12 Solvie Herstad Svärd, Civ Ing Seniorkonsult Kraft&Värme, WSP Agenda Bakgrund/Utblick Elproduktion Övergripande resultat och

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige

Energiförsörjningen i Sverige Energiförsörjningen i Sverige Läget 2000 Prognos 2001 2003 Kortsiktsprognos 2001-11-12 EI 5:2001 Datum Dnr 2001-11-12 32-01-2867 Konjunkturinstitutet 103 62 STOCKHOLM Konjunkturinstitutet har i brev den

Läs mer

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012 Framtidens bränslen - En framtidsspaning Anders Kihl, Ragn-Sells AB Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012 Vad är det som händer? +33,97% 2 Prisutveckling BF95 & Biogas År BF95 (kr/l) Biogas (kr/m3)

Läs mer

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status

Läs mer

Långsiktsprognos En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet ER 2013:03

Långsiktsprognos En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet ER 2013:03 Långsiktsprognos 2012 En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet ER 2013:03 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige

Energiförsörjningen i Sverige Energiförsörjningen i Sverige Läget 2000 Prognos 2001-2003 Kortsiktprognos 2002-02-25 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Förord. Stockholm i juni Thomas Korsfeldt Generaldirektör. Becky Petsala Enhetschef, Utredningar och utvärderingar

Förord. Stockholm i juni Thomas Korsfeldt Generaldirektör. Becky Petsala Enhetschef, Utredningar och utvärderingar Energiläget 1998 37 ET 25:1998 Produktion: Ordförrådet Bertil Örtenstrand AB Tryck: Alfa-Print AB, Sundbyberg Upplaga: 000 ex. Juli 1998 Omslagsfoto: Hasse Cedergran Foto sid 36: Bildlådan Energiläget

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Finsk energipolitik efter 2020

Finsk energipolitik efter 2020 Finsk energipolitik efter 2020 Norges energidager 2016 13.10.2016 Bettina Lemström Innehåll Finlands målsättningar och åtaganden Nuläget Framtida utveckling, energi- och klimatstrategins basskenarie Eventuella

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Energi. energibalanserna.

Energi. energibalanserna. Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren El från förnybara källor Den nya torktumlaren Många stora förändringar Ved (förnybart) Kol och olja Kol och olja Kol, olja och vattenkraft (förnybart) Kol, olja och vattenkraft Vattenkraft och kärnkraft

Läs mer

Statens energimyndighet

Statens energimyndighet Energiläget 2015 Publikationer utgivna av Energimyndighet kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@arkitektkopia.se eller

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige

Energiförsörjningen i Sverige Energiförsörjningen i Sverige Läget 2002 och prognos för 2003 2005 Kortsiktsprognos 2004-03-15 ER 6:2004 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag.

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Energiläget i Halland. Meddelande 2010:20

Energiläget i Halland. Meddelande 2010:20 Energiläget i Halland Meddelande 2010:20 Bilderna på omslaget E6:an genom Halland tillför en stor del trafik. Foto: Ceclilia Engström Solcellsanläggningen på Sannarpsgymnasiet i Halmstad under byggnation.

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent år 2012 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Energiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures

Energiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas från Energimyndighetens förlag Orderfax: 016-544 22 59 E-post: publikationsservice@energimyndigheten.se

Läs mer

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 23/25, utifrån en historisk tillbakablick Bo Rydén Mars 215 Scenarier för elanvändningens utveckling 1. Elanvändningen i Sverige har legat relativt

Läs mer

Energiläget i siffror Energy in Sweden: Facts and figures

Energiläget i siffror Energy in Sweden: Facts and figures Energiläget i siffror Energy in Sweden: Facts and figures 2004 Energiläget i siffror 2004 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax:

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

BIOENERGI FRÅN SKOG OCH SKOGSINDUSTRI Tomas Thuresson Principal

BIOENERGI FRÅN SKOG OCH SKOGSINDUSTRI Tomas Thuresson Principal BIOENERGI FRÅN SKOG OCH SKOGSINDUSTRI 2016-09-14 Tomas Thuresson Principal SAMMANFATTNINGSVIS DE BIOLOGISKA MÖJLIGHETERNA TILL HÖGRE NYTTJANDE AV SKOGEN FÖR ENERGIÄNDAMÅL FINNS MEN DE EKONOMISKA MÖJLIGHETERNA

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Användarsektorer Bostads- och servicesektorn Industrisektorn Transportsektorn... 32

Användarsektorer Bostads- och servicesektorn Industrisektorn Transportsektorn... 32 Energiläget 2013 Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@arkitektkopia.se eller

Läs mer

Energiläget i Halland 2010

Energiläget i Halland 2010 Energiläget i Halland 2010 Meddelande 2012:21 Energiläget i Halland 1 Energiläget i Halland är framtagen i december 2012 av Ronny Alkanius Källdalen & Agneta Stålheden Bilderna på omslaget kommer från

Läs mer

Farhad.Basiri@iQuest.se. Byggnadsautomation 2007 2007-05-31

Farhad.Basiri@iQuest.se. Byggnadsautomation 2007 2007-05-31 Byggnadsautomation 2007 2007-05-31 700 Sveriges totala energianvändning inklusive omvandlingsförluster 1970-2005 600 500 400 300 200 100 0 2003 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle:

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle: Energikällor 15 hp Energikällor 15 hp Syftet med kursen är att ni ska få en bredd inom energiteknik Avstamp från Uthållig energiteknik Kursutvärdering (1/3) Bra med bred kurs Bra med deltentor Problem

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Elåret 2013. Diagram ur rapporten

Elåret 2013. Diagram ur rapporten Elåret 2013 Diagram ur rapporten Källa: Nord Pool Spot Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Elanvändningen i Norden sedan år 1996, TWh Källa: Nord Pool Spot Källa: Nord Pool Spot,

Läs mer

Nr 1 Juni 2006. Energibalans. förändringar till 2010 för Stockholms län, Stockholms stad och fem kommuner i Mälarregionen

Nr 1 Juni 2006. Energibalans. förändringar till 2010 för Stockholms län, Stockholms stad och fem kommuner i Mälarregionen Nr 1 Juni 2006 Energibalans förändringar till 2010 för Stockholms län, Stockholms stad och fem kommuner i Mälarregionen Energibalans förändringar till 2010 för Stockholms län, Stockholms stad och fem kommuner

Läs mer

Energibalans för Skåne

Energibalans för Skåne Energibalans för Skåne Titel: Utgiven av: Författare: Kontakt: Copyright: Energibalans för Skåne Länsstyrelsen Skåne Magnus Strand Länsstyrelsen Skåne Miljöavdelningen 205 15 Malmö Telefon 040-25 20 00

Läs mer

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål

Läs mer

1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...

1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen... Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...9 4 Jämtlands och Västernorrlands

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer